Svensk klimatstrategi Nationell klimatpolitik i global samverkan 19 februari 2008
I kväll Klimat Den internationella klimatregimen FN, Konventionen och Kyotoprotokollet Framtiden efter 2012 Den svenska klimatpolitiken Mål och styrmedel Aktuella initiativ (Sverige, EU)
Temperaturökning enligt IPCC TAR
Prognoser för de kommande 100 åren
Konsekvenser under mycket lång tid
September 2004, malte.meinshausen@env.ethz.ch The Risk to overshoot 2 C
Effekter högre medeltemperatur
Polarisens utbredning
Effekter Vattenresurser Ekosystem Jordbruk, livsmedel Infrastruktur, bebyggelse.. Finansiella tjänster Översvämningar i våta områden, torka i redan torra områden Höjning av havsytans nivå, erosion och saltvatteninträngning Störningar, förlust av arter, ändringar av fiskebestånd CO 2 gödsling, produktivitets-ändringar torka, ökad nederbörd, längre vegetationsperiod Infrastruktur, hälsa, väderextremer, översvämningar, luftföroreningar, insektsburna sjukdomar Försäkringar, finansiella risker
Stern-rapporten 2006 Angeläget att minska utsläppen globalt så fort som möjligt! Annars konsekvenser genom minskad produktion, jordbruk (mat), färskvatten, sjukdomar och dödsfall. (jämför 2003) Enligt Stern finns annars risk för ekonomisk nedgång på 5-20 procent av BNP Kostnaden för åtgärder motsvarar i storleksordningen 1 procent av BNP.
Stern-rapporten (fortsättning)
Internationellt klimatarbete United Framework Convention on Climate change (UNFCCC) FN:s ramkonvention om klimat Kyotoprotokollet Kvantitativa åtaganden för industriländerna... International Panel on Climate Change (IPCC) FN:s internationella klimatpanel
De internationella klimatförhandlingarna några nyckelhändelser Klimatkonventionen, 1992 Kyotoprotokollet, 1997 Misslyckande i Haag, november 2000 USA hoppar av, våren 2001 Uppgörelse i Marrakech, november 2001 Kyotoprotokollet träder i kraft 16 feb 2005 Första partsmötet, Montréal i nov 2005 Beslut om förhandling under konventionen, Bali dec 2007
Några viktiga instrument - Åtaganden - Flexibla mekanismer inklusive utsläppshandel - Sänkor - Rapportering och övervakning - Påföljder - Instrument för samarbete Nord - Syd
Klimatkonventionens artikel 2 Article2 OBJECTIVE The ultimate objective of this convention and any related legal instrument that the Conference of the Parties may adopt is to stabilization of greenhouse gas concentrations in the atmosphere at a level that would prevent dangerous anthropogenic interference with the climate system.
Klimatkonventionen Article 3.1 The Parties should protect the climate system for the benefit of present and future generations of humankind, on the basis of equity and in accordance with their common but differentiated responsibilities and respective capabilities. Accordingly, the developed country Parties should take the lead in combating climate change and the adverse effects thereof.
Klimatkonventionen åtaganden Ett antal bör-krav rörande insatser av alla parter till konventionen, samarbete, hållbar utveckling mm Krav på: Rapportering av utsläpp Nationella program med åtgärder mot klimatförändringar och anpassning till dem Mer allmänna krav om teknikutveckling och spridning, kolsänkor, anpassning,sektorsintegrering, forskning och observation, utbildning och informationsspridning
Kyotoprotokollet Bilaga B kvantitativa åtaganden för 39 parter skulle ge utsläppsreduktion med 5 procent till 2008-2012 i förhållande till 1990 men nu räknar man med en stabilisering. Enligt IPCC behövs minst en halvering till 2050.
Framtiden Klimatkonventionens mål Åtaganden enligt KP löper ut 2012 Ratifikation tar flera år Ytterligare åtgärder och en ny klimatregim för framtiden efter 2012 behövs om klimatkonventionens mål ska nås
Formellt - Art 3.9 enl KP (åtaganden för A1, senast 2005) - Konventionsdialogen - Art 9 enl KP (översyn av KP vid COP/MOP2)
Vad behövs? Nya, djupare åtaganden för RA1 Få med USA Inte förlora Kanada, Japan m.fl. Bidrag från DC 5 (Indien, Kina, Mexiko, SA, Brasilien) LDC
Bali december 2007 en klimatförhandling i tre delar Klimatonventionen Ad hoc Working Group on Long-term Cooperative Action (AGLCA): Post 2012 regim, omfattar alla parter Kyotoprotokollet Adhoc Working Group (AWG): Åtaganden för i- länder Art. 9: Översyn av Kyotoprotokollet Löpande implementering av konventionen och protokollet
Överenskommelsen på Bali Inleda förhandling Tidtabell fram till Köpenhamn (december 2009). Ansvar och åtaganden/åtgärder för i- resp. u- länder. Grundläggande element i en framtida regim - Gemensam vision - Utsläppsbegränsningar - Anpassning - Teknologi - Finansiella resurser och flöden
Tidplanen
Koldioxidutsläppen sedan 1970-talet
Svensk energitillförsel 1970-2006
Alternativa drivmedel 2002-2006
Styrmedel Koldioxidskatt Energiskatt Utsläppshandel Gröna certifikat Investeringsstöd Information
Regeringsförklaring 6 okt 2006 Klimatfrågan är en ödesfråga för Sverige och för världen. De globala miljöutmaningarna och klimatförändringarna påverkar livsförutsättningarna i hela världen och måste få större uppmärksamhet.
EU kommissionens energi- och klimatpaket med sikte på 2020 20 % utsläppsreduktion unilateralt Bördefördelning (SE mål: 17% 2005-2020) 30 % utsläppsreduktion givet avtal 20 % förnybar energi (SE mål: 49% - idag 40%) 10 % biodrivmedel
Klimatberedning Mål 2020 omfattande handlingsplan Mål 2050 minska 75-90% Mål 2100 noll
Regeringens klimatpolitik: Hållbarhetskommission fokus klimat (pågår) Vetenskapliga rådets rapport augusti 2007 Parlamentarisk klimatberedning februari 2008 -> Klimatproposition september 2008 - mål på kort, medellång och lång sikt - > Klimatfrågan har högsta prioritet under det svenska ordförandeskapet i EU 2009
Länkar - http://www.regeringen.se - Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se/ - Energimyndigheten http://www.naturvardsverket.se/ - EU http://europa.eu - UNFCCC http://unfccc.int - IPCC http://www.ipcc.ch
Kyotoprotokollet Krav för ikraftträdande: 55 länder, 55 % av annex I utsläpp Länge Annex I länder som ratificerat svarar för 44,2 % av annex I ländernas utsläpp
Energianvändning Sverige
Regeringsförklaring forts EU har ett viktigt uppdrag i att åstadkomma ett energisystem som minskar koldioxidutsläppen och hejdar växthuseffekten. Det europeiska systemet med handel med utsläppsrätter bör utökas vad gäller omfattning och ämnen, och ansträngningar för att få med fler länder i systemet bör göras. Sverige skall driva på för att tydliga mål för att minska användningen av fossil energi sätts upp inom EU, och aktivt bidra till att de gemensamma mål som EU ställer upp nås. Kyotoavtalet bör snarast få en fortsättning.
Regeringsförklaring forts. - miljö och tillväxt Regeringens målsättning är att möjliggöra att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror, exempelvis genom satsningar på energieffektivisering.