Råd och riktlinjer Inredning av vind till bostad. Inredning av vind till bostad

Råd och riktlinjer Inredning av vind till bostad Inredning av vind till bostad riktlinjer antagna av stadsbyggnadsnämnden maj 2016

INNEHÅLL Inledning 3 regelverk Detaljplan 4 vindsinredningsförbud största antal tillåtna våningar högsta tillåtna byggnadshöjd varsamhetsbestämmelser nedsättning av tillgänglighetskrav Estetik 5 dimensioner och proportioner placering mot gatan och gården modernt formspråk säkerhetsanordningar påbyggnad Kulturhistoriska värden 7 Gårdsplanering 9 Parkering 9 Förråd 9 Brand 13 Taksäkerhet 14 Buller 14 Installationer 14 Energihushållning 14 När bygglov beviljats 15 laga kraft startbesked slutbesked avgifter Detta ska du lämna in 15 ansökningsblankett ritningar Kunddisken 15 Att tänka på! 16 Tillgänglighet 10 om hiss saknas om hiss finns detaljplaneändring övrigt Omslagsbild: Här har man tagit stor hänsyn till 1920-talsbyggnadens arkitektur. Den smäckra kupan har en klassisk form som kombi nerats med en modern uppglasning. Detta PM antogs av stadsbyggnadsnämnden i maj 2007 och har i och med denna upplaga omarbetats samt uppdaterats i enlighet med den nya plan- och bygglagen (SFS 2010:900) 2013. Uppdateringen har godkänts av stadsbyggnadsnämnden i juni 2013. Senaste revidering antogs av stadsbyggnadsnämnden i maj 2016. Skriften är framtagen av Malmö Stadsbyggnadskontor. Projektgrupp: Lotta Swahn, Klara Mörk, Annika Hermodsson Foton: Malmö stadsbyggnadskontor 3D-modell/fotomontage, bild 15: Sydark konstruera Illustrationer sid. 14-15: Arkitektgruppen

Råd och riktlinjer Inredning av vind till bostad Inledning Idag blir det allt vanligare att skapa fler bostäder i staden genom att bygga om vindar till lägenheter. Vindarnas traditionella uppgift har varit förvaring och som torkvind för tvätt. Idag är de åtråvärda utrymmen för att skapa attraktiva bostäder. Beroende på byggnadens förutsättningar så är åtgärden mer eller mindre lätt och möjlig att genomföra. Det finns en hel del frågor att reda ut då man funderar på att inreda vinden. Vi på stadsbyggnadskontoret kan ge råd och stöd under processen. Den här skriften ger en översiktlig bild av vilka förutsättningar som beaktas vid en bygglovsprövning. Den är framtaget för att underlätta vid planering, projektering, granskning och kontroll. Inredning av vind medför ändringar av fasaden genom att takkupor, takfönster eller terrasser kan tillkomma. Dessa råd och riktlinjer har bl.a. som syfte att uppnå ett gott arkitektoniskt resultat när byggnadens yttre påverkas. Vi vill bl.a. undvika att tidigare vindsinredningar med mindre goda resultat upprepas och därför gäller idag dessa riktlinjer vid alla prövningar. Detta innebär t.ex. att även om det sedan tidigare finns utföranden i ett område som inte följer dagens riktlinjer, så är det inget skäl för att upprepningar kan godtas. Stadsbyggnadskontoret har även tagit fram skriften Takkupor - reflektion och inspiration som går djupare in på frågor om arkitektur och kulturhistoriska värden. REGELVERK Denna riktlinje utgår från de krav som ställs enligt bygglagstiftningen vid inredning av vind till bostad i befintliga flerbostadshus. Kraven återfinns huvudsakligen i plan- och bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF). I tillämpliga delar gäller även Boverkets byggregler (BBR) Myndighetsprocessen är uppdelad i två samverkande delar; bygglov och anmälan. I processen bevakas bl.a. detaljplanefrågor, estetik, tillgänglighet, brand och buller. 3 3

Detaljplan Det första man behöver veta är vilka förutsättningar som gäller för fastigheten enligt detaljplanen. De punkter i en detaljplan som kan beröras av en vindsinredning är: 2 VINDSINREDNINGSFÖRBUD Vindsinredningsförbud är ganska vanliga i äldre planer. Ett eventuellt avsteg från förbudet är i många fall för stort för att hantera som liten av vikelse enligt PBL, men i områden där vindsinredningar redan finns och omständigheterna även i övrigt är gynnsamma kan motiv ändå finnas för en sådan handläggning. I annat fall måste detaljplaneändring övervägas. STÖRSTA ANTAL TILLÅTNA VÅNINGAR En vindsinredning utgör i sig inte någon extra våning, men eventuella takkupor, som påverkar byggnadshöjden (se nästa punkt), kan göra att vinden betraktas som våning. Detta kan normalt hanteras som liten avvikelse från detaljplanen. Om antalet våningar strider mot bestämmelserna i detaljplanen, så är det stadsbyggnadsnämnden som tar ställning till om detta kan betraktas som en liten avvikelse från detaljplan. 3 HÖGSTA TILLÅTNA HÖJD Vid beräkning av byggnadshöjd utgår man från en beräkningsgrundande fasad, i första hand den fasad som har störst allmän påverkan. Byggnadshöjden räknas till skärningspunkten mellan fasadliv och ett 45-gradersplan som berör byggnadens tak (inkl. uppbyggnader). Det innebär att en byggnad med en vindsinredning utan kupor kan ha tillåten byggnadshöjd, medan tillkommande kupor höjer höjden, ibland över tillåten nivå. Detta kan i vissa fall hanteras som liten avvikelse. Ta gärna kontakt med stadsbyggnadskontoret om du är osäker på hur byggnadshöjden påverkas av i ditt förslag till utformning av kupan. VARSAMHETSBESTÄMMELSER Vissa nyare detaljplaner innehåller mer eller mindre specificerade varsamhetsbestämmelser för att säkerställa ett visst utseende på fasaderna. Dessa kan bl.a. beröra takkupor och takfönster. En entydig varsamhetsbestämmelse måste följas. NEDSÄTTNING AV TILLGÄNGLIGHETSKRAV I BEFINTLIG BEBYGGELSE Enligt PBL 4 kap. 16 kan kommunen i en detaljplan bestämma lägre krav än i normalfallet. 4 4

Estetik Utformningsfrågor hanteras i PBL 2 kap. 6 samt 8 kap. 1, 13 och 17. Enligt dessa ska byggnadsverk utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Byggnaden ska ha en god form-, färg- och materialverkan. Vindsinredningar påverkar byggnadens arkitektur genom eventuella takkupor, takfönster, takterrasser och utrymningsanordningar. Det har bl.a. att göra med storlek och proportioner, gestaltning, material och hur de placeras i förhållande till fönster och burspråk i fasaden i övrigt. Även detaljer och hantverksskicklighet avgör om det ska bli ett gott slutresultat. Det gäller att finna ett lugn och en balans i utformningen som helhet. 5 UT MOT GATAN OCH IN MOT GÅRDEN Det har betydelse hur exponerad den berörda fasaden är. Vårt gemensamma gaturum och stadsbilden påverkas av förändringar i taklandskapet. Vissa gator och torg är så känsliga ur estetisk synvinkel att inga förändringar på taket över huvud taget kan godtas. Mot slutna gårdar gäller i princip samma generella regler. I enskilda fall kan dock lösningar som inte accepterats utåt gator och torg bedömas godtagbara in mot gården. Ett exempel är takterrasser som gräver sig in i taket. Dessa kan i undantagsfall godtas in mot gård men i princip aldrig där de kan synas från allmänna platser. Detta gäller även om det på samma tak finns befintliga piskbalkonger av liknande slag. De kan t.ex. förekomma i den öppna kvartersbebyggelsen från 40 50-talen, men där utgör de en del av den ursprungliga arkitektoniska kompositionen. 6 DIMENSIONER OCH PROPORTIONER Ett vanligt problem är att byggherren önskar göra så stora kupor att de riskerar att dominera och överbelasta taket. Det påverkar fasaden väsent- 2 Skickligt gestaltad kan en mer utmanande arkitektonisk lösning bli ett spännande tillskott i stadsbilden. 3-4 Bilderna visar hur man lagt till tätt med kupor i ett brant takparti, på ett sätt som man även gjorde förr. De nya kuporna har arkitektoniskt följt fasadens geometri och strama uttryck med fint resultat. 5 Kupor ska som regel följa underliggande fönsters linjer eller vara jämnt fördelade över taket. 6-7 En takkupa är till funktionen ett fönster, inte en tillbyggnad av ett rum. Kupans storlek bör följa fönstret. Det är också viktigt att smäckra och väl gest-altade detaljer genomförs på ett omsorgsfullt sätt. 7 5

8 ligt och harmonierar ofta dåligt med byggnadens arkitektur. Kupans volym bör anpassas till fönstrets form och storlek. En takkupa är till funktionen ett fönster, inte en tillbyggnad av ett rum. Grundregeln är att den inte ska vara till för att skapa större rumsytor, utan för att få in ljus som vilket annat fönster som helst. När man diskuterar fönstrens storlek och utformning ska det också tas hänsyn till reglerna om ljusförhållanden och utsikt i BBR kap. 6. 9 PLACERING Det blir lätt ett disharmoniskt uttryck när nya kupor och takfönster placeras utan rytm och hänsyn till fasaden. De bör följa fasadens fönsterordning eller spridas jämnt över taket. Det är vanligt att läget styrs utifrån planlösningen, men redan i tidigt skede ska den yttre påverkan tas med i beräkningen. Man bör undvika att placera kupor för långt ut mot gaveln till intilliggande byggnad. Placeras kupor ända nere vid takfoten så är det risk att de rubbar fasadens balans och blir för framträdande från gatan. När det gäller hörnfastigheter får man också vara observant så att kupor inte kommer för nära och överlastar hörnet. Man bör oftast undvika att blanda kupor och takfönster och heller inte ha fönster och kupor i två rader ovanför varandra. 10 MODERNT FORMSPRÅK En förändring som tillägg av kupor ska som regel ske varsamt och med god anpassning till byggnaden och omgivningen, men ibland kan man även förhålla sig mer stilbrytande till den befintliga byggnaden. Att tillföra ett stilmässigt främmande formspråk kan skapa oväntade mervärden. Skickligt designat kan det ge spännande möten som skapar en ny dynamik i stadsbilden. Ett markant stilbrott och iögonfallande former blir mer framträdande och ställer extra stora krav på arkitekturen, från detalj till helhet. De måste oftast redovisas mer ingående än normalt. 6 11 8 Här är kuporna indragna och underordnade fasaden, trots att de utgör en stor del av taket. God gestaltning och jämn fördelning över taket ger ett harmoniskt resultat. 9 Även större kupor kan ges en smäcker utformning. Här är kuporna indragna en bit från takfoten så att de inte blir så framträdande. 10 I enskilda fall kan ovanliga lösningar fungera. Det får studeras extra noga och prövas från fall till fall. 11 I det här fallet upplevs öppningarna diskreta trots den stora andelen indragna fönster i takfallet. Taket tar inte uppmärksamheten från den karakteristiska fasaden.

SÄKERHETSANORDNINGAR Arrangemang på taket för att trygga säkerhet och utrymning vid takkupor och takfönster (se sid. 13-14) kan bli alltför dominerande och missprydande. Det kan framförallt bli olyckligt då det rör sig om byggnader med särskilt stort kultur historiskt värde. Det finns mer eller mindre visuellt dominerande lösningar. Prata gärna med stadsbyggnadskontoret i tidigt skede om vilken lösning som kan passa bäst i det enskilda fallet. 12 PÅBYGGNAD Idag har det blivit allt vanligare att förtäta staden genom att bygga på befintliga hus med fler våningar. Byggnadens arkitektur och dess relation till omgivningen påverkas mycket vid påbyggnad. En utökning av byggnadshöjd och våningsantal strider oftast mot detaljplanen och det blir då fråga om att pröva ärendet för en detaljplaneändring. Kulturhistoriska värden Varsamhet är ett av ledorden i PBL vid förändringar av byggnader. Ändring av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara dess kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Många enskilda byggnader är särskilt värdefulla och får därför inte förvanskas enligt PBL. Syftet med varsamhet är att behålla det som är unikt och karaktäristiskt för byggnaden och dess sammanhang. Även områden med välbevarad sammanhållen bebyggelse kan ha ett kollektivt bevarandevärde. 13 Även modern arkitektur kan ha kulturhistoriska värden som är intressanta att bevaka och bevara för framtiden. Olika arkitekturstilars tidstypiska kvaliteter bör värnas men skickligt uformade stilbrott kan ibland bedömas möjliga (se sid. 7). 14 12-13 Material och genomförande har betydelse för estetisk och teknisk beständighet. Bilderna visar kupor från 1800-talet samt mitten av 1900-talet. De har åldrats vackert tack vare beständigt material och ett gediget plåthantverk. 14 Kupor bör som här följa fönstrets storlek och inte överdimensioneras. Här följer dessutom fönstret kupans sadelform vilket visar på omsorg om detaljer. 15 Den här illustrationen visar en påbyggnad med två våningar. Den annorlunda lösningen med välvt tak ger ett spännande intryck och gör samtidigt att den blir diskret trots sin stora volym. (3D-modell/fotomontage) 15 7

Här blir stupröret ett missprydande element. Avvattning är en detalj som bör lösas redan på projekteringsstadiet för att bli så integrerad som möjligt. Plåtdetaljer måste utföras med skicklighet hantverk för att bli estetiska. Här saknas omsorg om detaljer och plåtarbete, vilket ger ett grovt intryck och ser lite ut som en tillfällig lösning. Denna lösning brister i flera punkter som blir avgörande för resultatet; gestaltning, plåtarbete, disharmonisk placering relativt takfot, hörn och fasadordning. När kupor inte följer fasadens indelning beror det oftast på att man utgått från planlösningen utan hänsyn till hur det påverkar fasaden. Det blir en obalans då kuporna inte följer underliggande fönsterordning, eller har en jämn fördelning längs hela taket. Man bör dessutom inte placera kupor ute vid gaveln. Man bör undvika att placera kupor eller takfönster ända ute vid hörnet eller i en fasad takvinkel. Det riskerar att ge ett klämt intryck och dominerar lätt hörnet för mycket. Utrymningslösningar riskerar att bli alltför dominerande och missprydande. Bästa möjliga diskreta lösning för det specifika fallet bör utredas redan i tidigt skede. Man bör undvika för mycket vägg och tak runt fönstret och sträva efter att göra den så smäcker som möjligt. Den här lösningen är grov och oproportionerlig. Taket tätt täckt med tätsittande kupor riskerar att överlasta taket. Raden av kupor uppfattas snarast som en pålagd våning. Det förändrar fasaden väsentligt och påverkar gaturummet. 8 För stora takfönster kan bli som sår i taket. Här hade en vacker takkupa varit att föredra. Takfönster ska inte dominera taket.antal, storlek, höjd på sarg och placering har stor påverkan på fasaden. I det här fallet hade smäckra takkupor troligen varit en bättre lösning. Nya takterrasser som gräver sig in i takfallet godtas som regel aldrig. Här skär terrassen ett stort hål i taket, ända ute vid takvinkeln, och det påverkar hela fasaden negativt.

Gårdsplanering Inreder man vinden i ett flerbostadshus ska också markplaneringen på gården ses över och en god utemiljö tryggas. Både plantering och anordnande av cykel- och sopförvaring ska lösas, om det inte redan finns en tillfredsställande lösning. Ett bekymmer kan vara att det finns bilparkering sedan gammalt på gården, som oftast till stor del är asfalterad. Grundregeln är då att parkering ska avlägsnas eller minimeras, beroende på gårdens förutsättningar, och en god gårdsmiljö för de boende prioriteras (se sid. 10). 16 Parkering När det tillskapas fler lägenheter i en fastighet tillkommer krav på att det ska finnas fler parkeringsplatser. Hur man löser detta ska redovisas i bygglovsansökan. Ofta finns inte plats på den egna fastigheten och då får frågan lösas via p-avtal med närliggande fastighet eller friköp via kommunens p-bolag. Idag godtas inte gatuparkering som alternativ. Förråd Enligt BBR 3:23 ska det i en bostads närhet finnas utrymmen för förvaring av säsongsutrustning och liknande. Vid vindsinredningar där lägenhetsförråden tidigare varit belägna på vinden ska dessa ersättas med nya förråd. I SS 91 42 21 anges följande mått som är lämpliga för för denna förvaring: 17 Bostad för Minsta förrådsyta 1 person, högst 55m 2 1 m 2 2 personer 2 m 2 3 personer 3 m 2 4 personer 4 m 2 5 personer 5 m 2 6 personer eller fler 6 m 2 18 16 Den här kulturhistoriskt värdefulla byggnaden har fått en väl anpassad kupa (homeja). Med en klassisk utformning och placering har man följt de intilliggande byggnadernas ursprungliga kupor. 17-19 Tre äldre hus med nya kupor som förhåller sig varsamt till byggnadernas arkitektur, men med ett modernare anslag i formspråket. 19 9

Tillgänglighet Utdrag ur plan- och byggförordningen (gäller vid nybyggnad): 3 kap. 18 PBF: Egenskapskrav avseende tillgänglighet och användbarhet För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Om det behövs för att en byggnad enligt 8 kap. 4 första stycket 8 plan- och bygglagen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, ska byggnaden vara försedd med en eller flera hissar eller andra lyftanordningar. Trots andra stycket behöver en bostad inte vara tillgänglig genom en hiss eller annan lyftanordning, om byggnaden har färre än tre våningar. Om bostaden inte kan nås från marken, ska byggnaden dock vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att en hiss eller annan lyftanordning kan installeras utan svårighet. Vid tillämpningen av detta stycke ska med våning jämställas vind där det finns en bostad eller huvuddelen av en bostad. av byggnaden som inte omfattas av ändringen. Tillgänglighetskravet ska i sådana fall tillämpas i en utsträckning att det inte är uppenbart oskäligt med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens standard. Kraven enligt nedan gäller i huvudsak alla typer av bostäder men är också tillämpbara vid inredning av arbetslokaler. 21 Enligt PBL 8 kap. ska krav på tillgänglighet uppfyllas vid ändring, när det gäller den tillbyggda delen eller ändringen, och hänsyn ska då tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Om en ändring medför avsevärd förlängning av byggnadens brukstid, kan det dessutom bli aktuellt att uppfylla kraven för delar OM HISS SAKNAS Inredning av vind där vinden utgör tredje våningsplanet eller högre utlöser i normalfallet hisskrav. Den 1 juli 2015 trädde en ny lag i kraft som medger att avsteg från hisskravet får göras om bostäder på högst 35 kvadratmeter BTA inreds på vindsplanet (PBL 8 kap 7 ). Det behövs inte heller hiss om den inredda vindsytan blir en del av lägenheterna under vindsplanet (s.k. etagelägenheter) förutsatt att de basfunktioner som beskrivs i BBR 3:221 finns på det nedre tillgängliga planet. Inga nya lägenheter tillkommer då. I övrigt kan hisskravet bara prövas via en detaljplaneändring (sid. 11). 20-21 Två exempel på trapphissar för ökad tillgänglighet i bostadshusen. 10 20

OM HISS FINNS Det är vanligt att det finns brister i tillgängligheten även i fastigheter med befintlig hiss. Det förekommer t.ex. att hissen börjar ett halvplan upp från gatan eller att det finns nivåskillnader mellan gata och entré. Om inte full tillgänglighet kan åstadkommas ska ändringen av vind till bostad ske på sådant vis att den inte utlöser hisskrav. Det vill säga att lägenheter som är högst 35 kvadratmeter BTA eller etagelägenheter kan tillskapas. DETALJPLANEÄNDRING Enligt PBL 4 kap. 16 kan kommunen i en detaljplan bestämma lägre krav vid ändring av byggnad än vad som ställs normalt. Detta gäller bl.a. vid vindsinredningar då nya lägenheter skapas. Detta är under förutsättning att bebyggelsen inom området ändå får långsiktigt godtagbara egenskaper. Syftet är att man ska kunna bo kvar i sin invanda hemmiljö även om man tvingas byta bostad på grund av rörelsehinder. Möjligheten att sätta ner kraven via en detaljplan lämpar sig bäst i områden med likartad bebyggelse och med en ägare, där alla vindsinredningar görs i ett sammanhang. Då kan en heltäckande avvägning göras mellan byggnaderna. I områden med många fas tigheter med skilda ägare, och där bebyggelsen har varierande ålder och utformning, kan sådana heltäckande avvägningar inte göras. Om det är en alltför låg tillgänglighetsgrad i ett sådant område, skulle en detaljplaneändring som ökar tillgängligheten i praktiken bli verkningslös. Om området däremot redan har en acceptabel tillgänglighetsnivå, kan det vara möjligt att via en detaljplaneändring sätta ner tillgänglighetskraven vid vindsinredningar. Det kan ske under förutsättning att området även långsiktigt får bibehållet godtagbara egenskaper. Hur mycket kraven kan sättas ned i en detaljplan kan inte fastläggas generellt för hela staden. Olika områden har olika förutsättningar. Eftersom det är angeläget att så många bostäder som möjligt görs tillgängliga bör ambitionsnivån vara hög. Prövning får göras från fall till fall, men i ett färdigutbyggt område ska ambitionen vara att en majoritet av lägenheterna blir tillgängliga. ÖVRIGT Som regel ska nya bostäder på vind uppfylla de krav på tillgänglighet och använd barhet för funktionshindrade som ges enligt BBR kap. 3. Exempelvis ska dörrbredder vara tillräckliga, eventuella balkonger och terrasser vara tillgängliga samt minst en toalett vara utförd så att den lätt kan anpassas till användbarhetskravet. Lämpliga mått anges i Svensk standard SS 91 42 21. För bostäder som är högst 35 kvadratmeter BTA kan avsteg göras (PBL 8 kap 7 ). 22 Kuporna sitter tätt och täcker en stor del av takfallet. Trots det fungerar helheten bra. Kuporna tar inte uppmärksamheten från den rikt dekorerade fasaden. De är lågmält tillbakadragna och följer fasadfönstrens linjer. De är fint gestaltade med en färg som står bra till fasad och tak. 22 11

12

Brand Enligt BBR 5:323 kan utrymning i vissa fall ske via fönster. Tänk på att det kan krävas särskilda arrangemang på taket i form av stegpinnar, stigbrygga och dylikt för att räddningstjänsten ska kunna nå fram med sin stegutrustning (se även sid. 6). Observera även att utrymning via takfönster (fönster som ligger i takfallet) är tillåten under förutsättning att fönstret är godkänt för detta ändamål. Det ska vara upphängt i ovankant och uppfylla måttkraven då det är fullt öppet. Räddningstjänsten Syd har dock ofta invändningar mot denna typ av fönster, så deras synpunkter bör också kontrolleras. Fönstrets underkant ska vara beläget maximalt 1,2 m över golv, vilket gäller vid såväl takkupa som vid takfönster. I annat fall bör en plattform eller liknande monteras på insidan. Räddningstjänsten Syd har upprättat PM avseende vindsinredningar. Det finns att läsa på deras hemsida; www.rsyd.se, Råd och anvisningar, Inredning av vind till bostad, Ombyggnation av vindsutrymmen till boendemiljö (pdf). I Räddningstjänsten Syds föreskrifter framhålls att: brandskyddsdokumentation ska upprättas utrymning ska kunna ske via två av varandra oberoende utrymningsvägar vid utrymning via fönster beläget i tak ska BBR 5:312 iakttas (se även nedan) trapphus ska kunna ventileras klass på lägenhetsytterdörrar ska vara EI30 (även befintliga ytterdörrar i trapphus bör uppfylla EI30) utrymning via fönster förutsätter att brandkårens tillgänglighet är tillgodosedd brandvarnare ska finnas brandkonsulten bör intyga i kontrollplanen brandskyddet överensstämmer med brandskyddsdokumentationen Vid vindsinredningar skickas normalt remiss till Räddningstjänsten Syd. 23 23 Här blir den djärva lösningen ett markant nytt element på fasaden. Karaktärsfulla äldre byggnader kan i enstaka fall tåla tillskott som är mer arkitektoniskt utmanande. 13

påverka de bostäder som är belägna omedelbart under vinden. Det är viktigt att bullerproblematiken studeras ingående. I många fall bör en akustiker kopplas in. Kontrollplanen ska alltid innehålla punkter om kontroll av ljudisolering. Det är även lämpligt att utföra bullermätningar för att verifiera att ställda krav uppfylls. Installationer Vid inredning av vindsplan måste hänsyn tas till både nya och befintliga installationer för el, ventilation, värme och sanitet. Det förekommer ofta att ventilationskanaler och avloppsluftare från våningarna under passerar vindsplanet för att mynna ut i det fria. Dessa installationer kan vara svåra att flytta på, och därför kan planlösningen behöva anpassas efter installationerna. Detta gäller särskilt murade skorstenar som innehåller självdragskanaler. Taksäkerhet Enligt PBF 3 kap. 11 och BBR 8:24 ska byggnader som uppförts eller beviljats bygglov före den 1 juli 1960 vara försedda med anordningar för uppstigning på taket och till skydd mot olycksfall genom nedstörtning från taket. För övriga byggnader gäller att de ska uppfylla de krav som gällde vid tidpunkten för byggnadens uppförande. Mer information finns bl.a. i dessa handböcker, som kan laddas ned från internet; Taksäkerhet (Taksäkerhetskommittén) och Säkerhet på tak (Boverket). För befintliga takfläktar måste både buller och tillgänglighet beaktas när vind och tak byggs om. Energihushållning Om byggnaden efter ändring inte uppfyller de krav på specifik energianvändning som gäller för nya byggnader, ska U-värden enligt tabell 9:92 i BBR eftersträvas. Vid vindsinredningar kan det även bli aktuellt att se över och förbättra den befintliga taksäkerheten. Som minimikrav gäller vad som sägs ovan och det kan vara ett bra tillfälle att kontrollera att dessa krav är uppfyllda. Buller Enligt BBR 7:4 ska man vid ändring av byggnad eftersträva att de krav som gäller vid uppförande av nya byggnader, enligt BBR 7:2, uppfylls. Undantag kan göras då andra väsentliga kvaliteter t ex avse särskilt värdefulla golv eller innertak, kan tillvaratas. Vindsinredningar innebär alltid att en ny bullerkälla införs i en befintlig byggnad, vilket kan 14 Illustration: Ritningen visar ett konstruktionssnitt genom ett takfönster.

När bygglov beviljats Detta ska du lämna in L AGA KR AFT ANSÖKNINGSBL ANKET T När ett beslut om bygglov fattats ska beslutet meddelas genom brev, delgivning och kungörelse till berörda grannar och andra sakägare, så att de får kännedom om beslutet. Grannar och sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet. När eventuell överprövning gjorts eller om ingen överklagan inkommit vinner beslutet laga kraft. Ansökningsblankett kan hämtas på stadsbyggnadskontoret eller laddas ner på Malmö stads hemsida. Blanketten ska lämnas in i 3 exemplar. STARTBESKED RITNINGAR När ett bygglov meddelats får byggnadsarbetena inte påbörjas innan sökanden har fått ett startbesked från stadsbyggnadskontoret. Ritningarna ska inlämnas i 3 exemplar. De ska vara i minst A3-format och nedvikta till A4-format. Det är viktigt att du får rätt fastighetsbeteckning i din ansökan. Fråga stadsbyggnadskontoret om du är osäker på beteckningen. Ritningar som ska lämnas in (samt lämplig skala): SLUTBESKED När vindsinredningen är klar får lägenheterna inte tas i bruk förrän ett slutbesked har meddelats från stadsbyggnadskontoret. AVGIFTER Den avgift som kommer att tas ut följer fastställd taxa, som i första hand är baserad på tillkommande bruttoarea. Situationsplan (1:400) Måttsatta fasader, plan och sektion (1:100) Eventuella detaljer (minst 1:20) Eventuellt konstruktionsritningar Vi ställer krav på att de handlingar du lämnar in är fackmannamässigt utförda. Har du svårt att göra detta själv måste du anlita en fackman som kan hjälpa dig. Det ska tydligt framgå på ritningen vad ansökan avser och vad som är befintligt. Ritningarna ska vara i svart/vitt och får inte innehålla markeringar eller annat med färg. De ska ha ett ritningshuvud där fastighetsbeteckning, adress, ärendemening, datum, skala, numrering samt vem som upprättat ritningen är angivet. Material- och kulör ska anges för utvändiga byggnadsdelar. Det ska framgå tydligt vad som eventuellt förändras under handläggningens gång. På bygglovsblanketten och på www.malmo.se finns mer information om vilka krav som ställs på bygglovshandlingarna. Kunddisken Stadsbyggnadskontoret har en kunddisk som du kan vända dig till om du har frågor kring en viss fastighet eller bygglovs- och verksamhets frågor. Välkommen upp till oss på stadsarkitektavdelningen där det finns bygglovshandläggare tillgängliga. Kunddisken är öppen för besök och telefon vardagar 9.30-15.00 Bygglovshandläggarna har telefontid vardagar 9.30-11.30 Illustration: Ritningen visar kupan på bild 16 i fasad och sektion. 15

Att tänka på! Ta reda på vilka förutsättningar som gäller för fastigheten enligt gällande detaljplan. Gestaltning, material och utförande spelar stor roll. Det kan handla om små detaljer som gör stor skillnad för slutresultatet. Utformning av kupor, takfönster och takterrasser ska alltid ske med hänsyn till byggnadens arkitektur. Takkupor ska inte dimensioneras utifrån att skapa större våningsyta, utan för att få in ljus och ge utblickar precis som vanliga fönster. Proportioner och placering har stor betydelse för fasadens balans och harmoni. Ändring av byggnader ska hanteras med varsamhet. Hänsyn ska alltid tas till kulturhistoriska värden. När nya lägenheter tillkommer ställs krav på gårdens innehåll och utformning. Då man tillför nya lägenheter ställs krav på utökat antal parkeringsplatser och förrådsutrymmen. Tillgänglighet är en stor fråga som hanteras i bygglovet vid tillförande av nya lägenheter på vind. Krav på utrymnings- och taksäkerhet ska uppfyllas. Risken för bullerproblem ska minimeras. Energianvändning ska redovisas i samband med bygglovet. Ta en tidig kontakt med stadsbyggnadskontoret! Stadsbyggnadskontoret Besöksadress: Stadshuset, August Palms plats 1 Postadress: 205 80 Malmö E-post: sbk.kunddisk@malmo.se Tel SBK kunddisk: 040-34 22 73 (9.30-15.00) Tel växel: 040-34 10 00 Hemsida: www.malmo.se