SURF Sveriges Universitets- & Högskoleförbund 2006-10-26 protoko112006:7 Protokoll fört vid styrelsemöte den 25 oktober, Växjö universitet Närvarande ledamöter Bo Sundqvist, ordförande Kåre Brerner Ann-Christin Bylund Marie-Louise Ekman Romulo Enmark Staffan Sarbäck Gunnar Svedberg Inbjudna Tomas Lindstein, 7 Johan Sterte, 7 Kansli Bengt Karlsson Kerstin Reithner Förhinder: Agneta Bladh, vice ordförande 1 Justeringsperson Staffan Sarbäck utsågs att justera protokollet. 2 Fastställande av dagordning Ärendelistan fastställdes. 3 Föregående protokoll Det justerade protokollet lades till handlingarna efter korta kommentarer av Bengt Karlsson. 4 Examensbenämningar; för- och efterled samt deras engelska benämningar (dm 43/06) Högskoleverket har enligt HF uppdraget att bestämma översättningen av examensbenämningen (kandidat, magister, osv) medan lärosätena själva beslutar om för- och efterled. Benämningar och deras översättningar skall rapporteras till Högskoleverket som för in dem i en databas som för närvarande utvecklas av Högskoleverket..
Förbundets expertgrupp för studieadministrativa frågor uppdrog våren 2006 åt Einar Lauritzen och Lars Lustig att lämna ett förslag till systematisk hantering av för- och efterled i generella examensbenämningar och dess engelska benämningar. Ett förslag inkom i augusti till SURF som beslutade remittera detta till samtliga medlemmar med svarstid i oktober. Remissopinionen, speglad genom 32 inkomna svar, hade lett till viss omarbetning av det ursprungliga förslaget. Samtliga remissvar och en sammanställning hade ställts till styrelsen förfogande. Remissvaren var eniga i sina påpekande i många frågor, medan opinionen var delad t. ex. i frågan om omfattningen av efterleden. Styrelsen beslutade i enlighet med det presenterade reviderade förslaget kompletterat med förleden agronomi e och veterinärmedicine och deras översättningar, Bilaga 1. Rekommendationerna, som bör tillämpas från 1 juli 2007, skall snarast tillställas medlemmarna. När Högskoleverket beslutat om benämningarna och översättningar för de konstnärliga utbildningarna skall rekommendationer tas fram beträffande efterleden. Därvid skall de synpunkter beaktas som redan framförts från lärosäten med konstnärliga utbildningar. 5 Enkät om hanteringen av förbundets rekommendationer Kansliet har genom en enkät undersökt hur förbundets rekommendationer används. Bengt Karlsson gav en sammanfattning av enkätsvaren. Resultatet visar att rekommendationerna spelar en faktisk roll och väl tjänar sitt syfte. 6 Skrivelse till Utbildningsdepartementet; förslag till fördelning av särskilda åtaganden inom den högre utbildningen i språk (dnr 77/06) Styrelsen har tidigare tillsatt en arbetsgrupp under ledning av Kåre Brerner att samordna ett antal småspråk vid universitet och högskolor utifrån den s.k. krysslistan. Gruppen har haft ett möte med företrädare för utbildningsdepartementet i augusti och egna möten i september och oktober. Ett förslag till fördelning av särskilda åtaganden inom den högre utbildningen i språk har diskuterats i gruppen. Vad som egentligen innefattas i dessa åtaganden i relation till t.ex. de krav som Högskoleverket ställer i sina utvärderingar diskuterades. Resurserna för åtagandena kan vara aktuella att ta upp med departementsledningen. Styrelsen har inget att erinra emot skrivelsen (bilaga 2) förutsatt att berörda lärosäten var villiga att göra föreslagna åtaganden. Berörda lärosäten är Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och Linköpings universitet 7 Tema årlig konferens hösten 2007 (dnr 91/06) Styrelsen har tidigare beslutat att förbundets konferens och förbundsförsamling hösten 2007 skall genomföras i Sundsvall. Thomas Lindstein, rektor vid Mittuniversitetet, föreslog styrelsen att konferensen skulle behandla internationell forskningsfinansiering och samverkan. Hur styr finansieringsformerna val av samarbetspartners och inriktning på forskningen? Hur kan vi stärka forskningen genom samarbete mellan olika finansiärer? I styrelsens vidare diskussion framfördes att konferensen även borde uppmärksamma etableringen av forskning
inom det konstnärliga området. Fokus bör vara finansiering av forskningssamarbeten nationsgränser i en framtida globaliserad värld. över Thomas Lindstein ombads tillsätta en organisationskommitte med representation även från SUHF. En första programskiss och datum för mötet bör kunna presenteras för styrelsen vid sammanträdet den 24 januari. 8 Evenemang i anslutning till avslutningen av IDAS-projektet den 8 mars (dnr 50/06) Styrelsen är positiv till att genomföra ett arrangemang för rektorer och styrelseordföranden under eftermiddagen den 8 mars. Tänkbara teman är avstämningar med Dan Brändström och/eller Ann Numhauser-Henning för deras utredningar. 9 Ny ordförande till arbetsgruppen om full kostnadstäckning (dnr 28/06) Bo Sundqvist har anmält att han önskar lämna uppdraget som ordförande i arbetsgruppen för full kostnadstäckning. Han är beredd att kvarstå som ledamot. Styrelsen anser att ordföranden bör vara en aktiv rektor gärna med stark koppling till förbundets styrelse. Styrelsen beslutade att utse Kåre Brerner till ordförande från 1 november 2006 till utgången av 2008 under förutsättning av han omväljs till styrelseledamot vid förbundsförsamlingen. 10 Lägesrapport rörande diskussionerna med Riksbankens Jubileumsfond (dnr 73/06) En sammanfattande PM var distribuerad före mötet. Förbundets invit till nya förhandlingar har välkomnats av Riksbankens jubileumsfond som dock i brev meddelat att man anser att överenskommelsen är uppsagd. Även om inte den uppkomna situationen primärt är en juridisk fråga så pågår diskussioner med jurister om avtalstolkning. Styrelsen beslutar föreslå förbundsförsamlingen att tillsätta en förhandlingsgrupp bestående av Kåre Bremer (ordförande) och med Agneta Stark och Bo Sundqvist som övriga ledamöter. Kåre Brerner kommer att, om fullmakt ges av medlemmarna, för deras räkning teckna en ny överenskommelse med Riksbankens Jubileumsfond. Frågan om agerande av medlemmarna visavi undertecknande av nya kontrakt berördes även och tas upp vid fredagens förbundsförsamling. 11 Avstämning av ärenden till kommande förbundsförsamling Styrelsen gick igenom ärendelistan för förbundsförsamlingens sammanträde. Christina Ullenius har anmält sjukdom och Curt Karlsson föredrar ensam ärendet. Styrelsen informerades om att kansliet vidtalat några personer att inleda diskussionen på några punkter. Några formuleringar i det tänkta uttalandet för Arbetsgivargruppen kommenterades. Det bör klarare framgå att man önskar att överklaganden av tillsättningar bör följa samma regler som för övriga myndigheter.
12 Rapport från presidiet, inkl. NUS- och EUA-ärenden En förteckning över fattade presidiebeslut delades ut och bifogas protokollet (bilaga 3). Generalsekreteraren berättade i övrigt om presidiets möte med Vetenskapsrådet och en diskussion av nästa utlysning av Linnestöd. Presidiet har begärt att få träffa Lars Leijonborg. Högskoleverket har på tjänstemannanivå tagit upp frågan om eventuell etablering av regelbundna möten mellan HSV:s och SUHF:s ledningar. Från EDA rapporterades att Kungl. Musikhögskolan just valts in som associerad medlem. EDA har upprättat en arbetsgrupp för Open Access-frågor där Lars Björnshauge kommer att vara med. En kort rapport lämnades också beträffande ärenden vid senaste Councilmötet, dvs utvecklingen av finansieringsgruppens arbete, EDA:s arbete med nya stadgar och arbetet med frågor som skall behandlas vid ministermötet i London om Bolognautvecklingen. Inom NUS diskuteras kandidater (dm 102/06) till Nordforsk för kommande mandatperiod tema och genomförande aven konferens för 2007 och 13 Rapport från universitetsdirektörernas och förvaltningschefernas nätverk Universitetsdirektörerna diskuterar frågan om ägande av fastigheter, b1.a. mot bakgrund av diskussioner om en försäljning av Akademiska hus. Det finns en arbetsgrupp som förbereder ett seminarium i frågan. 14 Övrigt Ledamöterna diskuterade olika frågeställningar att diskutera vid Lars Leijonborgs och Peter Honeths framträdande på morgondagens konferens och vid det senare mötet med ministern. Vid protokollet ~/---; Bengt Karlsson / Justeras ~ Bo Sundqvist
Prasidiab8slutanar 8aoa8ta 8tyralsamötat lor Prlsidil~81l1t Arl ii, Baslutat.ntlckningar 005/06 2006-10-10 Remiss för HSV på förslaget om särskilda behörigheter. till ny föreskrift Samtliga medlemmar i förbundet är remiss- Instanser och presidiet räknar med att alla medlemmar själva svarar direkt till HSV och beslutar därför att avstå från att lämna eget svar. Expertgruppen har konsulterats. 066/06 2006-10-04 Inbjudan till samtal om samverkan för att stärka Sverige i det globala kunskapssamhället i Växjö 25 oktober - sänt till samtliga styrelseordförande 2006-08-25Iägesrapportering av planeringen. Tema för mötet är förbundets Manifast 2006. Brev 2006-10-04 av styrelsen beslutat att skjuta upp ordförandemötet till våren 2007. 073/06 2006-10-10 Brev till RJ 061010 med inbjudan till omförhandling. Brev från RJ 061017 välkomnar förslaget om omförhandling. 076/06 2006-10-06 Etikfrågor kring studentrekrytering Styrelsen, 2006-08-25, beslutar uppdra åt Kopia av beslutet till Göran Sandberg presidiet att ange sammansättning och uppdrag för en arbetsgrupp med uppgift att analysera ovan angivna frågor. Presidiet beslutade 2006-10-06 att utse töljande arbetsgrupp, Lars Haikola, BTH, Mile Millnert. LiU, Anna Strömblad, HIK, Lars Lustig, UMU och Lars Eriksson SUHF som sekreterare. SFS har rätt att den 25 oktober 2006 Sida 1 av 2
Dnr Presidiebeslut Ar8ndemenlng Beslutat Anteckningar 078/06 2006-09-29 Nationell åtgärdsplan för erkännande av utländsk utbildning. HSV har fått i uppdrag av departementet att sammanställa Sveriges National Action Plan för erkännande av utländsk utbildning i enlighet med Berqenkommuniken. HSV önskar att SUHF kommenterar eller besvarar frågorna. SUHF:s presidium har bett Expergruppen för studieaministrativa frågor att lämna synpunkter på skrivelsen som redovisas i brev till HSV 2006-09-26 083/06 2006-09-29 Ansökan från Kungl Musikhögskolan om medlemskap i EUA. Ordförandebeslut. Letter of endorsement till EUA. Kungl Musikhögskolan upptaget som medlem vid EUAs Councilmöte 19 oktober 2006 086/06 2006-10-06 Brev till Lars Leijonborg, efter utnämningen till utbildningsminister. SUHFs presidie tillsammans med den föreslagne näste ordföranden, önskar träffa utbildningsministern. den 25 oktober 2006 Sida 2 av 2
.~. Generella examina: svenska benämningar på för- och efterled och deras engelska översättningar fr o ID 2007-07-01 (Faststälida vid styrelsemöte 2006-10-25) Å. Rekommendation till universitet och högskolor om svenska benämningar på för- och efterled till generella examina Kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen Examens huvudsakliga inriktning anges genom en examensbenämning innefattande ett förled och, om så behövs, ett efterled enligt resp högskolas närmare bestämmande. Behov av specificeringar av examen utöver ett för- och ett efterled bör tillgodoses i examensbevisets textdel. Omfattande efterled i flera delar bör således undvikas. Om det finns synnerliga skäl, kan dock förledet utelämnas och/eller flera efterled användas. Som förled utnyttjas något av följande uttryck: agronomie, ekonomie, farmacie, filosofie, medicine, naturvetenskaplig, odontologie, politices, skoglig, teknologie, teologi e och veterinärmedicine. Förledet juris kan också förekomma, men då endast vid lärosäte som har rätt att utfärdajuristexamen. Som krav för att nyttja förledet teologi e i samband med kandidatexamen gäller att examen huvudsakligen motsvarar den gamla yrkesexamen med samma benämning. Som efterled utnyttjas i förekommande fall något av följande uttryck: med huvudområdet..., med inriktning mot/på..., med... inriktning. Högskoleexamen Examens huvudsakliga inriktning anges vid behov genom en examensbenärnning innefattande endast ett efterled enligt resp högskolas närmare bestämmande. Som efterled utnyttjas i förekommande fall något av följande uttryck: med inriktning mot/på..., med... inriktning '-..-. B Rekommendation ang engelska översättningar av för- och efterled till generella examma Förled till kandidat-, magister- och masterexamina Agronomie Ekonomie Farmaci e Filosofie Juris Medicine Naturvetenskaplig Odontologie Politices Skoglig Teknologie of Agricultural Science of Science in Business and Economics of Pharmaceutical Science of Arts; of Social Science; of Science of Legal Science of Medical Science of Science of Dental Science of Political Sciences of Science in Forestry of Science
Teologie Veterinärmedicine of Theology ofveterinary Medicine Efterled till kandidat-, magister- och masterexamina med huvudområdet. med inriktning mot, med... inriktning Efterled till högskoleexamen with a major in... with specialization in... med inriktning mot..., med... inriktning with specialization in... / '
2006-11-27 ~jv-1a ~'II f ~ 2 Utbildningsdepartementet Förslag till fördelning av särskilda åtaganden inom den högre utbildningen i språk Den högre utbildningen i språk har under lång tid brottats med stora problem. Det finns en stark och uttalad önskan både från statsmakternas och lärosätenas sida att nationellt upprätthålla ett brett utbud av språk och bedriva en undervisning av hög kvalitet, men denna önskan är svår att uppfylla, framför allt av ekonomiska skäl. Många av de språkutbildningar som erbjuds (eller skulle kunna erbjudas) kan inte räkna med någon omfattande tillströmning av studenter, vilket med det rådande medelstilldelnings systemets obönhörliga logik leder till att dessa utbildningar antingen måste bedrivas med orimligt dåliga resurser eller också subventioneras av andra utbildningar vid lärosätena. För att i någon mån garantera att en rimlig bredd upprätthölls upprättades vid början av 1980-talet en lista över särskilda åtaganden, den s.k. krysslistan, enligt vilken de olika lärosätena tilldelades ansvar för ett givet antal språkämnen. Krysslistan har emellertid sedan länge förlorat sin aktualitet och har snarast kommit att försvåra det ekonomiskt ansträngda läget. Problemen är väl kartlagda, senast genom en utredning från Högskoleverket från år 2003, men några åtgärder som på allvar skulle kunna förändra situationen till det bättre har inte vidtagits, vare sig av lärosätena eller av det ansvariga departementet. Under sommaren och hösten 2006 har frågan om den högre språkutbildningen emellertid kommit i ett delvis nytt läge. Dels föreslog det dåvarande Utbildningsoch kulturdepartementet en ny lista över särskilda åtaganden, omfattande 30 språkämnen, vilken remissbehandlades under sommaren. Dels beslöt SUHF:s styrelse att inrätta en språkgrupp med ansvar att arbeta för nationell samordning inom språkutbildningarnas område. Den 29 augusti sammanträffade företrädare för, LU, SU, GU, UmU och LTU med dåvarande statssekreteraren Kerstin Eliasson på Utbildningsdepartementet
för att diskutera reaktionerna på ett av Utbildningsdepartementet utformat förslag till särskilda åtaganden i språkundervisningen. Vid mötet presenterade statssekreteraren en i förhållande till den tidigare förkortad lista. Den första listan hade förkortats utifrån tre kriterier: språk som är nationella minoritetsspråk samt språk som antingen har en total volym på mindre än 100 studenter och/eller förekommer på högst två lärosäten (se vidare nedan). Målsättningen är att de på listan uppförda språken ska erbjudas på minst ett lärosäte i landet. Vid mötet överenskoms att de representerade lärosätena gemensamt skulle lägga ett förslag till hur listan ska implementeras i konkreta insatser vid lärosätena. Förslaget skulle lämnas till departementet före oktober månads utgång. Den aktuella listan omfattar 19 olika språkämnen. Ämnena på listan är alfabetiskt ordnade och åtföljs inte av någon kommenterande text som närmare anger vad som gäller eller skulle kunna gälla för respektive språk. En grupp av språkämnen utgörs av de nationella minoritetsspråken, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Av dessa är finska, meänkieli och samiska i någon mån oproblematiska. Det finns idag fungerande undervisning vid UV, SV, UmU och LTU, och dessa lärosäten har sagt sig vara villiga att fortsätta. Vad som kan diskuteras är dels nivåerna (t.ex. var det ska finnas forskarutbildning), dels möjliga samarbetsformer (t.ex. över nätet). Jiddisch och romani chib kan idag inte läsas någonstans i landet. En annan grupp av ämnen utgörs av språken i de baltiska länderna, estniska, lettiska och litauiska. Inte heller dessa språk bör erbjuda några särskilda problem. Fungerande undervisning förekommer både vid (estniska) och SU (lettiska och litauiska). En tredje grupp utgörs av ett antal språk/ämnen som faller in under volymkriteriet, nämligen assyriologi, egyptologi, hindi, kurdiska, persiska, portugisiska, serbiska/kroatiska/bosniska, svenskt teckenspråk samt turkiska. Av dessa har svenskt teckenspråk en stark ställning vid SU, som även har undervisning i portugisiska och hindi. Vid bedrivs undervisning i assyriologi, egyptologi, hindi, kurdiska, persiska, serbiska etc. samt turkiska. Den fjärde och sista gruppen utgörs av språken albanska och somaliska, som inte är etablerade vid något lärosäte och för vilka det inte finns någon tradition vid något lärosäte. Vid ett möte med SUHF:s språkgrupp den 21 september 2006 diskuterades den föreslagna listan och dess konsekvenser för de berörda lärosätena. Språkgruppen tar i detta sammanhang inte ställning till själva sammansättningen av listan utan har endast behandlat fördelningen av ansvaret mellan lärosätena.
Fyra av språken finns a1ltså idag inte etablerade vid något svenskt universitet. förklarade sig vi1ligt att ansvara för albanska då man utökat sitt samarbete med Tolkskolan (UndSäkC F16) som uttryckt behov av denna kompetens. LU, som har kompetens inom relevanta områden, förklarade sig villigt att ansvara för jiddisch. GU kan överväga att införliva somaliska i ämnet afrikanska språk. LiU kan överväga att ansvara för romani chib då det finns ett stort antal romer bosatta 1 regionen. Finska undervisas idag vid, SU och UmU. UmU ansåg sig inte ha utrymme för att ta på sig ett särskilt ansvar, medan såväl som SU förklarade sig villiga att ta uppgiften. Man konstaterade att finska i förhållande till övriga ämnen på listan var relativt stort som undervisningsämne. Goda möjligheter finns för att utveckla samarbetet i finska inom ramen för Samverkan Mdh-SU-. Därför föreslås och SU dela ansvaret för ämnet. Meänkieli undervisas vid SU och UmU. SU står inför en snar pensionsavgång utan möjlighet till nyrekrytering. Därför föreslås UmU ansvara för ämnet. Samiska undervisas vid och UmU. har en stark forskningstradition inom ämnet och en professur i finsk-ugriska språk. På grund av otillräckligt studentunderlag har dock ingen tillsvidareanställd lektor som kan garantera en stabil lärarresurs. Vid UmU finns en professur i samiska språk. Därför föreslås UmU, ansvara för ämnet. Serbiskalkroatiskalbosniska undervisas vid. En tidigare överenskommelse har en uppdelning enligt vilken SU tar ansvar för de västslaviska språken och de sydslaviska. inleder för närvarande ett samarbete i ämnet med Tolkskolan (UndSäkC F16). Därför föreslås ha ansvaret för ämnet.
Förslaget till ansvarsfördelning blir därmed följande: Ämne Albanska Assyriologi Egyptologi Estniska Finska Hindi Jiddisch Kurdiska Lettiska Litauiska Meänkieli Persiska Portugisiska Romani chib Samiska Serbiskalkroatiska/bosniska Somaliska Sv. teckenspråk Turkiska Lärosäte UV SU och LU SU SU UmU SU LiU UmU GU SU Med uttrycket "särskilt åtagande" måste i första hand avses att upprätthålla kompetens inom ämnet. Kompetensen kan utnyttjas för att erbjuda fullständig utbildning från nybörjarnivå till doktorsexamen, men det kan också handla om att ge grundläggande undervisning i begränsad omfattning eller att bedriva forskning i språket ifråga. Det måste ligga på varje enskilt lärosäte att besluta om ambitionsnivån, beroende på de yttre omständigheterna (t. ex. faktisk eller förmodad studenttillströmning). De utvärderingar av språkämnena som i framtiden kommer att genomföras måste anpassas till den avsedda ambitionsnivån för verksamheten. Listan över särskilda åtaganden måste omprövas efterhand som behoven och förutsättningarna ändras. Omprövningen bör ske efter diskussioner mellan departementet, Högskoleverket och lärosätena.
I budgetpropositionen har det tillskjutits 3 miljoner kronor till jiddisch och romani chib. I enlighet med ovan föreslagna ansvarfördelning ska dessa medel fördelas lika på LU och LiU. Vidare föreslås att de båda övriga nyetablerade ämnena erhåller samma summa, dvs 1,5 miljoner kronor till respektive GU för albanska och somaliska. Utan tillskjutna medel kan kompetensen inom dessa ämnen inte byggas upp. Denna skrivelse har förberetts och formulerats av SUHFs språkgrupp. Gruppen är sammansatt av Kåre Brerner, ledamot i SUHF:s styrelse (ordf), Jan Svensson, områdesdekanus för Humaniora och teologi, LU (srnk), Karin Mårdsjö Blume, prefekt för Institutionen för språk och kultur, LiU, Sally Boyd, dekanus för Humanistiska fakulteten, GU, Jonas Carlquist, prodekanus för Humanistiska fakulteten, UmU, Lars Fant, professor i spanska, SU, Clarence Larsson, prefekt för Språk och kultur, LTU, Wolfgang Schmidt, proprefekt för Institutionen för språk och kultur, LiU, Anna Sågvall Hein, dekanus för Språkvetenskapliga fakulteten, UD, Eva Wiberg, dekanus för Språk- och litteraturvetenskapliga sektionen, LU samt Olov Winstrand, studeranderepresentant. Till sekreterare i gruppen har utsetts Coco Noren, utbildningsledare för Språkvetenskapliga fakulteten, UD. Anders Hallberg Rektor, Uppsala universitet Göran Bexell Rektor, Lunds universitet Kåre Bremer Rektor, Stockholms universitet PamFredman Rektor, Göteborgs universitet Göran Sandberg Rektor, Umeå universitet Mille Millnert Rektor, Linköpings universitet