Kvalitetsredovisning. Förskola

År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Cylinders förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Namn på rektor/förskolechef: Gunilla Svensson Verksamhetens namn och inriktning: Cylinders förskola ekonomisk förening. Personalkooperativ med Reggio Emilia-inriktning. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 1

Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad?, guld Svarsfrekvens elevenkäter: Utfall läsår 2012 2013 Svarsfrekvens föräldrar förskola 92.0% Elever och personal: Utfall 15 Oktober 2012 Barn per årsarbetare den 15 oktober 5.2 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 57.4% Andel (%) årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn 36.1% Andel (%) årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn 6.5% Kommentar Förskolan är ett personalkooperativ sedan 1993. Det drivs av pedagogerna som arbetar på förskolan, som har bildat en ekonomisk förening. Vi är inte ett vinstdrivande företag, och vi har kollektivavtal med KFO, Kooperationens förhandlingsorganisation. Förskolan har tydlig miljöinriktning, och har förutom kommunens miljödiplom guld (sedan 2003), även Svensk miljöbas (från 2013) samt arbetar med miljöcertifieringen Grön Flagg sedan 1997. Andelen KRAV-märkta livsmedel är 36,1% år 2012, räknat i kronor vi handlat livsmedel för. Förutom våra 10 förskollärare har två årsarbetare med "annan utbildning för arbete med barn" endast 15 poäng kvar till sin högskoleexamen. Det finns två examinerade förskollärare på varje avdelning. Vi har fem avdelningar, en för varje årskull. I grunden finns tre pedagoger/ avdelning, som tillsammans i snitt har 2,75 tjänst. Dessa tre pedagoger följer med sin barngrupp från 1-årsavdelningen till 5-årsavdelningen i största möjliga mån. Ibland har vi beviljade resurstimmar som förstärker på avdelningen för barn med behov av särskilt stöd. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 2

GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplan för hela förskolan utformas av ledning och alla pedagoger i samverkan. Därutöver gör varje avdelning en egen arbetsplan som beskriver deras eget arbete närmare. Verksamhetsplanen grundas i vår kunskap och erfarenhet av den barngrupp vi har. Avdelningens arbetsplan introduceras till föräldrarna på föräldramöte, och finns sedan på vår hemsida. Likabehandlingsplan utformas också av ledning och alla pedagoger i samverkan. Som förberedelse till att skriva likabehandlingsplanen gör pedagogerna en kartläggning bland sina barn om trygghet och kamratskap. På detta sätt kommer barnens egna tankar och åsikter med i vårt beslutsunderlag. Vårdnadshavare har utvecklingssamtal med pedagogerna, där vi också kartlägger barnens trygghet och kamratskap, så vi även får med föräldrars syn. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Tilläggsbelopp används främst till att anställa fler pedagoger, som har till uppgift att stödja de barn som har behov av särskilt stöd. Det gör vi i första hand genom att barnet är delaktig i sin barngrupps aktiviteter i största möjliga mån, men får tid och stöd att delta på sina villkor. Detta underlättas av att vi ofta delar våra barngrupper, så att barnen får delta i en liten grupp där alla barn blir lättare sedda och hörda. Tilläggsbelopp kan också användas för inköp av visst material eller hjälpmedel som barnet behöver. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 3

Elevsäkerhet Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för försvunna barn/elever? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Har registerutdrag begärts in från samtliga i personalen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Barnskyddrond utförd: 2013-09-05. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 4

Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 5

Utveckling och Lärande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov 93.1% 98.6% Analys av måluppfyllelse Både vi pedagoger och föräldrarna beömer vårt arbete inom målområdet som mycket framgångsrikt. Detta grundar sig i ett långvarigt och strukturerat kvalitetsarbete, där barnens lärmiljö, engagerade pedagoger och en reflekterande pedagogisk dokumentation bildar en helhet för att stödja barnens utveckling och lärande. Under året som gått har vi fortsatt att fördjupa oss inom området naturvetenskap, men väver där naturligt in språk och matematik samt övriga delar av läroplanen. Under året har vi också börjat fördjupa oss i ämnet teknik, genom föreläsningar, experiment och diskussioner om vad teknik kan innefatta på förskolan. Skapande verksamhet är också en viktig del, liksom att använda lek för lustfyllt lärande. Pedagogerna använder pedagogisk dokumentation som ett levande arbetsverktyg för uppföljning, utvärdering och utveckling av vårt pedagogiska arbete.för att ständigt utveckla våra metoder har vi under detta år haft studiecirkel kring Skolverkets bok "Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan". Vi har även tagit emot studiebesök från andra förskolor för att visa vårt arbetssätt. Allt detta gör att vi ser att våra barn får mycket god stimulans till utveckling och lärande, och ser dagligen resultatet av detta. Det kommenteras också ofta av våra föräldrar, som observerat hur mycket deras barn lärt sig på förskolan. Det vi vill arbeta vidare med är att föra diskussioner med föräldrar om vad "lärande" är. Vi vill fortsätta att genom vår dokumentation synliggöra allt det lärande vi dagligen ser, och också uppmärksamma detta i samtalen med föräldrarna. Vi vill tydligt visa syftet med t ex projekt, och visa vad barnen fick med sig - lärde sig. Vi tror att vår utvecklade form för föräldrasamtal har tydliggjort barnens lärande mer. Vårt arbetssätt kräver tid för reflektion både inom arbetslaget och egen tid för pedagogen. Vi skulle definitivt önska mer tid för detta, när vårt uppdrag är så stort och brett som vår läroplan visar. Men utifrån de i vårt tycke snäva resurser som vi tilldelas från kommunen tycker vi ändå att vi kan bedöma vårt arbete som framgångsrikt, och ser en mycket hög andel nöjda föräldrar. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 6

Normer och Värden Normer och Värden: Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 94.4% 93.2% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar - Personalen bemöter mitt barns behov och önskemål med respekt 94.4% 91.8% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg i förskolan. 97.2% 98.6% Analys av måluppfyllelse I det dagliga pedagogiska arbetet med barnen är normer och värden en viktig del.vi lägger stor tyngd vid arbetet med att aktivt och medvetet stimulera barnens utveckling av demokratiska värderingar, att utveckla en öppenhet, respekt, solidaritet, ansvar och en vilja att hjälpa andra. Här ingår också en respekt för allt levande samt omsorg om sin närmiljö. Vi bedömer att vårt arbete är framgångsrikt, och att vi uppfyller läroplanens mål. Vi har också en hög andel nöjda föräldrar, även om det är några färre än vid förra mätningen. Grunden för barnens utveckling och lärande är att känna trygghet. Här ser vi att vi är mycket framgångsrika. Vårt verktyg för att säkerställa arbetet med normer och värden är vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Vi utgår då ifrån vår årliga kartläggning om hur barnen trivs och känner sig trygga. Vi har då samtal med barnen i olika sammanhang, och med föräldrarna om hur barnen trivs. Vi reflekterar tillsammans i arbetslaget kring hur gruppen och det sociala samspelet utvecklas. Vi diskuterar också kring arbetet på avdelningen med föräldrarna på t ex föräldramöten. På pedagogmöten och studiedagar reflekterar vi hur förskolan ska utvecklas på verksamhetsnivå på bästa sätt för att främja varje barns och varje avdelnings pedagogiska och sociala utveckling. Likabehandlingsarbetet utvärderas kontinuerligt under året. Vi arbetar medvetet med genusfrågor på vår förskola, och har under året haft fortbildning inom området. Vi ser dock att vi behöver visa detta arbete bättre för föräldrarna så det blir tydligt hur viktigt det är för oss att alla barn ges samma förutsättningar på förskolan. Vi är inte nöjda om vi inte ser att 100% av barnen ges samma förutsättningar. Ett verktyg för detta är våra aktivitetstavlor som vi använder på 3-, 4- och 5-årsavdelningarna. Här får barnen under dagen välja bland olika aktiviteter, och vi ser tydligt hur det främjar att valen görs utifrån intresse istället för utifrån kön. Vi har också uppmärksammat vårt behov av att lära oss mer och reflektera kring ett normkritiskt tänkande. Att vi klarare ska se vårt ansvar för att ändra i vår miljö och vårt tankesätt när vi ser att någon agerar utanför normen om vad vi brukar se som "normalt", istället för att tänka att den personen bör ändra sig och passa in i normen. När det gäller att bemöta barnens behov och önskemål med respekt är det en viktig grund för oss. Alla barn och föräldrar ska alltid bemötas med respekt. Men ibland kan barnets eget önskemål kollidera med vad som är bäst för gruppen, och alla önskemål kan inte alltid uppfyllas. Detta bör vi diskutera och tydliggöra mer för föräldrarna, som naturligtvis i första hand ser till sitt eget barns önskan. Det kan t ex handla om att ta med sig egna leksaker hemifrån, och hur de sen används på förskolan. Men respekten ska alltid finnas, och barnet och föräldern har rätt att få en förklaring till vårt beslut. Och vi ska aldrig säga nej, utan att ha tänkt efter av vilken orsak vi säger nej till barnet. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 7

Barns inflytande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Tankar och idéer tas till vara Andel (%) positiva svar i föräldrar - Mitt barns tankar och idéer tas till vara 94.4% 90.4% Analys av måluppfyllelse Vi bedömer vårt arbete som mycket framgångsrikt, och att vi uppfyller läroplanens mål inom området för barns inflytande. Bedömningen baseras på de observationer och dokumentationer vi gör av barnen. Vi bedömer t ex att våra barn är mycket självständiga, och det ger dem inflytande över sin vardag. Vi har ingen förklaring till att föräldraenkäten visar ett något sämre värde än förra året, eftersom vi inte tycker att något missnöje har kommit fram i våra föräldrasamtal eller på föräldramöten mm. Barns inflytande påverkas mycket av hur miljön är utformad. Med våra åldersanpassade avdelningar kan möbler och material skapa en tillåtande miljö, där barnen uppmuntras att prova och arbeta med olika material utifrån intresse. Våra pedagoger har också en hög medvetenhet om betydelsen av att vara lyhörd för vad barnen uttrycker, inte bara med ord. Vi arbetar också för att stödja barnen att våga prova nya aktiviteter, annars kan de ju inte veta vad det finns att välja på. Vi arbetar för att barnen ska ingå i en liten grupp under delar av dagen, där de lättare kan få inflytande och göra sin röst hörd. Därför organiserar vi dagen och veckan så att gruppen delas vid många tillfällen. Vi använder aktivitetstavlor viss tid, då barnen gör egna organiserade val av aktiviteter, som vi ser bidrar till att de väljer utifrån eget intresse istället för att bara följa efter en kompis. Vi ser även att det främjar vårt genusarbete, då det blir blandat med flickor och pojkar i aktiviteterna med denna metod. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 8

Förskola och Hem Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som kan rekommendera förskolan Andel (%) positiva svar föräldrar - g kan rekommendera mitt barns förskola 100.0% 97.3% Andelen nöjd med sitt inflytande Andel (%) positiva svar föräldrar - g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 91.7% 95.9% Analys av måluppfyllelse Vi bedömer vårt arbete som mycket framgångsrikt, och att vi uppfyller läroplanens mål inom området förskola och hem. Även enkäten visar en mycket hög andel nöjda föräldrar på enkätfrågor inom detta område. Detta märks också i våra samtal med föräldrarna, där de t ex är mycket nöjda med vår modell för inskolning samt visar stort intresse för vår pedagogiska dokumentation. Grunden för samarbete är att föräldrarna känner förtroende för oss på förskolan. Denna trygghet börjar vi bygga upp redan innan barnet börjar, då vi bjuder in till informationsmöte för alla familjer som ska börja till hösten. Sen är den dagliga kontakten viktigast, både när det gäller barnets trivsel, utveckling och förskolans verksamhet. De förberedda utvecklingssamtalen ger tillfälle till fördjupning av reflektion och synpunkter. Vid föräldramöten vill vi inte bara ge information, utan även bjuda in till samtal om hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen. Vi har ett bra system för information om vår verksamhet. Dels via vår hemsida, där vissa delar bara kan ses av inskrivna familjer. För de yngsta barnens föräldrar finns en dagbok på avdelningen, där de kan följa dagens händelser. Vi har också ett informationsblad, Cylindernytt, som delas ut några gånger per termin. Förskolan har också ett fungerande föräldraråd, som träffas två gånger/termin med förskolechef. Vi uppmanar alla föräldrar att komma med sina tankar och synpunkter på ett tidigt stadium för att reda ut eventuella frågor, antingen till avdelningens pedagoger eller till förskolechef som oftast finns på plats. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 9

Kvalitetsindiktorer Barnens lärandekapacitet: Verksamheten stimulerar till barnens utveckling och lärande utifrån deras förutsättningar och behov Verksamhetens arbete med språk och kommunikation bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Verksamhetens arbete med matematik och naturvetenskap bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Analys av Kvalitetsindiktorer - Barnens lärandekapacitet Vi har i mer än 20 år inspirerats från det pedagogiska tänkandet från Reggio Emilia. Det innebär en barnsyn och en kunskapssyn som helt utgår från barnens förutsättningar och behov. Vi har skapat en miljö som är totalt anpassad efter varje ålder, där barnen får möta inspiration och utmaningar anpassade efter dem. Vår barnsyn innebär att vi ser barns styrkor, och möter dem där. Sen reflekterar vi tillsammans hur vi kan utmana varje barns utveckling och lärande. Vi har utformat en egen språkplan, efter att ha arbetat med språk som ett eget pedagogiskt fokus under ett år. Denna språkplan finns på vår hemsida. I huvudsak handlar det om 5 huvudområden, V. Tuomelas fem språkprinciper: 1.Språkutrymme. Att ge barnen utrymme för kommunikation, så det blir en balans mellan det språk de hör och det de själva skapar. 2.Upplevelser. Att ge barnen många upplevelser under dagen/veckan, som ger många nya samtalsämnen. Även berättelser och böcker ger barnen nya upplevelser. 3.Rikt språkbruk. Nyansera språket, ta bort "tomma" ord som den här, sånt där, dit osv. Byt ut dem mot beskrivande, riktiga ord. 4. Språknivå. Språkets nivå måste vara anpassat efter barnet. Men vi vuxna ska inte skygga för att använda många synonymer och lite "svårare" ord för att utveckla språket. Förklara istället de nya orden. 5. Begriplighet. Komplettera det talade språket med kroppsspråk, stödtecken, bilder, flanomaterial och annat konkret material. Men använd inte gester istället för ord. Vi har även fördjupat oss i ämnet matematik under ett år. Nu finns ett brett synsätt på vad matematik är för förskolebarn, vilket gör att pedagogerna har möjlighet att se var barnen befinner sig i sitt matematiska tänkande och även hitta relevanta utmaningar för dem. Matematiska aktiviteter kan t ex vara A. Bishops sex fundamentala matematikaktiviteter: 1. Förklaring och argumentation. Barn tänker och resonerar, sätter ord på tankar och förklarar vad de menar. 2. Lokalisering. Att hitta och orientera sig i rummet, skapa mentala kartor och använda lägesord och riktning. 3. Design. Former och figurer, mönster och symmetri. Barn känner igen egenskaper såsom former, hittar liheter och skillnader. Former kon också fogas ihop till mönser. 4. Räkning. Antalsord, räknesystem och talsystem. Barn tar hjälp av fingrarna för att visa ålder, de rabblar tal, räknar i spel, sjunger sånger med talramsor mm. 5. Mätning. Jämförelser, måttenheter och mätsystem, långd, area, vikt, tid och pengar. 6. Lekar och spel. Rollekar, rollspel, fantasilekar, kurragömma, strategispel, tärningsspel, pussel... Att bygga torn, leka med besticklådan och rollek gör att barn använder matematik var och en på sitt sätt. Rollek t ex bygger på en handling i ordningsföljd. Spel kräver att de ofta måste argumentera för sina synpunkter, vilket är en viktig del av matematiken. De senaste två åren har vi fördjupat oss först i naturvetenskap, och nu i teknik. Naturvetenskapens mål är att förstå världen, och teknikens mål är att lösa problem eller förändra världen. För att utveckla barnens lärande inom naturvetenskap är vi mycket ute i skog och mark. Här arbetar vi utforskande, genom att nyfiket undersöka och observera, testar olika hypoteser på frågor som uppstår och drar slutsatser av detta. I våra naturvetenskapliga projekt utgår vi från barnens frågor och undersökningar, det är barnen som ska "äga" frågan. Pedagogrollen är viktig, då vi t ex måste tänka på att använda produktiva frågor där barnen inte bara kan svara ja eller nej. Hur känns mossan? Hur stora såpbubblor blir det? Hur skiljer sig de olika barren? Vad tror du händer om du lägger isbiten i vatten? Och när vi observerar de yngre barnen ser vi att det som först ser ut som något som görs tillfälligt ingår i ett tålmodigt undersökande. Vi kan ofta se att barn har ett eget projekt som de följer en längre period. Med dessa fördjupade pedagogiska fokus ser vi att vår verksamhet bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse. Vårt utvecklingsområde är att födjupa oss mer i området teknik under det kommande året. Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 10

Analys av Kvalitetsindiktorer - Särskilt stöd På avdelningarnas möten går vi kontinuerligt igenom barnens utveckling och lärande. Om vi ser att något barn behöver extra stöd i någon form diskuterar vi igenom hur vi på avdelningen på bästa sätt kan hjälpa barnet. Vi tänker igenom vår miljö och vår organisation. Det gäller att identifiera i vilka sammanhang vi upplever att barnet behöver stöd och hjälp. Om det inte räcker med att förändra i miljö eller organisation av dagen eller organisation av grupper o liknande, så diskuterar vi hur vi kan få hjälp på annat sätt. Då finns olika stödpersoner att tillgå, såsom specialpedagog och psykolog. När vi med deras hjälp utrett hur vi ska arbeta vidare så genomför vi de åtgärder vi tänker är bäst för barnet och gruppen. Dessa åtgärder utvärderas av avdelningen, ev med hjälp av stödpersoner. Om vi behöver mer hjälp i form av resurstimmar till avdelningen söker vi detta. Varje termin följs stödet upp och utvärderas. Föräldrar är delaktiga i hela processen. Vårt pedagogiska tänkande utgår ifrån att arbeta med inkluderande metoder. Det innebär att vi ofta delar barngruppen i mindre grupper, och syftet är att alla barn ska lättare få komma till sin rätt och göra sig hörda i den mindre gruppen. Men vi delar grupperna i på olika sätt och med olika tankar, inte för att plocka bort något eller några barn från övriga gruppen. De barn som behöver mer stöd ingor i en grupp med färre barn eller med en extra vuxen, så de får chansen att pröva och undersöka i sin egen takt och på sitt eget vis. Detta arbetssätt genomsyrar hela verksamheten och alla avdelningar. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 11

Kvalitetsindiktorer forts. Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Stämmer till stor del Analys av Kvalitetsindiktorer - Fysiska lärandemiljön Vår utemiljö består av en inhägnad gård. Där finns både sandlådor, klätterställning, gungor, asfalt att cykla på samt ett skogsområde med ett litet berg. Denna omväxlande miljö används i pedagogiskt syfte varje dag. Vi är ute mycket, men går också ofta iväg i närmiljön. Avdelningarna har sina naturområden som de besöker och återvänder till, oftast varje vecka. Vår gård har använts som förskolegård i 30 år, och är lite sliten. Vi skulle vilja göra något nytt av vår slänt där det förut fanns en rutchkana. Men för övrigt är gården uppdaterad med EU-godkänt lekmaterial och vi använder oss mycket av vår lilla skog. Där finns nu en riktigt fin brygga, och en gammal träbåt där det uppstår mycket lek. Vår förskola byggdes 1981. När det gäller innemiljön så byggdes förskolan om 2006, för att möjliggöra 5 avdelningar i huset. Då byttes golv och väggar målades. Nu har vi en avdelning för varje årskull, som är helt utformade för att stödja barnenes lärande. Alla avdelningar används flexibelt, och det finns hörnor och material för olika pedagogiska syften. Vi har inga ytor som inte används på bästa sätt, för att skapa möjlighet för barngruppen att dela sig i mindre grupper med olika aktiviteter. Vi anpassar avdelningen efter den aktuella barngruppens intressen. Likabehandling: Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd och förankrad hos personal, barn/elever och vårdnadshavare I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Analys av Kvalitetsindiktorer - Analys Likabehandlingsplanen utformas varje år under januari-februari. Då utgår vi från den karläggning av barngrupperna som pedagogerna har gjort på alla avdelningar, och utifrån samtal med föräldrar. Vi har tydliga kopplingar till varje diskrimineringsgrund, och sätter upp mål utefter dem. Alla pedagoger är delaktiga på studiedag när årets likabehandlingsplan utformas, så därför är den väl förankrad i personalgruppen. Nya pedagoger får kunskap om den. Vi berättar om den för nya föräldrar, och den finns på vår hemsida. Även barnens perspektiv försöker vi få med, t ex genom att göra miljöpromenader med dem på förskolan och gården, där de får ge sin bild av var de tycker om att vara och var de inte känner sig helt trygga. Alla barn ska hälsas välkomna till förskolan av pedagog, och få uppmärksamhet. Under samlingar, måltider, rutinsituationer, projekt i smågrupper osv ser pedagogerna till att uppmärksamma alla barn, och ge dem positivt gensvar. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 12

Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: Läroplanen anger att förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö, som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att urforska omvärlden. Vår modell för att ge bästa förutsättningar för detta är att dela upp barnen efter ålder, för att kunna erbjuda en miljö som både är trygg och utmanande för alla åldrar. Varje höst startar vi upp med en ny grupp med 1-åringar, som ett år senare flyttar över till 2-årsavdelningen då både barn och pedagoger följer med. På samma sätt flyttar alla avdelningar vidare varje höst, till lokaler som är anpassade efter ålder. Men pedagogerna har frihet att därefter utforma hörnor och områden inom avdelningen som utgår ifrån just den här barngruppens intressen och behov. Under året som gått har avdelningarna sett ut som följande: 1-årsavdelningen: Startade med 11 barn i augusti, fyllde på med ett barn till i januari = 12 barn under vårterminen. 2-årsavdelningen: Två nya barn kom till gruppen, som under året har varit 14 st. 3-årsavdelningen: Ökades med tre nya barn, så gruppen blev 17 st. 4-årsavdelningen: Ökades med ett nytt barn, så gruppen blev 18 st. 5-årsavdelningen: Ökades med ett nytt barn, så gruppen blev 19 st. På detta sätt anser vi att vi på bästa sätt, utifrån den ersättning som kommunen ger oss per barn, kan bedriva förskola enligt kraven i läroplanen. Vi anser dock att vi skulle kunna göra ännu mer om ersättningen skulle höjas, istället för som nu minskas med inflationen varje år. Det vi skulle önska är att förutom minska barngrupperna något även få mer tid för reflektion för att kunna utveckla vår verksamhet ännu mer efter läroplanens mål. Men tack vare ett högt engagemang och höga ambitioner hos pedagogerna ser vi ändå en ständig utveckling. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:35 13