Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2013 2017
Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 12 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 15 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 16 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning... 19 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning... 22 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 27 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 43 1:3 Handikappersättningar... 49 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m... 51 1:5 Ersättning för kroppsskador... 53 1:6 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård.. 56 1:7 Bidrag för sjukskrivningsprocessen... 59 2:1 Försäkringskassan... 67 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Allmänna barnbidrag... 69 1:2 Föräldraförsäkring... 72 1:3 Underhållsstöd... 83 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 85 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 87 1:8 Bostadsbidrag... 90 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2013 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner
Inledning Enligt regleringsbrev för budgetåret 2013 ska Försäkringskassan senast den 16 januari 2013 redovisa utgiftsprognoser för 2013 2017 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Sammanfattning Rapporten omfattar prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde, prognos från och med år 2012 De totala utgifterna beräknas till 183 miljarder kronor år 2012 för att därefter successivt öka till 193 miljarder kronor år 2017. Utgifterna för utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp beräknas minska under hela perioden, från 88 miljarder år 2011 till 79 miljarder år 2017. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna däremot öka under prognosperioden, från 26 miljarder år 2011 till 34 miljarder år 2017. Likaså beräknas utgifterna öka inom utgiftsområde 12, 3
Ekonomisk trygghet för familjer och barn, från 66 miljarder år 2011 till 80 miljarder år 2017. I tabellen nedan finns en sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, belopp i miljarder kronor. Ingående överföringsbelopp från föregående år 2,7 3,4 Anslagna medel 184,7 187,1 Summa tilldelade medel 182,0 183,7 Prognos, sakanslag 182,9 185,3 185,7 186,9 189,8 192,9 Avvikelse från anslagna medel +1,8 +1,8 Avvikelse från tilldelade medel 0,9 1,6 Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2012 är 184,7 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 182,9 miljarder kronor. Detta är 1,8 miljarder kronor, eller 1,0 procent, lägre än anslagna medel, men 0,9 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2013 är 187,1 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 185,3 miljarder kronor. Detta är 1,8 miljarder kronor, eller 1,0 procent, lägre än anslagna medel, men 1,6 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Behov av utökad anslagskredit för 2012 Preliminärt utfall för år 2012 beräknas vara tillgängligt först den 18 januari. Av denna anledning redovisas inte eventuellt behov av utökade anslagskrediter för år 2012 i denna rapport. Prognoserna för 2012 pekar dock på att anslagsposten Sjukpenning kommer att överskrida medgiven anslagskredit. Försäkringskassan avser att i särskild skrivelse återkomma med hemställan om utökad anslagskredit för 2012 för de anslag eller anslagsposter där det finns behov. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder medan andra bara omfattar några miljoner. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa varje utgiftsområde i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 4
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgifterna för det nya tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Utgifterna för det gamla tandvårdsstödet fasades ut helt under 2011. Under 2012 beräknas utgifterna uppgå till 4,9 miljarder kronor för att öka till 6,4 miljarder år 2017. Statens utgifter för assistansersättning beräknas fortsätta att öka under hela prognosperioden, dock med en lägre utvecklingstakt än tidigare år. Detta beror på att den tidigare ökningen av antalet personer med assistansersättning nu bedöms ha avstannat. Antalet personer med assistansersättning beräknas nu vara cirka 16 000 under hela prognosperioden. Genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och vecka beräknas däremot fortsätta att öka under prognosperioden, med cirka 2 timmar per år. 5
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgifterna inom ohälsoområdet beräknas minska under hela prognosperioden, främst prognostiseras stora minskningar av utgiften för aktivitetsoch sjukersättning. För sjukpenning bedöms däremot volymerna på sikt ligga på en stabil nivå. Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen minska från 74,5 miljarder år 2012 till 71,9 miljarder år 2013 och sedan, med en något dämpad minskningstakt, till 65,6 miljarder år 2017. Jämfört med prognosen i oktober har prognoserna justerats upp för år 2013 2014 men justerats ner för övriga år. Utgifterna för anslaget sjuk- och rehabiliteringspenning beräknas öka från 25 miljarder år 2012 till knappt 26,8 år 2017. Försäkringskassan antar att sjukpenningen under prognosperioden kommer att ha en stabilare utveckling än under de två senaste decennierna. Trots antagandet om en stabilisering kommer det fortfarande att ske både slumpmässiga ökningar och minskningar av antal sjukfall. Det beräknas ske en viss uppgång i antal pågående sjukfall under 2012. Sätts detta i ett historiskt sammanhang måste dessa ökningar dock betecknas som små. Sett över hela prognosperioden beräknas antalet pågående sjukfall ligga relativt stabilt med variation främst för sjukfall kortare än 180 dagar. Dessa sjukfall uppvisar en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. Jämfört med föregående prognos beräknas antalet startade sjukfall bli något fler, detta är den främsta orsaken till höjningen av prognoserna för hela prognosperioden. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var över 550 000 personer i beståndet. I december 2012 hade antalet minskat till 377 400 personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta 6
att minska och i december 2017 beräknas 294 500 personer ha aktivitetseller sjukersättning. Ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning kommer att vara helt avskaffad efter årsskiftet 2012/2013. Även antalet personer med sjukersättning tills vidare beräknas minska, dels då många kommer att få ålderspension, dels eftersom det nya regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Jämfört med föregående prognos beräknas nu utgifterna bli något lägre. Bakom detta ligger ett antagande om att medelersättningarna kommer att bli lägre. Detta motverkas i någon mån av att antalet personer med aktivitets- och sjukersättning beräknas bli något fler. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgifterna för barnbidrag väntas öka under prognosperioden. Ökningen beror på att antalet barn beräknas bli fler. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för föräldrapenning förväntas öka under hela prognosperioden. Utgiften beräknas öka från 25,8 miljarder år 2012 till 32,4 miljarder för 2017. Ökningen beror dels på att antalet barn i åldrarna 0 8 år antas öka, dels på ökande timlöner. Den 1 januari 2013 höjdes ersättningen för grundnivådagar från 180 till 225 kronor per dag, vilket också har en höjande effekt på utgifterna. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka under hela prognosperioden till följd av fler barn i åldrarna 0 12 år samt ökande 7
timlöner. Utgiften beräknas öka från 5,0 miljarder år 2011 till 6,3 miljarder år 2017. Jämfört med föregående prognos beräknas utgifterna för tillfällig föräldrapenning bli marginellt lägre. Orsaken är Konjunkturinstitutets reviderade antagande om timlöneutvecklingen, vilket medför att ökningen av medelersättningen dämpas något. Antalet vårdbidrag antas öka under hela prognosperioden. En orsak är bedömningen att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19 år samtidigt som antalet barn i befolkningen beräknas bli fler. Utgiften för hela anslaget antas bli 3,0 miljarder kronor år 2012 och öka till 3,4 miljarder 2017. Utgiften för bostadsbidrag uppgick år 2011 till 3,3 miljarder kronor. Den 1 januari 2012 infördes tre regeländringar, två riktade till hushåll med barn och en riktad till ungdomshushåll utan barn. Dessa regeländringar beräknas höja utgifterna till 4,5 miljarder år 2012. År 2017 beräknas utgifterna som följd av en återgång till den minskande trenden bli 4,4 miljarder kronor. Jämförelse med föregående prognos De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades i oktober 2012 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos 183 467 184 799 185 782 187 433 190 615 194 064 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antagande -21,0-58 -285-412 -615-697 Volym- och strukturförändringar -540 +560 +250-93 -240-432 Nya regeländringar - - - - - - Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift - - - +12,0 +58 - Övrigt - - - - - - Ny prognos 182 907 185 302 185 748 186 940 189 817 192 936 Differens i miljoner kronor -561 +503-35,0-493 -797-1 129 Differens i procent -0,3 +0,3 0,0-0,3-0,4-0,6 Sammantaget har prognoserna sänkts alla år utom 2013 jämfört med de prognoser som lämnades i oktober. Störst är prognossänkningen med 0,6 procent för år 2017. Ändrade makroekonomiska antaganden står för den största delen av sänkningarna i slutet av prognosperioden. Främst avser det prisbasbeloppet som nu antas bli lägre, men även timlöneökningen som antas få en långsammare utvecklingstakt. Förändring av volymer är den främsta orsaken till justeringarna för 2012 och 2013. Störst är sänkningen av prognoserna för assistansersättning och aktivitetsoch sjukersättning. Prognoserna för sjukpenning och rehabilitering har däremot höjts för hela perioden. 8
Att schablonbeloppet per timme för assistansersättning nu antas bli något lägre är orsaken till sänkningen av denna prognos. Medelersättningarna för aktivitets- och sjukersättning beräknas också bli lägre vilket är främsta orsaken till sänkningen av denna prognos. Antalet startade sjukfall under 2012 antas bli fler än tidigare prognostiserat vilket motiverar höjningen av prognoserna för sjukpenning och rehabilitering. Även antalet barnbidrag antas bli fler vilket har höjt prognosen för allmänna barnbidrag. Prognosdifferenser i tusental kronor för de olika anslagen, prognosen i januari 2013 jämfört med prognosen i oktober 2012 Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2013 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2013 2017. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till statsbudgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Redovisningen avseende Sjukpenning och rehabilitering m.m. ap. 20 arbetshjälpmedel m.m. ska vara uppdelad på fördjupade medicinska utredningar, arbetshjälpmedel, resor och utgifter för läkarutlåtanden Prognostiserat utfall för 2013 för samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring till och analys av utfall i samband med förändringar i prognoser Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller 9
I denna rapport redovisas prognoser för åren 2012 2017 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen inkluderande jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och av olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2013 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalitet som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för november 2012 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst november 2012 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag. Däremot har hänsyn inte tagits till av regeringen aviserade regeländringar för vilka lagförslag saknas eftersom detaljerat underlag för beräkningar inte finns. Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 22 maj 2012 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos i december 2012 har hämtats in uppgifter om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober 2012 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli lägre för åren 2014 2017 jämfört med beräkningarna till prognosen i oktober. Det har sänkt prognoserna för till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. 10
Konjunkturinstitutet har sänkt sin prognos för timlöneökningen för åren 2013 och 2015 2017. Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för sjukpenning och föräldraförsäkringen. 11
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 4 941 080 5 549 030 5 775 340 5 996 500 6 210 810 6 429 920 Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till 4 941 miljoner kronor, vilket är 505 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 5 549 miljoner kronor, vilket är 649 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet. Analys Utgifterna för tandvårdsstödet under perioden januari-november 2012 blev drygt 4 495 miljoner kronor, vilket är cirka 2 procent högre än motsvarande period föregående år. Dock indikerar preliminärt utfall för december ett årsutfall som ligger betydligt lägre än den prognos som lämnades i oktober. Detta föranleder en justering nedåt för hela 2012. Den huvudsakliga förklaringen till detta är en periodiseringseffekt som innebär att utbetalningen som avsåg den sista veckan i december 2012 hamnar kassamässigt under januari 2013. Notera att den sista utbetalningen för 2012 skedde den 25 december; alltså mitt under julledigheten. Utgifterna för tandvårdsstödet beräknas successivt öka under prognosperioden; främst till följd av ett antagande om en långsam ökning av antalet patienter, framför allt motiverad av den demografiska utvecklingen, som i sin tur medför att antalet besök och därtill även tandvårdskonsumtionen ökar, om än marginellt. I figuren nedan visas antal besök per månad under perioden juli 2008 till och med november 2012. 12
Antalet tandvårdsbesök per månad under perioden juli 2008 t.o.m. november 2012. Antalet tandvårdsbesök har ökat långsamt över tidsperioden samtidigt som utvecklingen visat på ett tydligt säsongsbetonat mönster med färre besök under sommaren. Som ett alternativt sätt att belysa utvecklingen visas i nedanstående figur, tandvårdskonsumtion mätt som summan av ersättningsgrundande belopp per månad under perioden juli 2008 till och med november 2012. Tandvårdskonsumtion mätt som summan av ersättningsgrundande belopp per månad under perioden juli 2008 t.o.m. november 2012. Som figuren ovan visar, föreligger en fortsatt stagnerad tandvårdskonsumtion som råder sedan ett par år tillbaka. En bidragande orsak är sannolikt den svaga ekonomiska utvecklingen, som troligen påverkat hushållens 13
konsumtions- och sparbeteende. Utvecklingen är även präglad av en säsongsvariation med en lägre konsumtion under sommaren. Tabellen nedan visar de prognostiserade utgifterna för åren 2013-2017, uppdelade på åldersgrupper. Prognos för tandvårdsstödets olika delar uppdelat på åldersgrupp. Belopp i 1000-tal kronor. Ålder Kategori 2013 2014 2015 2016 2017 Allmänt tandvårdsbidrag 20 29 151 020 153 260 153 890 153 290 151 810 30 49 247 630 247 530 247 720 248 170 248 740 50 64 201 920 203 520 205 690 208 400 210 870 65 74 129 550 132 790 135 530 137 220 137 740 75+ 161 900 164 500 166 990 170 150 175 330 Totalt ATB 892 010 901 600 909 820 917 230 924 480 Högkostnadsskydd 20 29 122 680 129 530 135 580 141 020 145 740 30 49 749 420 778 210 810 160 845 730 883 070 50 64 1 483 070 1 548 640 1 613 840 1 680 840 1 748 140 65 74 1 204 200 1 277 490 1 343 900 1 393 970 1 433 260 75+ 817 640 859 860 903 200 952 040 1 015 230 Totalt HKS 4 377 010 4 593 740 4 806 680 5 013 580 5 225 440 Totalt/åldersgrupp 20 29 273 700 282 800 289 470 294 300 297 550 30 49 997 050 1 025 740 1 057 880 1 093 890 1 131 810 50 64 1 684 990 1 752 160 1 819 530 1 889 240 1 959 010 65 74 1 333 750 1 410 280 1 479 430 1 531 190 1 570 990 75+ 979 540 1 024 360 1 070 190 1 122 190 1 190 560 Total utgift tandvårdsstödet Totalt TVD 5 269 030 5 495 340 5 716 500 5 930 810 6 149 920 Särskilt tandvårdsbidrag 280 000 280 000 280 000 280 000 280 000 Anslagsbelastning 5 549 030 5 775 340 5 996 500 6 210 810 6 429 920 Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2012. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 5 095 130 5 583 160 5 811 150 6 033 910 6 249 590 6 470 260 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -154 050-34 130-35 810-37 410-38 780-40 340 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 4 941 080 5 549 030 5 775 340 5 996 500 6 210 810 6 429 920 Differens i 1000-tal kronor -154 050-34 130-35 810-37 410-38 780-40 340 Differens i procent -3,0-0,6-0,6-0,6-0,6-0,6 14
Volym- och strukturförändringar Preliminärt utfall för 2012 indikerar ett årsutfall som ligger lägre än föregående prognos som lämnades i oktober. Den främsta orsaken är en periodiseringseffekt i bokföringen, vilket medför en sänkning av prognosen för 2012 och framåt. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor Anslag (= tillgängliga medel=anslagsbelastning) 364 ¹ 302 ¹ 565 504 525 525 Preliminär avgift 545 ¹ 545 ¹ - - - - Reglering, avser förhållanden tre år tidigare -181 ¹ -243 ¹ 40-21 - 0 Prognostiserad avgift för respektive år 525 525 525 525 525 525 1 Fastställd av riksdag eller regering. Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till 364 000 kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 302 000 kronor, vilket överensstämmer med anslagsbeloppet. Analys Utgiftsprognosen för smittbärarpenning görs av Socialstyrelsen. Prognosen sänks från 5,5 miljoner kronor i förra prognosen till 5,3 miljoner kronor årligen i denna prognos. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2012. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor 2014 2015 2016 2017 Föregående prognosbelopp 584 545 545 545 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - Volym- och strukturförändringar -19-21 -20-20 Ny regel - - - - Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare - -20 - - Övrigt - - - - Ny prognos 565 504 525 525 Differens i 1000-tal kronor -19-41 -20-20 Differens i procent -3,3-7,5-3,7-3,7 15
Volym- och strukturförändringar Sänkning av underliggande prognos ger sänkt prognos för pensionsavgiften. Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare En nedjustering är gjord för att ta hänsyn till ändringen av prognosen för smittbärarpenning. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 697 613 726 898 673 717 687 478 701 872 716 934 Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till 698 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 60 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 727 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet. Analys Utgiften för sjukvård i internationella förhållanden påverkas bland annat av i vilken utsträckning personer som har rätt till vård i Sverige enligt hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) söker vård i andra EU/EES-länder och Schweiz. Utgiften påverkas även av antalet personer som är försäkrade inom Norden eller andra konventionsländer och som vid tillfällig vistelse söker vård i Sverige. Även vårdkostnader för pensionärer som är försäkrade i Sverige och som bosätter sig i ett annat EU/EES-land eller Schweiz har en inverkan på utgiften. Förordningarna (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009, som började tillämpas den 1 maj 2010, påverkar prognosen på ett antal olika sätt. Införandet av förordningarna har bland medfört att de gällande återbetalningsreglerna skärpts, dels genom förkortade återbetalningstider och dels genom införandet av ränta på sena betalningar. Socialdepartementet har i Ds 2012:6 föreslagit en ny lag om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss utlandsvård. I den nya lagen föreslås en partiell överföring av kostnadsansvaret från staten till landstingen och kommunerna. Överföringen avser kostnaden för ersättningar som har bestämts enligt lagen om ersättning för vissa vårdkostnader och som uppkommit vid vård i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller enligt förordning (EG) nr 883/2004. Den nya lagen beräknas träda i kraft den 1 oktober 2013. I avvaktan på en proposition har hänsyn till lagförslaget dock inte tagits i föreliggande prognos. 16
För att inte överskrida anslagskrediten för år 2012, stoppades utbetalningarna till andra länder avseende turistvård och pensionärsvård i slutet av september 2012. Utbetalningarna som skulle gjorts under resten av året har i stället skjutits över till år 2013, vilket medfört en höjning av prognosen för 2013. Det preliminära utfallet för konventionsvård 2012 är högre än det faktiska utfallet 2011. Prognosen för 2012 har därför höjts. Utgifterna för turistvård förväntas bli lägre 2012 än 2011 med anledning av förskjutningen av utgifter från år 2012 till år 2013. För pensionärsvården beräknas utgifterna öka mellan 2011 och 2012. Den främsta orsaken till detta är en större effekt 2012 än 2011 av att ett flertal länder under en övergångsperiod både skickar in krav på fasta belopp med lång eftersläpning och krav på faktiska belopp med kortare eftersläpning. Denna effekt antas vara fortsatt hög år 2013 för att sedan avta under prognosperioden. Även betalningar som förskjutits från 2012 har medfört en höjning av prognosen för pensionärsvård 2013. Det är dock osäkert om återgången till normal nivå på utgifterna kommer att ske redan 2014. Krav avseende flera år från samma land skulle kunna inkomma till Försäkringskassan även under 2014. Även det preliminära utfallet för sjuk- och tandvårdstjänster 2012 indikerar en ökning av utgifterna mellan 2011 och 2012. Ökningen skulle kunna bero på att medvetenheten om möjligheterna att få denna typ av ersättning ökat. Nedan ges en sammanställning av utfall och utgiftsprognoser för de olika ersättningsområdena inom anslaget Sjukvård i internationella förhållanden. Utfall för 2008 2011 och utgiftsprognoser för 2012 2017 i miljoner kronor uppdelat på ersättningsområden 2008 2009 2010 2011 Konventionsvård 141 145 172 169 192 184 185 186 187 189 Turistvård 56 136 197 137 106 157 129 129 129 129 Pensionärsvård 112 243 160 311 331 318 291 304 317 331 Sjuk- och tandvårdstjänster 52 84 51 33 69 69 69 69 69 69 Summa 361 608 579 650 698 727 674 687 702 717 Anm. På grund av avrundningar summerar inte alla kolumner till det totala värdet. Konventionsvård Utgifterna för konventionsvård förväntas öka med 14 procent mellan 2011 och 2012 för att sedan minska med 4 procent mellan 2012 och 2013. Därefter prognostiseras en ökning på cirka 3 procent mellan 2013 och 2017. Utgifterna antas följa det historiska säsongsbetonade mönstret. Turistvård Utgifterna för turistvård beräknas bli cirka 106 miljoner kronor år 2012. De utbetalningar som skulle ha gjorts efter betalningsstoppet i slutet av september förväntas belasta anslaget 2013. Detta medför att utgifterna 17
beräknas öka med 47 procent mellan 2012 och 2013. Under den resterande delen av prognosperioden antas utgifterna bli 129 miljoner kronor per år. Prognoserna för 2013 till 2017 bygger på det historiska månadsmedelvärdet. Det finns en osäkerhet i prognosen för turistvård. Den främsta källan till denna är svårigheten att förutse hur resandet kommer att se ut och hur betalningsmönstret påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Pensionärsvård Utgifterna för pensionärsvård antas öka med 7 procent mellan 2011 och 2012 för att sedan minska med 12 procent mellan 2012 och 2014. Det beräknas därefter ske en ökning på 14 procent under perioden 2014 till 2017. Eftersläpningar i debiteringen av pensionärsvård innebär svårigheter att prognostisera betalningsmönstret. Ibland dröjer det flera år innan ett krav avseende ett visst antal skuldmånader inkommer till Försäkringskassan. Detta trots att ett fast belopp finns fastställt. En utbetalning kan också försenas om ett fast belopp inte blir godkänt av Revisionskommittén. Det händer även att krav avseende skuldmånader för flera år bakåt i tiden inkommer samtidigt till Försäkringskassan. Detta, givet att det finns fastställda fasta belopp, innebär en tillfällig ökning av utgifterna. I takt med att allt fler länder debiterar faktiska kostnader i stället för fasta kostnader förväntas denna eftersläpning minska. Prognosen för pensionärsvård kommer följaktligen att vara behäftad med osäkerhet. Sjuk- och tandvårdstjänster Utgiftsprognosen för sjuk- och tandvårdstjänster 2012 till 2017 grundar sig på det preliminära utfallet för 2012. Utgifterna beräknas öka med 106 procent, från 33 miljoner kronor 2011 till 69 miljoner kronor 2012. En möjlig orsak till detta är en ökad medvetenhet om möjligheterna att få denna typ av ersättning. Under den resterande delen av prognosperioden antas utgifterna motsvara den nya nivån på 69 miljoner kronor per år. Osäkerhetsanalys Prognosen innehåller ett antal osäkerhetsfaktorer. De mest påtagliga av dessa är administrativa. Exempelvis fastställs de fasta beloppen för pensionärsvård med flera års eftersläpning och i varierande takt mellan länderna. Det är även osäkert i vilken takt de länder som kräver Sverige på fasta kostnader kommer att övergå till att skicka krav på faktiska belopp. För såväl turistvården som pensionärsvården finns det en osäkerhet kring hur utbetalningarna kommer påverkas av de nya återbetalningsreglerna. Reglerna förväntas dock på sikt medföra en minskad osäkerhet. Valutakursutvecklingen är en stor källa till osäkerhet. I prognosen för pensionärsvård har Riksbankens genomsnittliga mittkurser för perioden december 2011 november 2012 använts. Eurokursen var på 8,73 SEK för perioden. 18
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2012. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 726 703 656 694 671 385 682 208 694 698 707 934 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -10 081-6 913-2 447-781 +1 027 +2 993 Volym- och strukturförändringar -19 009 +77 117 +4 779 +6 051 +6 147 +6 007 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 697 613 726 898 673 717 687 478 701 872 716 934 Differens i 1000-tal kronor -29 090 +70 204 +2 332 +5 270 +7 174 +9 000 Differens i procent -4,0 +10,7 +0,3 +0,8 +1,0 +1,3 Ändrade makroekonomiska antaganden Prognosen för eurokursen har sänkts från 9,01 till 8,73 SEK. Förändringen av de genomsnittliga valutakurserna i modellen för pensionärsvård har inneburit en sänkning av prognosen över hela perioden. Förändrade fasta belopp har inneburit en höjning av prognosen för 2013 till 2017. Volym- och strukturförändringar Prognosen för konventionsvård har sänkts för 2012 beroende på ett lägre utfall än vad som förväntades i föregående prognos. En ökad debiteringstakt för pensionärsvården har inneburit en höjning av prognosen över hela perioden. En orsak till den markanta höjningen år 2013 är att utbetalningar förskjutits från 2012. En annan orsak är att vissa utbetalningar tidigarelagts till följd av ny information om redovisning av fasta belopp gällande åren till och med 2010. En sänkt debiteringstakt för turistvården 2012 och en höjd debiteringstakt 2013 beror också på att utbetalningar förskjutits från 2012 till 2013. Höjda utfall för sjuk- och tandvårdstjänster har inneburit en höjning av prognosen 2012 2017. Förändring av prognosmodell Vid föregående prognostillfälle estimerades utgifterna för sjuk- och tandvårdstjänster med en exponentiell utjämningsmodell. Föreliggande prognos bygger i stället på det senaste årsutfallet. 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 341 380 324 963 330 215 346 368 344 292 335 428 19
Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till 341 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 23 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 325 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet. Analys Utbetalningarna av bilstöd stoppades i början av november 2011 när de tillgängliga medlen var förbrukade. Detta fick till följd att utbetalningar om uppskattningsvis 28 miljoner kronor försköts till januari 2012. Även för år 2012 bedömdes att de tillgängliga medlen inte skulle räcka och utbetalningarna stoppades i mitten av december. Hur stora utbetalningar som förskjutits till 2013 är ännu oklart, vilket gör prognosen för 2013 osäker. Utgiftsutvecklingen för Bilstöd till personer med funktionsnedsättning är beroende av antalet grundbidragsärenden, antal anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag. Stor inverkan har även storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag. Antal personer som fått utbetalning av grundbidrag respektive anpassningsbidrag, prognos från och med år 2012 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 pr2012 pr2014 pr2016 Grundbidrag Anpassningsbidrag Obs! Utbetalningar som förskjutits från 2011 till 2012 redovisas i diagrammet som utbetalningar under 2011. Av diagrammet framgår att det sedan 2006 är fler personer som får utbetalning av anpassningsbidrag än som får utbetalning av grundbidrag. Denna relation antas fortsätta att gälla under hela prognosperioden. År 2016 och 2017 beräknas antal personer med grundbidrag respektive anpassnings- 20
bidrag tillfälligt bli lägre. Detta är en följd av att antalet beslutade bilstöd år 2007 och 2008 minskade jämfört med åren innan. Eftersom nytt grundbidrag i normalfallet kan beviljas först efter nio år, beräknas antalet återbeviljade bilstöd bli lägre år 2016 och 2017. Mot bakgrund av utvecklingen under 2012 antas nu antalet återbeviljade bilstöd bli något fler jämfört med i föregående prognos. Medelbelopp för grundbidrag, anpassningsbidrag och anskaffningsbidrag, prognos från och med år 2012 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 pr2012 pr2014 pr2016 Grund Anskaffning Anpassning Medelbeloppen för grundbidrag och anskaffningsbidrag har inte förändrats märkbart under de senaste åren och antas inte heller förändras under prognosperioden. För anpassningsbidrag har medelbeloppen ökat, särskilt under de senaste åren. I genomsnitt har ökningen de senaste tio åren varit 8 procent. I prognosen antas att denna ökningstakt består långsiktigt. Medelbeloppet för anpassningsbidrag 2012 antas däremot, i likhet med i föregående prognos, öka med drygt 5 procent mellan år 2011 och 2012. Detta är en anpassning till de utbetalningar som gjorts hittills under 2012. Storleken på medelbeloppet för utbetalningar av anpassningsbidrag har stor inverkan på den sammanlagda prognosen för bilstöd. I tabellen nedan illustreras hur prognosen skulle påverkas om medelbeloppet årligen ökar med 10 respektive 5 procent i stället för den i prognosen antagna ökningen med 8 procent. 21
Differens mot den lämnade prognosen om medelbeloppet för anpassningsbidrag ökar med 5% respektive 10%, belopp i miljoner kronor År +5% +10% 2013-6,7 +4,4 2014-13,5 +9,2 2015-21,3 +14,9 2016-28,6 +20,5 2017-35,1 +25,7 Under 2013 planeras flera utredningar som kommer att ge ökade kunskaper om bilstödet. Förutom den statliga utredningen om bilstöd, handikappersättning och vårdbidrag planerar Inspektionen för socialförsäkring att göra en granskning av bilstödet. Försäkringskassan avser att se över beslutsprocessen, uppdatera vägledningen samt påbörja ett arbete för att förbättra statistiken för bilstödet. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2012. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 333 133 321 776 324 386 339 287 338 371 330 562 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar +8 247 +3 187 +5 829 +7 081 +5 921 +4 866 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 341 380 324 963 330 215 346 368 344 292 335 428 Differens i 1000-tal kronor +8 247 +3 187 +5 829 +7 081 +5 921 +4 866 Differens i procent +2,5 +1,0 +1,8 +2,1 +1,7 +1,5 Volym- och strukturförändringar Mot bakgrund av utvecklingen under 2012 antas nu antalet återbeviljade bilstöd bli något fler under hela prognosperioden jämfört med beräkningarna i föregående prognos. Detta innebär en ökning av antalet utbetalda grundbidrag och anpassningsbidrag. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor 21 074 000 22 150 000 23 224 000 24 271 000 25 331 000 26 378 000 Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till 21 074 miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tillgängliga medel. 22
Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 22 150 miljoner kronor, vilket är 122 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet. Analys Utgifterna styrs av antalet personer som har rätt till assistansersättning, assistanstimmar per person och beviljad ersättning per timme. Antalet personer som beviljas assistansersättning har stadigt ökat sedan reformen infördes, men har stabiliserats de senaste åren. Likaså har det genomsnittliga antalet beviljade timmar per person samt ersättningen per timme. Kostnaderna för den statliga assistansersättningen har därmed stigit kraftigt. Mellan 1998 och 2011 ökade det genomsnittliga antalet personer med assistansersättning från 7 647 till 15 942. Ökningen var som högst under 2001 1, därefter har ökningstakten avtagit och under prognosperioden beräknas antalet personer stabiliseras och minska marginellt. Mellan 1998 och 2011 har antalet ersatta timmar per person och vecka i genomsnitt ökat från 78 till 115 timmar och förväntas fortsätta öka under prognosperioden med cirka 2 timmar per år. Tidserieframskrivningar används i modellen både för antal personer och för antal timmar. Under perioden 1999 2011 ökade den beviljade timersättningen i genomsnitt med cirka 3,4 procent per år. Under prognosperioden beräknas den genomsnittliga timersättningen fortsätta öka, men med en lägre utvecklingstakt än tidigare (cirka 3 procent per år i genomsnitt). Den genomsnittliga timersättningen styrs av schablonbeloppet men antas bli något högre på grund av möjligheten att beviljas ett förhöjt belopp. Det förhöjda beloppet kan som mest bli 12 procent över det fastställda schablonbeloppet. Under perioden 1999 2007 ökade utgifterna för assistansersättningen med i genomsnitt cirka 16 procent per år. Under perioden 2008 2010 ökade utgifterna med i genomsnitt cirka 9 procent per år och låg år 2011 på 5 procent. 1 Året då regelverket ändrades till att tillåta personer behålla assistansersättning efter fyllda 65 år. 23
Utgifter för statlig assistansersättning, utfall och prognos 1999-2017 Under prognosperioden beräknas en fortsatt ökning men med en lägre utvecklingstakt än tidigare (cirka 4,8 procent per år i genomsnitt). Den avtagande utvecklingen beror främst på den prognostiserade utvecklingen för antalet personer som inte väntas öka mer. Bidragande faktorer till att antalet personer inte längre ökar kan vara tydligare riktlinjer, rättsfall för bedömning av grundläggande behov och fler 2-års omprövningar, men det är för närvarande inte möjligt att bedöma effekterna av dessa. Genomgående är det något fler män än kvinnor som har assistansersättning förutom i åldersgruppen över 65 år där kvinnorna är fler. År 2011 var cirka 54 procent av de assistansberättigade män, en fördelning som i stort sett varit konstant sedan 1994. Män beviljas också i genomsnitt fler timmar per vecka än kvinnor. Denna fördelning beräknas bestå under prognosperioden. Från 2011 krävs det tillstånd från Socialstyrelsen för att bedriva personlig assistans. Det är för närvarande inte möjligt att bedöma vilken effekt detta har på utgifterna för assistansersättningen. Från 2011 gäller även att den som behöver mer än en personlig assistent samtidigt har rätt till två eller flera assistenter endast om möjligheterna att få bostadsanpassningsbidrag eller hjälpmedel har utretts. Även för denna förändring är i nuläget effekterna svåra att skatta och är därför inte inräknade i lagd prognos. 24
Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2012. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 21 086 000 22 290 000 23 462 000 24 650 000 25 828 000 27 014 000 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden - - - - - - Volym- och strukturförändringar -12 000-140 000-238 000-379 000-497 000-636 000 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 21 074 000 22 150 000 23 224 000 24 271 000 25 331 000 26 378 000 Differens i 1000-tal kronor -12 000-140 000-238 000-379 000-497 000-636 000 Differens i procent -0,1-0,6-1,0-1,5-1,9-2,4 Volym- och strukturförändringar Förändringar i jämförelse med föregående prognos beror på att schablonbeloppet för ersättning per timme sänks från prognostiserade 276 till 275 kronor för 2013, en ökning med 8 kronor i stället för 9 kronor. Schablonbeloppet antas även öka med 8 kronor per år 2014 2017, mot tidigare 9 kronor per år. Sänkningen av schablonbeloppet sänker prognosen för 2013 med 80 miljoner och med 425 miljoner för 2017. En lägre prognosisterad personstock för 2013 2017 i jämförelse med föregående prognos leder till lägre utgifter. För 2013 beräknas antal personer minska med 48 individer, vilket sänker prognosen med 67 miljoner. För 2017 beräknas antal personer minska med 101 individer vilket sänker prognosen med 170 miljoner. Övriga sänkningar i prognosen beror på ett lägre beräknat antal ersättningstimmar per person. 25
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Under 2012 beräknas inflödet av sjukfall ligga på en något högre nivå än 2011. Totalt startade ungefär 277 000 sjukfall som blev minst 30 dagar under år 2011. Under år 2012 beräknas antalet bli 285 000. Antalet nystartade sjukfall väntas bli högre 2012 än 2011 medan återflödet väntas bli lägre. Antalet individer som fick sjukersättning var 349 000 i slutet av 2012 jämfört med 372 000 i slutet av 2011. Antalet som uppbar aktivitetsersättning var 28 800 i slutet av 2012 mot 27 500 i slutet av 2011. Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med september 2012 har drygt 64 000 personer lämnat sjukförsäkringen sedan de uppnått de maximala tidsgränser som införts i sjukförsäkringen. Under 2012 beräknas cirka 11 500 lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Av dessa beräknas drygt 2 600 personer lämna tidsbegränsad sjukersättning och knappt 9 000 personer lämna sjukpenning. År 2013 är den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffad. Ungefär 11 300 personer beräknas lämna sjukpenning på grund av tidsgräns år 2013. Beräknad anslagsbelastning för de större anslagsposterna inom sjukförsäkringen (inklusive statlig ålderspensionsavgift). Miljarder kronor Sjuk- och aktivitetsersättning 50,0 47,0 43,9 41,8 40,5 39,5 Sjukpenning 23,4 23,7 24,1 24,1 24,5 24,8 Rehabiliteringspenning 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 1,2 Summa 74,5 71,9 69,2 67,1 66,2 65,6 Bedömning i föregående prognos 74,8 71,5 69,1 67,2 66,5 65,9 Differens -0,2 0,4 0,1-0,2-0,3-0,3 Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den nu aktuella prognosen och föregående prognos beror på en förändrad bedömning av volymerna för sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning samt på förändrade makroekonomiska antaganden. För 2012 beror sänkningen av prognosen nästan enbart på sjuk- och aktivitetsersättning. Sjukpenning har en ökning av volymerna för samtliga år, medan sjuk- och aktivitetsersättning är sänkt för samtliga år. För 2013 och 2014 är ökning för sjukpenning större än sänkning för sjuk- och aktivitetsersättning medan det är tvärtom i slutet på prognosperioden. 26
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i 1000-tal kronor Hela anslaget 25 012 571 25 508 320 25 898 127 25 996 747 26 426 898 26 810 403 Därav 1:1.21 Sjukpenning 21 533 773 21 631 766 21 667 113 21 918 424 22 243 296 22 600 139 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 60 000 75 000 85 000 95 000 105 000 115 000 1:1.5 Boendetillägg 68 449 130 081 133 269 135 491 138 443 140 399 1:1.8 Sjukpenning och rehabiliteringspenning i särskilda fall 37 185 89 438 106 848 105 160 101 562 99 806 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 1 818 000 2 091 000 2 390 871 2 218 670 2 260 543 2 237 414 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 085 736 1 064 802 1 066 543 1 078 937 1 094 961 1 112 562 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 108 000 97 000 108 400 86 979 105 805 110 144 1:1.15 Närståendepenning 138 028 144 233 154 381 164 947 175 944 187 388 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 15 000 16 000 14 702 16 139 18 344 18 551 1:1.1 Företagshälsovård och rehabiliteringsgaranti 11 400 4 000 0 0 0 0 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 137 000 165 000 171 000 177 000 183 000 189 000 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare samt prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i 1000-tal kronor 21 533 773 21 631 766 21 667 113 21 918 424 22 243 296 22 600 139 Prognosen för anslagsbelastningen för 2012 beräknas till 21 534 miljoner kronor, vilket är 348 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 2 447 miljoner kronor högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 66 miljoner kronor. Om det preliminära utfallet för 2012 innebär att överskridandet av anslagskrediten kvarstår avser Försäkringskassan att i särskild skrivelse hemställa om utökad anslagskredit för år 2012. Anslagsbelastningen för 2013 beräknas bli 21 632 miljoner kronor, vilket är 1 526 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet men knappt 1 000 miljoner kronor högre än beräknade tillgängliga medel. 27
Analys Antal startade sjukfall som blir minst 30 dagar beräknas bli högre år 2012 än år 2011 2. Antalet återvändare minskar, men antalet nystartade sjukfall ökar under 2012. Antal pågående sjukfall i september respektive år (Streckad yta avser återflöde) Ovanstående diagram visar hur återflödet påverkar antalet pågående sjukfall. Störst påverkan har återflödet på antalet sjukfall mellan ett och tre år. I vissa av de kortare fallängdskategorierna är det tydligt att det är färre återvändare i september 2012 än tidigare år. Detta är i linje med att återflödet har minskat. De få personer som är kvar i de allra längsta fallängdskategorierna är personer som antingen får fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå eller fler dagar med sjukpenning på normalnivå. Återflödet utgörs både av personer som uppnått maximal tid i sjukpenning och av personer som uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning. En del av ökningen av antalet pågående sjukfall utgörs alltså av personer som tidigare haft tidsbegränsad sjukersättning. 2 När det i texten hädanefter står startade sjukfall menas sjukfall som blir minst 30 dagar. 28
Pågående sjukfall per månad (mörk yta avser gruppen som hade tidsbegränsad sjukersättning i juni 2008) Diagrammet ovan visar antalet pågående sjukfall per månad och hur stor del av dessa sjukfall som utgörs av personer som hade tidsbegränsad sjukersättning i juni 2008, det vill säga månaden innan regelverket ändrades. I september 2012 utgjordes drygt 14 000 av de knappt 129 000 pågående sjukfallen av personer som hade tidsbegränsad sjukersättning i juni 2008. Motsvarande siffra i september 2010 var drygt 5 000. De 14 000 utgörs inte enbart av personer som uppnått maximal tid i tidsbegränsad sjukersättning utan även av personer som lämnade tidbegränsad sjukersättning innan de uppnådde maxtid. Pågående sjukfall per månad uppdelat på fallängd (utfall augusti 2012) Försäkringskassan antar att sjukpenningen under prognosperioden kommer ha en stabilare utveckling än under de två senaste decennierna. Trots antagandet om en stabilisering kommer det fortfarande att ske både slump- 29
mässiga ökningar och minskningar av antal sjukfall. Som bilden ovan visar beräknas det ske en viss uppgång i antal pågående sjukfall under 2012. Sätts detta i ett historiskt sammanhang måste dessa ökningar dock betecknas som små. Sett över hela prognosperioden beräknas antalet pågående sjukfall ligga relativt stabilt med variation främst för sjukfall kortare än 180 dagar. Dessa sjukfall uppvisar en tydlig säsongsvariation med färre sjukfall under sommaren och fler sjukfall under vintern. Återflödet fram till och med juli 2012 uppgår till cirka 31 500 sjukfall. Av dessa är ungefär 18 000 fortfarande pågående den sista augusti 2012. Omkring 13 500 sjukfall har därmed avslutats vilket är lite mer än 40 procent. Utflödet från sjukpenningförsäkringen för dem som återvänder beräknas därmed bli lågt i förhållande till övriga sjukfall. I prognosmodellen antas varje individ som återvänt till sjukpenningförsäkringen ha en kvarståendesannolikhet på 0,96 (för en given månad) under de första 6 månaderna. Därefter antas kvarståendesannolikheten stiga till 0,97. Kvarståendesannolikheten för dessa personer kan jämföras med kvarståendesannolikheterna de första 6 månaderna för nya sjukfall, vilka ligger runt 0,75. Återflödet har alltså klart högre kvarståendesannolikhet. Efter årsskiftet 2009/2010 har majoriteten av de personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen haft tidsbegränsad sjukersättning. Under 2012 väntas majoriteten av dem som uppnår maxtid i stället ha sjukpenning på fortsättningsnivå och från och med 2013 är tidsbegränsad sjukersättning helt avskaffad. Eftersom gruppen som haft sjukpenning på fortsättningsnivå i högre utsträckning återvänder som nya sjukfall väntas andelen som återvänder bli något högre framöver. Antalet återvändare väntas dock bli lägre än under 2011 eftersom färre väntas uppnå maximal tid i sjukförsäkringen framöver. För 2011 blev återflödet ungefär 12 500 sjukfall. År 2012 och 2013 beräknas återflödet bli drygt 6 000 respektive drygt 7 000 sjukfall. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i oktober 2012. Prognosjämförelse. Beloppen anges i 1000-tal kronor Föregående prognosbelopp 21 445 675 21 147 478 21 219 321 21 496 548 21 841 125 22 224 687 Överföring till/från andra anslagsposter - - - - - - Ändrade makroekonomiska antaganden -114-6 766 +512 +5 811-8 818-23 153 Volym- och strukturförändringar +88 212 +491 054 +447 280 +416 065 +410 989 +398 605 Ny regel - - - - - - Övrigt - - - - - - Ny prognos 21 533 773 21 631 766 21 667 113 21 918 424 22 243 296 22 600 139 Differens i 1000-tal kronor +88 098 +484 288 +447 792 +421 876 +402 171 +375 452 Differens i procent +0,4 +2,3 +2,1 +2,0 +1,8 +1,7 30