Koncept 2009-10-05 Södertälje centrum. Utvärdering av det reviderade reglersystemet för kommunens parkering. Jämförelser mellan före-efterstudier genomförda i oktober 2007 och september 2009. T:\NÄMND\TEKNISK NÄMND\TJUT\År 2009\TN 2009-10-14\Utvärdering parkeringspolicy\regl-fö-efter-värd sept-09 bilaga 1.doc, utskrivet 2009-10-09

2 Innehåll Mom. Omfattning Sid. 0. Bakgrund. 3 1. Parkeringsundersökningarnas genomförande 2. Resultat från antalsräkningar av parkerade bilar 3. Parkeringstryckets fördelning över centrumområdet 4. Parkeringstider och parkeringsomsättning 5. Jämförelse med P-taxor i andra kommuner 6. Preliminär utvärdering av målinfrielse för det nya reglersystemet 7. Avslutande diskussion och förslag till justeringsåtgärder 4 5 6-7 8-13 14-15 16-17 18 19 20

3 0. Bakgrund. Bakgrund och uppdrag Inom Södertälje kommun pågår planeringsarbeten för förnyelse av stadskärnan. I detta sammanhang är tillgänglighets- och parkeringsfrågorna viktiga för att säkra god åtkomlighet till stadskärnans handel och verksamheter särskilt då förtätning av bebyggelse och gatumiljöförbättringar gör att befintlig uteparkering minskar. Kommunen har reviderat avgiftssystemet för kommunens parkering i stadskärnan. Syfte med revideringen är: Kort sikt: Lång sikt: Minska långtidsparkeringen och öka omsättningen genom att införa rak parkeringstaxa 10-15 :-/tim inom en inre korttidsparkeringszon och skapa en yttre, avgiftsbelagd långtidsparkeringszon med lägre avgift (2 :-/tim). Stimulera till ökad efterfrågan på P-husparkering och förnyelse av P-systemet. Det nya kortsikts-systemet infördes i januari år 2009. I samband med systemförändringen genomförs utvärderingar genom före-efterstudier av hur parkeringsvanor och parkeringsefterfrågan förändras inom området. Resultaten skall kunna användas som underlag för samråd, återkoppling och för kommunens beslut om eventuella kompletterande åtgärder inom centrums parkeringssystem. Detta PM redovisar resultat och jämförelser mellan parkeringsförhållanden i centrum utifrån undersökningar genomförda före och efter det att det nya reglersystemet infördes. En översiktlig värdering görs även mot de mål som ställdes upp inför besluten om det nya reglersystemet för parkeringen i centrum. Studiernas genomförande Program för parkeringsundersökningarna har upprättats av Grontmij AB som även svarat för sammanställning och utvärdering av undersökningsresultaten. Gatukontorets stadsmiljöenhet har genom trafikövervakningsenheten svarat för huvudparten av fältarbetet. Förestudier genomfördes i oktober månad 2007, efter det att beslut fattats om det nya reglersystemet men innan det genomförts. Efterstudierna utfördes ca 9 månader efter att systemet införts, i slutet av september månad 2009. Tidpunkten för efterstudien har valts med tanke på att resultatet skall vara representativt för årsgenomsnittet för parkeringsförhållandena i centrum. Det har också valts så att det förflutit en tid sedan taxereformen genomfördes varför parkeringsvanor och tekniska inkörningsproblem nu torde ha stabiliserats. Redovisning I denna rapport sammanfattas, jämförs och värderas undersökningsresultat från före- och efterstudierna. Mer utförlig dokumentation av undersökningsdata finns i två särskilda delrapporter. Stockholm 2009-10-XX Grontmij AB Samhällsbyggnad/Väg och trafik Jan-Erik Hollander T:\NÄMND\TEKNISK NÄMND\TJUT\År 2009\TN 2009-10-14\Utvärdering parkeringspolicy\regl-fö-efter-värd sept-09 bilaga 1.doc, utskrivet, 2009-10-09

4 Områden för parkeringsräkningar. Gränser för inre och yttre centrum visas med röd respektive blå linjer.

5 1. Parkeringsundersökningarnas genomförande Tider Parkeringsundersökningar har genomförts med samma metod och inom samma områden vid såväl före- som efterstudierna. Förestudier: oktober 2007 Efterstudier; september 2009 Gatukontorets trafikövervakningsenhet har svarat för huvudparten av undersökningsarbetets genomförande. Grontmij AB har svarat för: Upprättande av program för undersökningarna Bearbetning av undersökningsresultat Sammanställning av dokumentation från P- undersökningarna jämte denna rapport visande jämförelser mellan parkeringsefterfrågan och parkeringsvanor vid föreresp. efterstudierna Antalsräkningar av parkerade bilar Antalsräkning av parkerade bilar har genomfört vid fredags- och lördagsförhållanden. Därtill har räkningar genomförts under en vardagsnatt för att fastlägga omfattningen på boendeparkeringen i området. Parkeringsräkningarna har genomförts under två hela dagar och observationerna utfördes varannan timme i både yttre och inre centrumzonen under fredagen. Under lördagar begränsades räkningarna till inre centrumområdet men i gengäld ökades då undersökningstätheten till en gång i timmen. En nyhet vid 2009-års studie är att även parkeringen under söndagar studerats i inre centrumzonen. Centrum har delats in i observationsstationer enligt vidstående kartbild; 108 stationer i inre zonen och 81 stationer inom yttre zonen. Inom varje station råder enhetliga huvudmannaskaps- och upplåtelseförhållanden. All allmän parkering ingår i studien och därtill en begränsad mängd parkering som är reserverad för viss fastighet eller viss parkeringshyresgäst. Allmän besöksparkering i centrums fyra parkeringshus har också studerats. Nummerskrivningsstudie Som komplement till antalsräkningarna har även en nummerskrivningsstudie genomförts för bilar parkerade på ett hundratal bilplatser i centrumkärnans södra del. Urval av P-platser för denna studie har skett med tanke på att det här förekom stor andel långtidsparkerade bilar vid tiden för tillämpning av det gamla reglersystemet P-tian som gjorde det möjligt att parkera billigt under lång tid på centrums mest efterfrågade besöksparkeringsplatser. Nummerskrivningsstudien genomfördes genom att bilnummer (de tre bokstäverna) på uppställda bilar på varje bilplats inom undersökningsområdet noterades vid patrullering en gång varannan timme under heldagarna fredag och lördag vid såväl före- som efterstudierna. Utvärdering Data från de båda studietyperna har bearbetats på samma vis vid såväl före- som efterstudierna och resultaten sammanfattas i denna PM. T:\NÄMND\TEKNISK NÄMND\TJUT\År 2009\TN 2009-10-14\Utvärdering parkeringspolicy\regl-fö-efter-värd sept-09 bilaga 1.doc, utskrivet, 2009-10-09

6

7 2. Resultat från antalsräkningar av parkerade bilar Bilplatsantal Jämförelse mellan antalsräkningar av parkerade bilar år 2007 och år 2009 på allmän parkering visas i diagramform på vidstående sida. Antalet allmänna bilplatser har förändrats något under perioden: Inre centrum - uteparkeringen Gatuparkeringen har minskat med 46 bilplatser beroende på gatuoch torgombyggnader. Pågående ledningsarbeten längs Nygatan har också tillfälligt reducerat antalet bilplatser. Inre centrum P-husen En minskning av P-husens allmänna parkering har skett beroende på pågående ombyggnader av Kringlan-garaget där övre P-planet är avstängt och öppethållande nytt nedre P-plan har färre platser än det nu avstängda övre planet. Då ombyggnaderna i Kringlan är klara tillkommer drygt 100 allmänna bilplatser i garaget. Yttre centrum En ökning av parkeringen har skett, främst beroende på utökning och ordnande av P-platsen i kv. Mörten i områdets södra del. Vid efterstudierna pågick gatuarbeten längs Dalgatan vilket gör att ca 25 bilplatser tillfälligtvis varit avstängda. Invid Storgatan mittför Tom TIts har en ny P-plats ordnats av kommunen. Denna rymmer ca 70 bilar och har taxan 10:-/timme. Parkeringen på denna P-plats har dock ej antalsräknats vid efterstudien år 2009. Parkeringsefterfrågan under fredagar Inre centrum Efterfrågan på allmän utomhusparkering är ca 15% mindre (ca 130 bilar) i september 2009 än i oktober 2007. Detta beror sannolikt på minskad långtidsparkering i inre centrum. Undantag gäller morgonobservationen (kl. 09) då ca 100 bilar mer stod uppställda vilket kan bero på att avgiftsbelagd tid nu börjar först kl. 09 (mot kl. 08 år 2007) Nattparkeringen på allmän uteparkering i inre centrum har samma omfattning år 2009 som år 2007. P-husen har en likartad efterfrågan vid de båda studierna. De avvikelser som visas i diagrammet beror främst på att Kringlan-garaget inte antalsräknats vid fredagsstudien år 2009. Yttre centrum Räkningar av bilar vid efter-studien år 2009 har kunnat genomföras bara vid fyra tider. Efterfrågan på parkering har blivit väsentligt mindre (ca - 30% eller ca 150 bilar) vilket kan bero på att boende i ökad utsträckning nu hyr P-plats på tomtmark eller parkerar utanför avgiftszonen. Nattparkeringen har minskat med ca 70 bilar jämfört med föresituationen. Parkeringsefterfrågan under lördagar. Lördagsparkeringen har studerats bara för inre centrum. Efterfrågan på utomhusparkeringen är 10 15 % lägre år 2009 än 2007 (100-150 bilar) vilket till stora delar sannolikt beror på minskad långtidsparkering. P-husen har också en mindre reduktion; ca 40 bilar. Parkeringsefterfrågan under söndagar. Söndagsparkeringen utomhus har likartad omfattning som under lördagar, Detta förklaras delvis av att boendeparkeringen har större omfattning genom att parkeringen är gratis under söndagar. P-husen har en mycket låg efterfrågan på söndagar genom att de även då är avgiftsbelagda. T:\NÄMND\TEKNISK NÄMND\TJUT\År 2009\TN 2009-10-14\Utvärdering parkeringspolicy\regl-fö-efter-värd sept-09 bilaga 1.doc, utskrivet, 2009-10-09

8

T:\NÄMND\TEKNISK NÄMND\TJUT\År 2009\TN 2009-10-14\Utvärdering parkeringspolicy\regl-fö-efter-värd sept-09 bilaga 1.doc, utskrivet, 2009-10-09 9

10

T:\NÄMND\TEKNISK NÄMND\TJUT\År 2009\TN 2009-10-14\Utvärdering parkeringspolicy\regl-fö-efter-värd sept-09 bilaga 1.doc, utskrivet, 2009-10-09 11

12

13 3. Parkeringstryckets fördelning över centrumområdet. Metodik På föregående 5 sidor visas hur efterfrågetrycket på allmän parkering i inre centrumzonen varierar vid olika tider och på olika platser i området. Kartbilderna illustrerar parkeringstrycket med färger för olika beläggningsgrader: Grön: P-beläggning under 65 % (mer än 1 ledig plats av 3) Gul: P-beläggning mellan 65 90 % Röd: P-beläggning över 90 % (under 1 ledig plats av 10) Underlag för figurerna är resultat från parkeringsräkningarna i oktober 2007 resp. september 2009. Fredag kl. 09 (figurer på sid 8) Efterstudien visar ett större parkeringstryck på morgonen inom gator och P-områden i inre centrumkärnan vilket kan bero på kvarstående boendebilar (avgiftstiden börjar numera inte förrän kl. 09). Beläggningen har ökat något på P-platsen vid järnvägsstationen beroende på det nya stadshuset som tagits i bruk på västra sidan av Nyköpingsvägen. Fredag kl. 11 (figurer på sid 9) Lunchperioden ger den största vardagsefterfrågan på parkering i Södertälje centrum. Efterstudien visar ett likartat parkeringstryck på de mest välbelägna P-platserna i inre centrumkärnan trots att efterfrågan totalt sett är lägre år 2009 än 2007. Den lägre efterfrågan innebär främst mindre efterfrågan på parkering i stadskärnans yttre del (området vid Tom Tits och väster om Nygatan). P-husen har en likartad beläggning men Kringlan-garaget är ej studerat på fredagen år 2009. Parkeringsområdet närmast järnvägsstationen/stadshuset är fullbelagt. Fredag kl. 15 (figurer på sid 10) Efterstudien visar likartade förändringar som vid lunchtid; de centrala P- platserna utomhus är högt efterfrågade och de lediga reserverna i inre zonens yttre del är större år 2009 än år 2007. P-husen har stora lediga reserver. Parkeringen vid järnvägsstationen/stadshuset är fullbelagd. Lördag kl. 13 (figurer på sid 11) Denna timme uppvisar veckans största efterfrågan på allmän besöksparkering i stadskärnan beroende på att inköpsärenden koncentreras till dessa tider. Parkeringstrycket på de centrala utomhusparkeringarna år 2009 är likartat det som rådde år 2007 trots, totalt sett, färre parkerade bilar i inre korttidsparkeringszonen. De lediga parkeringsreserverna har därvid ökat i zonens yttre delar; vid Tom Tits och bostadsgator väster om Nygatan. P-husen har en låg beläggning år 2009, motsvarande den år 2007. Att Kringlan-garaget uppvisar högt parkeringstryck beror på att garaget under pågående ombyggnad har ett mindre bilplatsantal än år 2007. Söndag kl. 13 (figurer på vidstående sid 12) Söndagsstudien är ny för 2009 års undersökning vilket gör att det inte finns något äldre underlag att jämföra med. Därför visas lördagsparkeringen år 2009 som jämförelse på vänstra figuren. Parkeringstrycket på söndagen för de centrala utomhusparkeringarna år 2009 är likartad lördagsförhållandena vid samma tid. Detta beror dels på att boendeparkerare står gratis på söndagar men även på att besöken i centrum har stor omfattning under söndagen. P-husens allmänna parkering är särskilt litet efterfrågad under söndagar beroende på avgiftsbeläggning även söndagar på denna parkering. T:\NÄMND\TEKNISK NÄMND\TJUT\År 2009\TN 2009-10-14\Utvärdering parkeringspolicy\regl-fö-efter-värd sept-09 bilaga 1.doc, utskrivet, 2009-10-09

14 Parkeringsstationer där nummerskrivning genomförts

15 4. Parkeringstider och parkeringsomsättning Nummerskrivningsstudien En studie av uppehållstiderna på ett urval p-platser i södra stadskärnan genomfördes i form av nummerskrivningsundersökning. Bilnummer (de tre bokstäverna) noterades genom patrullering varannan timme under hela studiedagarna fredag och lördag. Antalet allmänna bilplatser inom undersökningsområdet har minskat något beroende på parkeringsregleringar i samband med gatuombyggnader (signal i korset Nygatan/Nedre Torekällgatan) jämte pågående ledningsarbeten på Nygatan. Följande bilplatsantal ingick i studierna (enligt karta på vidstående sida): År 2007: 119 bilplatser År 2009: 90 bilplatser Resultat Resultat från nummerskrivningsstudien redovisas i form av belägningsdiagram på vidstående sida. Här framgår också omfattningen av långtidsparkering (P-tider över 3 timmar). Fredagsstudierna Antalet parkerade bilar har minskat mellan före- och efterstudierna till följd av minskat bilplatsantal och minskad långtidsparkering. Andelen bilar som långtidsparkerar har minskat kraftigt mellan år 2007 och 2009; från 20% till 11 % av de påträffade bilarna. Sålunda är 30 bilar långtidsparkerade och 250 st. korttidsparkerade på fredagen år 2009. På grund av att långtidsparkerade bilar tar upp större P-kapacitet än de korttidsparkerade blir jämförelsen förstärkt då det gäller andelen ianspråktagen P-kapacitet. Andelen bilplatser som beläggs av långtidsparkerande har sålunda minskat från 54% år 2007 till 38 % år 2009 (trots att andelen långtidsparkerade bilar bara är 11% år 2009). Lördagsstudierna Liksom under fredagen har inslaget av långtidsparkering minskat mellan år 2007 och 2009; från 22 % till 13 % av antalet påträffade bilar (27 långtidsparkerade och 200 korttidsparkerade bilar). De långtidsparkerade bilarna svarar för nu för 42 % av den totala P- beläggningen jämfört med 55 % år 2007. Flera av de långtidsparkerande bilarna bedöms tillhöra boende vid Badhusgatan och Lovisingatan. T:\NÄMND\TEKNISK NÄMND\TJUT\År 2009\TN 2009-10-14\Utvärdering parkeringspolicy\regl-fö-efter-värd sept-09 bilaga 1.doc, utskrivet, 2009-10-09

16 Maximala parkeringstaxor i 30 kommuncentra år 2008 enligt SKLinventering år 2008 jämfört med Södertäljetaxor. Kommun Storlek 1000-tal Max P-taxa 2009 kr/tim Anm. Västerås 134 20 12:-/h i P-hus (kommunens) Norrköping 126 10 12:-/h i P-hus (Q-park) Eskilstuna 93 18 12:-/h i P-hus (kommunens och Q- park) P10 för 2tim i P-hus Nyköping 51 6 P-15 minuterszon i hela centrum. P10 för max. 2 tim. Parkeringstaxor i 4 kommuncentra år 2009.

17 5. Jämförelse med P-taxor i andra kommuner Bakgrund I beslutsunderlaget inför revidering av reglersystemet för parkering i Södertälje centrum år 2007 ingick en jämförelse med dåvarande taxeläget i andra kommuner. Denna jämförelse har nu uppdaterats med aktuellt taxeläge för centrumparkering år 2008 2009 enligt figur och tabell på vidstående sida. Jämförelse med taxor i 30 kommuncentra år 2008 En jämförelse görs med maximala kommunala parkeringstaxor i de trettio största kommunerna (exklusive de tre storstäderna) i landet i figuren överst på sid. 16. Södertälje ligger mitt i intervallet och materialet omfattar sålunda 15 kommuner som är större och lika många som är mindre än Södertälje. Parkeringstaxan 15:-/timme i Södertälje år 2009 ligger i nivå med förhållandena år 2008 i de närmast elva större kommunerna. De största kommunerna har i regel högre P-taxor, men Norrköping utgör här ett undantag (5-/timme år 2008). Kommuner som är mindre än Södertälje har lägre högsta timtaxa, normalt i intervallet 5 10:-/timme. Fördjupad jämförelse med 4 kommuner i närområdet till Södertälje Såsom i beslutsunderlaget har en fördjupad uppdatering gjorts av dagens taxeläge på parkering (såväl på gatumark som i P-hus) gjorts för fyra närbelägna kommuner. Resultat framgår av tabellen på vidstående sida. I Västerås och Eskilstuna är den högsta P-taxan på kommunal utomhusparkering (20 resp. 18:-/tim) högre än den nuvarande högsta taxan i Södertälje (15:-/tim). En väsentlig skillnad är dock taxesättningsprincipen i P- husen i dessa båda städer det är väsentligt billigare att parkera i P-husen än på gatumark. En förklaring är att P-husen här förvaltas av kommunen men i Eskilstuna har även Q-park en taxesättning som inte överskrider de kommunala bolagets och som därigenom är väsentligt lägre än gatuparkeringstaxan. Detta är en stor avvikelse jämfört med förhållandena i Södertälje, där P-hustaxan nu är 21:-/timme, dvs. 40 % högre än den högsta gatuparkeringstaxan. Norrköping har höjt avgiften jämfört med 2008-års inventering men 10 kronor per timme är fortfarande lågt för en kommun av Norrköpings storlek. I Norrköping är P-hustaxan (12:-/tim) högre än gatumarkstaxan. P-taxan i Nyköping är densamma som vid 2004 års inventering, dvs. max. 6 kronor per timme. T:\NÄMND\TEKNISK NÄMND\TJUT\År 2009\TN 2009-10-14\Utvärdering parkeringspolicy\regl-fö-efter-värd sept-09 bilaga 1.doc, utskrivet, 2009-10-09

18 Syfte/mål för P-regleringssystemet Värderingar och förväntningar år 2007 Måluppnåelse, september 2009 2007 års system Mål för Nya reglersystemet föreslaget nytt system 1. Stimulera användning av parkering på tomtmark - 2. Säkra välbelägen besöksparkering för stadskärnans handel. 0 3. Det skall vara lätt att hitta ledig bilplats nära målpunkten. Viktigt för besökare med korta P-tider. 0 4. Det skall vara lätt för bilisten att begripa och anpassa sig till reglersystemet. + 5. Det skall vara lätt att övervaka efterlevnaden av P-reglerna + 6. Avgifterna skall bidra till att täcka P- kostnader och stimulera till förnyelse av P-systemet. +

19 6. Utvärdering av målinfrielse för det nya reglersystemet Uppsatta mål I samband med beredning av beslutsunderlag våren 2007 om revidering av reglersystemet för parkering i stadskärnan, formulerades sex viktiga egenskaper för reglersystemet för stadskärnans parkering. En värdering gjordes av hur dåvarande reglersystemet P-tian uppfyllde egenskaperna och en bedömning gjordes av förväntade egenskaper för det föreslagna nya reglersystemet. Egenskaperna år 2007 jämte dåvarande förväntningar på det nya reglersystemet visas på vidstående bild. Värdering Rådande och förväntade egenskaper hos det gamla och föreslagna nya reglersystemet visas med färgkoder i vidstående figur: Grön: Systemet uppfyller syftet/målet Gul: Systemet uppfyller i viss mån syftet/målet Röd: Systemet uppfyller inte syftet/målet Med ledning av jämförelser mellan före- och efterstudierna har en lägesbedömning gjorts av hur väl det nya reglersystemet uppfyller förväntningarna från år 2007: +: Förväntningarna infriade 0: Liten infrielse av förväntningarna -: Förväntningarna har inte infriats 1. Stimulera använding av parkering på tomtmark Parkeringshusen har nu likartade beläggningsförhållanden som år 2007. Förklaring är att P-taxan höjts kraftigt i P-husen och är nu 21:-/tim. Gatuparkeringen har också fått efterskottsbetalning vilket gör att denna fördelaktiga betalningsmetod inte längre är förbehållen P-husen. Dyrare P-hus och kundvänligare betalsystem på gatuparkering gör att målet om ökad efterfrågan på P-husparkering inte uppnåtts. 2. Säkra välbelägen besöksparkering för stadskärnans handel. Förväntning var att det, genom minskad långtidsparkering och ökad P- husparkering, skulle bli något lättare att hitta välbelägen parkering för besökare. Utvärderingen visar att det blivit mindre P-efterfrågan på uteparkeringen, till stor del beroende på minskad långtidsparkering men överflyttning av parkeringsefterfrågan till P-husen har inte skett vilket gör att de mest centrala uteparkeringarna fortfarande ofta är efterfrågade till kapacitetsgränsen. Detta gör, totalt sett, att förväntningarna knappast är uppfyllda. 3. Det skall vara lätt att hitta bilplats nära målpunkten. Det är tveksamt om detta mål/syfte har uppnåtts genom att det fortfarande är hög efterfrågan på de mest välbelägna P-områdena utomhus i stadskärnan.. 4. Det skall vara lätt att begripa och anpassa sig till det nya systemet. Det är lätt att begripa och handha det nya systemet. Efterskottsbetalning på uteparkeringen gör denna attraktivare än år 2007 vilket ger en konkurrensnackdel för P-husen. Förväntningar om goda egenskaper har infriats. 5. Det skall vara lätt att övervaka efterlevnaden av P-reglerna Det äldre reglersystemet med P-tian var i praktiken omöjligt att övervaka med rimliga insatser från trafikövervakningens sida. Det nya systemet är lätt att övervaka rörande erlagd avgift och övervakningsmålet är därför tillgodosett. 6. Avgifterna skall bidra till att täcka P-kostnaderna och stimulera till förnyelse av P-systemet. Den nya taxesättningen på uteparkeringen innebär att kommunens intäkter från parkeringsverksamheten har ökat väsentligt jämfört med tidigare. Målet om viss förbättring jämfört med 2007 års förhållanden är uppnått. Det är dock ännu en god bit kvar innan P-intäkterna kan ge rimlig kostnadstäckning för framtida nya P-hus i centrum. T:\NÄMND\TEKNISK NÄMND\TJUT\År 2009\TN 2009-10-14\Utvärdering parkeringspolicy\regl-fö-efter-värd sept-09 bilaga 1.doc, utskrivet, 2009-10-09

20 7. Avslutande diskussion och förslag till justeringsåtgärder Allmänt om reglersystemet Det nu införda reglersystemet för kommunens parkering i stadskärnan innebär en första etapp på vägen mot att göra stadskärnan mer lättillgänglig för bilåkande besökare och att lägga grunden för den förnyelse av P-systemet som är förutsättning för stadskärnan förnyelse. Genomförda före-efterstudier visar att långtidsparkeringen minskat på de mest attraktiva besöks-p-platserna. Det nya systemet är också kundvänligt tack vare efterskottsbetalning vilket gör att risken för P-böter elimineras. Det är lätt för P-vakterna att övervaka. Önskad efterfrågeökning på parkering i P-husen har inte uppnåtts. Detta beror bla. på att P-taxorna här höjts kraftigt så att det (trots stor höjning av kommunens gatutaxor) fortfarande är väsentligt dyrare att parkera i P-hus än på den attraktivare kommunala uteparkeringen. Detta är en obalans som bör lösas så att P- systemet och stadskärnans verksamheter i sin helhet skall fungera på ett bra och attraktivt vis för stadens bilbesökare. Nivå på parkeringstaxorna Den nya taxan på kommunens parkering innebär en kraftig höjning relativt det gamla systemet P-tian. Den högsta taxan i inre zonen är nu i nivå med den som tillämpas i centrumområden i större kommuner än Södertälje. En alltför hög parkeringstaxa kan göra andra inköpsställen attraktivare än centrumbutikerna. Vi föreslår att nuvarande maxtaxor i stadskärnan nu behålls oförändrade i väntan på att balansskapande åtgärder rörande P-husen genomförts och att stadsförnyelsen med sammanhängande åtgärder i P-systemet kommit närmre ett genomförande. Efterfrågan på parkering har minskat i den yttre långtidsparkeringszonen som tidigare huvudsakligen haft gratis gatuparkering. Här finns nu gott om ledig parkering under hela veckan inom rimligt gångavstånd från flertalet målpunkter i området. Vi bedömer att det, ur P-reglersynpunkt, nu inte finns motiv att höja taxenivån i 2-kronorszonen. Det kan övervägas att här ta bort avgifter under lördagar vilket underlättar helgparkeringen för boende och kanske något minskar P-trycket inom inre centrumzonen. Reglerområdets utsträckning Genomförd parkeringsreglering har minskat efterfrågan på parkering inom den avgiftsbelagda zonen. Kommunen har dock erfarit att det blivit störande utträngning till gratis parkering till gator och P-platser utanför det reglerade området. Det har även rapporterats utträngning i området vid Södertälje sjukhus. Vi föreslår att en översyn och justering görs av gränserna för den yttre långtidsparkeringszonen så att uppkomna parkeringsstörningar i de yttre delarna av centrumområdet minskar. Balansskapande åtgärder för att stimulera till ökad efterfrågan på P- husparkering i Södertälje Detta är en fråga som ligger utanför tekniska nämndens ansvarsområde men den är avgörande för balansen inom P-systemet på kort och på lång sikt. Tre av P-husen i centrum ägs av kommunägda Telgefastigheter som lagt ut driften på parkeringsentreprenör. Samtidigt som kommunen genomfört det nya reglersystemet som bla. syftat till att stimulera till ökad P-husparkering, har taxan i P-husen höjts i två steg så att det nu är väsentligt dyrare att parkera i P-husen än på utomhusparkeringen. Detta är, tillsammans med funktionella och internmiljömässiga brister hos P-husen, en förklaring till att det fortfarande tidvis är svårt att lätt hitta en välbelägen bilplats utomhus i centrum. Vi föreslår att kommunen - genom sitt ägande i fastighetsbolaget - överväger att lämna direktiv om ny taxeprincip i kommunens P-hus, som gör det ekonomiskt fördelaktigt att parkera i dessa. En alternativ lösning är att skapa ett kommunalt P-bolag som förvaltar kommunens nuvarande och framtida parkering på tomtmark i enlighet med de mål som kommunen har för utvecklingen trafik-, bebyggelse- och parkeringssystemen i stadskärnan. SLUT

Samhällsbyggnadskontoret Stadsmiljö/Upplåtelser och tillstånd BARNCHECKLISTA för Södertälje kommun Ärende: Utvärdering av ny parkeringspolicy - Dnr: 09/473 Handläggare: Ove Lundgren BARNCHECKLISTA som ska användas under beredningen av ärenden och därmed klargöra vilka beslut som kan beröra barn och ungdomar och därför behöver få en särskild barnkonsekvensanalys Den är avsedd att användas som ett redskap i Södertälje kommuns strävan att tillämpa principerna i FN:s barnkonvention. Kommer beslutet att beröra barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Ja Nej På vilket sätt? Vid JA- ska denna barnkonsekvensanalys fyllas i: 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? Ja Nej På vilket sätt?. 2. Är beslutet belyst ur barnets perspektiv? Ja Nej På vilket sätt? 3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl a kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning? Ja Nej På vilket sätt? / Varför inte? 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja Nej På vilket sätt? / Varför inte? Övrigt som bör tas hänsyn till