ETE310 Miljö och Fysik

Relevanta dokument
ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE310 Miljö och Fysik

Växthuseffekten och klimatförändringar

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Framtidens miljöteknik

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Framtidens miljöteknik

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet. Datum

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet. Datum

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

1. Elektromagnetisk strålning

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

UR-val svenska som andraspråk

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

ANDREAS REJBRAND NV1A Fysik Elektromagnetisk strålning

Underlag till kursen. Miljö och Fysik. Datum Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet

Materia Sammanfattning. Materia

Klimat, vad är det egentligen?

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Vad är vatten? Ytspänning

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

1. Vad är naturkunskap?

ETE310 Miljö och Fysik VT2016 BELYSNING. Linköpings universitet Mikael Syväjärvi

Ämnen runt omkring oss åk 6

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet. Datum

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Förslag den 25 september Fysik

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Min bok om hållbar utveckling

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

Förnybara energikällor:

Vågrörelselära och optik

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Kvantfysik - introduktion

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

En elevs skriftliga redovisning

Fakta om klimatförändringar

Energiomställning utifrån klimathotet

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Framtidens miljöteknik

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Kylvattenutsläpp i Bottenviken leder till algblomning

Under de senaste åren har det varit mycket prat om klimatet. En tuffare lagstiftning införs världen över, CO2

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Transkript:

ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi

Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik

Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och fysik - Exempel från teknologier Skriftliga uppgifter; Fri form Innehåll viktigt - inte formen Examination: inskickade skriftliga uppgifter Betygsätts bedömning av examinator (genomarbetat innehåll, ev extrauppgift)

Om man missar ett tillfälle? All info läggs upp på hemsidan! Litteratur: skrivs av kursansvarig Lästips: En ännu varmare värld Claes Bernes Naturvårdsverket 2007

TILLFÄLLE 1 Ge introduktion Beskriva PROBLEMET Hemuppgift 1

Några ord om kursansvarig Bördig från Trosa NT gymnasiet Nyköping Y-linjen Linköpings universitet Forskat om nya material för elektronik Disputerat 1999, docent 2004 Forskning Material Fluorescerande kiselkarbid för vita lysdioder Kubisk kiselkarbid som nytt solcellsmaterial Grafen - nobelprismaterialet

Global uppvärmning Vad är det? Vad beror den på?

Global uppvärmning Uppvärmning i atmosfären nära jordytan Under 1900-talet Ökning 0.6-0.7 grader Koldioxid Temperaturökning även av naturliga processer Debatt om orsak

Det här är fysiken som vi ska prata om och ge bakgrund till Global uppvärmning Förstärkt växthuseffekt

FNs klimatrapport

FNs klimatrapport Människan påverkar klimatet genom utsläpp av växthusgaser och avskogning, och det är bråttom att minska utsläppen om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen till max två grader över förindustriell nivå. Skillnaden mot förra rapporten 2007 är att forskarna är ännu säkrare, har bättre modeller, och att vi har förlorat sju år med ökande utsläpp trots den kunskapen. Läget är därför ännu mera kritiskt.

FNs klimatrapport Det blir varmare

FNs klimatrapport Isarna smälter och havet stiger

FNs klimatrapport Människan orsakar klimatförändringarna

FNs klimatrapport Klimatförändringarnas effekter märks nu

FNs klimatrapport Klimatförändringarna riskerar att bli oåterkalleliga

FNs klimatrapport Utsläppen måste minska snabbt och mycket

Om vi fortsätter som idag, så ligger vi över RCP8,5 RCP representative concentration pathways Baseras på skillnaden mellan mängden energi från solinstrålning som träffar jorden och hur mycket energi som jorden strålar ut till rymden igen.

Solen är grunden till allt liv

Energi från solen till jorden 1500 miljoner TWh årligen 1500 000 000 000 000 000 kwh 20 000 kwh

15 miljoner grader i centrum Cirka 6000 grader på ytan Består av väte Väte omvandlas till helium Avger energi i form av strålning Tusentals år från kärna till yta

4,6 miljarder år Ännu inte halva sin livslängd Ökar i energi

Jordens ungdom Solen inte lika stark Värmde jorden mindre Fanns nästan inget syre Hög andel av växthusgaser Stark växthuseffekt

Fotosyntes Började för ca 3 miljarder år sedan Tar upp koldioxid och ger syre Växthuseffekten försvagas Solen värmer jorden mer

Förändringar av klimatet Argument mot modellen för global uppvärmning Istid tropisk värme Ger variation av växthuseffekt Förändringar av växthuseffekten Ger variation av klimatet

När vätet är förbrukat Förbränner helium Gravitationskraften minskar Solen sväller Slukar omgivande planeter Förbränner andra grundämnen tills de är slut Sjunker ihop och kallnar

Jordens temperatur balans genom naturliga processer Fysik värmeöverföring genom strålning: Energi strålar in från solen Energi strålar ut från jorden Energibalans

Andra värmeöverföringar konvektion (rörelser av gaser eller vätskor) Ledning Avdunstning sker inte - jorden är isolerad i vakuum

(elektromagnetisk) Strålning Vibrationer/darrningar i elektriska och magnetiska fält Se som vågor som breder ut sig i ett medium Våglängd - avståndet mellan två vågtoppar Energi ~ 1/λ

Olika delar av ljuset har olika våglängd (olika färg)

Vid kortare våglängder Ultraviolett ljus (UV) Vid längre våglängder infraröd strålningen (IR) värmestrålning

Energi och våglängd

Energin i solljus IR 53% Synligt ljus 36% UV 11%

Strålning mindre än 300 nanometer Atmosfären stoppar UV-ljus ozonskiktet Atmosfären Strålning mellan 300 400 nanometer Atmosfären släpper igenom mer Strålning över 400 nanometer All strålning släpps igenom

Föremål absorberar en del av strålningen Energibalans Resten av strålningen antingen reflekteras eller passerar genom föremålet. Absorberad strålning värmer upp föremålet Varma föremål kyls genom sända ut värmestrålning infraröd strålning kallas svartkroppsstrålning

ALLA föremål sänder ut strålning Strålningen har en fördelning av våglängd 700 o C 2700 o C 5700 o C

Temperaturen på jorden -18 o C Inget liv Allt vatten fruset Utan atmosfär

Med atmosfär Temperaturen på jorden 15 o C Liv! Naturlig växthuseffekt

Ökade utsläpp ger högre koncentration av gaser i atmosfär Global uppvärmning Gaserna fångar upp IR strålning och sänder ut igen åt alla håll Mer IR strålning tillbaks mot jorden Jordens temperatur ökar Förstärkt växthuseffekt

Molekyler roterar och vibrerar Laddningar kan ändra tyngdpunkt Molekyler kan fånga upp strålning (energi) Roterar snabbare eller kraftigare vibration Vad gör en gas till växthusgas? Fångar endast viss energi som sammanfaller med molekylens vibrationsenergi (den energi som krävs för att få till vibration) Molekyler med likadana atomer och symmetrisk mittpunkt fångar inte upp strålning

Fånga upp och skicka energi

Koldioxid Freoner Kväveoxid Metan Vattenånga Ozon Växthusgaser

Växthusgaser Koldioxid (CO 2 ) Bildas vid förbränning av kolföreningar i syremiljö Freoner Förening av kolväte med flour/klor/brom Användes som kylmedium Fasats ut till fördel för andra kylmedium Kväveoxid Vid förbränning: kväve + syre bildar kväveoxid Kan genom omvandling ge marknära ozon

Växthusgaser Metan (CH 4 ) Bildas vid nerbrytning av organiska material Avföring, urin från människor och djur Existerar även i naturgas Vattenånga Står till stor del för den naturliga växthuseffekten Ozon Giftig för människan Skyddar från solens UV strålning

Andel i atmosfär

Växthusgaserna fångar upp värmestrålning och skickar tillbaka till jorden Jorden värms upp ännu mer! Växthusgaser

Examination Genom hemuppgifter till varje tillfälle Uppsatser Fri form, ingen formalia! Ni ska skriva själva Betygsättning: G VG MVG Tar upp ämnet i uppgiften Röd tråd i det ni skriver om Egen god diskussion av ämnet

Fråga er omgivning (föräldrar, kompisar, m fl) Vad är global uppvärmning? Vad beror den på? Svaren är det intressanta Sammanfatta (minst 3 tillfrågade) Gör egen reflektion över omgivningens medvetenhet Examination Lyssna på media Vilka klimat/miljöfrågor är aktuella? Sammanfatta de aktualiteter ni kommer in på och gör en reflektion Sammanfatta svaren på cirka 2-4 sidor i ett textdokument ms word, open office, enkelt text dokument Tanken är att få inblick i vad som diskuteras NU Skicka med e-post innan nästan tillfälle Skriv namn i dokumentet Ange ETE310 uppgift 1 i ämnesrad

4 feb Nästa tillfälle 18 feb 10 mars 7 apr 21 apr 12 maj 26 maj Torsdagar