YTTRANDE 1(2) 19 januari 2005 hs 2004/0190 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion om handlingsprogram för kvinnofrid på Gotland Marianne Gottlander har till Kommunfullmäktige lämnat in en motion om ett handlingsprogram för Kvinnofrid på Gotland. I motionen yrkas på att Gotlands Kommun beslutar om framtagande av ett handlingsprogram för Kvinnofrid med utgångspunkt från Regeringens proposition 1997/98:55. På Gotland bildades1985 Familjevåldsgruppen, en samarbetsgrupp med syfte att sprida information och kunskap om övergrepp mot barn och mäns våld mot kvinnor samt förbättra rutiner vid handläggning av familjevåldsärenden. Gruppen är fortfarande verksam och består av representanter från socialtjänst, polis, åklagare, kriminalvård, hälso-och sjukvård inklusive psykiatri, skola, kvinnojour och länsstyrelse. Ett resultat av gruppens arbete är en informationsskrift/handbok Övergrepp mot barn och mäns våld mot kvinnor, som nu föreligger i sin tredje omarbetade upplaga. Gruppen har också under åren aktivt arbetat med informations- och utbildningsinsatser. Regeringen gav i sin proposition (97/98:55) Rikspolisstyrelsen i uppdrag att genomföra fortbildningsinsatser inom rättsväsendet, socialtjänsten samt hälsooch sjukvården. Målsättningen var att utsatta kvinnor framöver skulle få ett bättre stöd och bemötande av de yrkesgrupper de på olika sätt kom i kontakt med. Dessutom borde myndigheterna utforma handlingsplaner för sitt arbete som rör våld mot kvinnor och barn. Utifrån dessa direktiv gav chefläkaren uppdrag till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbetsgrupp Kvinnofrid att verka i propositionens anda. Hösten 2002 anordnades en studiedag med en målsättning att vara en upptakt till arbetet med att ta fram handlingsplaner inom samtliga verksamhetsområden inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Vidare har gruppen verkat för att information i ämnesområdet sprids bl.a. genom en länk på kommunens intranät. Handlingsplaner finns idag framtagna på Kvinnokliniken, Mödravården samt inom psykiatrin och Hab/rehab. Ett flertal verksamheter saknar fortfarande handlingsplaner. En målsättning är att samtliga verksamheter har en handlingsberedskap vid mötet med kvinnor och barn som varit utsatta för våld. Dessa problem kan aktualiseras inom alla verksamheter vilket inte för alla ses som en självklarhet. Ett övergripande handlingsprogram rörande Kvinnofrid i Gotlands kommun vore ett stöd i vårt fortsatta arbete och helt i linje med regeringens intention. Hälso- och Sjukvårdsledningen Gotlands Kommun 621 84 VISBY Tfn 0498 26 80 00 Fax 0498 20 35 58 sjukvarden@gotland.se HSN på Internet; http://www.gotland.se/hsn Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 g:\hs\ diarie\ 2004\0190.04\kvinnofridmotion2.doc 2005-02-17 10:37
YTTRANDE 2(2) 19 januari 2005 hs 2004/0190 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lämna förvaltningens yttrande som svar på denna motion. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Jan-Olof Henriksson hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och Sjukvårdsledningen Gotlands Kommun 621 84 VISBY Tfn 0498 26 80 00 Fax 0498 20 35 58 sjukvarden@gotland.se HSN på Internet; http://www.gotland.se/hsn Org nr Gotlands Kommun SE212000-0803-17 g:\hs\ diarie\ 2004\0190.04\kvinnofridmotion2.doc 2005-02-17 10:37
1(3) Motion till Gotlands kommunfullmäktige Handlingsprogram för Kvinnofrid på Gotland Varannan vecka dödas i Sverige en kvinna av en man som hon litat på. Många kvinnor misshandlas i åratal. Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem, ett individuellt problem och ett folkhälsoproblem. Få kvinnor polisanmäler att de misshandlats och få söker samhällets hjälp. Till stor del beroende på att kvinnor inte uppfattat att det går att lita på att samhället verkligen ger det skydd och stöd som kvinnan behöver. Många barn blir direkt eller indirekt drabbade av våldet mot modern. Barnen uppmärksammas inte och får därmed heller inte den hjälp de behöver. Fakta om våldet Brottsoffermyndighetens undersökning av mäns våld mot kvinnor 18 64 år, Slagen dam Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige, publicerad våren 2001, visade att 46 % av kvinnorna hade utsatts för våld av en man någon gång efter sin 15-årsdag 56 %, hade blivit sexuellt trakasserade Mer än var femte ung kvinna har utsatts för våld under det senaste året Var tredje kvinna som separerat eller skilt sig från en man har utsatts för våld av sin tidigare make eller sambo Enligt Länsstyrelsens rapport Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor (jan. 2002) har Gotland en av landets högsta frekvenser av anmälda brott när det gäller mäns våld mot kvinnor. Under 2003 polisanmäldes, enligt en kartläggning gjord av Länsstyrelsen, mer än 500 brott mot kvinnor på Gotland. P.g.a. det stora mörkertalet har troligen fyra eller fem gånger fler brott begåtts i verkligheten. Det motsvarar ca 11 % av Gotlands kvinnliga befolkning över 15 år. Alltså mer än var tionde kvinna. I rapporten redovisas att under 2003 polisanmäldes ca 160 fall med brottsrubriceringarna försök till mord/dråp, misshandel, grov misshandel, grov kvinnofridskränkning och våldtäkt. 220 fall anmäldes med brottsrubriceringen hemfridsbrott, 21 fall av olaga intrång, 36 fall av olaga hot samt ofredande, sexuellt tvång och utnyttjande, samt 67 polisanmälda fall som avser överträdelse av besöksförbud. Kartläggningen bygger på intervjuer med personer som i sin profession eller på annat sätt kommer i kontakt med utsatta flickor och kvinnor. Dessutom har politiker och myndighetschefer intervjuats. Utbildning är nödvändig för alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med utsatta kvinnor och barn. Lärare, skolsköterskor och skolkuratorer måste få utbildning för att kunna upptäcka och våga fråga om flickorna och kvinnorna utsatts för våld. Även allmänheten behöver utbildning om mäns våld mot kvinnor. Det bör diskuteras mera inom bl.a. idrottsrörelsen, försvaret och skolan där ungdomar och unga människor nås. Information om svensk jämställdhetslagstiftning till nya svenskar är viktig. Kvinnojouren och Tjejjouren gör ett viktigt jobb och bör få mer medel till sina verksamheter. Fler lägenheter för skyddat boende, akut boende på hemlig adress och permanenta hyreslägenheter behövs. Tillgången till bra tolkar är viktigt i kontakter med myndigheter. Domare, åklagare och målsägandebiträde bör vara kvinnor då det gäller kvinnofridsbrott. Viktigt är också en korrekt hantering av rättsintyg inom hälso- och sjukvården då det påverkar rättssäkerheten och bevisföringen i rättsprocessen. Det behövs bättre samverkan mellan olika myndigheter och organisationer.
2(3) Ett förslag till insats i arbetet med jämställdhet kan vara att gendercertifiera arbetsplatser, en slags jämställdhetsmärkning, att jämföra med miljömärkning. Sexualiseringen och porren I Länsstyrelsens rapport På heder och samvete framgår att de intervjuade framhåller pornografi och sexualisering av kvinnor som en bidragande orsak till våld och diskriminering av kvinnor. Underlag till ett sådant ställningstagande har bland annat framförts av ROKS, Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige och medieforskaren Anja Hirdman. Unga kvinnor lär sig också idag att om de vill ha plats i det offentliga eller mediala, bli sedda och uppmärksammade är reglerna hårda men enkla: visa ingen specialiserad kunskap, sätt kroppen i fokus och ha få krav! Jämställdhetsminister Mona Sahlin har hårt kritiserat sexualiseringen av det offentliga rummet och diskuterar en eventuell lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Målsättningen Målsättningen för Gotlands kommun bör vara att förebygga våld och att genom kompetensutveckling till berörd personal tillgodose misshandlade kvinnors och deras barns behov av skydd, boende och stöd. Ökad samverkan med andra myndigheter och frivilligorganisationer bör ingå som en naturlig del i det nya arbetssättet. I målsättningen ska ingå att ge barnen skydd mot fortsatt våld och möjlighet att bearbeta sina trauman liksom män bör beredas möjlighet till krisbearbetning och stöd för förändrad inställning till våldet. Enligt Socialtjänstlagen Kap 5 11 har kommunen sedan den 1 juli 2001 getts ett utökat ansvar att hjälpa och stödja även anhöriga till brottsoffer. "Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får hjälp och stöd. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. I flera kommuner, bl.a. Trollhättan, har man inrättat ett Kriscentrum för kvinnor som fungerar tillsammans med den ideella kvinnojouren. Det är ett gott exempel på samarbete och samordning av resurser. I handlingsprogrammet bör man lyfta fram de äldre och de funktionshindrade kvinnorna liksom unga flickor, invandrade kvinnor och kvinnor med missbruk. Dessa grupper riskerar att annars hamna i skymundan. Kvinnor med missbruk är en sårbar grupp då de inte kan erbjudas hjälp genom kvinnojouren. Riksdagens beslut - Kvinnofrid Våld mot kvinnor kan inte förklaras på samma sätt som annan våldsbrottslighet och kan heller inte hanteras på samma sätt. Det måste angripas på bred front. Detta har uppmärksammats i riksdagens beslut Kvinnofrid 1998 med förändrad lagstiftning och uttalade krav på myndigheterna om förebyggande insatser, handlingsprogram och samverkan mellan samtliga berörda myndigheter. Riksdagen har bl.a. uttalat att samtliga berörda myndigheter bör ta fram ett övergripande dokument ett s.k. handlingsprogram för sitt eget arbete med dessa frågor. Ett handlingsprogram är viktigt för att arbetssätt och attityder vad gäller våld mot kvinnor skall förändras. Regeringen har gett en särskild utredare uppdrag att följa upp och ur ett könsmaktsperspektiv utvärdera myndighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till enskilda myndigheter, som gavs i samband med propositionen Kvinnofrid. Utredaren ska göra en samlad analys av
3(3) eventuella hinder och strukturer som motverkar ett könsmedvetet arbete på de områden som dessa uppdrag gällde. Det är nu mer än fem år sedan kvinnofridspropositionen antogs och Gotlands kommun har ännu inte på högsta politiska nivå antagit något handlingsprogram för kvinnofrid. Handlingsprogram på Gotland I handlingsprogrammet skall finnas en plan för hur man i kommunen arbetar med att förhindra våld, hot om våld, sexuella trakasserier och våldtäkter mot kvinnor och flickor. Detta skall finnas med som prioriterade verksamhetsområden inom GBRÅs arbetsstrategi. Ett projekt pågår sedan år 2003 inom Barn- och utbildningsförvaltningen för att öka kunskapen om jämställdhet som en pedagogisk fråga inom skolan. En resursperson är avsatt att arbeta med detta och utbildning och seminarier om jämställdhet genomförs. Detta är ett viktigt arbete som bör fortsätta och prioriteras. Ett viktigt verktyg att stötta utsatta flickor är också införande av utbildning i feministiskt självförsvar på gymnasieskolan som kommunen redan beslutat om. Dessutom är det viktigt att kommunen verkar för att: kvinnor som utsatts för våld eller riskerar att utsättas, får tillräckligt stöd och ett adekvat bemötande. Fortbildning av berörd personal är nödvändig. utbildning når alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med utsatta kvinnor och barn, för att kunna upptäcka och våga fråga om flickorna och kvinnorna utsatts för våld. kvinnor och barn som utsatts för våld och hot om våld skall erbjudas ett tryggt boende. Ett antal lägenheter skall finnas för akut och långsiktigt boende. Kvinnojouren och Tjejjouren får tillräckliga anslag och stöd för sin verksamhet. barnens utsatta situation i misshandelsmiljöer uppmärksammas. behandlingsprogram för män som dömts för vålds- och sexualbrott tas fram samt även erbjuds icke dömda män med samma problem. sprida information om den manliga kulturens kopplingar till våld mot kvinnor. Mäns våld mot kvinnor bör diskuteras mera inom bl.a. idrottsrörelsen, försvaret och skolan. ett genderperspektiv och frågor om våld mot kvinnor införlivas i GBRÅs verksamhet. kränkningar i ord eller handling på grund av kön eller sexuell läggning förhindras. förhindra kvinnlig könsstympning. sexualiseringen av det offentliga rummet upphör och pornografins skadeverkan identifieras. nya svenskar får information om jämställdhetslagstiftning, samt hjälp med bra tolkar i kontakter med myndigheter. de offentliga insatserna mot våld mot kvinnor samordnas och utvecklas. Jag hemställer att kommunfullmäktige beslutar att Gotlands kommun ska arbeta fram ett handlingsprogram för Kvinnofrid med utgångspunkt från regeringens proposition (1997/98:55, Kvinnofrid) samt Länsstyrelsens rapport, På heder och samvete, vilken är framtagen på regeringens uppdrag utifrån propositionen. Klintehamn 2004-10-13 Marianne Gottlander (s)