Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället. Så är det inte i Sverige idag. Kvinnor tjänar fortfarande bara 92 procent av mäns lön, i alla sektorer och yrken arbetar kvinnor deltid i betydligt större utsträckning, har oftare korta otrygga anställningar, än män och kvinnor drabbas i större utsträckning av förslitningsskador som leder till sjukskrivning. Det kan vi aldrig acceptera! Jämställdhet handlar om attityder och värderingar. Men jämställdhet handlar också om konkret politik. Vi har kommit långt men vi måste vidare. Därför vill vi fortsätta utveckla vårt välfärdssamhälle. När vi löser saker tillsammans minskar klyftorna i samhället. Då ökar rättvisan, friheten, jämlikheten och jämställdheten. Osakliga löneskillnader I dag arbetar nästan lika många kvinnor som män på den svenska arbetsmarknaden. Men trots att Sverige räknas som ett av världens mest jämställda länder värderas kvinnors arbete fortfarande lägre än mäns. Det tar sig uttryck i osakliga löneskillnader. Lika lön för lika och likvärdigt arbete ska inte vara ett slagord utan bli verklighet. Diskrimineringen på arbetsmarknaden måste upphöra. Arbetsmarknadens parter måste ta ett större ansvar mot lönediskrimineringen. Sett över hela arbetsmarknaden har kvinnor i genomsnitt knappt 20 procent lägre lön än män. Skillnaden har i stort sett varit konstant sedan mitten av 1990-talet. En stor del av löneskillnaden beror på att kvinnor och män fördelar sig olika efter ålder, utbildningsnivå, arbetstid, sektor och yrkesgrupp. Inom dessa faktorer finns också olika grad av könsmönster. Genom att ta hänsyn till kvinnors och mäns olika fördelning efter nämnda faktorer standardvägning minskar löneskillnaden till cirka åtta procent på hela arbetsmarknaden. Det finns alltså en oförklarad löneskillnad mellan kvinnor och män på åtta procent (se bilaga 1). För att bryta dessa och andra könsrelaterade löneskillnader krävs analys och åtgärder som tar sin utgångspunkt dels i orsakerna bakom skillnaderna, dels i de

faktorer och aktörer som påverkar lönenivåerna i vid bemärkelse. Utan åtgärder följer löneskillnaderna kvinnan livet ut. I arbetet mot lönediskriminering är arbetsmarknadens parter viktiga aktörer. De politiska beslutsfattarnas ansvar är att skapa förutsättningarna, men det är arbetsgivarna som tillsammans med de fackliga organisationerna ansvarar för genomförandet. Men det är inte bara lönebildningen som påverkar löneskillnaderna. Anställningsvillkor och anställningsform, tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning, deltid eller heltid, yrkesval, befordringsmöjlighet och möjlighet till kompetensutveckling är andra faktorer som påverkar kvinnors och mäns arbetsinkomster. Jämställdhetslagen har sedan den 1 januari 2001 tydligt formulerade regler om lönekartläggning, analys och krav på handlingsplan för att åtgärda eventuella osakliga löneskillnader. Lagen borde därmed fungera som ett verkningsfullt redskap för arbetsgivare och fackliga organisationer i arbetet med att undanröja osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete hos samma arbetsgivare. Så länge arbetsgivare inte följer jämställdhetslagen fullt ut kommer de osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män att bestå. Den nya jämställdhetslagen kräver att osakliga löneskillnader ändras inom tre år. Visar sig lagen otillräcklig är vi socialdemokrater beredda att skärpa den. Vi vill: Krafttag krävs för att göra arbetsmarknaden jämställd. Lika lön för lika och likvärdigt arbete ska gälla. Den offentliga sektorn ska gå före och eliminera osakliga löneskillnader. Uppvärdera kvinnoyrkena Faktorn yrkesgrupp är förklaringen till den största delen av löneskillnaden mellan kvinnor och män. Den totala löneskillnaden mellan kvinnor och män påverkas av den stora mängden kvinnor med låga löner och män med höga löner. Löneskillnader mellan kvinnor och män finns i nästan alla yrkesgrupper (se bilaga 2). Kvinnor har brutit ny mark och utbildat sig till nya yrken särskilt på högskoleområdet. Även om unga kvinnor i allt större utsträckning väljer yrken som är typiskt manliga fortsätter de att vara överrepresenterade i traditionella kvinnoyrken. Kvinnornas allt större närvaro i arbetslivet har inte inneburit några större förändringar i strukturen på arbetsmarknaden. Männen bidrar inte till att

ändra strukturen på arbetsmarknaden. De har inte i någon ökad utsträckning valt typiskt kvinnliga yrken. Nya yrken inom till exempel IT-branschen har inte bidragit till att minska könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Endast 15% av de sysselsatta inom IT-branschen är kvinnor. Kvinnor arbetar inom tjänstesektorn och män inom produktion, transport och grovarbete. Könsdiskriminerande löneskillnader kan åtgärdas med hjälp av jämställdhetslagen hos den enskilde arbetsgivaren, men osakliga löneskillnader på grund av kön i olika sektorer, branscher och yrkesområden kräver att man bryter strukturerna på arbetsmarknaden. Kvinnoyrkenas status måste uppvärderas. En väl utbyggd välfärd, med en bra skola och en god barnomsorg, är också viktiga förutsättningar för jämställdhet på arbetsmarknaden. Därför vill vi socialdemokrater fortsätta satsa på en bra skola, en god barnomsorg och meningsfulla fritidssysselsättningar för alla barn och ungdomar. Det är också inom dessa grupper kvinnorna till antalet dominerar och män saknas. Vi vill: Uppvärdera kvinnors arbete. Ofrivillig deltid Deltidsarbete är både orsak till och en effekt av att kvinnor utför en större del av det obetalda arbetet i hemmen. I alla sektorer och yrken arbetar kvinnor deltid i betydligt större utsträckning än män. Många, inte minst lågavlönade kvinnor, tvingas gå från det ena vikariatet till det andra. Sämst ställning har de behovsanställda som får rycka in med kort varsel och vars anställning upphör när timmarna är fullgjorda. Det kan vi socialdemokrater inte acceptera! Av de 200 000 som jobbar ofrivillig deltid är 75 procent kvinnor. Närapå hälften av de förvärvsarbetande kvinnorna under 25 år har tillfälliga och korta anställningar. Bland LO-förbundens kvinnliga medlemmar har var tredje en tidsbegränsad anställning och i gruppen vikarier utgör kvinnor 70 procent. Nästan hälften av alla tidsbegränsat anställda kvinnor finns i näringsgrenarna vård och omsorg och utbildning och forskning (se bilaga 3). På flera områden råder stora skillnader i villkoren för tidsbegränsat anställda jämfört med tillsvidareanställda. Detta är fallet trots att lagen om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning gäller sedan 2002.

Stora grupper av tidsbegränsat anställda får till exempel mindre betald vidareutbildning, har mindre kontroll över hur arbetet utförs, ofta har ett sämre hälsotillstånd och upplever större oro för sin ekonomiska situation. Sammantaget gör det att deltidsanställda får lägre lön, mindre utveckling och utbildning, färre karriärmöjligheter, lägre sjuk- och arbetslöshetsersättning och sämre pension. Arbetstiden påverkar lönen nu och pensionen längre fram. Fler kvinnor måste få rätt till heltid. Vi vill: att normen för anställningar ska vara heltid. Lagstiftningen ska stärkas så att heltid blir en rättighet och deltid en möjlighet. Den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2007 och ska få full effekt 2010. Farliga arbetsmiljöer Inte bara lönevillkoren har betydelse. Även arbetsförhållanden och arbetsmiljö påverkar kvinnors och mäns hela tillvaro. Därför är krav på trygga och jämställda arbetsvillkor av central betydelse. För oss socialdemokrater är klass- och könsskillnader i den arbetsrelaterade ohälsan oacceptabla. Ingen ska behöva bli sjuk av sitt arbete. Alla har ansvar för sin egen hälsa, men arbetsgivarna måste ta ett ökat ansvar för att ingen blir sjuk på arbetsplatsen samt underlätta för den som är sjuk att komma tillbaka till jobbet. Idag utgör kvinnorna en majoritet av de sjukskrivna. Lågavlönade kvinnor drabbas hårdast. Vi socialdemokrater vill se ett arbetsliv som utvecklar - inte sliter ut och bryter ned. Kravet på god arbetsmiljö handlar om rättvisa. Ingen ska behöva fara illa fysiskt eller psykiskt på grund av sitt arbete. Det är lika viktigt att få bort arbetsmiljöer med stress, mobbning och trakasserier som att komma tillrätta med buller, förslitning och kemikalier. Det finns olika orsaker till sjukskrivning, vilket gör att det inte finns några enkla lösningar. En sak vet vi med säkerhet, klimatet i arbetslivet måste förändras. Kortsiktigt tänkande, nedskärningar och neddragning av personal ligger bakom en del av problemen. De anställdas brist på inflytande och företagens dåliga organisation är en annan del. De stora satsningarna på vård, rehabilitering, uppföljning och folkhälsa visar att vårt mål om att halvera antalet sjukskrivningar till 2008 är inom räckhåll. Vi vill fortsätta det arbetet alla har rätt till god hälsa och ett gott arbete.

Vi socialdemokrater har genomfört ett brett åtgärdsprogram mot ohälsa i arbetslivet, och nu ser vi resultaten. Men arbetet för ökad hälsa måste fortsätta med full kraft. Det måste öppnas fler vägar tillbaka till arbetslivet, för dem som är sjukskrivna och inte kan gå tillbaka till sina gamla arbetsuppgifter eller sin gamla arbetsplats. Ingen ska behöva hamna mellan stolarna på grund av gränsdragningsproblem mellan olika myndigheter. Arbetsgivarnas ansvar för hälsan i arbetslivet ska betonas. Skyddsombudens kompetens måste tas tillvara. Vi vill att arbetsmarknadens parter, d.v.s. facket och arbetsgivarna, ska ta ett gemensamt ansvar och utveckla modeller för att skapa ett bättre klimat på arbetsplatserna. Huvudansvaret för att bekämpa ohälsan i arbetslivet vilar på arbetsgivarna, som har ansvaret för att människor inte blir sjuka av jobbet. Om ohälsan är arbetsplatsrelaterad måste de arbeta förebyggande med såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö och ansvara för att den som ändå drabbas av ohälsa får rehabilitering. Erfarenheten visar att längre sjukskrivningsperioder kan undvikas om insatser sätts in tidigt men också att de företag som satsar på företagshälsovård och frisk personal har mycket att tjäna på att personalen mår bra. Vi vill: Trygga jobb i ett modernt arbetsliv. Vi vill att Sverige ska gå före med moderna arbetsplatser där allas kreativitet och idérikedom tas tillvara. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar för en god arbetsmiljö. Alternativet Mot vår politik för ett jämställt Sverige med minskade klyftor står moderaterna och deras högerallians. Kvinnorna är de stora förlorarna på moderaternas politik. Dåliga arbetsförhållanden och ett ojämställt ansvar för hemarbetet gör att kvinnor oftare är sjukskrivna än män. Därför kommer moderaternas nedskärningar av ersättningarna till sjuka och förtidspensionärer att slå hårdare mot kvinnor än mot män. Samtidigt är det oftare männen som tjänar på de skattesänkningar som moderaterna vill genomföra. Sammanfattning Målet för en jämställd arbetsmarknad är att kvinnor och män ska kunna delta och arbeta på samma villkor. För att nå det målet krävs en omfördelning mellan könen av det betalda och det obetalda arbetet. Det innebär att män måste ta ett avsevärt mycket större ansvar för och öka sin andel av det obetalda arbetet. Men det krävs också att män i betydligt större omfattning bryter könsmönstret och ökar sin andel av exempelvis det betalda vård- och omsorgsarbetet.

Så länge kvinnors arbete värderas lägre än männens upprätthålls en traditionell ansvarsfördelning inom hushållet. I en familj där kvinnan tjänar mindre än mannen på heltid kan det tyckas ekonomiskt rationellt att kvinnan arbetar deltid och tar huvudansvaret för det obetalda arbetet, men den här uppdelningen reproducerar den outtalade normen att mannen är familjeförsörjare och kvinnan tar ansvar för hemmet. Det i sin tur både förstärker och fortplantar den ekonomiska ojämlikheten mellan könen. På lång sikt förlorar kvinnan i både ekonomiskt oberoende och den frihet och självständighet det ger. En viktig samverkande faktor är arbetsmiljön, som är orsak till många kvinnors ohälsa och höga sjukskrivningstal. Långtidssjukskrivningarna bidrar till eftersläpningar både lönemässigt och kompetensmässigt. Ett arbetsliv som inte sliter ut måste därför stå högt på dagordningen för de förändringar på arbetsmarknaden som krävs för att få bort osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.

Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2

Bilaga 3