Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Relevanta dokument
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN

Granskning av delårsrapport 2008

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti Avesta kommun. Oktober Robert Heed

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2017

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Revisionsrapport. Granskning av delårsrapport. Håkan Olsson Certifierad kommunal revisor Samuel Meytap. Vänersborgs kommun. oktober 2oi7.

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2005

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2015

Om granskningen... Granskning av årsredovisning 2013 PwC

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport

Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning Yvonne Lundin. Mars 2012

Granskning av årsredovisning 2012

Översiktlig granskning av delårsrapport 2016

Granskning av årsredovisning 2017

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng. Revisionsrapport Årsredovisning och årsbokslut 2013

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Granskning av årsredovisning 2013

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning RAGUNDA KOMMUN

Lerums Kommun. Granskning av bokslut "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2017

Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning Härjedalens kommun

Samordningsförbundet Consensus

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per

Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsrapport 2018

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Anna Teodorsson

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av årsredovisning 2009

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Samordningsförbundet Consensus

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Consensus. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Granskning av delårsrapport Smedjebacken kommun Revisionsfrågor. Revisionskriterier

Samordningsförbundet Activus

Granskning av delårsrapport 2008

Samordningsförbundet Pyramis

Revisionsrapport Orust kommun Granskning av årsredovisning 2016

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg

Granskning av delårsrapport Rättviks kommun

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2014

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Granskning av delårsrapport

Granskning av årsredovisning 2016

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av kommunens revisorer i Kungsbacka kommun. Kungsbacka kommun. Granskning av bokslut

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012

Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

Granskning av årsredovisning 2017

Revisionsrapport Revision 2014 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg, Cert. kommunal revisor

Granskning av delårsrapport Landstinget i Kalmar län

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Carl Sandén

Delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2018

Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun

Delårsrapport

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2014

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Översiktlig granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2016

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Översiktlig granskning av delårsrapport Bollebygds kommun

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport Överkalix kommun

Maristads kommun. Granskning av årsredovisning 2018

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Årsredovisning April Rolf Hammar Ove Lindholm

Transkript:

Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1

Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål... 4 Finansiella mål... 5 Resultat- och balansräkning... 5 Sammanställd redovisning... 6 2

Sammanfattning I denna rapport sammanfattas de granskningsiakttagelser som gjorts i samband med granskningen av årsredovisningen. Granskningen har genomförts av PwC i samarbete med revisionskontoret, Malmö stad. Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelse i förhållande till de 20 inriktningsmålen framgår inte, för alla målen, på ett tydligt sätt. En samlad bedömning av om graden av måluppfyllelse är förenlig med god ekonomisk hushållning görs inte heller. Utfallet visar dock att 12 av de 20 inriktningsmålet väsentligen har uppnåtts. Två av målen har inte utvecklats i linje med inriktningsmålen. För 6 av målen bedömer vi det som svårt att dra några säkra slutsatser kring graden av måluppfyllelse baserat på den information som återfinns i förvaltningsberättelsen. Balanskravet och de finansiella målen har uppnåtts. Att det finns ett problem avseende underhåll av gator och broar respektive fastigheter framgår av årsredovisningen. Malmö stads årsredovisning innehåller i stort de upplysningar som en förvaltningsberättelse skall innehålla, enligt KRL (4 kap 1) och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer nr 7,1 och nr 8,2. Räkenskaperna får anses rättvisande trots att redovisningen av exploateringsintäkter inte redovisas enligt huvudprincipen för intäktsredovisning. Avvikelsen mot Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 18 anges inte på ett tydligt sätt i beskrivningen av redovisningsprinciper. 3

Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen har granskats utifrån om den har upprättats i enlighet med lagstadgade krav, rekommendationer och innehåller övriga upplysningar som inte framgår av balans- och resultaträkning. Formellt innehåll Malmö stads årsredovisning innehåller i stort de upplysningar som en förvaltningsberättelse skall innehålla, enligt KRL (4 kap 1) och Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer nr 7,1 och nr 8,2. Övriga tilläggsupplysningar, enligt Rådets rekommendationer, kommunteras under rubriken Resultat och balansräkning inkl noter. Vid 2009 års granskning konstaterades att förvaltningsberättelsen saknade uppgifter om s k uppdragsföretag, dvs sådana externa organisationer som utför kommunala uppgifter på uppdrag. I 2010 års förvaltningsberättelse återfinns en förteckning på uppdragsföretag. Huruvida den är komplett har inte granskats. God ekonomisk hushållning Malmö stads målstruktur för god ekonomisk hushållning är uppbyggda av inriktningsmål och målindikatorer. Inriktningsmålen är 20 stycken och till vart och ett av inriktningsmålen finns ett eller flera målindikatorer vars uppföljning skall stödja utvärderingen av måluppfyllelse. Verksamhetsmål Avseende följande inriktningsmål visar uppföljningen i förvaltningsberättelsen att utfallet för 2010 inte varit fullt ut förenligt med inriktningsmålet: 1. Elevernas måluppfyllelse skall öka (andelen behöriga till gymnasiet har minskat). 2. Antalet nybyggda bostäder ska öka jämfört med föregående år (antalet färdigställda har minskat) För följande inriktningsmål är utfallet svårt att bedöma i förhållande till inriktningsmålet: 1. De kommunala arbetsmarknadsinsatserna skall vara individinriktade och leda till självförsörjning 2. Alla skall ha tillgång till ett boende 3. Ingen skall skadas allvarligt eller dödas i trafiken 4. Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad 5. Andelen arbetslösa ska inte öka mer än genomsnittet i riket 6. Andelen hushåll med försörjningsstöd ska inte öka mer än genomsnittet i riket Avseende de ovan angivna svårbedömda utfallen i förhållande till målen är problemet att det helt saknas data som beskriver utfallet (exempel: Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad ) eller att informationen är fragmentarisk (exempel: Alla skall ha tillgång till ett boende ). Detta gäller inriktningsmålen 1 till 4 ovan. För inriktningsmålen 5 och 6 saknas det utfallsdata som direkt stödjer inriktningsmålet. För inriktningsmålet Andelen arbetslösa ska inte öka mer än genomsnittet i riket följs inte andelen arbetslösa upp, utan antalet malmöbor i arbete och antalet arbetstillfällen (som båda haft en positiv utveckling). För inriktningsmålet Andelen hushåll med försörjningsstöd ska inte öka mer än genomsnittet i riket följs inte andelen hushåll upp i jämförelse 4

med riket. Orsaken som anges är att det saknas statistik. Det genomsnittliga antalet hushåll med försörjningsstöd har dock ökat. Brister i underlaget för uppföljningen, enligt ovan, leder till osäkrare bedömningar av måluppfyllelse och av om en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. En generell kommentar är också att det i flera fall saknas tydliga bedömningar i förvaltningsberättelsen om utfallet är förenligt med det angivna målet. Vidare bör kommunstyrelsen också göra en sammanfattande bedömning av om den samlade graden av måluppfyllelse är förenlig med god ekonomisk hushållning. Detta saknas i förvaltningsberättelsen. Finansiella mål De finansiella målen för Malmö stad är: 1. För varje enskilt år skall intäkterna överstiga kostnaderna enligt balanskravet 2. Över en tidsperiod om tre till fyra år gäller att: Resultatet skall täcka värdesäkring av eget kapital efter justering för den del av pensionsåtagandet som redovisas som ansvarsförbindelse Resultatet skall täcka ökningen av hela pensionsåtagandet, dvs även för den del som redovisas som ansvarsförbindelse Resultatnivån skall anpassas till kommunens riskexponering och eventuella övriga osäkerhetsfaktorer Ovan fastställda finansiella mål är uppfyllda för år 2010. I förvaltningsberättelsen redovisas inriktningsmålet Underhåll av kommunens anläggningar, vilket innebär att: kommunens gatunät och broar skall underhållas på en sådan nivå att ett eftersatt underhåll inte uppkommer kommunens fastigheter skall underhållas på en sådan nivå som anses relevant i branschen Avseende gatunätet och broarna konstateras att det finns ett stort underhållsbehov på äldre anläggningar. Utifrån uppföljningen i förvaltningsberättelsen framgår att problemet är identifierat och att det finns en plan. I förvaltningsberättelsen konstateras att underhållsplanen inte har kunnat följas fullt ut samt att ett arbete pågår för att ta fram långsiktiga lösningar. Någon konkret uppföljning på inriktningsmålet sker inte. Resultat- och balansräkning Granskningen av balansräkningen har visat på en total resultatpåverkande avvikelse på knappt 2 mkr, netto. Avvikelsen är inte väsentlig i förhållande till Malmö stads omsättning och resultat. För år 2010 gäller Rådet för kommunal redovisnings rekommendation Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar, nr 18. Rekommendationen reglerar att investeringsbidrag skall redovisas som förutbetald intäkt och successivt intäktsföras genom matchning mot investeringens avskrivningar. Redovisningen har anpassats till rekommendationen och information finns i årsredovisningens redovisningsprinciper. 5

Däremot intäktsförs inte försäljning av tomtmark, som ingår i en större exploatering, enligt principen om att en sådan intäkt normalt ska bokföras vid dagen för tillträdet. Revisionskontoret har även tidigare år påpekat att kommunen i detta avseende avviker från god redovisningssed. Hur redovisningen sker av exploateringsinkomster beskrivs i redovisningsprinciperna under rubriken Omsättningstillgångar, men inte att detta är en avvikelse mot rekommendation nr 18. Formellt kan det konstateras att resultat- och balansräkningen är uppställd enligt KRL samt att noter finns i tillräcklig utsträckning. Vi anser dock att noten till verksamhetens intäkter och till verksamhetens kostnader inte ger någon ytterligare information om innehållet och strukturen hos intäkterna respektive kostnaderna, utöver en specifikation av interna poster. Avseende krav på tilläggsupplysningar till resultat- och balansräkning, enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer, bedömer vi att årsredovisningen i allt väsentligt lämnar tillräckliga upplysningar. Följande avvikelse har noterats vid avstämning mot rekommendationerna: Till avsättningen för pensioner saknas upplysning om antalet personer med garanti- och visstidspension (RKR 2.1). Uppgiften återfanns i 2009 års bokslut. Informationen om Övriga avsättningar kan utvecklas genom en beskrivning av vad posten består av, värdering, tidpunkt för utflöde av resurser, osäkerhetsfaktorer (RKR 10.1). Det saknas information om finansiell och operationell leasing (RKR 13.1). Av redovisningsprinciperna framgår att en inventering av leasing pågår. Att kartlägga förekomsten av leasing är också väsentligt ur perspektivet intern kontroll. Till avsättningen för pensioner och till ansvarsförbindelsen saknas en utvecklad specifikation av väsentliga poster som har förändrats under året, dvs en specifikation av förändringen från ingående till utgående balans i posten (RKR 17). Till avsättningen saknas också uppgift om aktualiseringsgrad. Måttet aktualiseringsgrad beskriver tillförlitligheten i avsättningens värdering (RKR 17). Följande synpunkter kvarstår sedan 2009 års granskning: Förklarande not bör finnas till likvida medel med uppgift om storlek på valutakonto och vilken/vilka valutor som ingår i kontot. Not 20 bör kompletteras med uppgift om vilka föreningar och bolag som innefattas i borgensåtagandet på 436 mkr. Sammanställd redovisning Revisionskontoret har granskat de tillämpade konsolideringsprinciperna och genom stickprov kontrollerat den sammanställda redovisningens balans- och resultaträkning, samt finansieringsanalys mot av bolagen inlämnade bokslutsuppgifter respektive Malmö stads redovisning. Därutöver har vi gått igenom hur elimineringen av de interna posterna har beräknats. Noterna för den sammanställda redovisningen har granskats översiktligt, dvs stickprov har inte tagits på underlaget till noterna. Utifrån granskningens omfattning och inriktning har inga väsentliga avvikelser noterats. 6