Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/316 2012-04-05 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande av ensamkommande flyktingbarn KS-2012/316 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att teckna avtal med Migrationsverket om att ta emot fem ensamkommande barn under 2012. Göran Nilsson
Socialnämnden Utdrag ur protokoll 2012-04-03 Socialnämnden 60 Utredning om avtal med Migrationsverket gällande ensamkommande barn SN-2011/295 Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna den reviderade utredningen, att upphäva tidigare fattat beslut SN 28 2012-02-28, att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut, samt att föreslå kommunstyrelsen att kommunen tecknar avtal med Migrationsverket om att ta emot fem ensamkommande barn under 2012. Ärende Ordförandens förslag 2012-03-23 samt Tjänsteskrivelse 2012-03-13 har varit utsända. Exp till: Exp. av:
Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mikael Sjöberg 2012-03-22 SN-2011/295 Agnetha Öberg Socialnämnden Utredning om avtal med Migrationsverket gällande ensamkommande barn SN-2011/295 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna den reviderade utredningen, att upphäva tidigare fattat beslut SN 28 2012-02-28, att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för beslut, samt att föreslå kommunstyrelsen att kommunen tecknar avtal med Migrationsverket om att ta emot fem ensamkommande barn under 2012. Sammanfattning Utredningens syfte är att belysa förutsättningarna för och konsekvenser av att teckna avtal med Migrationsverket samt att undersöka olika lösningar för hur Knivsta kommun skall kunna ta emot fler ensamkommande asylsökande barn. Utredningen beskriver de olika avtalsmodeller som finns och redogör för hur mottagandet ser ut idag. Det konstateras att det idag är svårt att ordna bostäder i Knivsta och att detta medför att det i dagsläget kan vara svårt att öka mottagandet av ensamkommande barn. Utredningen belyser olika modeller för hur mottagande av ensamkommande barn skall ske och förordar ett av alternativen. Beslut fattades på socialnämnden 2012-02-28 om att föreslå kommunstyrelsen att fatta beslut om att ta emot tre ensamkommande barn. Handläggare hade erhållit felaktig information och regeln är att schablonersättning på 500 000:- utbetalas endast vid ett mottagande av minst fem barn. Därför kommer nu ett nytt förslag till beslut. Bakgrund Socialnämnden tecknade under november 2007 avtal med Migrationsverket om att ta emot 5 ensamkommande asylsökande barn. Detta avtal gällde i 12 månader. Efter det har kommunen inte haft något avtal vilket i praktiken inte har någon betydelse då kommunen fått ersättning för de utgifter den haft, förutom för kompetensutveckling, handledning för personal samt kostnader för tolk. Migrationsverket vill teckna avtal med kommunen och framför även önskemål om att kommunen ska ta emot fler ensamkommande barn då behovet är stort.
Det finns två olika varianter av avtal. Avtal på ett antal platser som gäller tillsvidare och avtal om att ta emot ett visst antal barn. Det senare alternativet gäller årsvis. När året gått tecknas ett nytt avtal. Nuvarande mottagande av ensamkommande barn påbörjades enligt denna modell, men efter första året skrevs inget nytt avtal. Kommunen får 500 000 kronor per år när avtal finns. Nedan beskrivs skillnaderna mellan de olika avtalen. Avtal om platser Vid avtal om ett visst antal platser erhålls ersättning med 1600:-/ dygn och plats. När platsen är besatt erhålls 1900:-. I detta avtal förbinder sig kommunen att ha ett visst antal platser för asylsökande barn. Detta innebär att ett nytt barn skall tas emot när någon får permanent uppehållstillstånd, vilket i sin tur innebär att någon skall flytta ut ifrån boendet. Det befintliga boendet i Knivsta kostade 5 100 000:- 2010. Med ovanstående ersättningssystem skulle det för full kostnadstäckning innebära att 8 barn behöver vara inskrivna. Om det skulle bli överskott på kommunplatser har Migrationsverket en uppsägningstid för att kommunen skall kunna anpassa verksamheten efter behoven. Avtal om visst antal barn Kommunen skall ta emot ett visst antal barn under året och får bestämma när de skall tas emot. Faktiska kostnader återsöks hos Migrationsverket. Precis som nu beviljas ej kostnader för tolkar, kompetensutveckling etc. Avtalet skrivs årsvis. Om det blir ett överskott på kommunplatser så tecknas inga nya avtal. Kommunen kan då återsöka de faktiska kostnaderna för de barn som redan mottagits och är placerade. I båda avtalsmodellerna finns möjlighet att skriva in önskad ålder på dem som skall tas emot. Kommunen har möjlighet att bedriva verksamheten i egen regi eller att köpa den av extern utförare. Yngre barn, och barn med särskilda behov, kan placeras i familjehem. Knivsta kommuns inställning är att kommunen skall ta sitt ansvar för ensamkommande barn. För att detta skall vara möjligt krävs dock en strategi vad gäller bostadsförsörjningen. Behovet av bostäder har beskrivits i en utredning angående flyktingmottagande (SN- 2011/296). Där konstateras att det idag är svårt att ordna bostäder i Knivsta. De hyresvärdar som finns i kommunen har en ungefärlig kötid på 3 år. För sitt mottagande har kommunen det egna boendet Strandgården med plats för 5 ungdomar. På Strandgården bor de ensamkommande barnen från det att de kommer till kommunen fram till att det är dags att flytta ut i träningslägenhet. Det finns två träningslägenheter knutna till Strandgården. Efter boende i träningslägenhet skall den unge flytta ut i eget boende. Idag är det relativt svårt att ordna bostäder i Knivsta för ändamålet. Risken är att barnet blir kvar på boendet längre än det behöver, varför det blir svårt att få ett flöde. Ensamkommande barn som har behov av insatser av behandlingskaraktär placeras på externa hem för vård eller boende. För närvarande har Knivsta kommun ett ensamkommande barn placerat externt.
Det har varit svårt för Sociala enheten att hinna med att göra utredningar och uppföljningar på de placerade ensamkommande barnen. Bedömning Förvaltningen ser tre olika alternativ till beslut i denna fråga. Kommunen kan teckna avtal om ett visst antal platser, ett visst antal barn eller att fortsätta utan avtal om platser. Förvaltningen bedömer att ett avtal bör tecknas då kommunen har en ambition om att ta sitt ansvar vad gäller mottagandet av ensamkommande barn. Dessutom erhåller kommunen ett årligt bidrag om 500 000 kronor när avtal finns. Vidare ser förvaltningen att det i dagsläget kan vara svårt att leva upp till ett avtal om platser. Eftersom handläggningstiden är relativt kort blir genomströmningen av asylsökande barn stor. Om ett avtal om exempelvis 5 platser tecknas kan det innebära ett mottagande om 10 ensamkommande barn på ett år. Detta skulle innebära att Strandgården som har 5 platser skulle vara i behov av ett stort antal utslussningslägenheter. Eftersom bostadsmarknaden i Knivsta är ansträngd skulle detta vara svårt att lösa. Alternativet, till ovanstående kan vara, att bygga ett nytt boende för dem som har fått uppehållstillstånd, att bygga ut det befintliga boendet eller att flytta verksamheten till större lokaler. Ett annat alternativ skulle kunna vara att placera barnen på privata boenden i en annan kommun, vilket Knivsta fått erbjudande om. Knivsta ansvarar då för placeringen medan vistelsekommunen ansvarar för skola, etablering mm. Det är då vistelsekommunen som får schablonersättningen när den enskilde får uppehållstillstånd En utökning av antalet ensamkommande barn medför att utredarresurser på Sociala enhetens utredningsenhet behöver förstärkas. Ett avtal om ett antal barn är något som förvaltningen förordar i dagsläget. Kommunen kan då bestämma från år till år hur många nya barn som kan tas emot beroende på t.ex. tillgången på bostäder. Kostnaderna återsöks hos Migrationsverket. I princip blir det inte så stora skillnader från hur mottagandet ser ut idag. Skillnaden är att vi förbinder oss att ta emot ett visst antal asylsökande ensamkommande barn under året och att kommunen erhåller 500 000:- i årlig ersättning. En fördel med att teckna ett ettårigt avtal är att frågan kan utredas vidare. Tillgången på bostäder kan komma att förbättras då det finns planer på nya bostäder på det så kallade Sågenområdet. Länsstyrelsen har idéer om att man ska ta ett gemensamt grepp över hela länet och att de kommuner som har bostadsbrist ändå tar emot ensamkommande barn, men att de placeras i andra kommuner inom länet där det finns bostäder. Förvaltningen anser att det på sikt bör tecknas ett avtal om platser för att kunna bygga upp ett långsiktigt mottagande av asylsökande barn i Knivsta. För år 2012 bedömer utredaren att fem ensamkommande barn kan tas emot med befintliga resurser. Annika Placido socialchef