Så funkar avdelning C En kvalitativ undersökning av användbarheten av SAB-systemets religionsavdelning i dagens svenska samhälle

MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2006:140 ISSN 1404-0891 Så funkar avdelning C En kvalitativ undersökning av användbarheten av SAB-systemets religionsavdelning i dagens svenska samhälle CECILIA BLOMKVIST KAROLINA JONSON Författarna Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

Svensk titel: Så funkar avdelning C: en kvalitativ undersökning av användbarheten av SABsystemets religionsavdelning i dagens svenska samhälle Engelsk titel: The main class C (religion) of the Swedish classification system, and its usability in todays Swedish society: a qualitative survey Författare: Blomkvist, Cecilia; Jonson, Karolina Kollegium: 2 Färdigställt: 2006 Handledare: Kristensson, Svante Abstract: The purpose of this thesis was to find out whether the main class C (religion) in the Swedish classification system Klassifikationssystem för svenska bibliotek is well adapted to classify materials published in or imported to Sweden, and handled by Swedish libraries today. The questions we put to ourselves were: 1. How easy to understand, and how useful is the main class C religion today? 2. What, in the main class C, is satisfactory? 3. What, in the main class C, is inconsistent, anachronistic or incorrect? 4. What, in the main class C, is in need of change or renewal? The method that was used was a number of interviews with librarians and cataloguers. We have interviewed eight librarians from six different libraries, of different types, but all with a relatively large collection of religious materials. Though all of our respondents have expressed a feeling that all the major religions deserve equal treatment in the classification system and a similar division of space, after some pondering on the subject, our respondents have agreed that a larger space for Christianity is warranted considering the composition of the current collections and publication. Our respondents have in some cases expressed that there is a lack of instructions as to how the subdivisions of the main class C (religion) is meant to be used. Several of our respondents have experienced difficulty in reasoning theoretically about classification. Our research shows that the main class C (religion), according to our respondents, is well adapted to classify materials published in or imported to Sweden, and handled by Swedish libraries today. Nyckelord: SAB-systemet, klassifikation, religion, klassifikationssystem, Sverige

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...5 1.1 Avgränsningar...6 1.2 Syfte & Frågeställningar...7 1.3 Disposition...7 2 METOD...8 2.1 Valet av respondenter...8 2.2 Intervjumetodik...9 2.3 Problem som uppstått under arbetets gång...10 3 TIDIGARE FORSKNING...12 3.1 Hansson Klassifikation, bibliotek och samhälle : en kritisk hermeneutisk studie av Klassifikationssystem för svenska bibliotek...12 3.2 Åberg Klassifikationssystem i mångkulturella samhällen...13 3.3 Malm Religionslitteraturen och dess låntagare en studie på två folkbibliotek...14 3.4 Grahn Klassifikationssystem för svenska bibliotek 1921-1956-1984...15 3.5 Jansson SAB-systemet & ämnet religion en studie av ett klassifikationssystems möjligheter att klassificera en vetenskaplig disciplin...15 4 KLASSIFIKATIONSTEORI OCH PRESENTATION AV SAB-SYSTEMET...16 4.1 Vad är bibliografisk klassifikation?...16 4.2 Ett klassifikationssystems uppbyggnad...17 4.3 Koden...19 4.4 SAB-systemet och organisationen bakom...19 4.5 Praktiskt eller teoretiskt?...21 4.6 Avdelning C...22 4.7 Större ändringar i avdelning C sedan 1921...25 5 RESULTATREDOVISNING...26 5.1 Presentation av respondenter och deras bibliotek...26 5.2 Presentation av resultaten...28 5.2.1 Allmänna intryck av avdelning C...28 5.2.2 Samhället och religionens roll...32 5.2.3 Historisk bakgrund...33 5.2.4 Svårigheter...34 5.2.5 Felaktigheter och otydligheter...36 5.2.6 Religionernas olikheter...39 5.2.7 Klassifikationssystemets roll...39 5.2.8 Teori och praktik...40 5.2.9 Användarperspektiv...41 5.2.10 Komplement och alternativ till SAB-systemet...42 5.2.11 Avdelning C:s förhållande till det faktiska beståndet...43 6 ANALYS...44 6.1 Hur förståeligt och användbart är SAB-systemets avdelning C idag?...44 6.2 Vad, i avdelning C, är tillfredsställande?...45

6.2.1 Detaljrikedomen...46 6.2.2 Tilläggsbeteckningarna...46 6.3 Vad, i avdelning C, är otidsenligt eller felaktigt?...47 6.3.1 Kristendomen och övriga religioner...47 6.3.2 Speglar avdelning C det svenska samhället idag?...50 6.3.3 Vad saknas på avdelning C?...52 6.3.4 Vad är felplacerat på avdelning C?...53 6.3.5 Vad är överflödigt på avdelning C?...53 6.3.6 Uppdatering av avdelning C...53 6.4 Vad, i avdelning C, behöver förändras/förnyas?...54 6.5 Metodfrågor...54 6.5.1 Respondenternas möjligheter att besvara våra frågor...55 7 SLUTSATS...57 8 SAMMANFATTNING...58 9 LITTERATURFÖRTECKNING...60 Appendix 1 INTERVJUMALL...

1 INLEDNING I vår B-uppsats, jämförde vi SAB-systemets religionsavdelning med motsvarande avdelningar i Dewey Decimal Classification (DDC) och Colon Classification (CC). Under det arbetet noterade vi att kristendomen hade en framträdande plats i systemet och att övriga religioner fick mindre utrymme, samt att de olika religionerna indelades på olika sätt. Detta väckte ett intresse för att se om SAB-systemets religionsavdelning fungerar att klassificera material som behandlar olika religioner idag. Vi är medvetna om att vår förförståelse kan ha påverkat den riktning uppsatsen tagit. I Klassifikationssystem för svenska bibliotek (hädanefter SAB-systemet), sjunde upplagan, skriver Anders Lönn, f.d. medlem av SAB:s kommitté för katalogisering och klassifikation (hädanefter SAB-kommittén eller kommittén), att perioden sedan 1984 har varit rik på omvälvande händelser och fortsätter därefter att peka på stora politiska förändringar, och framväxten av det s.k. IT-samhället som anledningar för att revidera klassifikationssystemet. 5 Den mest omvälvande händelsen i Sverige sedan dess 6 - vad religion anbelangar - är kyrkans separation från staten vid millennieskiftet. Därmed aktualiserades alla diskussioner om olika samfunds ställning i Sverige, framför allt den särställning som Svenska kyrkan har haft i landets socialpolitik under många hundra år. Sverige har varit ett osedvanligt isolerat samhälle - bland annat på grund av sitt perifera läge gentemot resten av Europa - och homogent ifråga om etnicitet, kultur, religion och andra sociala hörnstenar genom hela sin historia fram till 1960-talet. Jämförelsevis har Sverige en mycket liten erfarenhet av att hantera mångfald; såväl religiös som etnisk eller i någon annan form. 7 Det västerländska samhället i stort har under längre tid exponerats för influenser från andra delar av världen, om än inte i samma utsträckning som under de senaste decennierna. Vid förra sekelskiftet var Sverige alltså fortfarande ett mycket homogent land. Andelen personer födda utomlands uppgick år 1900 till 0,7 procent av befolkningen. Hundra år senare uppgick andelen personer födda utomlands (och deras barn) till 20 procent av befolkningen. Detta till följd av en migration som började under 1960- och 1970-talet och som fortfarande pågår. Denna utveckling har förändrat det svenska, förr, så homogena landskapet på alla de tidigare nämnda punkterna: etniskt, kulturellt, religiöst och socialt. 8 Inget annat land i världen har, som Jörgen Nielsen redan 1992 uttryckte det, efter andra världskriget förändrats så mycket som en följd av migration som Sverige. 9 Redaktörerna för boken Det mångreligiösa Sverige hävdar att utvecklingen de senaste decennierna har utgjort den kanske största förändringen av Sveriges religiösa karta sedan landet kristnades 10. Då utövandet, mångfalden och intresset för religion och religiositet ökar 5 Klassifikationssystem för svenska bibliotek ([1997] 1999) sid. 7 6 sedan dess betyder i det här sammanhanget den tid som förflutit sedan 1997 då sjunde upplagan av SAB-systemet publicerades 7 Andersson, Daniel & Sander, Åke (red.) (2005) Det mångreligiösa Sverige : ett landskap i förändring. sid. 25 8 Ibid, sid. 9 9 Ibid, sid. 9 10 Ibid, sid. 53 5

kommer det att medföra en utmaning för de kulturinstitutioner i vårt samhälle som har till uppgift att avspegla samhället. En sådan institution är biblioteket. Almerud skriver i Från bibliotekslag till biblioteksplan att folkbiblioteken under de senaste två decennierna blivit alltmer efterfrågestyrda medan de under 1960- och 70-talen var kulturpolitiskt motiverade institutioner med klara kulturpolitiska målsättningar. Han menar att biblioteksverksamheten än idag borde vara en politisk fråga eftersom biblioteken har en central roll [ ] för människors sociala och kulturella välfärd 11. Idag tillhör 650 000 svenskar, dvs. 7% av befolkningen, andra religiösa traditioner än den svenska protestantismen. 12 Muslimer är en grupp som har ökat explosivt och därför får agera exempel. Sista gången som konfessionell tillhörighet mättes i folkräkningarna var 1930. Femton individer sade sig då vara muslimer. 1960 var detta antal uppe i några hundra. 1970 räknades 10 000 personer som muslimer. Därefter sker en explosionsartad höjning; på tio år tiodubblades antalet muslimer i Sverige och idag beräknas antalet muslimer bosatta i Sverige uppgå till 350 000. Romerska katoliker uppskattas idag uppgå till cirka 170 000, ortodoxa till ca 100 000, judiska traditionstillhörare till ca 22 000, buddhister till ca 15 000 och hinduer till omkring 6 000. 13 Då skilsmässan mellan kyrka och stat är slutgiltigt genomförd och representationen av andra religiösa samfund har ökat i Sverige, kan man tänka sig att detta även skulle kunna påverka sådana samhällsspeglande företeelser/institutioner som biblioteket och det svenska klassifikationssystemet. Landets förändrade demografiska uppbyggnad torde återspeglas i det offentliga samhället, såsom på bibliotek och i kulturella verksamheter och institutioner. Vi undrar hur de nämnda samhällsförändringarna påverkat användbarheten av SAB-systemets religionsavdelning (avdelning C). Då blandningen av religioner och samfundens roll och status i det svenska samhället idag ser annorlunda ut än när systemet skapades kan detta ha skapat felaktigheter och otidsenligheter i systemet. Med utgångspunkt i detta vill vi undersöka hur avdelning C fungerar idag. 1.1 Avgränsningar Vi anser att de verkliga användarna av klassifikationssystemet är bibliotekarierna, eftersom det är bibliotekarierna som arbetar med systemet dagligen, med klassifikation och katalogisering, söker i katalogen och fysiskt hanterar det klassificerade materialet på hyllorna. Vi tror däremot inte att allmänheten, de som vanligen kallas användarna inom biblioteks- och informationsvetenskap, har samma möjligheter att reflektera över hur systemet ser ut och om det är tillfredsställande strukturerat. Det som användarna möjligen kan tänkas reagera över när de tittar på hyllorna på religionsavdelningen, eller slår i katalogen på det ämnet, tror vi, är hur mycket litteratur som finns om det ena eller det andra ämnet. Eventuellt reflekterar de över hur lätt det är att göra ämnessökningar i katalogen. Vi har emellertid valt att inte gå in på vare sig allmänhetens åsikter eller mängden litteratur inom ämnet religion på det ena eller andra biblioteket. Vi är övertygade 11 Almerud, Peter (2005) Biblioteksplaner : från bibliotekslag till biblioteksplan. sid. 11 f 12 Andersson & Sander (2002) sid. 52 13 Ibid, sid. 30 6

om att bibliotekarien, i egenskap av expert på bibliotekets bestånd och användare, kan ge oss insikt i alla aspekter av sådant som rör dessa frågor och själva är bäst lämpade att avgöra vilka aspekter som är relevanta för att utvärdera klassifikationssystemets funktionalitet. Vi utgick ifrån att de, när de besvarade våra frågor, skulle ha såväl beståndets storlek och sammansättning som användarnas behov i tankarna. Den organisation som ligger bakom SAB-systemet är Svensk biblioteksförening (före detta Svensk Allmän Biblioteksförening). På deras hemsida kan man läsa att den sjunde upplagan av SAB-systemet från och med första januari 2006 är låst för ändringar. 14 Alla våra studier av SABsystemet har baserats på denna slutliga version av den sjunde upplagan. Den åttonde upplagan har utkommit under den tid vi arbetat med uppsatsen, men vi har på grund av tidsbrist inte närmare undersökt den. Av de samtal vi fört med medlemmar ur kommittén 15 har vi förstått att inga större ändringar skett på avdelning C. 1.2 Syfte & Frågeställningar Uppsatsens syfte är att undersöka om SAB-systemets religionsavdelning, enligt bibliotekarier, fungerar väl till att klassificera det material som ges ut i eller köps in till Sverige och hanteras av biblioteken idag. 1. Hur förståeligt och användbart är SAB-systemets avdelning C idag? 2. Vad, i avdelning C, är tillfredsställande? 3. Vad, i avdelning C, är otidsenligt eller felaktigt? 4. Vad, i avdelning C, behöver förändras/förnyas? 1.3 Disposition Nedan presenteras vår metod med de avgränsningar vi gjort för vårt arbete, tillsammans med valet av respondenter och en diskussion rörande problem och hinder som uppstått under arbetets gång. Följande del består av en presentation av den tidigare forskning vi hittat och som vi anser berör vårt ämne, först och främst Joacim Hanssons avhandling Klassifikation, bibliotek och samhälle: en kritisk hermeneutisk studie av Klassifikationssystem för svenska bibliotek. Även ett antal magisteruppsatser, vars ämne snuddat vid vårt, presenteras här. Efter detta ges en förklaring av vad som menas med bibliografisk klassifikation, en redovisning av hur ett klassifikationssystem är uppbyggt samt vissa principer inom klassifikationsteorin. Detta följs av en presentation av SAB-systemet och organisationen bakom samt en överblick över hur avdelning C är uppdelad idag och vilka stora förändringar som gjorts sedan den första upplagan 1921. Efter att vi således bekantat oss med klassifikation och det system vi ämnar undersöka 14 Svensk Biblioteksförenings kommitté för klassifikationssystem för svenska bibliotek. Mötesprotokoll 2005-12-05. http://www.biblioteksforeningen.se [2006-11-21] 15 Informellt samtal med medlemmar i SAB-kommittén [2006-03-10] 7

följer vår resultatredovisning, inledd med en kort, anonymiserad, presentation av våra respondenter och deras respektive arbetsplatser. Resultatredovisningen är uppdelad under ett antal rubriker som vi plockat ur intervjumaterialet, vi har alltså samlat respondenternas intervjusvar i de kategorier som utkristalliserades vid genomgång av materialet. Dessa kategorier har vi kallat Allmänna intryck av avdelning C; Samhället och religionens roll; Historisk bakgrund; Svårigheter; Felaktigheter och otydligheter; Religionernas olikheter; Klassifikationssystemets roll; Teori och Praktik; Användarperspektiv; Komplement och alternativ till SAB-systemet samt Avdelning C:s förhållande till det faktiska beståndet. Efter resultatpresentationen följer vår analys, där våra resultat behandlas utifrån vår frågeställning, därefter slutsats och sammanfattning. 2 METOD Vi vill studera systemets användbarhet via dess användare. För att besvara våra frågeställningar har vi därför valt att intervjua bibliotekarier eftersom de är de verkliga användarna av klassifikationssystemet. 2.1 Valet av respondenter Vi tror att alla någorlunda erfarna bibliotekarier som söker, placerar ut, och givetvis helst också klassificerar material på religionsavdelningen har möjlighet att reflektera över huruvida avdelningen är indelad på ett bra sätt. Chanserna att hitta personer som stött på problem med klassifikationssystemet borde rimligen öka ju större och mer blandade samlingar dessa personer hanterar. Det säger sig självt att mindre bibliotek som endast har ett tiotal böcker i ämnet religion inte heller har något större behov av annat än möjligen de mest översiktliga avdelningarna under C. För att få insikt i hur hela avdelning C:s struktur fungerar krävs erfarenhet av att hantera även de flerställiga klassifikationskoderna och avdelningarna längst ner i hierarkin samt allmänna och särskilda tilläggsbeteckningar. Vi har således vänt oss främst till bibliotekarier med särskilt ansvar för religionsavdelningarna på större bibliotek, såsom universitetsbibliotek och stadsbibliotek i landets större städer och till ansvariga bibliotekarier för enskilda samfunds egna bibliotek. De stora universitetsbiblioteken är utvalda därför att deras samlingar, bla. tack vare pliktleveranser, och i Uppsala universitetsbiblioteks fall ett särskilt ansvar för utvecklingen av beståndet inom humaniora, får antas ha Sveriges största samlingar av material klassificerat på avdelning C. I den mån de har anknytning till teologiutbildningar speglar de även dessa och den forskning som bedrivs inom ämnet. De större städernas stadsbibliotek däremot antar vi möter efterfrågan mer än universitetsbiblioteken, de kan ha en mer varierande låntagarkrets där material eftersöks även på personliga grunder och inte som i universitetsbibliotekens fall huvudsakligen för studier. För att få ett så brett spektrum av perspektiv som möjligt från våra respondenter har vi alltså aspirerat till att komma till tals med representanter från såväl universitetsbibliotek, folkbibliotek som organisationsbibliotek som har större bestånd av religionslitteratur. De bibliotekarier vi, som sagt, allra helst skulle vilja ha som respondenter är de som själva 8

klassificerar materialet och väljer hur det ska distribueras på hyllorna. Vi har dock upptäckt att det är svårt att finna bibliotekarier med just den typen av uttalade ansvarsområden, som har erfarenhet av avdelning C och samtidigt inte är medlemmar av SAB-kommittén. Vi har informellt talat med några medlemmar ur kommittén och fått det intrycket att de är tämligen nöjda med hur systemet ser ut. Detta faller sig dessutom naturligt eftersom de själva utför de ändringar i systemet som de upptäcker att det finns ett behov av. Det är således inte särskilt troligt att de skulle finna systemet bristfälligt utan att försöka åtgärda det. Vi har tagit del av beslut som fattats av SAB-kommittén, rörande religionsavdelningen, sedan den sjunde upplagan, samt protokoll från SAB-kommitténs möten och vi har inte funnit att några omvälvande förändringar kommer att göras på avdelning C. Man får därför anta att de som arbetat på revideringen finner avdelning C användbar och bibliotekstekniskt tillfredsställande. Således tror vi att SAB-systemets uppbyggnad kan sägas representera kommittémedlemmarnas åsikter. SAB-kommittén arbetar på så sätt att de, förutom att hantera de klassifikationsproblem de själva noterat i sina respektive arbeten, tar emot förslag från personer som dagligen hanterar systemet och sammanställer dessa i den mån de anser dem lämpliga. 16 Därför menar vi att alla verksamma bibliotekarier har vissa möjligheter att påverka SAB-systemet genom att kontakta kommittén med förslag. Alla dessa förslag kan dock inte anammas och kommitténs medlemmar har inte heller fullständigt inflytande över ändringar som görs eller inte görs i systemet eftersom det är många olika viljor som ska vävas samman och olika praktiska och ekonomiska faktorer som kan försvåra förändringsarbetet. Vi tror därför att det, trots allt, kan vara värdefullt att intervjua även personer som är medlemmar i kommittén. Vi kommer då att klargöra att vi intervjuar dem i egenskap av bibliotekarier rörande deras samröre med klassifikationssystemet i sitt dagliga biblioteksarbete och inte i egenskap av medlemmar av SAB-kommittén. Vad som är intressant är om klassifikationssystemet klarar av att på ett bra sätt indela all den litteratur som skulle kunna finnas på de bibliotek som SAB-systemet är skapat för. 2.2 Intervjumetodik Lokala anpassningar gällande klassifikation av materialet, hylluppställning och dylikt kommer att vara av stort intresse för oss då de kan illustrera var klassifikationssystemet, som det ser ut idag, inte räcker till i praktiken. Vi kommer dock inte att ställa några konkreta frågor om sådana praktiska åtgärder då vi vill hålla våra frågor så öppna som möjligt för att ge våra respondenter en chans att själva tänka, tycka och förklara. De lokala avvikelser från systemet som kan tänkas finnas kommer då med all säkerhet att spontant komma upp i intervjusvaren. Karin Widerberg menar att en helt igenom strukturerad och standardiserad intervju inte är någon kvalitativ intervju, eftersom möjligheten att följa upp delar av de svar respondenterna ger för att få en djupare förståelse för ämnet i själva verket är det som gör en intervju kvalitativ. 17 Pål Repstad menar att det primära målet med kvalitativa intervjuer inte är att få helt jämförbara resultat utan att få en så bred och varierande bild av respondenternas åsikter som möjligt. 18 För enkelhetens 16 Svensk biblioteksförening. http://www.biblioteksforeningen.se [2006-11-21] 17 Widerberg, Karin (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. sid. 16 18 Repstad, Pål (1999) Närhet och distans : kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. sid. 11 9

skull har vi dock beslutat oss för att ha ett antal öppna, standardiserade huvudfrågor som kan leda in på respondenternas egna, mer specifika reflektioner. Intervjuerna blir då semistrukturerade för att vi ska ha möjligheten att ta upp ämnen som våra respondenter snuddat vid och som vi anser det värdefullt att veta mer om, samtidigt som vi har en ram att hålla oss inom för att lättare få svar som korresponderar med vår problemformulering och frågeställning. 19 Frågorna berör saker som hur respondenterna i sitt dagliga arbete på biblioteket tycker att avdelning C fungerar; om de har haft svårt att hitta i avdelningen; om det finns något ämne de saknar inom avdelning C; vad de tycker behöver förändras, etc. 20 Vi har utfört ett litet antal djupintervjuer. Vi hade inga ambitioner om att lyckas ta reda på vad alla bibliotekarier, eller ens alla bibliotekarier på en viss typ av bibliotek eller med en viss typ av arbetsuppgifter, tyckte. Vi ville hellre intervjua ett fåtal för att få en översikt över de åsikter som finns bland bibliotekarier på olika typer av bibliotek som hanterar religionslitteratur och istället ha tid att ställa följdfrågor och gå på djupet i de resonemang våra respondenter för. Samtliga intervjuer utfördes ansikte mot ansikte. Vi har dragit nytta av att vi är två och kunde turas om att ställa frågorna och föra anteckningar. För att vara helt säkra på att inte missa något använde vi både diktafoner och förde själva anteckningar. Före intervjutillfället skickade vi ut frågorna till våra respondenter tillsammans med vårt syfte och våra frågeställningar för att ge dem möjlighet att reflektera över ämnet. 2.3 Problem som uppstått under arbetets gång Ursprungsidén till uppsatsen var mer fokuserad på samhället och att problem som uppstod där skulle få konsekvenser i bibliotekets värld, och således även påverka klassifikationssystemet. Att Sverige har utvecklats från ett samhälle där inträde i svenska statskyrkan var obligatoriskt för svenskt medborgarskap till dagens multikulturella Sverige med en religionsfrihetslag i enlighet med internationella konventioner om människors fri- och rättigheter borde ha skapat tillräckligt med anledningar att se över religionsavdelningen i klassifikationssystemet, tyckte vi. Vi ville veta hur bibliotekarier med olika trosuppfattningar såg på systemet; om de uppfattade det som diskriminerande eller om de såg andra problem i avdelningens uppbyggnad. Vi trodde också att bibliotekarier med annan trosuppfattning än den traditionellt svenska protestantiska skulle kunna ge oss underbyggda förslag på förändringar, då de skulle ha ämneskunskapen om såväl klassifikationssystemet som religionen ifråga. Det hade blivit en väldigt intressant uppsats. I inledningsskedet hade vi kommit i kontakt med en bibliotekarie för ett judiskt bibliotek. I samma veva slog det oss på allvar hur känsligt ett ämne som trosuppfattning kan vara. Vi frågade om hon kunde tänka sig att ställa upp på en intervju, men nekades och erbjöds istället ett studiebesök. Det judiska biblioteket använde SAB-systemet, men med vissa förändringar. Övervägande del av samlingen var klassificerad under K - historia, eftersom det är där större delen av judendomen hamnar i SAB-systemet. Att få tag i respondenter som uppfyllde våra kriterier (dvs. utbildade bibliotekarier med annan trosuppfattning) var ett omöjligt uppdrag. Vi försökte gå via olika samfund och personliga kontakter, men i slutändan kunde vi bara presentera 19 Repstad (1999) sid. 60 20 se Appendix 1 Intervjumall 10

en representant från svenska kyrkan och en, något motvillig, katolik. Vi kunde helt enkelt inte fortsätta på den vägen, utan fick ändra våra krav på respondenter, den dåvarande problemformuleringen och resterande del av inledande kapitel. I mars 2006 besökte vi BTJ i Lund. Vi talade där med ordföranden för SAB-kommitten och ett par andra som var mycket kunniga inom ämnet. I och med dessa samtal fick vi vår första antydan till att SAB-systemet är ett praktiskt redskap och att användarna gärna är det också, även om vi inte riktigt kunde ana omfattningen av denna pragmatik. Det generella intrycket vi fick från dem av avdelning C var att det har diskuterats otaliga gånger och, efter mindre förändringar och justeringar, att det bordlagts eller fallit undan igen. Stora förändringar har inte varit genomförbara inom avdelning C. Vi fick även gå igenom deras arkiv, som inte är avsett för allmänheten, och där materialet består av inkomna förslag från bibliotekarier runt om i landet samt mötesprotokoll. I arkivet fann vi material på förslag som bekräftar att andra har haft samma ambition och tankar som vi hade i inledningsskedet, bland annat ett förslag för utbyggnad av islam, där det delades in ungefär som kristendomen. En intressant upptäckt vi gjorde var att vid sökning på ämnesord i katalogen på ett större stadsbibliotek, visade det sig att en stor del av litteraturen rörande islam hade placerats under O (samhälls- och rättsvetenskap), judendomen under K (historia), New Age under B (allmänt och blandat) och D (filosofi och psykologi), buddhism under D och V (medicin), etc. Detta tyder på att mycket av det som vi menade var religionslitteratur faktiskt inte står att återfinna på avdelning C. Vi hade alltså att göra med ett, vad vi kallar, dolt bestånd som inte kom att påverka uppsatsen, då vår undersökning bara behandlar avdelning C. Ett halvår in i uppsatsen letade vi fortfarande efter respondenter, trots att kraven nu bara sträckte sig till bibliotekarier verksamma vid bibliotek med en större religionsavdelning. Vi fick kontakt med ett universitetsbibliotek i södra Sverige och de var villiga att låta sig intervjuas, men när vi kom dit för vår intervju använde biblioteket inte SAB-systemet. Trots att vi alltid har varit väldigt klara med vilket klassifikationssystem vi är intresserade av och trots att de hade fått frågorna i förväg, så hade detta helt och hållet undgått dem. Lagom till sommarlovet avslutade vi intervjudelen av uppsatsen, men vi hade aldrig någonsin kunnat föreställa oss hur stor krocken mellan vårt teoretiska synsätt på SAB-systemet och respondenternas praktiska användning av systemet skulle bli. Majoriteten av respondenterna kunde inte riktigt resonera kring ämnet utan att utgå ifrån sitt eget bestånd och avdelning C var ingenting annat än ett rent arbetsverktyg för dem. Detta hade säkerligen kunnat överbyggas om vi bara hade varit ordentligt drillade i intervjuteknikens alla aspekter något som vi inte var och något som vi uppenbarligen inte blivit genom att läsa böcker i ämnet. Vår brist på rutin i fråga om intervjuteknik och att vi inte riktigt visste hur vi skulle passa in följdfrågor i uppsatsen resulterade i att vi ställde få sådana. Av samma anledning gick vi sällan in på djupet i respondenternas egna resonemang. Vi visste helt enkelt inte vilken värld vi trädde in i med våra öppna och teoretiska frågor och svaren vi fick var just allt annat än av teoretisk natur, de kom från pragmatiker. Ett annat problem har varit att hitta teorier som rör klassifikation i stort och SAB-systemet i synnerhet. Den klassifikationsteori vi har hittat har oftast inte varit så mycket teori som praktiska handböcker, regler och rekommendationer det är snarare klassifikationspraxis än teori (med 11

undantag för Ranganathan och Bliss, men de tenderar vara väldigt fokuserade på sina respektive system och hur teorin bakom dessa ser ut). Ytterligare en svårighet har varit att hitta relevant tidigare forskning. Då SAB-systemet, i stort sett, bara används i Sverige så får man vända sig till den svenska forskningen. Joacim Hansson är den enda som bedrivit forskning inom ämnet på högre nivå än magisteruppsatser. 3 TIDIGARE FORSKNING 3.1 Hansson Klassifikation, bibliotek och samhälle : en kritisk hermeneutisk studie av Klassifikationssystem för svenska bibliotek Joacim Hanssons avhandling är, som undertiteln avslöjar, en kritisk hermeneutisk studie av Klassifikationssystem för svenska bibliotek. Han har genomgående fokus på SAB-systemets första upplaga från 1921. Hansson behandlar hela SAB-systemet, och i det sjätte kapitlet indelas systemet i fyra delar: SAB-systemets konfiguration (A-B), Människan som själslig varelse (C-I), Samhället som konstruktion och social praktik (J-S), samt Naturen (T-V) 21. Analysdelen är uppdelad i tre: i SAB-systemets prefiguration, kartlägger han det som spelat in och påverkat utformningen av SAB-systemet 22, SAB-systemets konfiguration, ställer klassifikationssystemet i fokus 23, och slutligen SAB-systemets refiguration, där de två inledande analysdelarna ställs emot varandra och jämförs 24. Hansson menar att avdelning C-I tar, på ett eller annat sätt, avstamp i individen och dess relation till samhället eller hennes förmåga att uttrycka sig och målar en bild av människan, hennes grundläggande karaktär och förmåga. Gällande religionsavdelningen hävdar han även att det mest uppenbara vid betraktandet av religionsavdelningen i SABsystemet är dess allt överskuggande koncentration på ämnet inom ett kristet sammanhang. 25 Ett resonemang ungefär tvåhundra sidor in i avhandlingen leder fram till en bild av SAB-systemet som en förmedlare av en gammallutheransk samhällsbild. 26 Hansson anser att det finns ett tydligt utkristalliserat centrum och en lika tydlig periferi i relationen mellan underavdelningarna, där Ca-Cf står i fokus innehållande de kristna urkunderna samt tematiseringar och olika slags utläggningar rörande dessa urkunder. 27 Han avslöjar även att det, på flera ställen i SAB-systemet, går att finna tendenser som bekräftar antagandet att företeelser och ämnen som på något sätt representerar etablerade normer i samhället också står 21 Hansson (1999) Klassifikation, bibliotek och samhälle : en kritisk hermeneutisk studie av Klassifikationssystem för svenska bibliotek. kapitel 6, sid. 149-184 22 Ibid, kapitel 5, sid. 77-122 23 Ibid, kapitel 6, sid. 122-201 24 Ibid, kapitel 7, sid. 201-229 25 Ibid, sid. 153f 26 Ibid, sid. 213 27 Ibid, sid. 154 12

överst i hierarkierna och att det sedan sker en förskjutning åt mer marginaliserade och alternativa ämnen eller aspekter på dessa normer ju längre ner i hierarkin vi kommer. Han ställer i samband med nyss nämnda resonemang upp en tabell där avdelning C bidrar med följande exempel: kristendom är norm medan övriga religioner är alternativ och statskyrkan är norm medan sekter och frikyrkor är alternativ. 28 Vid ett tillfälle uttrycker han problemet huruvida han kan bortse från SAB-systemets praktiska aspekter och konstaterar att man på frågan kan svara både ja och nej, men att det, tillägger han, skulle vara naivt att välja det ena alternativet. Det skulle dessutom riskera att trivialisera såväl hans studie som SAB-systemet som sådant. 29 Däremot poängterar han att ett klassifikationssystem inte bara är ett verktyg för bibliotekariekåren, utan även en intellektuell produkt som förmedlar en bild av världen i sin indelning. 30 3.2 Åberg Klassifikationssystem i mångkulturella samhällen Åberg inleder sin uppsats med att (via en referens till Joacim Hanssons doktorsavhandling) konstatera att ett klassifikationssystem uttrycker en samhällssyn och att klassifikationssystemet, allteftersom samhället förändras, därför kan bli förlegad i sin samhällssyn. 31 På grundval av de demografiska förändringar som skett i samhället de senaste decennierna menar denna uppsats att undersöka hur väl SAB-systemet har anpassats för dagens multikulturella samhälle. Detta görs genom en jämförande analys mellan SAB-systemet och det internationella klassifikationssystemet Universal Decimal Classification, på svenska kallat UDK. Ett antal aspekter av begreppet kultur tas upp för att illustrera skillnaderna mellan systemen (bland annat religion, samhällsvetenskap och etnografi), hur klassifikationssystemen organiserar dessa ämnen och vilka konsekvenser det får för det klassificerade materialet. Åberg menar att religionsavdelningarna i båda klassifikationssystemen är de som tydligast visar på en uppdelning i centralt och perifert i det att kristendomen ges mest utrymme och mest noggrann uppdelning i jämförelse med övriga religioner. 32 Konsekvenserna av detta menar Åberg är att dokument rörande andra religioner än kristendomen kan få en enbart alfabetisk uppställning på hyllan utan vidare ämnesindelning, men hon tar inte upp de möjligheter till vidareindelning av övriga religioner som de särskilda tilläggsbeteckningarna ger. Hon konstaterar att det är mängden litteratur inom ett ämne som avgör hur noggrant detta ämne ska indelas i klassifikationssystemet men menar, med hänvisning till statistik rörande antalet medlemmar i olika religiösa samfund i Sverige att det idag torde finnas en stor mängd dokument som behandlar andra religioner än kristendomen och därför också en anledning att ge dessa religioner en mer detaljerad indelning i SAB-systemet. 33 28 Hansson (1999) sid. 194 29 Ibid, sid. 236f 30 Ibid, sid. 12 31 Åberg, Annica (2001) Klassifikationssystem i mångkulturella samhällen. sid. 5 32 Ibid, sid. 19 33 Ibid, sid. 22 13

Denna uppsats huvudsakliga metod är litteraturstudier av de två klassifikationssystemen, en liten del ägnas dock åt en intervjuundersökning. I denna intervjuundersökning tillfrågas personalen på bibliotek med stora bestånd av minoritetsmaterial 34 hur de upplever att SAB-systemet fungerar. Intervjuerna visar att SAB-systemet inte alltid räcker till för de speciella behov som dessa bibliotek har. Rinkeby bibliotek ges som exempel på ett bibliotek där hylluppställningen på religionsavdelningen inte följer klassifikationssystemets uppdelning utan har ordnats alfabetiskt på ämnesord för att ge de en mer jämlik fördelning av religionerna. 35 3.3 Malm Religionslitteraturen och dess låntagare en studie på två folkbibliotek Denna uppsats fokuserar som titeln antyder på låntagarna och på beståndet av religiös litteratur på två specifika bibliotek. Problemformuleringen lyder: vilka faktorer påverkar utlåningen från religionsbestånden på Vårgårda och Lerums folkbibliotek. Författaren konstaterar att universitetsbibliotekens religionsavdelningar borde skilja sig markant från folkbibliotekens och väljer att undersöka de sistnämnda. 36 Metoden hon använder är intervjuer med bibliotekarier på de utvalda biblioteken, pastorer för två kristna samfund samt religionslärare på en högstadie- och en gymnasieskola i de berörda kommunerna. Hon utför även undersökningar av beståndens storlek och sammansättning med hjälp av katalogen, en enkätundersökning av ett antal kristna förlag, samt jämförelser de två kommunerna emellan gällande deras demografi och sociala sammansättning såsom utbildningsgrad och sysselsättning. 37 Tyngdpunkten ligger på författarens egen frireligiösa bakgrund 38 då undersökningsmaterialet ofta rör just olika kristna samfund och organisationer. Malm diskuterar bland annat allmänhetens eventuella behov av andlig litteratur från folkbiblioteket och vilka andra kanaler som erbjuder sådan litteratur, exempelvis låntagarnas egna församlingar. 39 Hon konstaterar inte bara att beståndet av religiös litteratur är större på en ort i vilken starka frireligiösa krafter verkar, än på en ort av mer blandade religiösa influenser, utan också att proportionerna mellan kristendomen och övriga religioner ser olika ut dem emellan. I procent räknat har hon kommit fram till att i den frikyrkliga orten är fördelningen ca 80-20 till kristendomens fördel, medan samma förhållande i en mer blandad kommun är ca 60-40. 40 Intressant är att just litteraturen om icke-kristna religioner verkar vara den mest populära enligt intervjuundersökningen med bibliotekarierna, och den lånas främst av skolungdomar. 41 Malm presenterar sin inköps-, utlånings- och beståndsstatistik med hjälp av SAB-systemets koder men diskuterar inte själva klassifikationssystemets struktur. 34 Åberg (2001) sid. 6 35 Ibid, sid. 26 36 Malm,Veronica (1996) Religionslitteraturen och dess låntagare : en studie på två folkbibliotek. sid. 5 37 Ibid, sid. 6 38 Ibid, sid. 3 39 Ibid, sid. 40 40 Ibid, sid. 27 41 Ibid, sid. 40 14

3.4 Grahn Klassifikationssystem för svenska bibliotek 1921-1956- 1984 Denna uppsats gör en jämförelse av SAB-systemets allra första utgåva och de två revisionsutgåvorna 1956 och 1984, just dessa utgåvor är valda på grund av att de innehåller de mest omvälvande förändringarna jämfört med övriga utgåvor. 42 Grahn presenterar först klassifikationsteori och diskuterar betydelsen av olika klassifikationsteoretiska begrepp, varpå en beskrivning av SAB-systemets tillkomst och omgivande omständigheter följer. 43 Därefter presenteras de tre SAB-utgåvorna och jämförelser mellan dem, samt jämförelser mellan deras och DDC:s huvudklasser. Jämförelserna mellan de tre utgåvorna koncentrerar sig på SAB-systemets första fem huvudklasser, A-E. 44 Grahn konstaterar av klassifikationssystemet är uppbyggt på en pragmatisk basis, att praktiska hänsyn är vad som avgör systemets struktur 45 och ställer frågan huruvida det finns ett praktiskt behov av att kunna indela kristendomen så pass detaljerat som systemet ger möjlighet. 46 Hon nämner den hierarkiska grunden och dess konsekvens: att olika långa signa är kulturella signaler på vad som är mer eller mindre accepterat. 47 3.5 Jansson SAB-systemet & ämnet religion en studie av ett klassifikationssystems möjligheter att klassificera en vetenskaplig disciplin Denna magisteruppsats ligger mycket nära vår egen i det övergripande ämnet då den behandlar enbart SAB-systemets avdelning C. Metoden och frågeställningarna är dock olika. Jansson undersöker i vilken utsträckning indelningen av SAB-systemets religionsavdelning överensstämmer med de svenska universitetens religionsundervisning. Jansson jämför klassifikationskoder för ett antal böcker från litteraturlistorna tillhörande universitetens grundkurser i religion. 48 Denna uppsats ställer frågan hur religion bör klassificeras och tar universitetens religionsundervisning som mall. 49 Jansson kommer fram till att avdelning C väl stämmer överens med universitetens uppdelning av religionsämnet, men att tendenser nu visas till förnyelse i universitetens religionsundervisning. Detta visar sig i en ökad sammankoppling av religionsämnet till olika idéhistoriska, sociologiska och psykologiska aspekter och att dessa 42 Grahn, Eva Margareta (1997) Klassifikationssystem för svenska bibliotek 1921, 1956, 1984. sid. 4 43 Ibid, sid. 5 ff 44 Ibid, sid. 23 45 Ibid, sid. 5 46 Ibid, sid. 33 47 Ibid, sid. 19 48 Jansson, Malin (2004) SAB-systemet och ämnet religion : en studie av ett klassifikationssystems möjligheter att klassificera en vetenskaplig disciplin. sid. 6 49 Ibid, sid. 4 15

skulle kunna visas i systemet med hjälp av utökad facettering etc. 50 Slutsatsen är att universitetens syn på religion i Sverige är nästan lika föråldrad som SAB-systemets men att detta nu håller på att förändras. 51 Jansson pekar på SAB-systemet skapades specifikt för Sveriges nationella behov men att systemet inte ens vid dess födelse skapade en perfekt spegelbild av sitt ursprungssamhälle. Ett exempel på detta anges vara att de svenska frikyrkorna vid systemets födelse inte gavs det utrymme de haft rätt till om man hade gjort uppdelningen strikt baserat på antal medlemmar av de olika samfunden utan att de placerades i systemet i enlighet med deras respektive närhet till den svenska statskyrkan. 52 Hon konstaterar att det hierarkiskt ordnade systemet visar på värderingar om centralt/perifert och vad som är mer eller mindre viktigt. 53 Hon ställer sig slutligt frågan om inte folkbiblioteken torde ha en mer realistisk och samhällsnära utgångspunkt angående religionslitteratur. 54 4 KLASSIFIKATIONSTEORI OCH PRESENTATION AV SAB- SYSTEMET 4.1 Vad är bibliografisk klassifikation? Classification is the act of organizing the universe of knowledge into some systematic order. Lois Mai Chan 55 Det finns en distinkt skillnad mellan logisk klassifikation och bibliografisk klassifikation, vilket är det som vi går närmare in på nedan. Logisk klassifikation ställer två krav på de kategorier som bildas: dels att de är uttömmande; dels att de är uteslutande, vilket innebär att de ämnen som klassificeras endast kan placeras i en enda kategori på en given hierarkisk nivå. Detta är inte ett absolut krav inom bibliografisk klassifikation då många bibliografiska klassifikationssystem (bland dem SAB-systemet) tillåter dubbelklassificering. Richard Rubin är inne på samma linje som Chan i sin Foundations of library and information science, och skriver att klassifikationssystem och kontrollerade vokabulär är grundläggande verktyg för att information skall vara lättillgänglig på biblioteken. 56 Klassifikation som disciplin och i ordnad form är ett fundamentalt och dominerande intellektuellt tillvägagångssätt då det gäller att ordna och hitta både ting och material. Syftet med klassifikationssystem blir således att möjliggöra återfinnandet av dokumentbeskrivningar utifrån de ämnen dokumenten behandlar. 57 50 Ibid, sid. 60 51 Jansson (2004) sid. 59f 52 Ibid, sid. 21 53 Ibid, sid. 19 54 Ibid, sid. 60 55 Chan, Lois Mai (1994) Cataloguing and classification : an introduction. sid. 259 56 Rubin, Richard E. (1998) Foundations of library and information science. sid. 179 57 Berntsson, Göran (1997) Klassifikation enligt SAB-systemet: ett läromedel, sid. 6 16

Enligt Benito består klassifikation i att man analyserar ett dokuments innehåll, tilldelar det en kod som överensstämmer med innehållet, från ett klassifikationssystem. 58 Koden används sedan vid ämnessökningar och när dokumentet ska placeras i en samling. 59 Syftet med bibliografisk klassifikation är alltså att visa var i en samling ett dokument är placerat, samt att hjälpa användaren finna information om ett speciellt ämnesområde. Den systematiska ordningen som Lois Mai Chan nämner är grunden som underlättar återfinnandet av dokumenten. 4.2 Ett klassifikationssystems uppbyggnad Ett klassifikationssystem består enligt Jennifer Rowley av tre komponenter. Dessa är tabeller, koder och notation. Klassifikationssystemet består alltså av tabeller som innehåller de koder som betecknar de olika ämnena. Sättet koden sätts samman kallas notation. Till klassifikationssystemet behövs ett alfabetiskt register eller index. 60 Det finns enumerativa och facetterade system. Enumerativa system är sådana som har en egen plats för varje sammansatt ämne och som ordnar dessa ämnen hierarkiskt, relationerna ämnen emellan märks i notationen och ordningen dem emellan. Ett enumerativt eller hierarkiskt system bygger på släktskap 61, de ämnen som är nära besläktade hamnar nära varandra i systemet. Facetterade system (även kallade syntetiska) fungerar så att man sätter ihop olika aspekter av ett ämne. De flesta universella klassifikationssystem idag är en blandning av de bägge metoderna, så även SAB-systemet. Exempel på de inslag av facettering som fällts in i SAB-systemet är de allmänna och särskilda tilläggsbeteckningarna. Rowley menar att när syntetiska inslag ska introduceras i enumerativa system, sker detta ofta på ett ojämnt sätt, och metoderna för dess applicering varierar från klass till klass. 62 Hierarkiska system kan vara svårare att revidera eftersom varje avdelning hänger ihop med en mängd andra i ett fast mönster. Göran Berntsson uttrycker det så att hierarkiska mönster berör varandra på flera nivåer vilket alltså medför att varje ändring man gör i systemet kräver att även andra ändringar måste göras. 63 Rowley uttrycker det helt enkelt så att enumerativa system är svårare att revidera eftersom hela klasser måste flyttas, och därmed måste de naturligtvis också beredas plats annorstädes. 64 Klassifikationssystemet måste vara systematiskt; ämnen som hör ihop skall också återfinnas tillsammans. 65 Då systemen står för den fysiska placeringen av biblioteksmaterial bör närliggande 58 Benito, Miguel (2001) Kunskapsorganisation : en introduktion till katalogisering, klassifikation och indexering. sid. 7 59 Rowley, Jennifer (2000) Organizing knowledge : an introduction to managing access to information. sid.194 60 Rowley (2000) sid.195 61 Ibid, sid. 193 62 Ibid, sid. 200 63 Berntsson, Göran. Classification and systematic order. http://www.adm.hb.se/~gob/rowley1.htm [2006-07-02] 64 Rowley (2000). sid. 200 65 Benito (2001) sid. 107 17

ämnen hamna just i närheten av varandra, för att tillåta och möjliggöra s.k. browsing genom att leda användarens tankar mot angränsande aspekter av det eftersökta ämnet. 66 Något som kan ställa till problem för klassifikationssystemet är enligt Rowley att vetenskap ständigt är stadd i utveckling, och nya vetenskapsområden tillkommer, andra blir föråldrade. 67 Ett bra bibliografiskt klassifikationssystem måste inkludera alla ämnen och ha plats för ännu ickeexisterande ämnen. Det måste således kunna utvidgas vid behov för att kunna följa med samhället och hysa nya ämnen. 68 Ett hierarkiskt system har den fördelen att varje avdelning kan vidareindelas i ett teoretiskt sett obegränsat antal underavdelningar. Detta skapar plats för nya aspekter inom ämnen som redan existerar i systemet. Detta är ett svar på ett av de krav som ställs på klassifikationssystemet, nämligen vad som på engelska kallas hospitality, vilket innebär att nya ämnen måste kunna föras in i systemet utan att regelbundenheten koderna emellan rubbas. 69 Hur långt ner i hierarkierna man går och hur detaljerat systemet blir beror nog ofta på samlingens storlek (d.v.s. den tänkta samling för vilken klassifikationssystemet skapats), Rowley säger att detail is not in itself a requirement så länge ämnena är tillräckligt uppdelade för att skapa avdelningar som inte är för stora att överblicka för användarna. 70 Det är också viktigt, skriver Rowley, att indelningsgrunden alltid är densamma varje gång man gör en indelning av en klass. Om man använder flera olika indelningsgrunder uppstår vad som kallas cross-classification och systemets förutsägbarhet förstörs eftersom de underavdelningar som bildas inte utesluter varandra vilket gör att ett enskilt ämne kan placeras på flera olika ställen. 71 Systemet skall vara flexibelt och utbyggbart, så att nya ämnen passar in utan ombyggnationer, och nya relationer mellan ämnen skall kunna skapas. 72 Att genomföra omvälvande förändringar är både svårt och dyrt, om biblioteken - som ju faktiskt är den största användaren av klassifikationssystem - måste arrangera eller märka om hela eller större delar av sitt bokbestånd. Därför är det viktigt att kunna bygga ut och ändra med små förändringar eller tillägg utan att behöva konstruera om systemet. Klassifikationssystemet skall bygga på och använda sig av tydlig och aktuell terminologi för att användaren ska kunna finna information efter samma kriterier som klassifikatören själv. 73 Systemet bör vara balanserat och det utrymme som ges åt olika discipliner och underavdelningar skall återspegla den respektive litteraturens mängd. 74 "Literary warrant" (litterärt belägg) betyder att man utgår ifrån den litteratur som finns när man skapar ett klassifikationssystem. Man lägger inte in några ämnen som inga böcker behandlar. 75 66 Good classification systems reflect the inter-connectedness of ideas; they not only help searchers locate material but also help them to think about related aspects of their search and identify those materials that embody those aspects. Rubin (1998) sid. 174 67 Rowley (2000) sid 202 68 Benito (2001) sid. 107 69 Rowley (2000) sid. 206 70 Ibid, sid. 194 71 Ibid, sid. 196 72 Benito (2001) sid. 108 73 Ibid, sid. 108 74 Ibid, sid. 108 75 Rowley (2000) sid.193 18

4.3 Koden Vi använder de två termerna kod och signum synonymt i denna uppsats. Hyllsignum är oftast en kortare variant av klassifikationskoden. 76 Ett klassifikationssystems notation bygger vanligtvis på bokstäver eller siffror, vilket kallas alfabetisk, eller numerisk notation, men kan också vara en blandning av de två. 77 Ju mer sammansatt ett ämne är, eller ju längre ner i hierarkin det placerats, desto längre kod tilldelas det. Långa signa är något som kan försvåra användandet av systemet eftersom långa signa av naturliga skäl är svårare att komma ihåg än korta. 78 Systemet blir svårare att hitta rätt i, och därmed mindre användarvänligtom koderna är alltför långa. 79 Då ett klassifikationssignum blir längre ju längre ner i hierarkin man kommer kan förekomsten av mycket långa signa vara en svaghet i systemet eftersom en kortare kod är enklare att minnas och kodens funktion ju är att hjälpa användarna hitta i systemet. 80 För att göra det lättare att hitta i klassifikationssystemet lägger man ofta in små minnestekniska detaljer, såsom att lägga till ett ö vid den sista underavdelningen i ett ämne. Bokstaven ö ska föra tanken till ordet övrigt. Detta kallas av Rowley literal mnemonics 81, bokstavlig mnemoteknik eller minnesteknik och finns på flera ställen i SAB-systemet. Ordningen mellan de olika facetterna i en klassifikationskod kallas citeringsordning. Vad som kommer först i koden är det som avgör var i samlingen dokumentet hamnar och är den aspekt av kodens ämne som är mest specifik, minst generell. Fileringsordning, som är den ordning i vilken böckerna sedan ställs upp i hyllan, sätter istället det mest allmänna först. Uppslagsverk och lexikon hamnar till exempel alltid först på sina respektive ämnens hyllor. Förhållandet mellan citerings- och fileringsordningen kallas inversionsprincipen. 82 4.4 SAB-systemet och organisationen bakom Klassifikationssystem för svenska bibliotek är ett universellt bibliografiskt klassifikationssystem. Det är ursprungligen hierarkiskt uppbyggt men genom åren har allt fler inslag av facettering passats in i systemet. Det har bevarat sin hierarkiska grundstruktur såtillvida att det bygger på ett antal huvudavdelningar och underavdelningar som i sin tur kan delas in i underavdelningar teoretiskt sett i alla oändlighet från det generella till mer och mer specifikt ju längre ner i systemet man kommer. Facetteringsmöjligheterna består i SAB-systemet av tilläggsbeteckningar 76 Ibid, sid. 209 77 Rowley (2000) sid. 206 78 Ibid, sid. 207 79 Ibid, sid 207 80 Berntsson (1997) sid. 10 81 Rowley (2000) sid. 207 82 Ibid, sid. 204 19