Barns och ungdomars välfärd och hälsa (SKIDI- KIDS) FORSKNINGSPROGRAM FINLANDS AKADEMI

Barns och ungdomars välfärd och hälsa (SKIDI- KIDS) FORSKNINGSPROGRAM FINLANDS AKADEMI 2010 2013

- 2 - Innehåll 1. Förord 2. Bakgrund och motiveringar 3. Mål 4. Temaområden 4.1. Barndomens uppväxtmiljöer 4.2. Servicesystem 4.3. Utmaningar för barnens hälsa och hälsofrämjandet 5. Genomförande 5.1. Finansiering 5.2. Nationellt finansieringssamarbete 5.2.1. Undervisningsministeriet 5.2.2. Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse 5.3. Internationellt finansieringssamarbete 5.3.1. Samarbete med Kanada 5.3.2. Kanadensiska finansiärer 5.5. Ledningsgruppen 5.6. Programkoordinering 5.7. Utvärdering av programmet 6. Ansökningsprocedur och bedömningskriterier 6.1. Preliminära ansökningar 6.1.1. Enskilda forskargrupper 6.1.2. Konsortier 6.2. Egentliga ansökningar 6.2.1. Enskilda forskargrupper 6.2.2. Ansvariga ledare för konsortier 6.2.3. Ansvariga ledare för delprojekt inom ett konsortium 6.3. Utvärderingskriterier 7. Ytterligare information

- 3-1. Förord Forskningsrådet för hälsa föreslog på hösten 2006 att Finlands Akademi initierar ett forskningsprogram om barnens och de ungas välfärd och hälsa. Förslaget understöddes av forskningsrådet för kultur och samhälle. Sju av de programinitiativ som utomstående år 2007 lämnade till Akademin behandlade teman som berör barndomen eller barnens och de ungas välfärd och hälsa. Programinitiativet beviljades 20.11.2007 förhandlingsfullmakt för vidare utveckling av ämnet. Akademin ordnade 12.12.2007 en rundabordsdiskussion om forskningsprogrammet och 13.2.2008 en öppen forskarverkstad i kongresscentret Paasitorni i Helsingfors. För programmet tillsattes 26.2.2008 en beredningsgrupp med uppgift att framlägga ett förslag till inledande av forskningsprogrammet och att kartlägga andra eventuella nationella och internationella organisationer som kan vara intresserade av att finansiera programmet. Ordförande för programmets beredningsgrupp var professor Mikael Knip (Finlands Akademis forskningsråd för hälsa), vice ordförande var professor Katariina Salmela-Aro (forskningsrådet för kultur och samhälle) och medlemmar var professor Helena Gylling (forskningsrådet för hälsa) och professor Pekka Ruohotie (forskningsrådet för kultur och samhälle). I programberedningen deltog också enhetscheferna Riitta Mustonen, Mikael Fogelholm och Pirjo Hiidenmaa, programcheferna Sirkku Saarikoski och Jukka Reivinen, vetenskapsrådgivare Maiju Gyran samt projektsekreterare Sanna Vitikainen. Beredningsgruppen hörde också utomstående experter. Finlands Akademis styrelse beslöt vid sitt möte 11.11.2008 att inleda forskningsprogrammet Barns och ungdomars välfärd och hälsa (SKIDI-KIDS) och anvisade ur 2009 års bevillningsfullmakt programmet 8,5 miljoner euro i programfinansiering. 2. Bakgrund och motiveringar Barnens välfärd och dess utveckling bildar en del av den samhälleligt och kulturellt föränderliga barndomen. Barnens livsmiljö och sociala sammanhang avviker väsentligt från tidigare generationers uppväxtmiljöer. Möjligheterna att ta hänsyn till de behov som barnen och de unga själva definierar har blivit avsevärt bättre allteftersom den ekonomiska välfärden har vuxit. UNICEF och EU har jämfört barnens välfärd i rika länder. Enligt rapporterna är situationen i Finland mycket god, trots att vi placerar oss bland de svagaste vad gäller riskbeteende bland barn, t.ex. sprit- och droganvändningens utbredning. Finland fick en dålig placering också då man jämförde barnens matvanor, fysiska aktivitet och

- 4 - viktutveckling. Dessutom noterades negativa trender i barnens familje- och vänrelationer samt i skoltrivseln. Man kan se tecken på tilltagande ojämlikhet i Finland. En växande skara barn och unga riskerar att bli utan en balanserad och tillfredsställande barndom, varvid också deras möjligheter att eftersträva en god livskvalitet som vuxna försämras. Samtidigt löper de risk att också hamna utanför yrkesutbildningssystemen och arbetslivet. De värden och attityder, levnadsvanor och beteendemodeller som hänger samman med välfärd och hälsa tillägnar vi oss under barndomsåren, liksom även olika faktorer som påverkar dem. Utbildningen spelar en central roll som förebyggare av utslagning, men dess interna mekanismer kan också alstra och förstärka ojämlikhet. I utvärderingen av forskningsprogrammet Hälso- och andra välfärdsskillnader mellan befolkningsgrupper (TERO) 1998 2000 ansåg utvärderingspanelen att det i framtiden kommer att vara särskilt viktigt att forska i de bakomliggande orsakerna till ojämlikhetstrenden vad gäller både hälsa och välfärd. Att klargöra orsakerna till den ökande ojämlikheten och utslagningen är ett tema som löper genom hela SKIDI-KIDS forskningsprogrammet. Finländska unga klarar sig år efter år utmärkt i jämförande undersökningar som mäter det kunskapsmässiga kunnandet (PISA), men samtidigt ser vi klara tecken på skoltrötthet och brister i välfärden i skolorna. Det har också sagts att en allt större del av barnen är i behov av hjälp från olika stödsystem. Även det antyder att uppväxtmiljöerna inte alltid stöder barnen tillräckligt mycket. Växande ojämlikhet och utslagning redan i barndomen kan orsaka allvarliga negativa multipeleffekter med ansenliga ekonomiska, sociala och mänskliga kostnader för både individen och samhället. Programmet behandlar barnens uppväxt, välfärd och hälsa, och dess syfte är att samla en kritisk massa för mångsidiga och tvärvetenskapliga studier av de krävande frågor som faller inom programmets temaområden. För hälsans del fokuserar programmet särskilt på hälsan under barndomsåren, hälsofrämjandet, faktorer som hotar hälsan samt sociala och samhälleliga omständigheter som påverkar hälsan. Barndomen definieras i detta program så att den omspänner livets början från födelsen fram till slutet av puberteten. Fastän pubertetsutvecklingen varierar individuellt anses den i regel vara slut vid ungefär 18 års ålder. För eventuella uppföljande undersökningars del kan den övre åldersgränsen tolkas flexibelt av ändamålsenlighetsskäl. 3. Mål att stödja högklassig forskning och forskarutbildning i frågor som gäller barns och ungas välfärd och hälsa,

- 5 - att stödja helhetsbetonad forskning kring de faktorer som främjar resp. förhindrar barnens sunda utveckling, att kartlägga den växande ojämlikheten i barnens välfärd och hälsa samt att söka medel för hur denna trend kan vändas, att främja samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner och forskargrupper och att bana väg för mångvetenskaplig forskning och en helhetssyn på barnens välfärd och hälsa, att föra samman splittrad forskningskapacitet och därigenom skapa bredare forskningsmiljöer, att främja både nationellt och internationellt nätverkssamarbete mellan forskare, att samla in högklassiga forskningsmaterial och främja gemensam användning av dem, att främja forskningsprojekt där barnen medverkar som aktiva aktörer. 4. Temaområden Forskningsprogrammet har tre teman som inte kan separeras från varandra, utan som snarare ska ses som forskningsområden som stöder varandra. Programmet välkomnar särskilt sådana projekt som studerar flera temaområden. Också mångoch tvärvetenskapliga projekt är mycket välkomna. Forskningsrönen ska hjälpa oss att på många olika plan (familjernas vardag, beslutsfattarna, servicesystemen) förstå och utveckla barnens och barnfamiljernas välfärd som en helhet och att skapa enkla och fungerande indikatorer för mätning av välfärd och välbefinnande. Forskningsprogrammet kan också ta fram nya, mångsidiga forskningsmetoder med vilkas hjälp bl.a. barnets egen röst och egna synpunkter blir hörda i välfärds- och hälsoforskningen. Således välkomnas också projekt där barnen själva medverkar som aktiva aktörer. 4.1. Barndomens uppväxtmiljöer För att barnens välfärd och hälsa ska kunna främjas krävs forskning som fördjupar vår förståelse av barndomens uppväxtmiljöer och olika faktorer som påverkar dem. Uppväxtmiljö uppfattas här i vid bemärkelse och omfattar bl.a. den fysiska, psykiska, sociala och kulturella miljön. Temaområden kan vara t.ex. barnens förändrade ställning i samhället, samhällets allt mångsidigare kulturella bakgrund, invandringen förändringarna i den mediala miljön

- 6 - familjens olika livsskeden och deras inverkan på barnen fysiskt eller psykiskt våld som barn upplever daghemmets och skolans betydelse för barnets välfärd den sociala gemenskapens och tillhörighetens betydelse för barnets utveckling inlärningssvårigheter samhällsplaneringens betydelse för barnets utveckling 4.2. Servicesystem Arbetet för att utveckla servicesystemen å ena sidan och forskningen å andra sidan möts inte alla gånger. En orsak är att forskningen är spridd och därför inte erbjuder stöd åt utvecklingen av tjänsterna. Utvecklingen av servicesystemen kräver effekt- och utvärderingsforskning som inriktas på hela system. Därtill krävs metodologisk utveckling av såväl effekt-, utvärderings- som interventionsforskningen. Forskningsmetoderna bör också utvecklas ur forskningsobjektets perspektiv så att barnets röst blir hörd. Temaområden kan vara t.ex.: rättvis allokering av tjänster både regionalt och mellan olika befolkningsgrupper, tjänsternas kostnadseffekter, tillgången på och anlitandet av tjänster samt deras effektfullhet, identifiering av och tidigt stöd till barn och familjer i behov av specialstöd, barnens krissituationer, nya teknikers betydelse i utvecklingen av servicesystemen. 4.3. Utmaningar för barnens hälsa och hälsofrämjandet För närvarande är forskningen kring barnens hälsa mycket problem- och sjukdomscentrerad och ställer ofta bara ett smalt fenomen i fokus i stället för hälsofrämjandet i ett bredare perspektiv. På befolkningsnivå finns det knappt någon som helst täckande vetenskaplig kunskap att tillgå. Många riskfaktorer i barnens fysiska och psykosociala utveckling är tillsvidare okända, eftersom forskningen idag huvudsakligen är segmenterad enligt gällande indelning i vetenskapliga discipliner. En utmaning med tanke på främjandet av barnens hälsa är hur eventuella negativa trender ska kunna vändas i positiv riktning och vilka omständigheter som påverkar utvecklingen. Temaområden kan vara t.ex.: övervikt, diabetes och metaboliskt syndrom,

- 7 - orsakerna till och förebyggande av kroniska sjukdomar bland barn och unga, orsakerna till och förebyggande av psykiska problem, såsom depression och ätstörningar, arvsmassans betydelse för hälsan och hälsobeteendet, betydelsen av levnadsvanor som påverkar hälsan, såsom motion och matvanor, användning av alkohol och narkotika, psykiska faktorers inverkan på den somatiska hälsan. 5. Genomförande 5.1. Finansiering Forskningsprogrammet är fyraårigt och genomförs huvudsakligen under åren 2010 2013. Finlands Akademis styrelse har reserverat 8,5 miljoner euro för programmets genomförande. Forskningsprogrammets inhemska och utländska samarbetspartner fattar sina egna finansieringsbeslut utifrån de diskussioner som förs i SKIDI-KIDS programgruppen. Inom programmet ordnas eventuellt år 2010 en andra utlysning som gäller internationellt samarbete. Noggrannare information om den ges senare på programmets webbsidor. 5.2. Nationellt finansieringssamarbete Akademin har ingått avtal om finansieringssamarbete med undervisningsministeriet och Signe & Ane Gyllenbergs stiftelse. 5.2.1. Undervisningsministeriet Undervisningsministeriet medverkar i forskningsprogrammet ur ett idrottsvetenskapligt perspektiv. Idrottspolitikens tyngdpunkt ligger just på barnens och de ungas motion och idrott. Motionens roll som en faktor som främjar barnens välfärd och hälsa är viktig. Undervisningsministeriet välkomnar innovativa idrottsundersökningar inom forskningsprogrammets samtliga tre temaområden. Ministeriet eftersträvar verkningsfull vetenskaplig kunskap på befolkningsnivå om barnens idrottsbeteende och fysiska helhetsaktivitet och om idrottens och motionens betydelse för barnens övergripande fysiska, psykiska och sociala välfärd.

- 8 - Motionens möjligheter att höja barnens välfärd är inte enbart hälsoekonomiska. Det vore viktigt att få vetenskapligt belagd kunskap om idrott och motion som en byggsten i barnens lycka och allmänna livskompetens med avseende på samhällelig gemenskap och psykiskt välbefinnande. Enligt undervisningsministeriet är det viktigt att också barn kan medverka i forskningsprogrammet, att programmet utgår från barnets perspektiv och att det tar hänsyn till jämställdhetsaspekterna i vid bemärkelse. Idrott och motion är den populäraste hobbyn bland barn, men ser man på barnens helhetsaktivitet och motionsbeteende så har det skett en polarisering. En del av barnen i Finland rör sig för lite. Undervisningsministeriet hoppas att idrottsforskningen ska lansera nya initiativ till hur barnens helhetsaktivitet kunde ökas. Ministeriet vill stärka vår kunskap om barnens motionsbeteende och olika faktorer som gynnar resp. försvårar barnens rörlighet. Viktiga aktörer med tanke på barnens motionsmiljö är förutom familjerna också daghemmen, skolorna och läroanstalterna, idrottsföreningarna och olika hobbygrupper. Dessutom sysslar barn med motion och idrott på eget initiativ och självständigt, utanför några institutioner. Vad undervisningsministeriet behöver är vetenskaplig kunskap om olika förändringsfaktorer inom idrottskulturen, idrottens samband med ungdomskulturen och om hur de aktörer som organiserar motion och idrott för barn lyckas tända barnens motionslust. Kunskap behövs också om idrott och motion bland barn under skolåldern. Undervisningsministeriet ser forskningsprogrammet som en viktig chans att samla in och sammanställa vetenskaplig kunskap om barn och att överlag höja kunskapsnivån beträffande barnens välfärd och hälsa. Samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner och forskargrupper samt främjande av ett mångvetenskapligt angreppssätt ser undervisningsministeriet som ett särskilt viktigt mål för forskningsprogrammet. Ytterligare information: Sekreteraren för idrottsvetenskapliga sektionen vid Statens idrottsråd, planerare Minna Paajanen, tfn 09-1607 7276, e-post minna.paajanen@minedu.fi. 5.2.2. Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse Stiftelsens syfte är att främja medicinsk och därtill anknuten naturvetenskaplig forskning som särskilt fokuserar på psykiska faktorers inverkan på människans fysiska väsen och somatiska hälsa. Således stöder stiftelsen primärt psykosomatisk forskning. Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse medverkar i forskningsprogrammet för barnens och de ungas välfärd och hälsa, eftersom stiftelsen vill stödja högklassig

- 9 - forskning som på ett mångsidigt sätt strävar efter att förbättra barnens och de ungas välfärd och hälsa. Stiftelsen hoppas på kreativa, transdisciplinära forskningsprojekt som tar sikte på att utreda de fenomen och strukturer som upprätthåller barnens och de ungas välfärd och hälsa. 5.3. Internationellt finansieringssamarbete I finansieringssamarbetet för forskningsprogrammet deltar kanadensiska Institutes of Health Research (CIHR), den kanadensiska provinsen Alberta samt Norlien Foundation i Alberta (se punkterna 5.3.1 och 5.3.2). Finlands Akademi finansierar forskargrupper som arbetar i Finland, både nationella och sådana som har internationellt samarbete. Akademin välkomnar i synnerhet finskkanadensiska samprojekt. Forskningsrådet för kultur och samhälle vid Finlands Akademi ordnar tillsammans med en chilensk organisation för forskningsfinansiering (National Commission for Scientific and Technological Research, CONICYT) år 2009 eventuellt en bilateral utlysning gällande forskning i inlärning och utbildning. Projekt som erhåller finansiering vid denna gemensamma utlysning kan ha möjligheter att senare ansluta sig till forskningsprogrammet för barns och ungdomars välfärd och hälsa, om de innehållsligt passar in i programmets temaområden. 5.3.1. Samarbete med Kanada Forskningsprogrammet koordineras av Finlands Akademi och genomförs i samarbete med följande kanadensiska organisationer: Canadian Institutes of Health Research (CIHR), Norlien Foundation, Alberta Centre for Child, Family and Community Research (ACCFCR) samt Alberta Heritage Foundation for Medical Research (AHFMR). Från CIHR deltar följande institutioner: Institute of Human Development, Child and Youth Health (IHDCYH) Institute of Gender and Health (IGH) och Institute of Neurosciences, Mental Health and Addiction (INMHA). Inom programmet kan finländska och kanadensiska forskargrupper (internationella konsortier) tillsammans söka bidrag för bilaterala projekt. Finansiärerna finansierar forskargrupper från det egna landet. De kanadensiska finansiärerna finansierar projekt med 5,2 miljoner kanadensiska dollar under fyra års tid från början av 2010. Beloppet kan stiga om flera finansiärer kommer med i samarbetet. Enskilda grupper kan få högst 350 000 kanadensiska dollar per år under högst fyra års tid. CIHR och AHFMR finansierar endast projektavsnitt som genomförs i Kanada och som är viktiga med avseende på

- 10 - CIHR:s institutioner och AHFMR:s verksamhetsområde och forskningsprioriteringar. Norlien Foundation och ACCFCR finansierar endast projektavsnitt som genomförs i Alberta och som är viktiga med avseende på deras verksamhetsområde och forskningsprioriteringar. Syftet med programmet är att ta fram ny vetenskaplig kunskap som gör det möjligt att förklara olika mekanismer och bedöma förebyggande åtgärder. En fördjupning av våra kunskaper är viktig också då man vill förbättra klinisk vårdpraxis och stödja det politiska beslutsmaskineriet i frågor som gäller barns och ungas mentala hälsa och beroende. Programmets kanadensiska samarbetspartner finansierar mångvetenskapliga internationella forskargrupper som kartlägger viktiga tidiga faktorer som bidrar till mentala problem och beroende: hur daghem och andra miljöer i den tidiga barndomen inverkar på den mentala hälsan, beteendeproblem och eventuellt beroende; tillgången på mentalvårds-, social- och utbildningstjänster samt; förändringar i barns och ungas psykotropiska användning av läkemedel och deras inverkan på folkhälsan. CIHR-IHDCYH, CIHR-IGH, CIHR-INMHA, Norlien Foundation, ACCFCR och AHFMR finansierar projekt inom följande temaområden: A Faktorer i livets begynnelse som påverkar den mentala hälsan Hur tiden före graviditeten, graviditetstiden och den tidiga barndomen påverkar barnens och ungdomarnas neurologiska beteendeutveckling och mentala problem, Den sociala miljöns och de bakomliggande neurologiska mekanismernas inverkan på barnens och de ungas kognitions- och beteendeutveckling, Den sociala miljöns epigenetiska inverkan på hjärnans utveckling, Genernas och den tidiga sociala miljöns inverkan på barnens och ungdomarnas neurologiska beteendeutveckling och mentala problem, Riskfaktorer i familjen och närmiljön (inkl. moderns mentala hälsa under graviditeten, familjevåld, nyligen skedd invandring, bostadslöshet): deras betydelse för eventuella beteenderubbningar och mentala problem, Interventioner i tidig barndom för förebyggande av mentala problem och beteenderubbningar. B Tidiga faktorer bakom beroende Sambandet mellan å ena sidan fostrets exponering för alkohol (FASD), tobak och narkotika, å andra sidan senare beroendebeteende, Den sociala miljöns och de bakomliggande neurologiska mekanismernas betydelse för eventuellt senare beroendebeteende bland barn och ungdomar,

- 11 - Tiden före graviditeten, graviditetstiden och den tidiga barndomen: deras betydelse för eventuellt senare beroendebeteende, Genernas, epigenetiska faktorers och genmiljöns betydelse för eventuellt senare beroendebeteende, Riskfaktorer i familjen och närmiljön (inkl. moderns mentala hälsa under graviditeten, exponering för familjevåld och andra skadliga upplevelser, kroniska stressmoment, nyligen skedd invandring, bostadslöshet): deras betydelse för eventuellt senare beroendebeteende, Interventioner i tidig barndom för förebyggande av beroendebeteende. C Vårdmiljöer i tidig barndom Daghem och andra miljöer i den tidiga barndomen: deras betydelse för beteendeutvecklingen och eventuella mentala problem och beroende, Barnet, familjen och närmiljön: deras egenskaper samt eventuella interventioner som ökar resp. minskar risken för mentala problem och beroende senare i livet. D Möjligheterna för barn med mentala problem, beroendeproblem och beteendeproblem att anlita mentalvårds-, social- och utbildningstjänster. Interventioner som kan förbättra möjligheterna att få vård och stödtjänster från mentalvården, socialvården och utbildningsväsendet, Interventioner som kan förkorta kötiden för att bli undersökt, få en remiss, få vård eller få stöd, Socioekonomiska, språkliga och andra faktorer som gör det svårare att få vård och försämrar tillgången på tjänster, E Användning av psykotropiska läkemedel: dess farmakoepidemiologi för barn och unga med mentala problem och beteenderubbningar Förändringar i användningen av antidepressiva medel och deras inverkan på självmordssiffrorna Användning av stimulantia och dess samband med beteende, skolprestationer och social anpassning. CIHR-IHDCYH och CIHR-INMHA finansierar forskning inom samtliga ovan nämnda fem teman A E. CIHR-IGH finansierar projekt med direkt anknytning till könsskillnader, könets verkningar eller bäggedera. Norlien Foundation finansierar endast forskning som berör tema B.

- 12 - ACCFCR finansierar forskning inom temana C och D och kan stödja forskning som utökar kunskapsbasen inom temana A och B. AHMFR finansierar forskning inom temana A, B, D och E. Om flera av de kanadensiska parterna anser att en inlämnad ansökan är viktig kan de överväga samfinansiering, varvid det är möjligt att finansiera flera projekt. För att främja bildandet av finsk-kanadensiska grupper gör CIHR-IHDYCYH och Finlands Akademi en lista över de forskare i bägge länderna som bedriver forskning med anknytning till barnens och de ungas mentala hälsa och beroende. 5.3.2. Kanadensiska finansiärer CIHR är en offentlig kanadensisk organisation som finansierar hälsoforskning. Dess mål är att ta fram internationellt högklassig ny kunskap som kan främja kanadensarnas hälsa, göra hälsovårdstjänsterna och hälsovårdsprodukterna effektivare samt överlag stärka det kanadensiska hälsovårdssystemet. CIHR Institute of Human Development, Child and Youth Health (CIHR-IHDCYH) CIHR-IHDCYH främjar och stöder forskning som syftar till att förbättra mödrars, spädbarns, barns, ungas och familjers hälsa och utveckling både i Kanada och runtom i världen. CIHR-IHDCYH finansierar forskning i ett brett spektrum av hälsofrågor med anknytning t.ex. till fortplantning, tidig barndom, barndom och ungdom. CIHR Institute of Gender and Health (CIHR-IGH) CIHR-IGH studerar könets inverkan på kvinnornas och männens hälsa under hela levnadsloppet och främjar användningen av vetenskaplig kunskap för att lösa aktuella hälsoproblem. CIHR Institute of Neurosciences, Mental Health and Addictions (CIHR-INMHA) CIHR-INMHA finansierar forskning som vill främja mental hälsa, neurologisk hälsa, syn- och hörselförmågan och kognitiv aktivitet samt minska olika sjukdomar på dessa områden. Konkret sker det med hjälp av olika förebyggande strategier, screening, diagnostik, vård och behandling, stödsystem och palliativ behandling. Norlien Foundation Norlien Foundation s Alberta Family Wellness Initiative främjar praktisk verksamhet genom att i sin hemprovins sprida information om utvecklingen under barndomsåren och dess betydelse med tanke på ett eventuellt framtida

- 13 - beroendebeteende och andra hälsoproblem. Invånarna i Alberta får bästa möjliga empiriskt grundade information om barnens utveckling, beroendeproblem, hälsofrågor och hjärnans utveckling. Verksamhetsformerna är personliga kontakter, data- och informationsöverföring, utbildning, tillämpad forskning och utvärderingar. Alberta Centre for Child, Family and Community Research (ACCFCR) Alberta Centre for Child, Family and Community Research utvecklar och samlar in viktig aktuell vetenskaplig kunskap för politikens behov. ACCFCR koncentrerar sig på forskningsprojekt med anknytning till utvecklingen under den tidiga barndomen, barnens och ungdomarnas välfärd, stöd till familjer och lokalsamhällen samt långsiktig observation av resultaten. ACCFCR driver också laboratoriet Child and Youth Data, som är världens första enkom på barn och unga inriktade laboratorium. Syftet med laboratoriet är att öka kunskapen om nationella strategier och program för främjande av barnens välfärd och hälsa. Barnens och deras familjers grundläggande behov är likadana i Alberta som annanstans. Såtillvida spelar ACCFCR även i vidare bemärkelse en viktig roll som producent av ny kunskap om viktiga frågor som gäller barn. Alberta Heritage Foundation for Medical Research (AHFMR) AHFMR finansierar forskare vilkas forskning hjälper oss att förbättra människornas hälsa och livskvalitet inte bara i Alberta, utan i hela världen. Stiftelsens långsiktiga mål är att finansiera internationellt högklassig forskning som bedrivs av såväl unga och längre hunna forskare som forskarstuderande. 5.4. Tidtabell För programmet anordnas en utlysning i två steg. De preliminära ansökningarna i det första steget ska lämnas in till Finlands Akademi senast 30.1.2009 kl. 16.15. Bland dessa utser programgruppen de projekt som går vidare till steg två på basis av deras vetenskapliga kvalitet samt lämplighet för programmets mål och omfattning. För dessa begär programgruppen in egentliga ansökningar som ska vara inlämnade senast 15.5.2009 kl. 16.15. Internationella konsortier som går vidare till andra steget inbjuds till ett forskningsseminarium i mindre format den 25 26 mars 2009. Syftet med seminariet är att främja växelverkan inom de finskkanadensiska grupperna och att hjälpa grupperna att göra en gemensam ansökan. Finansieringsperioden för de projekt som får finansiering börjar 1.1.2010. 5.5. Ledningsgruppen

- 14 - Forskningsprogrammet leds av en ledningsgrupp som består av medlemmar i Akademins forskningsråd, representanter för andra medverkande finansiärer samt expertledamöter. Ledningsgruppen kan också inbjuda andra experter till sina möten. Ledningsgruppens sammansättning läggs i januari 2009 ut på programmets webbplats www.aka.fi/skidi-kids. Ledningsgruppen har till uppgift: att leda och övervaka programmet, att bereda bedömningen av ansökningarna, att för de ansvariga finansieringsorganisationerna föreslå projekt för finansiering, att vid behov för de vetenskapliga forskningsråden och övriga finansiärer föreslå kompletterande utlysningar och/eller tilläggsfinansiering, att framlägga förslag till projekt som senare kan ansluta sig till programmet, att planera och organisera programmets utvärdering, att leda och stödja programkoordineringen, att främja nyttiggörandet av forskningsrönen. 5.6. Programkoordinering Programmet vill med hjälp av aktivt informationsutbyte och samarbete länka samman de medverkande forskningsprojekten till en helhet. Av ledarna för dessa projekt förutsätts därför att de förbinder sig att arbeta för programmets mål och samhälleliga genomslag och att samarbeta aktivt både under programmets gång och vid utvärderingen av programmets resultat. De ansvariga ledarna för de antagna projekten har till uppgift: att i enlighet med programkoordineringens och finansiärernas anvisningar svara för och rapportera om projektets vetenskapliga framsteg och om användningen av de beviljade medlen (inkl. årsrapporter och slutrapporter), att se till de själva och/eller de forskare som ingår i programmet deltar i de möten, seminarier och verkstäder som programmet anordnar samt att främja informationsutbytet och samarbetet mellan programmets olika forskargrupper, att medverka i framställandet av översikter, synteser och informationsmaterial om forskningsprogrammet, att aktivt informera om programmets framsteg och resultat på offentliga och vetenskapliga forum. Forskningsprogrammets programchef samarbetar med de medverkande projekten i syfte att uppnå programmets mål. Programchefen koordinerar

- 15 - informationsgången och främjar samarbetet mellan forskarna inom de olika projekten. Vid sidan av elektronisk kommunikation är gemensamma seminarier, verkstäder och forskarutbildning viktiga sätt att kommunicera. För forskningsprogrammets koordinering svarar Finlands Akademi och programchef Jukka Reivinen i samarbete med de övriga finansiärerna. 5.7. Utvärdering av programmet Då forskningsprogrammet avslutats utvärderas det. I utvärderingen granskar den internationella expertgruppen programmets ursprungliga mål och bl.a. följande omständigheter: hur programmets mål har uppnåtts, det mervärde programmet gett, resultatens vetenskapliga kvalitet, nationellt och internationellt samarbete, forskarutbildning och främjandet av forskarkarriären, programmets vetenskapliga, samhälleliga och ekonomiska genomslag, genomförandet av programmet (beredning, finansieringsbeslut, koordinering, programgruppens arbete, programverksamheten), kommunikationen. De forskargrupper som finansieras ska årligen eller enligt programgruppens anvisningar rapportera om hur deras projekt framskrider samt tillställa Finlands Akademi en slutrapport när projektet har avslutats. Av rapporterna ska framgå bland annat vilka vetenskapliga publikationer och lärdomsprov som har gjorts inom projekten. Då utvärderingen är klar publiceras dess resultat. 6. Ansökningsprocedur och bedömningskriterier Både enskilda forskargrupper och konsortier med flera forskningsgrupper kan ansöka om bidrag inom programmet. Utlysningen är indelad i två steg. Akademin uppmuntrar finländska forskare att bilda konsortier tillsammans med kanadensiska forskargrupper, men något villkor för erhållande av bidrag är det ändå inte. Sökandena bör följa: 1) Akademins allmänna anvisningar i januariutlysningen 2009, 2) Detaljerade anvisningar om hur ansökningar lämnas in, www.aka.fi/svenska > För forskare > Söka bidrag > Anvisningar, 3) Detaljerade anvisningar om bilagornas form och längd, www.aka.fi/svenska > För forskare > Söka bidrag > Bilagor, 4) Denna programbeskrivning.

- 16-6.1. Preliminära ansökningar Akademins e-tjänst öppnas 19.1.2009. De preliminära ansökningarna ska lämnas in elektroniskt senast 30.1.2009 kl. 16.15. Ansökningstiden är ovillkorlig. De preliminära ansökningarna bedöms enligt följande kriterier: projektets lämplighet med avseende på forskningsprogrammets tema, hur programmets målsättningar genomförs samt projektförslagets nyhetsvärde och användbarhet. Akademin beslutar senast i början av mars 2009 vilka projekt som går vidare till andra steget. Information om detta läggs ut på Akademins webbsidor, och sökandena meddelas också skriftligt. Ansökan inklusive bilagor görs på engelska på adressen www.aka.fi/svenska > För forskare > Logga in på e-tjänsten. Logga in, välj Ny ansökan > SKIDI-KIDS, preliminär ansökan. 6.1.1. Enskilda forskargrupper Elektronisk ansökningsblankett Bilagor: planskiss, högst fyra sidor, meritförteckning för den ansvariga ledaren, högst fyra sidor, publikationsförteckning för den ansvariga ledaren med de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen markerade. 6.1.2. Konsortier Finländskt konsortium: Elektronisk ansökningsblankett Bilagor: konsortiets planskiss, högst sex sidor, meritförteckningar för konsortiets ledare och de medverkande projektens ansvariga ledare. Lämnas in som ett enda dokument, högst fyra sidor per forskare, publikationsförteckningar för konsortiets ledare och de medverkande projektens ansvariga ledare; lämnas in som ett enda dokument, för

- 17 - projektledarnas del markeras de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen. Finsk-kanadensiskt konsortium: Ett finsk-kanadensiskt konsortium lämnar in en gemensam preliminär ansökan. Den finländska ledaren för konsortiet lämnar in den preliminära ansökan via Akademins e-tjänst. Elektronisk ansökningsblankett Bilagor: konsortiets planskiss (forskningsprogram), högst sex sidor, meritförteckningar för konsortiets finländska ledare och de medverkande projektens ansvariga ledare (finländska och kanadensiska); lämnas in som ett enda dokument, högst fyra sidor per forskare. Kanadensiska forskare ska dessutom uppge tidigare finansiering (varifrån och av vilket slag, namn, årligt belopp och längd), publikationsförteckning för konsortiets finländska ledare och de medverkande projektens ansvariga ledare (finländska och kanadensiska); lämnas in som ett enda dokument. För delprojektens ledare markeras de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsprogrammet, kanadensiska forskare: de två första sidorna från CIHR Research Module (mer information fås från databasen CIHR funding opportunities). Internationella konsortier som går vidare till andra steget inbjuds till ett forskningsseminarium i mindre format den 25 26 mars 2009. Syftet med seminariet är att främja växelverkan inom de finsk-kanadensiska grupperna och att hjälpa grupperna att göra en gemensam ansökan. För att främja bildandet av finsk-kanadensiska grupper gör CIHR-IHDYCYH och Finlands Akademi en lista över de forskare i bägge länderna som bedriver forskning med anknytning till barnens och de ungas mentala hälsa och beroende. 6.2. Egentliga ansökningar För de projekt som går vidare till andra steget öppnas e-tjänsten 20.4.2009 och ansökningstiden utlöper 15.5.2009 kl. 16.15. Ansökan inklusive bilagor görs på engelska på adressen www.aka.fi/svenska > För forskare > Logga in på e-tjänsten. Logga in, välj Ny ansökan > SKIDI-KIDS. 6.2.1. Enskilda forskargrupper

- 18 - Elektronisk ansökningsblankett Bilagor: abstrakt, högst en sida, forskningsplan, högst tolv sidor, meritförteckning för den ansvariga ledaren, högst fyra sidor publikationsförteckning för den ansvariga ledaren med de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen markerade, vid behov ett utlåtande av en etiska kommitté eller djurförsöksnämnden, progressrapport för den ansvariga ledarens forskningsprojekt som finansieras av Akademin och som inte har lämnat in sin slutrapport, ifall arbetet sker utomlands: inbjudan från det utländska universitetet eller forskningsinstitutet. 6.2.2. Ansvariga ledare för konsortier Finländskt konsortium: Elektronisk blankett, där finansiering söks endast för konsortieledarens egen forskargrupp. Bilagor: abstrakt uppgjord enligt anvisningarna för konsortier, högst en sida, forskningsplan uppgjord enligt anvisningarna för konsortier, högst 15 sidor, meritförteckningar för konsortiets ledare och de medverkande projektens ansvariga ledare; lämnas in som ett enda dokument, högst fyra sidor per forskare, publikationsförteckningar för konsortiets ledare och de medverkande projektens ansvariga ledare; lämnas in som ett enda dokument där de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen markerats för var och en, vid behov ett utlåtande av en etisk kommitté eller djurförsöksnämnden, progressrapport för den ansvariga ledarens och projektledarnas forskningsprojekt som finansieras av Akademin och som inte har lämnat in sin slutrapport; rapporterna lämnas in som ett enda dokument, ifall arbetet sker utomlands: inbjudan från det utländska universitetet eller forskningsinstitutet. Finsk-kanadensiskt konsortium: Bilagor:

- 19 - abstrakt uppgjord enligt anvisningarna för konsortier, högst en sida, forskningsplan uppgjord enligt anvisningarna för konsortier, högst 15 sidor, meritförteckningar för konsortiets finländska ledare och de medverkande projektens ansvariga ledare (finländska och kanadensiska); lämnas in som ett enda dokument, högst fyra sidor per forskare. Kanadensiska forskare ska dessutom uppge tidigare finansiering (varifrån och av vilket slag, namn, årligt belopp samt längd), publikationsförteckningar för konsortiets ledare och de medverkande projektens ansvariga ledare; lämnas in som ett enda dokument där de tio viktigaste publikationerna med avseende på forskningsplanen markerats för var och en, vid behov ett utlåtande av en etisk kommitté eller djurförsöksnämnden, finländska sökande: progressrapport för konsortieledarens och projektledarnas forskningsprojekt som finansieras av Akademin och som inte har lämnat in sin slutrapport; rapporterna lämnas in som ett enda dokument, ifall arbetet sker utomlands: inbjudan från det utländska universitetet eller forskningsinstitutet, kanadensiska forskare: de två första sidorna från CIHR Research Module och CIHR Budget Module i sin helhet; lämnas in som ett enda dokument (mer information fås i januari 2009 från databasen CIHR funding opportunities). 6.2.3. Ansvariga ledare för delprojekt inom ett konsortium elektronisk blankett, där finansiering söks endast för projektledarens egen forskargrupp, inga bilagor; konsortiets ledare fogar konsortiets samtliga bilagor till sin egen ansökan. 6.3. Utvärderingskriterier Ansökningarnas vetenskapliga nivå bedöms av en internationell expertpanel. Bedömningskriterier är bl.a.: hur projektet passar in i forskningsprogrammet, forskningsplanens vetenskapliga kvalitet och innovativitet, forskningsplanens genomförbarhet, sökandens/forskargruppens/konsortiets nationella och internationella samarbetsnätverk, forskarutbildningen och utvecklingen av forskningsmiljön,

- 20 - sökandens/forskargruppens/konsortiets kompetens och lämplighet, ifall ansökan gäller ett konsortieprojekt, det mervärde konsortiet tillför forskningen. Akademins detaljerade anvisningar till de experter som utvärderar ansökningarna finns på adressen www.aka.fi/svenska > För forskare > Bedömer du ansökningar? Det är värt att bekanta sig med dem. 7. Ytterligare information Ytterligare information finns på programmets webbsidor, www.aka.fi/skidi- KIDS Kontaktpersoner: Finlands Akademi: Programchef Jukka Reivinen Finlands Akademi PL99 00501 Helsingfors Tfn: +358-9-7748 8332 GSM: +358-40-8487964 Projektsekreterare Sanna Vitikainen Tfn: +358-9-7748 8305 E-post: fornamn.efternamn(at)aka.fi Fax: +358-9-7748 8388 Canadian Institutes of Health Research: CIHR - Institute of Human Development, Child and Youth Health Assistant Director, Anne-Cécile Desfaits The Montreal Children s Hospital Les Tourelles, T-118 2300 Tupper Street Montreal, Quebec H3H 1P3 Tel: +1 514 412 4414 Fax: +1 514 412 4253 Email: anne-cecile.desfaits(at)cihr-irsc.gc.ca