Södertörns nyckeltal Äldreomsorg ur ett brukar- och medborgarperspektiv Södertörnsnätverket Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö inom ramen för
Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Metod och avgränsning 3 1.3 Uppföljning 4 2 Hemtjänst 5 2.1 Utgångspunkt och beskrivning 5 2.2 Omsorgsindex och serviceindex 6 2.3 Effektivitetsmått hemtjänst 10 2.4 Personalkontinuitet för brukare med stort omsorgsbehov 10 3 Särskilt boende 12 3.1 Antal platser 12 3.2 Kvalitetsindex 13 3.3 Effektivitetsmått särskilt boende 15 3.4 Väntetid till särskilt boende 16 3.5 Personaltäthet inom särskilt boende 17 3.6 Avvikelser inom särskilt boende 18 4 Beskrivningar av kommunernas övriga verksamheter inom äldreomsorgen 19 4.1 Uppsökande verksamhet 19 4.2 Fixartjänster 22 4.3 Anhörigstöd 24 5 Övriga mätningar 29 5.1 Befolkningsprognos 29 5.2 Information 31 5.3 Kostnader för biståndshandläggning 34 5.4 Avgifter 35 5.5 Brukarundersökningar 36
1 Inledning 1.1 Bakgrund Södertörns nyckeltal är en samling av nyckeltalgrupper som tagit fram nyckeltal inom en mängd ämnesområden för Södertörnskommunerna sedan 1995. Sedan 2007 ingår den grupp som tar fram nyckeltal för äldreomsorgen under namnet Södertörnsnätverket som ett av drygt 20 nätverk i det nationella Jämförelseprojektet. De deltagande kommunerna 2009 är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Dessa ligger alla söder om Stockholm stad i Stockholms län. De har ett invånarantal mellan cirka 10 000 och 95 000. Tillsammans finns det drygt 500 000 invånare i dessa kommuner. Jämförelseprojektet har tillkommit på initiativ av Sveriges kommuner och landsting (SKL), Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) och Finansdepartementet. Det primära syftet är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. Att samma mått används av flera nätverk i landet gör att siffrorna för Södertörnskommunerna kan jämföras med ett stort antal andra kommuner. Dock har tyvärr inte alla nätverk gjort en rapport detta år. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. Vidare att kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel och kunna jämföra med vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. 1.2 Metod och avgränsning Ett av jämförelseprojektets syften är att finna samband mellan kostnader och kvalitet. Fokus ligger på kommunledningens och medborgarens perspektiv, och utifrån detta har ett antal kvalitetskriterier valts ut. Att mäta kvalitet är dock inte lätt; kvalitet kan ses ur många perspektiv. Vad som är kvalitet ur brukarens synvinkel kan skilja sig från vad den kommunala ledningen och verksamheten anser. Det kan till exempel för den enskilde vara viktigare hur en insats utförs än hur ofta, vilket dock är svårare att mäta. Denna undersökning ger ett perspektiv på kvalitet, och frågan är viktig att arbeta vidare med. De olika kommunerna har själva genomfört undersökningarna. För att ge rättvisande jämförelser har frågor och svar samt bedömningskriterier diskuterats i nätverket. Några exempel på problem och hur nätverket har arbetat för att säkerställa kvaliteten i mätningarna nämns nedan. 3
Projektgruppen har i sitt arbete delvis hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Dessa uppgifter avser 2008 och är i huvudsak hämtade från Vad kostar verksamheten i Din kommun? (VKV) som gemensamt ges ut av SKL och Statistiska centralbyrån (SCB). Skriften innehåller ett urval av finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende olika verksamheter som bygger på det räkenskapssammandrag som kommunerna lämnat in till SCB. Merparten av måtten har dock samlats in lokalt i kommunerna och avser då ofta situationen 2009. 1.3 Uppföljning I år har vi inte tagit med organisationsbeskrivningar i nyckeltalsrapporten. Dessa kommer att redovisas i en uppföljningsrapport som äldreomsorgsgruppen kommer att redovisa i februari 2010. I uppföljningsrapporten kommer vi belysa några av de skillnader mellan de olika kommunerna som visat sig vid framtagandet av årets siffermaterial och analysera vad dessa kan bero på samt se om de går att härleda till hur äldreomsorgen är organiserad i de ingående kommunerna. Vi kommer då redovisa organisationsbeskrivningarna i samband med detta. 4
2 Hemtjänst 2.1 Utgångspunkt och beskrivning Hemtjänsten är en omfattande och väsentlig verksamhet i stödet till de äldre. Ett flertal tidigare undersökningar visar att hemtjänstens innehåll, det vill säga vilka tjänster kommunerna kan erbjuda, varierar. Något som givetvis förklaras med att Socialtjänsten styrs av en ramlag och det utifrån detta gjorts olika lokala prioriteringar. Rapportens utgångspunkt är därför att först beskriva vad hemtjänsten kan bestå av och utifrån detta lyfta fram ett antal kvalitetsnivåer som upplevs som väsentliga utifrån den äldres perspektiv. Genom att fånga denna del kan en bild av utbud och innehåll fås som dessutom kan ställas i relation till den kostnadsbild som finns i kommunen. Kommunerna har i de flesta fall politiskt antagna riktlinjer för bistånd för äldre. Syftet med riktlinjer är att säkerställa att biståndsbeslut fattas enligt samma bedömningsgrunder, det vill säga att personer med likartade behov får likartade beslut om insatser. Riktlinjerna är ett stöd och en utgångspunkt för biståndshandläggarens beslut. Riktlinjerna beskriver ett normalbistånd det vill säga vilken insats och tid som vanligtvis beviljas för olika insatser. Biståndsbeslut vilar alltid på en individuell bedömning. Det individuella beslutet kan alltså avvika från riktlinjerna i såväl omfattning som insats, beroende på det individuella behovet. Detta kapitel omfattar flera delar. Efter en sammanställning av omfattningen redovisas kvalitén. En del kallas för Omsorgsindex och är en summa från den poängsättning som gjorts utifrån utbud och innehåll inom omvårdnadsdelen av hemtjänsten. På motsvarande sätt är ett Serviceindex framtaget för de olika servicetjänsterna. En tredje del innehåller effektivitetsmått som ställer resultatet av de två tidigare indexen och kundnöjdheten i förhållande till kostnader för hemtjänsten. Vi har även redovisat ett mått på personalkontinuteten, genom att titta på hur många olika personer en brukare med stora omvårdnadsbehov får möta under en 14-dagarsperiod. 5
Tabell 2.1 Hemtjänstens omfattning Kommun Inv 65+ Brukare 65+ Andel Inv 80+ Brukare 80+ Andel Timmar okt 2008 Timmar/ärende och månad (medelvärde) Botkyrka 9 603 841 8,8% 1987 511 25,7 % 26 316 31,3 Haninge 9 690 731 7,5 % 1 875 484 25,8 % 19 110 26,1 Huddinge 13 796 1 179 8,5 % 2 635 817 31 % 22 969 19,5 Nacka 11 608 1 663 14,3 % 3 206 1 169 36,5 % 43 693 26,3 Nykvarn 1 132 66 5,8% 185 28 15,1% 1 760 26,6 Nynäshamn 4 475 556 12,4 % 1 119 403 36,0 % 9 362 16,8 Salem 1 719 95 4,4 % 419 63 5,5 % 2 538 26,7 Södertälje 12 680 1 109 8,7 % 3 220 Tyresö 5 964 481 8,1% 1 163 239 20,6 % 11 794 24,5 2.2 Omsorgsindex och serviceindex Tabell 2.2 Omsorgsindex Tjänst Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 1. Personlig omvårdnad Möjlighet att välja man/ kvinna för personlig hygien Möjlighet till dusch mer än 1 gång per vecka Möjlighet att välja personal talande hemtjänsttagarens modersmål Ja Ja Delvis Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Delvis Ja Ja Ja Ja Ja Ja 6
Tjänst Möjlighet att välja tid för insats Möjlighet att välja dag för dusch 2. Avlösning i hemmet Möjlighet till avlösning mer än en gång per månad Avlösningen ges mer än sex timmar per tillfälle Avlösning kan ges alla veckodagar Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej ja Ja Ja Ja 3. Regelbunden ledsagarservice Ledsagarservice ges mer än en gång per månad Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 4. Promenader Promenader ges mer än en gång per vecka 5. Dagverksamhet Social dagverksamhet har helgöppet Social dagverksamhet har kvällsöppet Demensdagverksamhet med helgöppet Demensverksamhet har kvällsöppet Summa Poäng 2p per område Max (28) Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej 18 20 22 18 12 18 20 20 18 7
Tabell 2.3 Serviceindex Tjänst 1. Städning Städning varannan vecka eller oftare Städning av mer än två rum och kök 2. Fönsterputs Fönsterputs oftare än en gång per år Fönsterputs av mer än två rum och kök Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej 3. Tvätt Tvättning varannan vecka eller oftare Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja 4. Mat i hemmet Möjligheter till fryst mat Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Möjlighet till varm mat Ja Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja Möjlighet till kyld mat Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Möjlighet att välja på minst två maträtter Enklare matlagning i den enskildes bostad efter önskemål Alla personer över 80 år är berättigade till matdistribution 5. Dagligvaruinköp Dagligvaruinköp ges mer än en gång per vecka Den enskilde ges möjlighet att följa med vid dessa inköp Nej Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Delvis 8
Tjänst Den enskilde kan bestämma i vilken affär som inköpen ska göras när det finns fler än en inom närområdet Vid matlåda- den enskilde kan välja varifrån matlådan levereras Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja 6. Gräsklippning Tabell 2.4 Kvalitetsindex hemtjänst 7. Snöskottning Summa Poäng 2p per kvalitetsområde Max (34) Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej 18 20 24 16 16 18 14 18 15 Tabell 2.4 Kvalitetsindex hemtjänst Kommun Oms index Serviceindex Kvalitetsindex Totalt Resultat förra året omräknat med årets metod Omsorg Service Kvalitetsindex Botkyrka 18 18 36 18 18 36 Haninge 20 20 40 20 14 34 Huddinge 22 24 46 23 16 39 Nacka 18 16 34 18 20 38 Nykvarn 12 16 28 18 14 32 Nynäshamn 18 18 36 16 14 30 Salem 20 14 34 20 18 38 Södertälje 20 18 38 18 18 36 Tyresö 18 15 33 18 14 32 9
2.3 Effektivitetsmått hemtjänst Mot den ovan presenterade servicebilden kan kostnaderna för hemtjänsten ställas. Ett rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare serviceutbud bör leda till en högre kostnad för kommunen, men andra faktorer såsom geografiska och demografiska förutsättningar kan också spela in. Tabell 2.5 Effektivitetsmått hemtjänst Kommun Kostnad/ Inv 65+ Nöjdhets-index från Socialstyrelsen Kostnad/ hemtjänsttagare Kvalitetspoäng Kostnad/ Nöjdhetspoäng och person Kostnad/ Kvalitetspoäng och person Botkyrka 165 550 12 558 66 36 2 508 4 599 Haninge 190 856 10 633 72 40 2 651 4 771 Huddinge 102 059 6 057* 72 46 1 417 2 219 Nacka 117 876 15 527 76 34 1 551 3 467 Nykvarn 132 492 6 613 81 28 1 636 4 732 Nynäshamn 170 630* 13 692 65 36 2 625 4 740 Salem 123 560 5 259 75 34 1 647 3 634 Södertälje 151 406 13 244 65 38 2 329 3 984 Tyresö 130 878 8 471 76 33 1 722 3 966 * Denna siffra är tagen ur kommunens räkenskapssammandrag och kommer ej från Vad kostar verksamheten i din kommun. 2.4 Personalkontinuitet för brukare med stort omsorgsbehov Att få möta i stort sett samma personal dag efter dag, kan ses som en kvalitetsfaktor av de pensionärer som har hemtjänst. Få och välkända ansikten kan ge helt enkelt en känsla av trygghet. Om det i stället är flera människor som kommer och går kan det bli svårt att lära känna personerna och upplevas som tröttsamt att ofta behöva förklara vad som ska göras och hur man vill ha hjälpen utförd. Personalkontinuitet handlar alltså om hur många olika personer ur personalen som hjälper hemtjänsttagaren i hemmet under en viss tidsperiod. Om många personer är inblandade, så är kontinuiteten låg. Omvänt är kontinuiteten hög om det är få olika personer runt hemtjänsttagaren. 10
Personalkontinuiteten i hemtjänsten mättes i kommunerna under en fjortondagarsperiod i september 2009. Hemtjänsttagare med minst två planerade och likaså minst två utförda insatser (dagtid) varje dag, veckans alla dagar, ingick i mätningen. På så sätt genomfördes mätningen på en någorlunda homogen grupp med stora hjälpbehov. Vissa kommuner gjorde ett urval av hemtjänsttagare, medan andra gjorde en totalundersökning. Flertalet kommuner genomförde mätningen mer eller mindre manuellt, medan några hämtade uppgifter ur sina verksamhetssystem. Tabell 2.6 Personalkontinuitet för brukare med stort omsorgsbehov Kommun Antal olika personal på 14 dagar medelvärde Antal olika personal på 14 dagar median Kommentar Andel i underlaget med dubbelbemanning Medelvärde 2008 Median 2008 Botkyrka 12 13 16% 13 14 Haninge 15 15 14% 11 11 Huddinge 7 7 9% 11 11 Nacka 7 8 6% 11 10 Nykvarn 12 12 5 % 6 - Nynäshamn 14 16 25% 15 14 Salem 7 8 3% Ej mätt över sammahållen 14 dagar utan två separerade 7 7 veckor. Södertälje 11 11 11% 10 - Tyresö 8 8 11 % 9 9 Kommentar De personer som ingår i urvalet har ett omfattande omsorgsbehov med två eller flera insatser per dag. Eftersom man måste följa gällande arbetstidsregler vid schemaläggningen är det teoretiskt omöjligt att brukaren får träffa färre än fyra personer ur personalen. I praktiken blir det naturligtvis ofta fler hur man än försöker minimera antalet. Hög frekvens av dubbelbemanning innebär också en ökning av antalet personal. 11
3 Särskilt boende För att försöka ge en ännu bättre bild av de deltagande kommunernas kvalitet och kostnader har en del förändringar och tillägg gjorts i rapporten jämfört med förra året. Nytt för i år är avsnittet om personaltäthet som bygger på socialstyrelsens öppna jämförelser samt att effektivitetsmåttet har utökats med Nöjdbrukarindex. I årets rapport vill vi också ge en bild av antalet platser i särskilt boende i de olika kommunerna. I nedanstående tabell visas dessutom andelen platser i egen respektive enskild regi. 3.1 Antal platser Tabell 3.1 Platser per utförare Kommun Antal SÄBO 65+ (exkl servicehus) Varav egen kommunal regi Varav köpta av annan kommun/ landsting Varav enskild regi Andel egen regi Andel enskild regi Antal Servicehuslägenheter Botkyrka 367 313 40 14 85 % 4% 92 Haninge 323 292 0 31 90 % 10 % 0 Huddinge 463 398 15 50 86 % 11 % 194 Nacka 533 271 4 258 51% 48 % 0 Nykvarn 44 38 0 6 86 % 14 % 0 Nynäshamn 190 183 2 5 96 % 3 % 0 Salem 107 90 3 14 84 % 13 % 0 Södertälje 474 370 32 72 78 % 15 % 52 Tyresö 229 136 0 93 59 % 41 % 0 Följande tabell visar antal platser i särskilt boende fördelat på åldersgrupperna 65 79 år och 80 år och uppåt. Det ställs i förhållande till andelen av befolkningen som ingår i respektive åldersgrupp. Dessutom presenteras antal/andel demensplatser i åldersgruppen över 80 år. Underlaget är framtaget 1/6 2009 12
Tabell 3.2 Andelar av de äldre med särskilt boende samt demensplats Kommun Antal SÄBO 65+ Antal SÄBO 80+ Andel av bef 65+ Andel av bef 80+ Antal demens 80+ Andel demens 80+ Botkyrka 367 300 4,8 % 15,1 % Haninge 323 236 3,3 % 12,6 % Huddinge 463 354 3,4 % 13,4 % 139 5,3 % Nacka 533 440 4,6 % 13,7 % 94 2,9 % Nykvarn 44 37 3,9 % 20,0 % 11 5,9 % Nynäshamn 190 152 5,6 % 13,6 % 78 6,9 % Salem 101 64 5,9 % 15,3 % 25 6,0 % Södertälje 474 332 3,7 % 10,3 % - - Tyresö 229 158 3,8 % 13,6 % 78 6,7 % 3.2 Kvalitetsindex Enhetscheferna eller motsvarande på kommunernas respektive boenden har svarat på frågorna som resulterat i kvalitetsindex. Resultatet har sedan sammanställts där antalet personer per boende har vägts in för att ge en totalbild över hur stor andel i procent som har ett boende som lever upp till det enskilda kvalitetsmåttet. Varje kommuns resultat har gett en kvalitetspoäng. Kvalitetsbilden kan även ställas till den kostnad som finns för särskilda boenden, vilket i sin tur ger ett effektivitetsmått som kan vara värdefullt i ett förbättringsarbete. Kvalitetsbilden kan sedan kompletteras med andra mått såsom nöjdhet hos den äldre (NöjdBrukarIndex) Genom att visa på ett antal viktiga kvalitativa aspekter på de tjänster som erbjuds inom särskilt boende lyfts starka sidor och förbättringsområden fram på såväl enhetsnivå som samlat i kommunen. Kvalitetsaspekternas innehåll bygger på flera andra projekts och nätverks arbete med att ta fram en samlad kvalitetsbild. Bilden innehåller delvis resultatdimensioner men även den inriktning och de erbjudanden som kommunen ställer upp för att möta den enskildes behov med fokus på kvalitet. Vi har mätt detta enligt SKL:s mall på precis samma sätt som förra året. Korttidsboenden eller servicehus ingår inte i mätningen. Svaren är insamlade från de boenden där respektive kommun utnyttjat fem platser eller fler i juni 2009. 13
Föjlande frågor ingår i indexet: 1. Erbjuder enheten fler än en maträtt vid huvudmåltider? (Möjlighet att välja på förhand från matsedel, möjligheten att endast välja bort en maträtt räknas inte) 2. 3. Kan de boende själv välja när man vill gå upp på morgonen? Kan de boende själv välja när man vill gå och lägga sig för nattvila? 4. Har alla boende eget rum/lägenhet med eget hygienrum? (Innefattar både toalett och duschmöjlighet. I de fall makar valt att dela rum betraktas det som eget rum ) 5. Erbjuder enheten möjlighet till daglig utevistelse för den äldre som så önskar? (Här avses all form av utevistelse, ex promenader eller möjlighet att sitta på balkong till exempel) 6. Serveras de boende kvälls-/nattmål? (Avsikten med detta mått är att den äldre inte ska behöva vara hungrig eller vara fastande mer än 11 timmar. Avser ett aktivt och organiserat sätt att erbjuda, inte enbart på begäran) 7. Erbjuds de äldre personlig omvårdnad varje vecka? (Här avses det lilla extra utöver att bli ren, exempelvis att få naglarna målade, bli sminkad, få håret rullat/uppsatt m.m. ) 8. Erbjuder äldreboendet minst två organiserade och gemensamma aktiviteter per dag under vardagar? (Med organiserad aktivitet avses exempelvis högläsning, musikstund, bakning, m.m.) 9. Erbjuder enheten organiserade aktiviteter under helgen? (Aktiviteten behöver inte utföras av boendet det räknas även om man ordnar arrangemang ihop med externa aktörer, måttet avser en aktivitet per dag under helgen) 10. Erbjuds varje boende dagligen möjlighet till egen tid utifrån sina önskemål? (Exempelvis pratstund, blomskötsel, korsord med mera.) 11. Har de boende egen nyckel till sitt rum/lägenhet? (Utgångspunkten at att den enskilde får tillgång till sin nyckel när denne kan klara av att använda den) 12. Har varje boende en egen postlåda eller eget postfack? 13. Erbjuder det särskilda boendet kvarboende i livets slutskede? När de olika boendena svarat på frågorna ovan har en beräkning gjorts för att se hur många procent av brukarna som får ta del av varje kvalitetsaspekt. Poängen har indelats i följande värden: 1-25 % = 1 poäng 26-50 % = 2 poäng 51-75 % = 3 poäng 76-99 % = 4 poäng 100 % = 5 poäng 14
Tabell 3.3 Kvalitetsindex särskilt boende Kommun Fråga nummer 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Totalt 2009 Jämförelse 2008 Botkyrka 5 5 5 5 5 5 5 5 3 3 3 3 5 57 48 Haninge 0 5 5 5 5 5 5 2 2 5 5 1 5 50 51 Huddinge 3 5 5 5 5 5 5 1 2 3 5 5 5 54 53 Nacka 4 5 5 4 5 5 4 2 2 4 4 2 5 51 49 Nykvarn 0 5 5 5 5 5 5 5 0 5 5 5 5 55 45 Nynäshamn 3 5 5 5 5 5 5 4 5 5 5 5 5 62 45 Salem 0 5 5 5 5 5 5 0 1 1 5 5 5 47 53 Södertälje 0 5 5 5 5 5 4 3 4 3 4 2 5 50 45 Tyresö 3 5 5 5 5 5 5 4 0 3 4 1 5 50 49 Vi ser i år att resultaten genomgående är högre än i fjol, flera av de kommuner som hade lägre värden än genomsnittet förra året har höjt sig markant. Särskilt kan vi notera att Nynäshamn som var en av de kommuner med lägst värde förra året efter det har genomfört ett kvalitativt utvecklingsarbete på sina äldreboenden vilket lett till att de i år har det högsta värdet i mätningen. 3.3 Effektivitetsmått särskilt boende Den kvalitetspoäng som tagits fram kan nu ställas i relation till kostnaden för en plats i särskilt boende. Ett rimligt antagande kan vara att ett mer omfattande och rikare serviceutbud bör leda till en högre kostnad för kommunen. Om någon kommun har ett bra utbud till måttlig kostnad eller ett medelgott utbud till låg kostnad kan de tjäna som ett gott exempel på en effektiv organisation som förmedlar bra tjänster till medborgarna. Kostnaden per vårdtagare i särskilt boende redovisas i Vad kostar verksamheten i din kommun? Den omfattar i huvudsak personalkostnader och nettolokalkostnader. 15
Tabell 3.4 Effektivitetsmått särskilt boende Kommun Kostnad/plats Nöjdhetsindex från Socialstyrelsen Kvalitetspoäng Kostnad/ Nöjdhetspoäng Kostnad/ Kvalitetspoäng Botkyrka 611 027 72 57 8 486 10 720 Haninge 671 201 67 50 10 018 13 424 Huddinge 663 882 66 54 10 059 12 294 Nacka 539 160 71 51 7 594 10 572 Nykvarn 583 077 61 55 9 559 10 601 Nynäshamn 656 033 68 62 9 648 10 582 Salem 624 634 77 47 8 112 13 290 Södertälje 543 542 68 50 7 993 10 871 Tyresö 606 202 68 50 8 915 12 124 3.4 Väntetid till särskilt boende Väntetiden till särskilt boende är en kvalitetsfråga som under flera år har varit föremål för diskussion i det offentliga rummet. Utan tvekan är detta område en viktig kvalitetsfaktor för äldreomsorgen. Detta är förklaringen till att kommunerna regelbundet måste rapportera uppgifter till Länsstyrelsen om antal personer som väntat på plats i särskilt boende mer än tre månader efter beslut om plats. I de inrapporterade uppgifterna till Länsstyrelsen ingår dock även de personer som erbjudits en plats på ett särskilt boende men av någon anledning tackat nej och själva valt att vänta vidare. Vi har därför valt att ta fram ett annat mått som fångar in tiden från ansökan om plats i särskilt boende till när den första erbjudna platsen är tillgänglig på ett boende. Detta mått är även bättre än länsstyrelsens ur den äldres synvinkel eftersom det utgår från ansökan och inte från när beslutet togs, d.v.s. när utredningen avslutats. Kommunen måste i första hand se till tryggheten för den äldre och det är därför mer relevant att se hur kommunen klarar detta. Att den enskilde sedan av olika skäl väljer att avstå har vi därmed bortsett ifrån i detta sammanhang. Projektgruppen har manuellt gått igenom placeringar på särskilt boende under 2008. Resultaten presenteras både som genomsnittstid och median. I vissa fall bygger resultatet på ett urval. Vissa kommuner registrerar enbart när erbjudandet gått ut, inte när möjlig första inflyttning kan ske. I dessa fall har en uppskattad schablon lagts på för jämförbarhetens skull. 16
I tabellen nedan redovisas den totala handläggningstiden för beviljade ansökningar till särskilt boende. Tiden räknas från ansökan kommer in till det första möjliga datumet som erbjuds brukaren att flytta in på ett särskilt boende i det första erbjudandet som kommunen skickar ut. Tabell 3.5 Väntetid till särskilt boende Kommun Dagar ansökan till placering medel Dagar ansökan till placering median Antal inom 90 dagar ej verkställda beslut per 30/6 2009 Medelvärde 2008 Median 2008 Botkyrka 87 74 2 67 48 Haninge 58 56 1 60 60 Huddinge 88 76 47 70 54 Nacka 61 44 1 35 29 Nykvarn 39 44 0 28 18 Nynäshamn 34 26 1 22 13 Salem 25 22 5 11 29 Södertälje 46 43 18 31 18 Tyresö 47 35 10 60 60 Variationen är märkbar, i de snabbaste kommunerna är medianen från ansökan till möjlig inflyttning om den beviljas cirka tre veckor, medan samma process tar uppemot tre månader på andra håll. I normalfallet är det dock god marginal till Länsstyrelsens krav på högst tre månaders väntan från bifallet beslut till inflyttning. Tar det längre tid beror det ofta på att den enskilde inte accepterar det första erbjudandet eller att denne har specifika behov som gör att det uppstår en flaskhals för en viss typ av plats. 17
3.5 Personaltäthet inom särskilt boende Tabell 3.6 Personaltäthet inom särskilt boende Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Personaltäthet 1,01 0,79 1,08 0,88 0,89 0,92 1,11 3.6 Avvikelser inom särskilt boende Liksom ifjol redovisar vi avvikelsestatistiken som de Medicinskt ansvariga sjuksköterskorna tar fram. Dock har vi valt att inte redovisa antalet missade läkemedelssigneringar då det visat sig efter fjolårets mätning att detta mäts och redovisas på olika sätt så att en jämförelse inte är meningsfull. Tabell 3.7 Avvikelser inom särskilt boende Kommun Antal platser Läkemedelsavvikelser jan-jun 2009 Läkm avvikelser per plats Fallavvikelser janjuni 2009 Övriga allvarliga fallskador Höftledsfrakturer Fallavvikelser per plats Botkyrka 410 139 0,33 231 3 2 0,56 Haninge 356 129 0,36 428 5 16 1,20 Huddinge 650 353 0,54 741 12 63 1,14 Nacka 629 326 0,52 833 16 27 1,32 Nykvarn 42 4 0,10 69 0 3 1,64 Nynäshamn 200 158 0,79 312 5 11 1,56 Salem 136 29 0,21 121 1 0 0,89 Södertälje 444 620 1,39 157 8 17 0,35 Tyresö 262 82 0,32 263 3 1 1,00 Att vissa kommuner har högre platsantal angivet här än i tabellerna förklaras med att korttidsplatser samt servicehus kan ingå i avvikelsehanteringen. 18
4 Beskrivningar av kommunernas övriga verksamheter inom äldreomsorgen 4.1 Uppsökande verksamhet 4.1.1 Botkyrka Mötesplats Tumba Nu kan Botkyrkas äldre, mitt i regnruskiga hösten, sitta lugnt och skönt tillbakalutade i sittvänliga solstolar i solrummet Mauritius på Tumba äldreboende. Barfota fötter kan leka med äkta strandsand, kroppar kan smekas av upp till 30 gradig värme och öron kan ta emot havsbrus, måsskrik eller söderhavsmusik. Botkyrka kommun satsar stort på upplevelser för medborgarna. Vård- och omsorg har inte varit sena i att anta utmaningen att ge Botkyrkas äldre upplevelser! Solrummet Mauritius och Mötesplats Tumba är två i raden av pedagogiska upplevelser som erbjuds de äldre i Botkyrka. Mötesplatsen ska fungera som en träffpunkt där man träffar nya vänner, umgås och deltar i trevliga aktiviteter. Den ska drivas av frivilliga krafter, tillsammans med anställda friskvårdsinspiratörer, lite grann i hälsans tecken. Innanför dörrarna ligger caféet som ska drivas av just frivilliga och ha öppet kl 8.00-16.30 varje vardag. Mitt emot finns den stora gymsalen med alla möjliga maskiner och apparater. Lite längre in i lokalen finns den uppvärmda bassängen där vattengympapassen avlöser varandra hela veckan. Och mittemot bassängen finns SOLRUMMET! Solrummet med sittvänliga solstolar för äldre och nästan äkta solstrålar med upp till 30 graders värme. Det finns en högtalaranläggning som gör det möjligt att välja mellan söderhavsmusik, vågbrus och fågelkvitter. Lamporna i rummet kan ställas om efter det som känns bäst för tillfället. Allt från svensk sommar till tropisk hetta finns att välja mellan. Aktiviteter som du kan delta i just nu är Qigong-kurs och vattengympa i bassäng med 32 gradig värme. Öppet alla helgfria vardagar, måndag - fredag klockan 8.00-16.30 Botkyrkas matklubbar Botkyrkas matklubbar bjuder in fler äldre till gemenskap, glädje och samtal om ALLT! I Tullinge hålls matklubben på onsdagar klockan 12.30. matpris per gång 45 kr. I Hallunda är det på fredagar som matklubben träffas klockan 12.30. Matpriset där är 60 kr per gång. 19
4.1.2 Haninge Uppsökande verksamhet 75+ Vi erbjuder hembesök i förebyggande syfte till kommuninnevånare som är 75 år och äldre. Målet är att öka tryggheten hos äldre och deras anhöriga genom att ge information om kommunens service och var man vänder sig när ett hjälpbehov uppstår. För de äldres säkerhets skull skickar vi först ut ett brev med erbjudande om hembesök. Efter en tid ringer vi upp den äldre för att komma överens om passande tid för besöket. Besöket är frivilligt och kostar ingenting. 4.1.3 Huddinge Huddinge kommun har tagit fram en broschyr om äldreomsorgen i Huddinge som i början av september skickas ut till alla invånare i åldrarna 75 till 80 år. I broschyren finns kortfattade beskrivningar av alla tjänster som erbjuds, både biståndsbedömda och öppna verksamheter. Det finns också ett avsnitt om hur man lämnar synpunkter och kommer i kontakt med politiker och tjänstemän. Det finns en talong som man kan skicka in om man vill blir kontaktad av en biståndshandläggare, anhörigkonsulent eller Händige fixaren. Informationen är översatt till de sex vanligaste invandrarspråken i kommunen. Broschyren är ett led i förvaltningens uppsökande verksamhet och finansieras med statliga stimulansmedel. Efter det första stora utskicket kommer den att skickas årligen till alla som fyller 75 år. 4.1.4 Nacka Uppsökande verksamheten undersöks genom att varje kommun gör en enkel beskrivning av den eventuella verksamhet man bedriver. Ta om möjligt fram kostnaderna för dessa under 2008. Uppsökande verksamheten har under 2006-2008 kontaktat alla som är 80 år fyllda och äldre i Nacka kommun och ej har kontakt med socialtjänsten. De har erbjudits information, och den har man kunnat få i form av hembesök, skriftligen, eller muntligen per telefon. Detta har skett i projektform. Från och med 2009 erbjuds alla som innevarande år fyller 80 år ovan nämnda service. Uppsökande verksamheten utförs från årsskiftet 2009 av anhörigkonsulenten. Vi arbetar för att Nackas seniorer ska få möjlighet till sällskap vid måltiden! Seniorluncher är ett samarbete mellan Nacka kommun och Röda Korset, PRO, SPF, Lions samt lokala frivilligorganisationer. I varje kommundel erbjuds seniorluncher en dag i veckan i samarbete med lokala lunchrestauranger. Vid varje tillfälle finns värdar från organisationerna närvarande, som välkomnar och hjälper till. Promenadsällskap kan också ordnas. 20
4.1.5 Nykvarn Nykvarn har idag ingen direkt uppsökande verksamhet. Vi samarbetar nära med hemsjukvården, vår frivilligverksamhet, pensionärsorganisationer etc. 4.1.6 Nynäshamn År 2006 startade Nynäshamns kommun projektet uppsökande verksamhet, där alla kommunens invånare som fyllt 80 år och äldre under året 2007, och som inte har stöd av hemtjänst eller hemsjukvård erbjuds råd, stöd och information. När projektet startade var 768 personer aktuella för uppsökande verksamhet. Idag återstår cirka 140 personer av de 768 som var aktuella vid uppstarten av projektet. Projektet löper ut årsskiftet 2009/2010. De aktuella personerna blir erbjudna ett hembesök. Vid ett besök får personen aktuell information om äldreomsorgen. Informationen innehåller vägledning om vem de kan kontakta vid behov av hjälpinsatser eller för att få råd och stöd. Syftet med den uppsökande verksamheten är att skapa ökad trygghet i det egna hemmet, att de äldre ska få bättre förutsättningar för att bibehålla hälsa, livskvalitet och kvarboende i det egna hemmet samt att stimulera till en bättre hälsa. Syftet är även att ge råd om kontaktskapande verksamheter och förslag till att förebygga skador i hemmet, bland annat fallskador. Kostnad under 2008 är totalt 326 062 kronor. 4.1.7 Salem Sedan år 2000 har socialförvaltningen i Salems kommun genomfört fyra uppsökande verksamheter bland personer som är 80 år eller äldre. Personerna i målgruppen kontaktas per brev med en enkät där den enskilde får besvara frågor om han/hon önskar hembesök eller telefonkontakt med en biståndsbedömare/ distriktsköterska. Det finns även möjlighet att rekvirera skriftlig information om hemtjänst, färdtjänst, väntjänst, äldreboende och biblioteksservice. Nytt för i år är att förvaltningen även frågar om den enskilde är intresserad av gemensamma måltider någon gång per vecka och eller delta i friskvård och lättgympa. 4.1.8 Södertälje Inom äldreomsorgen finns inte uppsökande verksamhet. 4.1.9 Tyresö Tyresö kommun bedriver uppsökande verksamhet, riktat till samtliga personer över 80 år som inte tidigare var kända inom äldreomsorgen. Målsättningen är att informera de äldre om den service som finns i kommunen, ge riskförebyggande råd, få kännedom om de äldres levnadsförhållanden samt att identifiera de äldres behov av information och stöd från kommunen. 21