Ett rikare Solna. Socialdemokraternas förslag till budget 2011

Ett rikare Solna Socialdemokraternas förslag till budget 2011

Innehållsförteckning Vi vill göra Solna rikare... 3 Detta är våra tre viktigaste förslag för 2011... 4 Vad är det för skillnad mellan vårt förslag och den styrande majoritetens?... 5 Ekonomiskt hållbart Solna... 7 Socialt hållbart Solna... 10 Ekologiskt hållbart Solna... 12 Driftbudget 2011 sammanställning... 14 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen... 15 Stadsbyggnadsnämnden... 15 Kultur- och fritidsnämnden... 16 Barn- och utbildningsnämnden... 16 Kompetensnämnden... 16 Socialnämnden... 17 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna/Sundbyberg... 17 Omvårdnadsnämnden... 17 Miljönämnden... 17 Förslag till beslut... 18 2

VI VILL GÖRA SOLNA RIKARE Det här är vårt budgetförslag för Solna 2011. Den innehåller samma förslag som vi lade fram i vårt valprogram. Därför har vi fattat oss kort. Självklart har vi fler idéer för Solna. Dem kan du läsa mer om i vårt handlingsprogram Solna kan bättre på socialdemokraterna.se/solna Precis som vi sade innan valet, så lovar vi varken guld eller gröna skogar i Solna. Kommunalskatten vill vi varken höja eller sänka. Däremot vill vi ta krafttag mot slöseri, skrytbyggen och trafikkaos. Solna är en rik kommun. Centralt läge, fler med jobb och höga markpriser har givit pengar på banken. Därför har vi haft låg skatt, oavsett vilka som styrt. Men vad är ett rikt liv? Känner du dig rik om du har låg skatt men inte får dagisplats i närheten? Om stadsmiljön är skräpig och otrygg och bilköerna växer? Vi vet att Solna kan bättre. I detta budgetförslag visar vi att det med relativt enkla medel går att genomföra viktiga förbättringar med oförändrad skatt. Rusta upp det slitna Solna Trots pengar på banken har Solnas skolor, lekparker och idrottsanläggningar länge fått förfalla. Kommunal service har inte byggts ut, trots mängder med nyinflyttade skattebetalare. Det håller inte. Förutom att det är ren kapitalförstöring att låta lokaler och stadsmiljö förfalla, signalerar det brist på framtidstro och sprider otrygghet. Därför tänker vi dubbla investeringarna och bygga nytt, bygga om och rusta upp det slitna Solna. Det har Solna råd med. Faktum är att vi inte har råd att låta bli. Krafttag mot genomfartstrafiken När staden växer måste också ambitionerna för miljön växa. Men det enda som växer i Solna är bilköer, buller och avgasmoln. På flera gator närmar sig utsläppen EU:s gränsvärde. Ska alla de barn som nu föds i Solna kunna leka utomhus i framtiden måste vi lösa trafikinfarkten idag. Det räcker inte att bygga farthinder som gör att köerna bara växer. Det är mängden bilar som måste minska. Därför vill vi införa genomfartsavgifter för de bilister som bara använder Solnas gator för genomfart. Stoppa slöseriet med skattepengar Några ören i ändrad skatt gör inte mycket skillnad, vare sig i plånboken eller för välfärden. Därför vill vi varken höja eller sänka skatten, utan istället granska vart pengarna går. Vi vill till exempel hellre använda din kommunalskatt till sommarjobb åt ungdomar, fler förskolor och bättre gatustädning än att bygga och driva en nationalarena. För oss är ett rikt liv en vardag som går ihop, service som funkar, luft som går att andas och en trivsam stadsmiljö man vågar släppa ut sina barn i. Johanna Graf, oppositionsråd (S) 3

Detta är våra tre viktigaste förslag för 2011: Krafttag mot trafik, buller och dålig luft - inför genomfartsavgift i Solna Sluta slösa med Solnabornas skattepengar - oförändrad skatt men granska hur den används! Skapa jobb och stoppa kapitalförstöringen - börja bygga och rusta upp det slitna Solna 4

Vad är det för skillnad mellan vårt förslag och den styrande majoritetens? Vi socialdemokrater brukar tala om att ett samhälle måste vara både ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart. Numera använder (m)ajoriteten faktiskt likartade målformuleringar. Det är bra, för då kan vi enas om vad som behövs i den goda staden. Men hur kopplar vi då ekonomin till de här målen? Ja, där ger majoritetens budget inga svar. Största utrymmet upptas av formuleringar om hur nöjda och stolta de är med dagens Solna. Hur mycket lokalpatrioter vi Solnasossar än är, så tycker vi inte att det går att blunda för att det är rätt mycket som behöver göras innan Solna är en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar stad. Det finns mycket man kan göra om man bara vill, lyssnar och har idéer. Det här budgetförslaget visar att det är fullt möjligt att börja göra det nu. Vår budget innehåller inga extrema åtgärder, inget flörtigt valfläsk och inga skatteförändringar. Trots det innehåller den en helt annan inriktning än den nuvarande majoritetens budget, som är så gott som tom på förslag. Under punkten ekonomisk tillväxt finns endast skrivningar om hur en ökande befolkning kommer ge mer skatteintäkter. Men de 5 som flyttar in behöver också en utbyggd service. Till detta finns inga pengar i majoritetens budget. Under den viktiga rubriken Livsmiljö finns inga andra miljöåtgärder än att uppmuntra företag att bygga energieffektivt. Kvalitet i Trygghet och omsorg stavas enligt (m)ajoriteten valfrihet, kort och gott. Kunskap och livslångt lärande har också valfrihet som enda recept, men under denna rubrik finns även ett konkret löfte om förbättrad och moderniserad skolmiljö samt stöd till lärarnas kompetensutveckling. Några pengar till detta har vi dock inte lyckats hitta i majoritetens förslag. Under rubriken Utmaningar talar man visserligen om att inflyttningen och befolkningsökningen ställer krav på vår förmåga att utveckla den kommunala servicen, men det tycks inte vara något man tror att man behöver ta itu med nu, utan nån gång i en obestämd framtid. Man nämner de stora byggprojekt som nu kommer in i en intensiv genomförandefas, bl a Arenastaden och KS/Norra station. Men när man skriver att de kommer att ha central inverkan på livsmiljön i Solna, menar man ekonomisk tillväxt, något som varken är självklart eller tillkommer just Solna. Däremot är det helt klart Solnabornas livsmiljö som drabbas i form av mer trängsel, buller och avgaser, en stor miljöutmaning som inte ens nämns. Det majoriteten dock nämner som ett reellt problem är Solnas höga sjukskrivningstal. Såväl kort- som långtidssjukskrivningen är hög, vilket är dyrt för staden. Några förslag för hur vi ska komma tillrätta med detta problem ges dock inte, att jämföra med våra förslag för heltidstjänster och upprustad arbetsmiljö.

Den största skillnaden rent ekonomiskt mellan vårt och majoritetens budgetförslag är att vi ökar utrymmet för investeringar i syfte skapa jobb, investerar i byggstarter och energieffektiviseringar när priset är lägre och hejdar den kapitalförstöring som sker i kommunens lokaler som står och förfaller. Detta är en mycket reell möjlighet för en kommun med flera miljarder på banken, som många andra kommuner avundas oss. En annan viktig skillnad är att vi ägnat en hel del kraft åt att se hur vi kan sänka kostnader och öka intäkter, exempelvis genom heltidsreformen, ändrade parkeringsregler och, på lång sikt, genom genomfartsavgifter. av verksamheten. Stadsbyggnadsnämnden får 3 mkr för tillkommandemoms på parkering. Kultur- och fritidsnämnden får 7 miljoner kronor som kompensation för ökade kostnader på bland annat energiområdet samt hyreskostnader. Notera att det här inte är korrekt att tala om satsningar, utan detta är en kompensation för ökade kostnader. Därutöver finns under kommunstyrelsen en reserv på 10 miljoner kronor för att tillgodose behov som kan komma att uppstå i takt med stadens utbyggnad. Vi har svårt att se hur de ska kunna räcka, exempelvis till de behov av fler förskolor som rimligen måste komma när inflyttningen sätter fart igen. Hur ser kommunens ekonomi ut nästa år? Även om det går långsamt så mattas nu krisen av och skatteintäkterna ökar litet grann. Tyvärr försvinner det mesta av det stöd till kommunerna som regeringen införde under valåret. Å andra sidan kommer troligen den tröga ekonomin hålla inflation och löneökningar låga även nästa år, vilket gör verksamheternas utgifter inte ökar lika mycket som under en högkonjunktur. Nämndernas budgetar ökar med 0,5 procent. Det förutsätts räcka till höjda löner och priser. De nämnder som har budgetar baserade på antal barn, elever, äldre, vårdbehövande etc får ersättning för 75 procent av volymförändringen. Efter att inkomster och utgifter beräknats på detta vis återstår 36 miljoner kronor, c:a 1,5 % av den totala budgeten, att använda till strategiska satsningar eller reformer. Tyvärr måste de användas till BUN, SBN och KFN för att kompensera dem för höjda kostnader som annars skulle drabba verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden får 5 miljoner kronor extra för delvis kvalitetssäkring 6

vända sparade medel till att investera oss ur krisen. Det handlar dessutom om åtgärder som sparar pengar på sikt, i form av energieffektivisering, förebyggande socialt arbete och tidigt stöd i skolan. 1 Ekonomiskt hållbart Solna Tillväxt är beroende av människors vilja och förmåga att arbeta och genom skatt bidra till gemensamma nyttigheter. I Sverige betalar vi ganska mycket gemensamt, medan man i andra länder betalar mindre i skatt och finansierar välfärden individuellt. Även om det finns samband mellan hur mycket skatt vi betalar och vilken kvalitet vi får på välfärden, så finns det mycket annat man måste väga in för att veta vad som är rätt skattenivå. Hur används skattepengarna idag? Hur mycket betyder en höjning eller sänkning för Solnabornas plånböcker respektive för kvaliteten i den kommunala servicen? Några ören i sänkt skatt ger knappast varje person så mycket mer makt över den egna vardagen att det kompenserar för den kvalitetssänkning i välfärden som stora skattesänkningar orsakar. Å andra sidan vill vi kraftigt varna för skattehöjningar som företas utan att alla tänkbara utgifter synats i sömmarna och alla möjliga samordningsvinster prövats. Vi socialdemokrater ser många möjligheter till sänkta kostnader i Solna, speciellt inom central administration och på energi- och lokalsidan. Innan varenda sten är vänd och varenda utgift granskad tänker vi därför inte föreslå någon skattehöjning, Däremot tvekar vi inte att an- Attraktiv arbetsgivare Hösten 2006 startade Kommunal och Nynäshamns kommun det gemensamma projektet Nya tider med syfte att skapa trygga anställningar och rätt till heltid. Nynäshamnsprojektet är nu utvärderat och det visar att rätt till heltid inte är en fråga om kostsamma reformer. Tvärtom minskade sjukfrånvaron rejält och kostnaderna för övertid halverades. Solna ligger i topp i länet när det gäller timanställningar. Runt 100 000 arbetade timmar utfördes 2009 av timanställda. Det är en lösning som är dyr för kommunen, otrygg för de anställda och innebär dålig kontinuitet för barn och gamla som ständigt måste möta ny personal. Hade dessa timmar istället utförts av fast anställda hade det motsvarat 60 årsarbetare. Vi föreslår att Solna följer Nynäshamns exempel och erbjuder alla som vill en heltidsanställning, samt startar ett bemanningscenter istället för att varje enhet ska ordna med korttidsvikarier. En jämförelse med faktorerna i Nynäshamn visar att Solna initialt, försiktigt räknat, skulle spara 5 miljoner kronor årligen på att införa denna modell. Arbetslinje, inte vårdnadsbidrag Vårdnadsbidraget står i bjärt kontrast till en politik som vill motarbeta passivitet och bidragsberoende. Står man för arbetslinjen kan man inte använda skattemedel till att subventionera fullt arbetsföra föräldrars frånvaro från arbetsmarknaden. Vi säger nej till bidragssystem som cementerar såväl kvinnodiskriminering som segregationen i förorter. Besparing: - 1,6 mkr. 7

Sommarjobb till alla Solnaungdomar Att erbjuda alla nior och gymnasieelever en bra första arbetslivskontakt kostar inte mycket, men kan ge viktiga samhällsekonomiska vinster på sikt. Solna med sin företagsvänliga profil och alla sina arbetsplatser borde inte ha svårare än Nynäshamn att vara en föregångare när det gäller att säkerställa god tillgång till sommarjobb för alla unga som så önskar. Förslag: 400 000 kr. Dubbla investeringarna - spara pengar! Solnas fastigheter är i stort behov av upprustning. Många skolor och anläggningar byggdes på 1950-70-talen och många av dem har knappt mer än målats om sedan dess. Arbetsmiljöverket har lagt fler ålägganden på kommunen och energikostnaderna drar iväg. Detta är ren kapitalförstöring av skattebetalarnas pengar och en nonchalans mot de barn, äldre och personal som vistas i lokalerna. Precis som i fallet med skolan och förskolan, så är underhållet och dimensioneringen av Solnas idrottsanläggningar och lekparker kraftigt eftersatt. Nedgångna och överfulla idrottsanläggningar är ovärdigt en kommun med så rik idrottstradition. Nu får det vara slut på kortsiktigt och dyrt lappande och lagande. Vi vill skapa ett brett upprustningsprogram där vi noggrant går igenom alla lokaler för att kunna effektivisera användningen. Vidare vill vi rusta lokalerna så att de blir energieffektiva, miljömedvetna och ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas. Inventera alla lokaler och gör upp en underhållsplan för alla förskolor och skolor. Dubbla sedan den genomsnittliga investeringsnivån 130 mkr/år till 260 mkr/år. Eftersom vi inte har tillgång till någon sådan inventering, kan vi inte säga exakt vilka behov som är mest akuta, men detta är några av de investeringar vi bedömer som angelägna: Bygg om eller by ny simhall med en stor bassäng, en träningsbassäng, en lekbassäng och intilliggande träningslokaler ingår. Gör verklighet av de flera år gamla planerna på ett kulturhus i Solna. Börja bygg nya förskolor till alla nyfödda och nyinflyttade Solnabarn istället för att tränga in dem i befintliga eller provisoriska lokaler där somliga t o m saknar utemiljö. Påbörja nybyggnationen av Bagartorpskolan omedelbart. Anlägg belysta, ouppvärmda konstgräs på de små lokala planerna i bostadsområdena. Solna stadshus utnyttjas idag dåligt. Minst ett våningsplan skulle direkt kunna frigöras och användas, både till ett Handelshus med one-stop-shop-service till alla nya och blivande småföretagare, och till kommunal verksamhet som idag finns i dyrare, externt hyrda lokaler. Vi har sedan starten ifrågasatt kommunens delägarskap i Swedbank Arena. Det är mycket tveksamt om det ens är förenligt med kommunallagens regler om den kommunala kompetensen att gå in med pengar i ett privat riskkapitalprojekt av det här slaget, i synnerhet som kommunens eget lag AIK fortfarande efter tre års förhandlingar inte finns med i projektet. Efter en lång händelsekedja med tveksamma avtal utan demokratisk insyn i bolagets affärer, misstankar om korruption och rapporter om förseningar och fördyringar, har vår oro växt än mera. Det som går att göra i nuläget och som vi föreslår är: 8

Tillsätt ett proffs på stora byggprojekt och inte en kommunal tjänsteman som stadens representant i styrelserna. Ta omedelbart fram en finansiell riskanalys för projektet. Tillsätt en styrgrupp för projektet med representanter för alla partier som får fullständig insyn i det. Vårda Solnas främsta varumärke AIK och verka för deras möjlighet att stanna i Solna. Övrigt inom detta område i korthet: 0-tolerans mot ungdomsarbetslöshet Skapa en uppvärmningsfond för att öka träningstiden på uppvärmda planer och för att förhindra att planer måste stängas för att pengarna är slut efter en kall vinter. Utvärdera socialtjänstens insatser, konsultkostnader m.m. på lång sikt Överväg att investera i bostadsrätter som kan tjäna som tillfälliga bostäder el. gruppboenden istället av placering på dyra institutioner. 9

2 Socialt hållbart Solna Sätt tydligt fokus på skolornas kvalitet Gör det lätt att välja rätt skola eller förskola - redovisa tydligt samtliga skolors kvalitet på Solnas hemsida. Redovisa tidigt och tydligt elevens väg mot målen i skriftliga utvecklingsplaner Öka stödet till Kommunala Pensionärsrådet och använd dem som remissinstans. I förslaget till ny modell för föreningsstöd inryms även pensionärsorganisationerna. Demokrati, inte bara när det är val Använd modern teknik för att göra politik(er) och beslut tydligare och mer tillgängliga. En start är att se till att handlingar finns tillgängliga på webben, och sända fullmäktiges sammanträden på webben! Utveckla sedan demokratin genom att initiera medborgardialoger, medborgarbudgetar, e- petitioner, ungdomspaneler m.m. Hemtjänst med verklig valfrihet Låt äldre med hemtjänst få ett ökat inflytande över vem som kommer och vad som ska göras. Det är viktigare än att välja bland åtta olika bolag. Det är bra att även majoriteten nu säger sig vilja gå i denna riktning. Se till att den dyrt inköpta IT-portalen för kontakt hem-skola fungerar och skicka omedelbart sms till föräldrarna om barn uteblir från en lektion. Läxhjälp och studierum efter skoltid, både för elever behöver högre utmaningar och de som har svårt att nå målen. Som en långsiktig investering i lägre framtida kostnader för skolmisslyckanden. föreslår vi 7,5 miljoner kronor avsätts till att anställa 30 speciallärare och specialpedagoger (fr o m höstterminen 2011) Ett Solna där människor möts Vi föreslår att n ny modell för föreningsstöd och friskvård inrättats där idrotts-, kulturinvandrar- och pensionärsföreningar kan få rejält högre föreningsbidrag mot att de deltar i socialt friskvårdsarbete, t ex utegympa i grupp eller kultur- och stavgångspromenader för äldre i varje stadsdel. Förslag: + 2 mkr Bygg gemenskapsboenden som en mellanform mellan hemtjänst och rena omvårdnadsboenden. Undersök möjligheten att bygga om vissa våningsplan i kommunala bostadshus till små gruppbostäder för äldre. Återinrätta fältassistenterna. Vi vill återinrätta fältassistenterna. Dessa når breda ungdomsgrupper. Det finns inget bättresätt än att uppsöka ungdomar i deras egen miljö under de vardagskvällar och helger och inte bara vid enstaka ungdomsarrangemang. Både socialförvaltningens och kultur- och 10

fritidsförvaltningens kompetenser behövs och bör ha ett delat ansvar för fältassistentverksamheten. Förslag +1,5 mkr. Slå ihop kompetens- och socialnämnden, som ändå till stora delar smälts samman genom att de nu delar både förvaltningschef och nämndordförande. Varför lägga pengar på dubbla arvoden och dubbla nämnder? Besparing: 1,5 miljoner kronor, (innefattar även en minskning av andra delar av den politiska överbyggnaden i kommunen). Följ upp och utvärdera det som görs För in ett socioekonomiskt bokslut i de vanliga planeringsmodellerna. Övrigt inom detta område i korthet: Ta kommunala initiativ för utveckling av såväl Solna Centrum som övriga lokala centrum Bygg hyresrätter Uppdra åt Signalisten att bygga ett gemenskapsboende för äldre. Inför en rättvis bostadsförmedling 11

3 Ekologiskt hållbart Solna Inför genomfartsavgifter Solnas trafikproblem beror inte primärt på Solnabornas bilanvändande. Två tredjedelar av de 500 000 bilar som varje dag rör sig i Solna är genomfartstrafik. Vi har bostadsgator i Solna där gränsvärdena för både buller och farliga partikelhalter sannolikt överskrids varje dag. Grundlagsändringen som träder i kraft 1 januari 2011 gör det möjligt för kommuner att själva besluta om införande av kommunala miljöavgifter, ger Solna ett ypperligt tillfälle att införa genomfartsavgifter för de bilar som varken har start eller stopp i Solna utan bara kör genom kommunen på våra lokalgator. Alla ska vara välkomna till Solna, men vi vägrar vara regionens dörrmatta. (På de statliga vägarna E4 och E18 måste det vara fortsatt avgiftsfritt att passera.) Det så kallade Lidingö-undantaget i Stockholm innebär att Lidingöbor kan passera Stockholm gratis om de gör det fort, inom en halvtimme från in- till utfart. I Solna skulle systemet fungera enligt samma princip, bara tvärtom. Den som varken har start eller stopp i Solna passerar sannolikt på mindre än 30 minuter och då signalerar uppsatta portaler detta, varpå bilisten får betala en avgift till Solna stad. 12 För våra lokala företagare innebär denna lösning - i motsats till Stockholms - en fördel. Den som stannar till och handlar eller besöker ett företag i Solna slipper ju att betala genomfartsavgiften, eftersom det då sannolikt går längre tid än en halvtimme mellan in- och utpassering. Praktiskt löses detta lämpligen genom att Solna ansluter till Stockholms avgiftssystem, så att bilisten slipper få flera räkningar. Tekniken, som var dyr i starten, är nu utvecklad och igång, vilket sänker kostnaden för portaler betydligt. Genomfartsavgifterna betyder på sikt även intäkter för Solna, som kan användas till ny, bättre infrastruktur. Förslag: + 1 mkr till förprojektering. Signalstyrd trafikbegränsning En åtgärd som kan komplettera förslaget om genomfartsavgifter genom att det kan startas snabbt, är att signalreglera genomfarttrafiken redan vid infarterna. Inför ett nytt signalstyrt trafikbegränsningssystem med kösensorer som stoppar trafiken innan den når in i Solnas bostadsområden. Sluta gynna besöksparkerare Vi vill göra det lättare för Solnaborna att hitta parkeringsplats i Solna genom att minska incitamenten för besökare att ta bilen och parkera i Solna. Det gör vi genom att minska antalet hyrplatser; d v s sådana fasta parkeringsplatser som kommunen hyr ut, t ex till företag, samt genom taxor som ligger mer i nivå mednärliggande kommuner. Taxan, som inte höjts på över 15 år, ligger på 4-8 kronor i timmen och efter 18.00 och på helger är det helt gratis. Det innebär t ex att det är gratis att ta bilen till de flesta matcherna på Råsunda. Vi föreslår därför en fördubbling av besöksavgiften och att avgift tas ut hela dygnet, vilket ger ökade intäkter om 7 miljoner kronor. Vi vill också att boendeparkeringstillstånd ska gälla hela dygnet. Gör en mätbar plan för hur bullret ska minska till de av Boverket angivna riktvärdena. Tuffare förhandlingar med statliga

Banverket krävs om deras ansvar för att åtgärda buller. Börja mäta luftföroreningarna och sätt upp mål för minskade utsläpp. Upprätta fasta mätstationer på de mest utsatta platserna i kommunen. Klarlägg och besluta i samråd med Solnaborna vilka naturområden i staden som bör skyddas mot exploatering Gör Råstasjön med dess rika fågelliv till kommunalt naturreservat, gärna ihop med Sundbyberg och Lötsjön. Spara energi genom lokalupprustning Vinsten med en upprustning är inte bara bättre arbetsmiljö och stopp för kapitalförstöringen; det sparar också energi. I Stockholm har man på det sättet sparat upp till en tredjedel på värmeförbrukningen och sparar många miljoner om året genom rätt enkla åtgärder. Dessutom minskar koldioxidutsläppen avsevärt. Även el går det att spara mycket på. I Engelbrektskolan i Stockholm har man lyckat minska elförbrukningen med nästan 80 procent genom att lägga investeringspengar på ny elsnål teknik, bl a armaturer. Eftersom sådan här investeringar tar c:a 10 år innan de betalat sig själva, är det svårt för enskilda skolor eller äldreboenden att ta kostnaden. Vi föreslår därför att uppvärmnings- och elsparprogram ingår i det lokalupprustningsprogram vi föreslår ovan. Övrigt inom detta område i korthet: Skogslekpark som ett steg att i tidig ålder knyta kontakt med naturen. Ansluta Solna till Stockholms system med hyrcyklar. Gör Överjärva Gård till ekologiskt centrum med en gårdsbutik m närproducerad mat och miljösmarta produkter. 13

Driftbudget 2011 - sammanställning totalt för styrelser och nämnder 2011 2011 2011 Total budget- Majoritetens Partiets ram (tkr) satsningar (tkr) ram (tkr) Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen -99 197 11 100-88 097 Revision -2 565-2 565 Brandförsvaret -24 400-24 400 Stadsbyggnadsnämnden -53 704 6 000-47 704 SBN: Affärsverksamheten 0 0 Kultur- och fritidsnämnden -139 069-2 000-141 069 Barn- och utbildningsnämnden -914 010-5 900-919 910 Kompetensnämnden -30 825-30 825 Socialnämnden -204 798-1 500-206 298 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna -3 216-3 216 och Sundbyberg Omvårdnadsnämnden -736 618-736 618 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -10 456-10 456 Summa (tkr) -2 218 858 7 700-2 211 158 Pensionskostnader, interna poster m.m. 80 473 80 473 Verksamheten (intäkter./.kostnader) -2 138 385 7 700-2 130 685 Resultatbudget 2011 (mkr) Verksamheten (intäkter./.kostnader) -2 138 8-2 131 Avskrivningar -86-3 -89 Jämförelsestörande poster 10 10 Verksamhetens nettokostnader -2 214-2 210 Skatteintäkter, generella statsbidr. och utjämning 2 147 2 147 Finansiella intäkter och kostnader 77-5 72 Årets resultat 10 10 Efter nämndernas satsningar och besparingar finns ett överskott på 7.7 milj kronor att användas till kapitalkostnader 14

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas förslag Ram 2010 107 454 Generell kompensation 443 Avgår val till riksdagen -700 Avgår arbetsmarknad/konjunktur -10 000 Avgår modern teknik förskolor, skolor och ungdomsverksamhet -3 000 Avgår tillfällig medelsreserv -5 000 Medelsreserv för stadens tillväxt och utbyggnad 2011 10 000 Ny ram 2011 99 197 Socialdemokraternas förslag Minskade utgifter för central administration, PR, konferenser, resor, konsulter, representation, annonser mm -5 000 Nämndsammanslagning, minskade storlek på styrelser -1 500 Minskade deltider o timanställningar, centralt bemanningscentrum -5 000 Sommarjobb 400 Totalt -11 100 Vårt förslag till ny ram 2011 88 097 Stadsbyggnadsnämnden Moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas förslag Ram 2010 57 452 Generell kompensation 252 Avgår tillfälligt tillskott upprustning lokaler -4000 Tillskott för moms på parkeringsavgifter 3000 Avgår tillfälligt tillskott städning och parkskötsel -3000 Ny ram 2011 53 704 Socialdemokraternas förslag Kostnad för förprojektering av genomfartsavgifter 1 000 Nytt parkeringsssystem - ökade intäkter -7 000 Totalt -6 000 Vårt förslag till ny ram 2011 47 704 15

Kultur- och fritidsnämnden Moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas förslag Ram2010 132 054 Generell kompensation 615 Avgår tillskott lokal-, kapital-, energi- och projekteringskostnader -3 000 Avdragen och utebliven kompenation kapitalkostnader i "idrottspaketet" 2 400 Tillskott lokal-, kapital- och energikostnader 7 000 Ny ram 2011 139 069 Socialdemokraternas förslag Ökat föreningsstöd inom "Solnabor hjälper varandra" 2 000 Totalt 2 000 Vårt förslag till ny ram 2011 141 069 Barn- och utbildningsnämnden Moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas förslag Volymberäknad ram 916 010 Avgår tillfälligt tillskott för kompetensväxling -7 000 Tillskott kvalitetssäkring skolans verksamhet 5 000 Ny ram 2011 914 010 Socialdemokraternas förslag Tidigsatsning läs och räkna, anställning speciallärare 7 500 Avgår vårdnadsbidrag -1 600 Totalt 5 900 Vårt förslag till ram 2011 919 910 Kompetensnämnden Moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas förslag Ram 2010 30 671 Generell kompensation 154 Ny ram 2011 30 825 Socialdemokraternas förslag Totalt 0 Vårt förslag till ny ram 2011 30 825 16

Socialnämnden Moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas förslag Volymberäknad ram 204 798 Ny ram 2011 204 798 Socialdemokraternas förslag Förebyggande insatser barn o ungdom (fältassistenter o samverkan skola) 1 500 Totalt 1 500 Vårt förslag till ny ram 2010 206 298 Gemensamma familjerättsnämnden för Solna/Sundbyberg Moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas förslag Volymberäknad ram 3 200 Generell kompensation 16 Ny ram 2011 3 216 Socialdemokraternas förslag Totalt 0 Vårt förslag till ny ram 2011 3 216 Omvårdnadsnämnden Moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas förslag Volymberäknad ram 738 618 Avgår tillfälligt tillskott utvecklad kvalitet -2 000 Ny ram 2011 736 618 Socialdemokraternas förslag Totalt 0 Vårt förslag till ny ram 2011 736 618 Miljönämnden Moderaternas, folkpartiets och kristdemokraternas förslag Ram 2010 10404 Generell kompensation 52 Ny ram 2011 10456 Socialdemokraternas förslag Totalt 0 Vårt förslag till ny ram 2011 10 456 17

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige fastställer budget för 2011 i enlighet med socialdemokraternas förslag. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige därmed beslutar att fastställa utdebiteringen för år 2011 till kronor 17:12 per skattekrona fastställa budget för 2011 enligt socialdemokraternas förslag i enlighet med budgetdokumentet fastställa finansiella mål, verksamhetsmål för nämnderna och styrelsen för år 2011. fastställa drift- och investeringsbudget enligt det socialdemokratiska förslaget anta styrregler enligt budgetdokumentet och uppdra till kommunstyrelsen att vid behov fatta beslut om kompletteringar av styrreglerna under verksamhetsåret bemyndiga kommunstyrelsen att uppta kortfristiga lån dock högst sammanlagt 100 mkr, uppdra till kommunstyrelsen att tillse att nämnderna och styrelsen minst två gånger under 2011 redovisar verksamhets- och budgetuppföljningar till kommunfullmäktige uppdra till nämnder, styrelsen, berörda företag med flera att verkställa de övriga uppdrag, förslag och intentioner som framgår av de politiska prioriteringarna. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige därutöver besluta att från den 1 januari 2011 lägga ner Kompetensnämnden 18