Till Länsstyrelsen Gotlands län Att. Peter Landergren Synpunkter på arbetsmaterialet 2011-07- 05 Lokalt åtgärdsprogram Östra Gotlands åtgärdsområde Översänder våra synpunkter. Sjaustru 2011-10-12 För Östra Gotlands Vattenråd Peet Tüll Ordf.
Inledning Östra Gotlands Vattenråd (ÖGV) har tagit del av länsstyrelsen utkast till lokalt åtgärdsprogram för vårt avrinningsområde. ÖGV finner att det är ett gott underlag för vidare diskussion. Våra kommentarer och förslag följer länsstyrelsen numreringar med tillägg av några punkter. Följande markeringar har använts: - Befintlig text - ÖGVs tillägg att föras in texten - Synpunkter att beakta Vattenförvaltning och miljömål Bilaga 2 beskriver bakgrunden till att länsstyrelsen utarbetat ett åtgärdsprogram. Den Nya Havsoch Vattenmyndighetens roll behöver beskrivas liksom vilken budget som finns för programmet. 1. Allmän beskrivning Inom kustområdet bor cirka 6 000 personer med Ljugarn (ca 300) och Katthammarsvik (ca 200) som centralorter. Två kommunala reningsverk finns, ett i Ljugarn och ett i Katthammarsvik. 2. Områdesbeskrivning och ekologisk status ytvatten 2.1 Kemisk status - generellt för området Alla angivna siffervärden är uppskattningar baserade på olika beräkningsmodeller. Vattenflöden i åar över året varierar mycket varför genomsnittligt flöde blir osäkert. Förekomst av P och N varierar efter årstid. 2.2 Djupå 2.3 Skarnviksån/Nygårdsån/Löså 2.4 Övriga vattendrag i området * de vattendrag som inte är klassade utan markerade med asterisk är bristfälligt undersökta och saknar därför underlag för bedömning i dagsläget. Östra Gotlands Fiskevård, Vilt & Fritid har återkommande kontroll av lekfiskbestånden i samtliga åar och utifrån deras bedömning så är bestånden av havsöring bra i samtliga vattendrag. Dock finns i samtliga åar fisk. 2.5 Kustvattenförekomster Här behövs ett avsnitt om syreförhållanden och släke. Gränsen för var syrebristen finns i Östersjöns botten tycks förskjutas närmare vår östkust. Släken innehåller stora mängder N och P och bör därför uppmärksammas. 2.6 Grundvattenförekomster Indelningen är inte relevant för området. Grundvattentillgången varierar kraftigt även inom socknarna. Som en allmän vägledning kan man dock påstå att i socknarna Anga, Ala, Buttle, delar av Garda, Lau och Norrlanda är vattentillgången god. Gammelgarn, Östergarn, Kräklingbo, Alskog ÖGVs synpunkter 2011-10- 12 2 (7)
och delar av Ardre har lite eller dåligt med vatten speciellt sommartid. Den indelning som finns i figuren motsvarar inte grundvattenförekomsten. 2.7 Grundvattenstatus Bakteriologiska parametrar saknas. Dessa har en central betydelse för bedömning av vattnets kvalitet som dricksvatten. 2.8 Åtgärdsområdetsområdet Åtgärdsområdet 2.8.1 Markanvändning Tyvärr saknas statistik över jordbruksmarkens grödofördelning i området. Statistiska uppgifter finns om jordbruksmarkens grödofördelning i området men det saknas en sammanställning. 2.8.2 Värden i åtgärdsområde 2.8.3 Skyddade områden 3. Påverkansanalys för åtgärdsområdet Definitioner för öppenmark och jordbruksmark behöver förtydligas. Samma färger bör användas i cirklarna 3.1 och 3.2 för respektive påverkans område. Siffrorna i texten skall överensstämma med cirklarna. Inom ÖGV finns många myrar som likt Paviken inte har haft någon skötselplan. Med kännedom om undersökningarna i Paviken så finns skäl att beskriva vilken grad av på verkan myrarna kan ha på utflödet av P och N. 3.1 Källfördelning Djupå 3.2 Källfördelning Skarnviksån 3.3 Påverkan på kustvattenförekomster Osäkerheten i siffrorna bör betonas mer samt släkens innehåll av näringsämnen och kadmium bör framhållas Reningsverkens utsläpp genom bräddningar har inte beräknats för P och N. Detta bör kommenteras. En bedömning av privata utsläpp genom åarna eller på annat sätt bör ingå. 3.4 Påverkansanalys fysiska förändringar Nygårdsmyr är nu helt igen vuxet och utgör att vandringshinder för fisken i Skarnviksån och Histilleån. 3.5 Påverkansanalys miljögifter Det saknas ett stycke om läkemedel, lösningsmedel och andra substanser tillförda av människor utöver det som används inom jordbruket. Vad vi vet finns inga sådana undersökningar gjorda. I Ljugarn finns det gamla kraftverket som tycks behövas saneras. Oklart vilken betydelse det har för ytvattnet. ÖGVs synpunkter 2011-10- 12 3 (7)
3.6 Påverkansanalys grundvatten Det bör påpekas att påverkan sker där det finns förtätning av djur eller människor och där avloppsoch lakvatten gåt direkt ut i naturen. Särskilt bör konsekvenser av stora djurbesättningar utredas. Definitionen på en stor djurbesättning är osäker. Antalet djur i begreppet stor beror sannolikt på vilken marktyp det är. I ett område med sprickig kalksten är antalet mindre än i ett område där marken har filtrationskapacitet. 4. Åtgärder 4.1 Pågående och planerade åtgärder nationellt 4.2 Pågående och planerade åtgärder I Region Gotlands plan för utbyggnad/förbättring av avloppsrening 2010-2016 ingår att uppgradera reningsverket i Ljugarn under 2013-2014 samt för Katthammarsvik under 2016. Tidpunkten för utbyggnaden är skjuten framåt i tiden, oklart till när. Östra Gotlands Fiskevård, Vilt och Fritid har i sin fiskevårdsplan en rad våtmarker som är planerade. I dagsläget ca 20 ha. 4.3 Förslag på åtgärder övergödning 4.3.1 Åtgärder inom jordbruket Ett problem är att markpackningen ökar med större och tyngre jordbruksmaskiner. Årsmånen måste beaktas för att förhindra detta. Idag gäller tidpunkt för spridning av gödsel ett fixt datum oavsett väder och markförhållanden. Vid hård markpackning blir det ökande problem med översvämning etc. Minskad spridningstid på hösten ställer stora krav på maskin kapacitet och personella resurser. Vid ökad vårspridning ställs även stora krav på lagringskapacitet på gårdarna vilket måste lösas för näringen. Mycket av växtnäringsbehovet på öppen mark på våren borde vara i form av naturgödsel om maskinkapacitet och personella resurser utnyttjas optimalt och marken inte riskerar att torka ut. Vid vårspridning måste hänsyn tas till problem med t.ex. sporer inom mjölkproduktionen. Fördjupad kunskap t.ex. genom greppa näringen år nödvändig. 4.3.2 Skyddszoner RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 och KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1974/2006 av den 15 december 2006 anger inga specifika krav på skyddszoner. Såvitt ÖGV förstår så är preciseringar utfärdade av Jordbruksverket för Sverige. För ÖGV framstår bestämmelsen om vad som får växa inom 6 meter som kontraproduktivt. Det viktiga är att vad som växer inom det området har förmåga att resorbera P och N, att det går att skörda och att det finns en skötselplan så att multnande växtdelar inte stannar kvar inom skyddsområdet. Bestämmelserna om skyddszoner behöver ändras. 4.3.3 Våtmarker Ambitionen, för att nå uppsatta mål inom vattenförvaltningen, är att inom åtgärdsområdet anlägga 60 hektar våtmarker till år 2015. Inom området är ca 40 ha våtmark inne i slutskede för att genomföras, Östra Gotlands Fiskevårdsförening har i sin plan ytterligare 20 hektar våtmark planerat (ytterligare 40 ha finns med i fiskevårdsplanen för framtiden se www.ogfvf.se). Dessa våtmarker är planerade i samverkan med markägarna. ÖGVs synpunkter 2011-10- 12 4 (7)
För våtmarker är det av betydelse att det finns skötselplaner så att de ej växer igen utan har lämplig växtlighet runt dammarna för att optimalt resorbera P och N. I planen skall också framgå hur biomassan skall tas hand från skördarna. Ett nytt synsätt behöver tillföras. Kunskap och erfarenhet behöver byggas upp. Vattenråden tillsammans med länsstyrelsen bör bidra till att bistå hugade markägare med projekteringskompetens genom konsulter. Ekonomin för detta behöver utredas. ÖGV stöder starkt ÖGFVFs planer både för att minska N och P utsläpp i Östersjön men också för att bevara så mycket som möjligt av vintervattnet över sommaren 4.3.4 Kombinationsdammar ÖGV stöder inriktningen på kombinationsdammar. Inom området är dock tillgången på lämplig mark för kombinationsdammar begränsad. 4.3.5 Fosfordammar ÖGV stöder inriktningen på fosfordammar. 1 ha för området förefaller vara en lämplig målsättning. 4.3.6 Reningsverk Oavsett utfallet av bakteriologiska provtagningar i vattnet utanför reningsverken så behöver de snarast byggas ut. Det är inte acceptabelt med så många breddningar och utsläpp utan rening som nu sker. Dagvatten tillrinningen behöver ses över. Det är tveksamt om man skall tillåta dagvatten att gå in i reningsverken. De befintliga avloppsledningarna behöver ses över och repareras. Man kan då också avlägsna dagvatten anslutningar. Ansvariga myndigheter bör utreda om det är möjligt att anlägga avloppsdammar så att så mycket som möjligt av vattnet inte leds ut i Östersjön utan återanvänds på land. Om inget annat så kan vattnet användas för t.ex. energigrödor och åkermark. Ett exempel är Herrviksprojektet (se nedan). 4.3.7 Enskilda avlopp Enskilda avlopp har störst betydelse för yt- och grundvatten i närmiljön runt avloppen. För Östersjöns del har de en mycket marginell betydelse för N och P. 4.3.8 Släketäkt Släke tas nu upp i Histilleviken. ÖGV utreder om nya projekt kan påbörjas. Inom området finns flera områden, som vore lämpliga för släktäkt. Några exempel är Katthammarviks hamn, Lauviken, Sandviken och Sjaustru. 4.3.9 Biogas Förutsättningar för lokala biogasanläggningar behöver utredas av myndigheterna. Metodiken för biogasanläggningar utvecklas snabbt. För anläggningar i närområdet bör i första hand torr rötning utredas där man använder släke blandat med gödsel. Andra lämpliga rötningsobjekt vore rens från myrar, våtmarker och liknande. Målsättningen är att producera el. Rötmassan bör återgå till gödning. Det finns problem med tungmetaller speciellt kadmium. Metoder håller på och utvecklas för att avlägsna tungmetaller. Även detta bör utredas. ÖGV bedömer att en utredningsfas kommer att omfatta några år varför det är angeläget att arbetet kommer igång omedelbart. ÖGVs synpunkter 2011-10- 12 5 (7)
Innehållet i släke, som togs upp i Histilleviken, visar på mycket höga tal av N och P. Med en något utvidgad släksamling samt med gödselåtervinning så skulle man kunna minska trycket på Östersjön vad gäller P och N mer än med samtliga övriga åtgärder på land. De biogasanläggningar som är etablerade för flytgödsel tycks gå med viss vinst. Det borde gå att få ekonomi i projekten även om den direkta vinsten blir måttlig. Skulle man beräkna miljövinsterna så skulle den indirekta vinsten bli betydande. Detta borde från samhällets sida vara högt prioriterat, väl så högt som vindkraft. Det offentliga genom Länsstyrelsen i samarbete med lämpliga partners bör snarast påbörja ett projekt med syfte att utveckla lokala biogasanläggningar på Gotland. 4.3.10 Myrar Inom området finns ett flertal myrar varav en del finns inom naturreservat. Myrarna håller på att växa igen. De upphör då att vara myrar, slutar ta hand om P och N och tappar vatteninnehållet. Allt detta motverkar vad alla andra åtgärder inom området syftar till. Myrarna måste underhållas. Varje myr skall ha en skötselplan upprättad som syftar till att behålla vattenytor, behålla vatten samt optimera N och P upptaget. Biomassan bör på sikt kunna användas i biogasanläggningar eller på annat sätt återföras som gödning. Det borde ligga på varje ansvarig ägare att upprätta sådana planer. Det ekonomiska ansvaret för skötseln behöver utredas. 4.3.11 Herrviks projektet/nygarn AB Vatten och avloppssituationen i Östergarn från Herrvik till Sandviken är bekymmersam. Inom ramen för Nygarn AB har en plan utarbetats för att bygga ut vatten och avloppsnät i området. ÖGV stöder detta projekt och menar att det är absolut nödvändigt. Reningsgraden från reningsverket skall hålla högsta rimliga nivå. Det borde vara angeläget också för det allmänna att projektet kommer till stånd då trycket på Östersjön skulle minska vad gäller N och P utsläpp. I projektet har diskuterats avloppsdammar innan vatten släpps ut i Östersjön. Detta synes vara helt i linje med vad ÖGV eftersträvar och skulle ytterligare förbättra kvaliteten på vatten som kan släppas ut i havet. Länsstyrelsen har avslagit en sådan begäran. Beslutet måste omprövas. 4.3 4.4 Förslag på åtgärder Grundvatten ÖGV har inget att tillägga men vill påpeka att alla åtgärder som berör ytvattnet också påverkar grundvattnet, speciellt men den typ av mark som området har. 4.4 4.5 Förslag på åtgärder fysiska förändringar Nygårdsmyr utgör ett hinder för fiskvandring. Myren har också en begränsad förmåga att lagra vatten då den är starkt igenvuxen. Något behöver göras. Myrarna har diskuterats generellt i 4.2.10. Problematiken i flera myrar är eller kommer att bli likartad som för Nygårdsmyr. ÖGVs synpunkter 2011-10- 12 6 (7)
4.5 4.6 Förslag på åtgärder miljögifter Planer för att följa upp ämnen i vatten, som används i hushållen inkluderande läkemedel, bör utarbetas. 5. Prioriteringar av åtgärder ÖGVs övergripande prioritering för att minska P och N tillförsel i Östersjön: - Systematisk omhändertagande av släke, biomassa och gödsel att återanvändas t.ex. såsom biogas - Förbättra kommunala avloppsnäten och reningsverken ÖGVs övergripande prioritering för att öka förekomsten av vatten i områden med dålig vattentillgång: - Hindra att vintervatten försvinner snabbt ÖGVs övergripande prioritering för att förbättra grundvatten status - Skötsel av enskilda avlopp, gynna alternativa avloppslösningar med hög reningseffekt - Optimalt omhändertagande av gödsel ÖGVs synpunkter 2011-10- 12 7 (7)