Vuxenutbildningsnätverket Göteborg 7 september 2015 Anteckningar Vuxenutbildningskonferens 6-7 september 2016 Tid: 5-6 september 2016 Plats: Spårvagnshallarna, Birger Jarlsgatan 57A, Stockholm 5 september 1. Amelie von Zweigbergk, utredare Yrkesprogramsutredningen och chef industriell utveckling & verksamhetsansvarig kompetensförsörjning inom Teknikföretagen. Yrkesprogramsutredningen består av 6 personer och uppdraget består i att se över yrkesutbildningarna på gymnasiet. Från början var tanken att utredningen skulle gälla alla program, men fokus hamnade på yrkesutbildningarna. I uppdraget har man sett att arbetsmarknadens behov i stort har rationaliserats bort och det som råder är elevens efterfrågan som i sin tur styr utbildningsbehovet. Man har tydligt sett sambandet mellan val av program och en fortsättning på högskola. Vissa program som är högskoleförberedande går med automatik vidare till högskola, ex naturvetenskapligt, däremot ser det helt annorlunda ut när det gäller fordons- och elprogrammet. Det är låg sökandefrekvens till så kallade bristyrken, färre än 200 elever per år i hela Sverige. Här kan vuxenutbildningen vara en lösning. Man ser också stora skillnader på kvalité vad gäller studie-och yrkesvägledning. Antingen inriktar man sig helt på att ge de svagare hjälp, eller så vill man ha tid att prata med alla elever kring valet. I Finland inriktar man sig i första hand på att ta hand om de svaga eleverna och coacha dessa. Detta har i utvärderingar visat sig ha väldigt god effekt. Utredningen har också tittat på samverkan mellan gymnasieskolan och arbetsmarknaden. Här föreslår utredningen en ny aktör i form av branschskola. När det gäller små kommuner har man sällan möjlighet att starta utbildningar inom små yrkesområden utan hoppas att det finns någon annan att skicka eleverna till. Här skulle branschskolan kunna vara en lösning. Förslaget är att starta en försöksverksamhet under 2018 2023 med 10 branschskolor och totalt 1 600 elever. För huvudmans ersättning till branschskolan behövs ett statsbidrag på 50 000 kronor per läsår och elev. Även i fråga om lärlingskonceptet skulle branschskolan kunna vara en aktör. När det gäller vuxenutbildning ser utredningen att kommunerna måste bli bättre på att planera utbildning utifrån hela arbetsmarknadens behov.. Att samarbeta kommuner emellan skulle kunna ge ett bredare utbud.
Problematiken syns även i Yrkeshögskolan, ett tydligt stuprörsproblem, där YH-utbildningen är sista stadiet och ofta får lägga ner. Det är stor skillnad mellan VGR och Stockholm vad gäller YH. Kanske är det så att Stockholm istället för att starta YH kommunalt, ska gå via företag. Några tankar: Vad är anledningen till att ansökningarna till yrkesprogram har gått ner med 25% Hur ser världen ut för vår 15-16 åringar och hur påverkar det deras utbildningsval. Bifogas: Bilder 2. Nils-Gunnar Bergander, utredningssekreterare för regeringsuppdraget, Samordnare för arbetskapaciteten i byggbranschen. Pia Enochsson, Tommy Andersson och Nils-Gunnar Bergander har fått uppdraget att se över arbetskapaciteten i byggbranschen för att säkerställa ett ökat bostadsbyggande. Uppdraget ska redovisas den 20 december 2016. Uppdraget: - identifiera kapacitetsbrister - identifiera och följa upp redan pågående insatser - föreslå ytterligare åtgärder - särskilt följa upp kvinnors situation i byggbranschen och om det finns behov föreslå åtgärder som leder till att fler kvinnor anställs i branschen och att fler kvinnor väljer att stanna kvar Behovet är 700 000 nya bostader till år 2025. Detta innebär 40 000 fler arbete inom bygg/planering samt ytterligare 40 60 000 nya arbete inom infrastruktur Frågor att diskutera kring: Hur ser rekryteringsbehoven i er kommun/region ut på kort och lång sikt om regeringens mål 700 00 bostäder till 2015 ska uppnås? - Det finns önskemål om att starta utbildningar, exempelvis hade Göteborg en snickarutbildning på gång, men trots ett påvisat behov anmälde sig bara 5 personer. - Det stora problemet idag, är att man får jobb även utan utbildning.
- I byggbranschen, kan det räcka med att man är hel och ren och sköter sina tider. - I Lerum vill man starta upp lärlingsplatser men där får man stopp av Byggnadsindustrins YrkesNämnd (BYN). - I Göteborg däremot släppte man plötsligt 24 lärlingsböcker och förväntade sig att vuxenutbildningen skulle lösa utbildningen. Tidigare har man, när Göteborg velat göra utbildningar, stoppat lärlingsböckerna. - Samkör man något med ungdomsgymnasiet använder sig av infrastrukturen? - Det gör man delvis i GR. - När det gäller planhandläggare, bygglovshandläggare etc, så har man ett stort behov i kommunerna. Hur mycket byggutbildning finns det i er kommun/region VUX/YRKESVUX/VUXLÄRLING och kan den öka. Validering. - Inom GRvux hanterar vi en pott med kommunala pengar för gemensamma utbildningar. - Lärling behövs och kommer att fortsätta, problemet är att det inte finns möjlighet att betala företagen. - Ett bekymmer är att man utgår från att som det är i Stockholm är det i övriga Sverige, vilket inte stämmer. - Farligt att låta Vård- och omsorgsmyten vara riktande, då företagen tror att det är detta som gäller. - Kan lärling vara det snabbspår vi söker? - Viktigt att få med BYN i att inte bara titta regionalt, utan även ta hänsyn till små aktörer. - Byggbranschen måste se över alla möjligheter kring varje utbildning. VALIDERING: - När det gäller regional validering så genomförs 2-3 per halvår. Det är fler som kartläggs. Viktigt med en kontinuerlig ansökan. - Det är konstigt att man inte lyckas bättre med detta. - Validering skulle kunna vara något för branschskolorna. - För att Arbetsförmedlingen ska gå in med ersättning, så krävs en tydlig genomgång. - Det är mycket viktigt att ta reda på vad människor kan. Men en otydlig valideringsmodell gör att den studerande inte är intresserad, ta CSN som exempel. - Vård- och omsorg är däremot ofta mycket bra på validering.
Konkurrens mellan AMU-utbildningar och VUX - Gemensam upphandling tillsammans med AF. - Konkurrens finns, då man erbjuder liknande utbildningar samtidigt. Skillnaden är att amu-utbildningen ersätts medan Vux-utbildningen finansieras via lån. - Att som nyanländ hålla reda på alla typer av utbildningar/bidrag/lån etc. är näst intill en omöjlighet. Här behöver vi bli bättre på att hjälpa till med att göra ett bra val. - Idag är det många olika aktörer som rycker i samma människor samtidigt. - Det finns behov av ett regionalt yrkesvux i större omfattning. YH-utbildningar är viktiga för byggbranschen hur ser det ut hos er? - Kraven var större förr vad gällde möjligheten att få gå en YH-utbildning. - Det finns tyvärr belägg för att människor med annan bakgrund har svårt att bli antagna/få jobb. Men man har i byggbranschen idag insett behovet av att rekrytera bredare. Vad krävs för att fler YH-utbildningar ska kunna starta - Styrkan med YH är att man snabbt ska kunna starta en utbildning. Men ibland blir tiden för att starta och stänga väldigt kort. Kan bli tufft med så korta ledtider om en utbildning inte kommer igång. - Kommuner och samordnare måste bli bättre på att samarbeta. Kanske något för GR att se över. Vilka åtgärder krävs för att utbildningssystemet ska svara upp mot era önskemål och bli mer flexibelt - Lärling, måste ses i ett Sverigeperspektiv. - Social upphandling, det är stort i Göteborg och företagen visar intresse. En del kommuner har kommit långt i detta och det gäller att inte tappa fart, men svårigheten är att våga satsa utan ett regleringsbrev. Hur ser ni på förslaget om snabbspår för nyanlända? Regeringen vill att nyanlända personer i Sverige snabbt ska komma ut på en arbetsplats genom att AF och branscherna tillsammans skapar snabbspår för att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.
Vad gör ni för att rekrytera kvinnor till byggutbildningar - Rekrytera fler kvinnor till lärarutbildningen. - Följa upp så att kvinnorna avslutar sina utbildningar. - Transportbranschen är tydligt med att de behöver ha kvinnlig arbetskraft. - För några år sedan var det bara tjejer som tävlade i YrkesSM. Vilka kontakter anser ni att utredarna behöver ta för att få en så komplett bild som möjligt av kapacitetsbristerna och rekryteringsbehoven 3. Nätverksmöte - GR-spåret här har samarbetet pågått under många år och det blir tydligare ju längre tiden går. - Bostadsbolagen kommer att behöva personal för renoveringsarbete. Vad händer om det inte finns personal för detta förrän efter 2025. - Då får man se sig om efter arbetskraft utanför gränserna. Bifogas: Bilder Bifogas: Anteckningar 6 september 4. Erik Nilsson, statssekreterare arbetsmarknadsdepartementet. Informerade kring arbetsmarknadsuppdraget mot bakgrund av det ökade antalet nyanlända. Sverige tillsammans. Utvecklingen av asylsökande 2014-2016 innebär stora utmaningar. Sverige är unikt om man tittar på antalet mottagna flyktingar per capita under 2015. För 2016 har antalet mottagna sjunkit, ca 500 sökande per vecka. Dock är läget i både Syrien och Turkiet fortsatt tufft. De som har kommit hit, ska ha ett bra mottagande. Idag är det 160 000 som inväntar besked från migrationsverket. Handläggningstiden kan vara så lång som 10-12 månader. Med detta flyttas puckeln framåt vilket får stor påverkan i skolan vad gäller lokaler och personal. Arbetsmarknaden i Sverige har behov av att få in utrikesfödda. Allt nettotillskott på arbetsmarknaden är det utrikesfödda som står för och kvinnorna är den
största gruppen. Även i den privata sektorn har men stor efterfrågan på arbetskraft Mottagandet är ojämnt fördelat mellan kommunerna. Det är de gamla bruksorterna som har högst mottagande. Här finns entreprenörer som köper upp stora fastigheter billigt, som sedan hyrs ut till migrationsverket. Arbetsmöjligheterna efter uppehållstillstånd skiljer stort beroende på ortens storlek. Bostadsbyggandet för de med lägre inkomster i arbetsföra orter, måste komma igång. AFs prognos är ca. 90 000 i etableringsuppdrag med en pik 2017/2018. Av dessa är 70-80% singelhushåll Många har dock sina familjer som asylsökande på annan ort. Detta ställer stora krav på planering av bostäder. När det gäller skolan ser man att antal elever ökar i alla skolformer. Gymnasieskolan som egentligen skulle haft en dip, har istället en ökning. Att få tag i behöriga lärare är en svårighet. Snabbspåret för nyanlända lärare kan vara en lösning. Stockholms universitet samordnar detta och hittills har cirka 500 nyanlända lärare och förskollärare kommit in på landets olika lärosäten. Ett stort orosmoment är elever som anländer sent i åldrar. De är i stort behov av att lära sig svenska. Statistiskt är det troligt att majoriteten av sent anlända i senaste puckeln inte kommer att genomföra sin gymnasieutbildning utan istället hamnar i arbetslöshet. Stora skillnader syns på skolresultat bland de nyanlända beroende på skolbakgrund, språkligt kapital, förväntningar och traditioner. Här har också vuxenutbildningen en utmaning när det gäller SFI. Hur gör man med de som kommer och inte kan skriva eller läsa på sitt modersmål? Detta borde vara en prioritering. De som anlände i november 2015 och framåt har vi inte stött på ännu. Men med tillfälliga uppehållstillstånd som gäller i 13 månader och möjligheten att komma in i arbete och få chansen att stanna, väljer man inte utbildning i första steget. Bifogas: Presentation Sverige tillsammans samt Nyanländutredningen. 5. Susanne Zander Delegationen för unga till arbete (DUA) Delegationen för unga till arbetet verkar för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får större genomslag på lokal nivå.
Genom dialogturnéer ska man informera enskilda kommuner, SKL, arbetsmarknadens parter, myndigheter, regionala aktörer etc om hur arbetsmarknadspolitiska insatser för unga kan utvecklas på lokal nivå. Arbetet ska ske i samverkan med Arbetsförmedlingen och målet är att nya arbetsformer som utvecklas till följd av delegationens arbete ska kunna integreras i AFs ordinarie verksamhet. Man utgår från både befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser och nya initiativ. Främst utbildningskontrakt men även trainee. Delegationen har i uppdrag att föra upp frågor till regeringen. Uppdraget startade i december 2014 och ska slutredovisas den 28 februari 2018. Eventuellt kan en förlängning vara aktuell. I mars 2016 lämnades rapporten Kraftsamling mot ungdomsarbetslösheten. Främsta verktyget för samverkan är de lokala överenskommelser som tecknas mellan kommunen och AF. Lokalt handlar det om att minska arbetslösheten. Göra uppföljningar på ungdomar 16-24 år som inte studerar eller jobbar och se över vilka resurser som finns. Hittills har 287 överenskommelser tecknats, de flesta gäller tills vidare, övriga skrivs om mellan 2018-2020. Det gör stor skillnad på om AF har ett fysiskt kontor på orten eller inte. Överenskommelsen ska inte vara beroende på person utan skrivs så att även om ansvarig slutat i kommun/arbetsmarknad ska den kunna rulla vidare. Det är upp till AF att detta efterföljs. Under turnén följer man upp arbetet i kommunerna. Man informerar om vad DUA har gjort. Man ser en tydlig förändring av målgrupper kring nyanlända. Idag finns 100 000 unga inskrivna på AF, vilket är lägsta siffran på länge. Men i och med etableringen kommer denna siffra att förändras. Absolut viktigt för ett bra resultat är samverkan mellan kommun och AF. Ungdomar under 16 år får inte skriva in sig på AF, något som ställer till det i statistiken. Det finns idag 50 000 unga som arbetar på timanställning i kommunerna. På dessa unga har man dålig koll och vet egentligen inte om de trivs eller inte. Dagens arbetsmarknadspolitiska insatser utgår från ålder och inte utifrån individens behov, vilket är det väsentligt viktiga. Man tittar på möjligheten för AF att ta fram ett system som tydliggör hur många unga som finns i systemet. Detta för att kunna få ut siffror nationellt vilket inte är möjligt idag, då de flesta kommuner har olika system för uppföljning. Den 7 november kommer storstäderna att ha en gemensam träff. Bland annat ska man diskutera de nya förutsättningar som idag finns att ta hänsyn kring gällande alla nya insatser.
Hur skulle en kombination av etablering med trainee fungera? Idag finns det 120 traineeplatser igång, men pengar söks för cirka 3 000 platser. Varför är det så många avhopp på yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen? Ett av DUAs mål är att ingen ung ska vara arbetslös mer än 90 dagar. Ur diskussion: - Om det under turnén upptäcks att det i någon/några kommuner inte har skett något utifrån överenskommelsen, hur gör ni då? Då görs ett omtag, Kanske har de/den som skrev under överenskommelsen slutat i kommunen. - Hur kommer stödet till kommunerna att se ut fortsättningsvis? Statsbidraget kommer att fördelas mellan de kommuner som har tecknat en överenskommelse. Man hittar alla överenskommelser på hemsidan www.dua.se Det finns även en facebooksida att gå med på Dua-unga till arbete - Utbildningskontrakt Det är CSN som fattar beslut kring vilka individer som har rätt till utbildningskontrakt. Viktigt att informationen till ungdomarna är rätt från start - Det skulle behövas en förenkling av statsbidragen till vuxenutbildningen och blir det som diskuterats att statsbidragen generellt hamnar i kommunkassan, så vet man inte hur mycket som kommer att gå till vuxenutbildning. Man arbetar med att se över en förenkling. Idag finns det 6 olika statsbidrag inom vuxenutbildningen och man ser idag att pengarna inte går åt. Bifogas: Rapport Kraftsamling mot ungdomsarbetslöshet 6. Vuxenutbildningsnätverkets arbetsgrupper På vuxenutbildningsnätverkets möte den 19 oktober kommer punkten kring Arbetsgrupperna att plockas upp och diskuteras vidare.