Förslag till fördelning av särskilda åtaganden inom den högre utbildningen i språk

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Förslag till fördelning av särskilda åtaganden inom den högre utbildningen i språk Den högre utbildningen i språk har under lång tid brottats med stora problem. Det finns en stark och uttalad önskan både från statsmakternas och lärosätenas sida att nationellt upprätthålla ett brett utbud av språk och bedriva en undervisning av hög kvalitet, men denna önskan är svår att uppfylla, framför allt av ekonomiska skäl. Många av de språkutbildningar som erbjuds (eller skulle kunna erbjudas) kan inte räkna med någon omfattande tillströmning av studenter, vilket med det rådande medelstilldelningssystemets obönhörliga logik leder till att dessa utbildningar antingen måste bedrivas med orimligt dåliga resurser eller också subventioneras av andra utbildningar vid lärosätena. För att i någon mån garantera att en rimlig bredd upprätthölls upprättades vid början av 1980-talet en lista över särskilda åtaganden, den s.k. krysslistan, enligt vilken de olika lärosätena tilldelades ansvar för ett givet antal språkämnen. Krysslistan har emellertid sedan länge förlorat sin aktualitet och har snarast kommit att försvåra det ekonomiskt ansträngda läget. Problemen är väl kartlagda, senast genom en utredning från Högskoleverket från år 2003, men några åtgärder som på allvar skulle kunna förändra situationen till det bättre har inte vidtagits, vare sig av lärosätena eller av det ansvariga departementet. Under sommaren och hösten 2006 har frågan om den högre språkutbildningen emellertid kommit i ett delvis nytt läge. Dels föreslog det dåvarande Utbildningsoch kulturdepartementet en ny lista över särskilda åtaganden, omfattande 30 språkämnen, vilken remissbehandlades under sommaren. Dels beslöt HF:s styrelse att inrätta en språkgrupp med ansvar att arbeta för nationell samordning inom språkutbildningarnas område. Den 29 augusti sammanträffade företrädare för, LU,, GU, UmU och LTU med dåvarande statssekreteraren Kerstin Eliasson på Utbildningsdepartementet

2 för att diskutera reaktionerna på ett av Utbildningsdepartementet utformat förslag till särskilda åtaganden i språkundervisningen. Vid mötet presenterade statssekreteraren en i förhållande till den tidigare förkortad lista. Den första listan hade förkortats utifrån tre kriterier: språk som är nationella minoritetsspråk samt språk som antingen har en total volym på mindre än 100 studenter och/eller förekommer på högst två lärosäten (se vidare nedan). Målsättningen är att de på listan uppförda språken ska erbjudas på minst ett lärosäte i landet. Vid mötet överenskoms att de representerade lärosätena gemensamt skulle lägga ett förslag till hur listan ska implementeras i konkreta insatser vid lärosätena. Förslaget skulle lämnas till departementet före oktober månads utgång. Den aktuella listan omfattar 19 olika språkämnen. Ämnena på listan är alfabetiskt ordnade och åtföljs inte av någon kommenterande text som närmare anger vad som gäller eller skulle kunna gälla för respektive språk. En grupp av språkämnen utgörs av de nationella minoritetsspråken, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Av dessa är finska, meänkieli och samiska i någon mån oproblematiska. Det finns idag fungerande undervisning vid,, UmU och LTU, och dessa lärosäten har sagt sig vara villiga att fortsätta. Vad som kan diskuteras är dels nivåerna (t.ex. var det ska finnas forskarutbildning), dels möjliga samarbetsformer (t.ex. över nätet). Jiddisch och romani chib kan idag inte läsas någonstans i landet. En annan grupp av ämnen utgörs av språken i de baltiska länderna, estniska, lettiska och litauiska. Inte heller dessa språk bör erbjuda några särskilda problem. Fungerande undervisning förekommer både vid (estniska) och (lettiska och litauiska). En tredje grupp utgörs av ett antal språk/ämnen som faller in under volymkriteriet, nämligen assyriologi, egyptologi, hindi, kurdiska, persiska, portugisiska, serbiska/kroatiska/bosniska, svenskt teckenspråk samt turkiska. Av dessa har svenskt teckenspråk en stark ställning vid, som även har undervisning i portugisiska och hindi. Vid bedrivs undervisning i assyriologi, egyptologi, hindi, kurdiska, persiska, serbiska etc. samt turkiska. Den fjärde och sista gruppen utgörs av språken albanska och somaliska, som inte är etablerade vid något lärosäte och för vilka det inte finns någon tradition vid något lärosäte. Vid ett möte med HF:s språkgrupp den 21 september 2006 diskuterades den föreslagna listan och dess konsekvenser för de berörda lärosätena. Språkgruppen tar i detta sammanhang inte ställning till själva sammansättningen av listan utan har endast behandlat fördelningen av ansvaret mellan lärosätena.

3 Fyra av språken finns alltså idag inte etablerade vid något svenskt universitet. förklarade sig villigt att ansvara för albanska då man utökat sitt samarbete med Tolkskolan (UndSäkC F16) som uttryckt behov av denna kompetens. LU, som har kompetens inom relevanta områden, förklarade sig villigt att ansvara för jiddisch. GU kan överväga att införliva somaliska i ämnet afrikanska språk. LiU kan överväga att ansvara för romani chib då det finns ett stort antal romer bosatta i regionen. Finska undervisas idag vid, och UmU. UmU ansåg sig inte ha utrymme för att ta på sig ett särskilt ansvar, medan såväl som förklarade sig villiga att ta uppgiften. Man konstaterade att finska i förhållande till övriga ämnen på listan var relativt stort som undervisningsämne. Goda möjligheter finns för att utveckla samarbetet i finska inom ramen för Samverkan Mdh--. Därför föreslås och dela ansvaret för ämnet. Meänkieli undervisas vid och UmU. står inför en snar pensionsavgång utan möjlighet till nyrekrytering. Därför föreslås UmU ansvara för ämnet. Samiska undervisas vid och UmU. har en stark forskningstradition inom ämnet och en professur i finsk-ugriska språk. På grund av otillräckligt studentunderlag har dock ingen tillsvidareanställd lektor som kan garantera en stabil lärarresurs. Vid UmU finns en professur i samiska språk. Därför föreslås UmU, ansvara för ämnet. Serbiska/kroatiska/bosniska undervisas vid. En tidigare överenskommelse har en uppdelning enligt vilken tar ansvar för de västslaviska språken och de sydslaviska. inleder för närvarande ett samarbete i ämnet med Tolkskolan (UndSäkC F16). Därför föreslås ha ansvaret för ämnet.

4 Förslaget till ansvarsfördelning blir därmed följande: Ämne Albanska Assyriologi Egyptologi Estniska Finska Hindi Jiddisch Kurdiska Lettiska Litauiska Meänkieli Persiska Portugisiska Romani chib Samiska Serbiska/kroatiska/bosniska Somaliska Sv. teckenspråk Turkiska Lärosäte och LU UmU LiU UmU GU Med uttrycket särskilt åtagande måste i första hand avses att upprätthålla kompetens inom ämnet. Kompetensen kan utnyttjas för att erbjuda fullständig utbildning från nybörjarnivå till doktorsexamen, men det kan också handla om att ge grundläggande undervisning i begränsad omfattning eller att bedriva forskning i språket ifråga. Det måste ligga på varje enskilt lärosäte att besluta om ambitionsnivån, beroende på de yttre omständigheterna (t.ex. faktisk eller förmodad studenttillströmning). De utvärderingar av språkämnena som i framtiden kommer att genomföras måste anpassas till den avsedda ambitionsnivån för verksamheten. Listan över särskilda åtaganden måste omprövas efterhand som behoven och förutsättningarna ändras. Omprövningen bör ske efter diskussioner mellan departementet, Högskoleverket och lärosätena. I budgetpropositionen har det tillskjutits 3 miljoner kronor till jiddisch och romani

5 chib. I enlighet med ovan föreslagna ansvarfördelning ska dessa medel fördelas lika på LU och LiU. Vidare föreslås att de båda övriga nyetablerade ämnena erhåller samma summa, dvs 1,5 miljoner kronor till respektive GU för albanska och somaliska. Utan tillskjutna medel kan kompetensen inom dessa ämnen inte byggas upp. Denna skrivelse har förberetts och formulerats av HFs språkgrupp. Gruppen är sammansatt av Kåre Bremer, ledamot i HF:s styrelse (ordf), Jan Svensson, områdesdekanus för Humaniora och teologi, LU (smk), Karin Mårdsjö Blume, prefekt för Institutionen för språk och kultur, LiU, Sally Boyd, dekanus för Humanistiska fakulteten, GU, Jonas Carlquist, prodekanus för Humanistiska fakulteten, UmU, Lars Fant, professor i spanska,, Clarence Larsson, prefekt för Språk och kultur, LTU, Wolfgang Schmidt, proprefekt för Institutionen för språk och kultur, LiU, Anna Sågvall Hein, dekanus för Språkvetenskapliga fakulteten,, Eva Wiberg, dekanus för Språk- och litteraturvetenskapliga sektionen, LU samt Olov Winstrand, studeranderepresentant. Till sekreterare i gruppen har utsetts Coco Norén, utbildningsledare för Språkvetenskapliga fakulteten,. Anders Hallberg Rektor, Uppsala universitet Göran Bexell Rektor, Lunds universitet Kåre Bremer Rektor, Stockholms universitet Pam Fredman Rektor, Göteborgs universitet Göran Sandberg Rektor, Umeå universitet Mille Millnert Rektor, Linköpings universitet