Kvalitetsredovisning Sfi Stockholm Alvik

Kvalitetsredovisning Sfi Stockholm Alvik 2012/2013

Anordnare Utbildningsborgen Enhet Alvik Skolenhet: Utbildningsborgen i Alvik Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 2, Sfi 3 som studerar dagtid: 76% Totalt antal medarbetare: 12 som studerar kvällstid: 23% sfi-lärare 10 Skolform: Entreprenad elever i snitt per månad: 1 482 övrig tid (tex helg, distans): 3 % enligt avtal behöriga sfilärare: 2 54% sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 46% övriga lärare: 0 Mer information om skolenheten finns på webbplats: www.utbildningsborgen.se 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år.

Skolenhetens kvalitetsarbete Utbildningsansvarig tillsammans med utbildningsledaren har under läsåret 2012/2013 ansvarat för att det pedagogiska teamet på enheten i Alvik kontinuerligt arbetar mot ökad kvalitet enligt de förslag som framlades i kvalitetsrapporten samt kvalitetsplanen för läsåret 2011/2012. Prioriterade utvecklingsdelar i kvalitetsrapporten fanns preciserade i planen med tidsplan och anvisningar om hur arbetet skulle genomföras. Sammanställning skulle göras när tidsramen för delmomentet var slut. Resultatet skulle rapporteras såväl skriftligt som muntligt. Den slutliga analysen samt utvalda utvecklingsdelar har tagits med till denna kvalitetsrapport för 2012/2013. aug: utvärdering från Sthlms stad okt: AP och K- garanti kvalitetsgruppsarbe te KR-AP -K-garanti nov: deltagarenkät, sammanställning oktdec janmars kvalitetsarbete utifrån enkäten kvalitetsmöte UB mars: deltagarenkät, sammanställning aug: sammanställning enkäter kvalitetsgrupp aug: kvalitesgrupp och KR sept: KR skrivs apriljuni augsept april: deltagar enkät, sammanställning maj: medarbetarundersö kning Underlag och källor statistik beträffande betyg resultat från NP deltagarenkäter 2 gånger per läsår, 1 st hösten 2012, 1 st våren 2013. Svarsfrekvensen var 64 % respektive 66%. Enkäten är ny sedan ht 2012.

klassdiskussioner personlig kontakt elev lärare / utbildningsledare individuella observationer diskussioner vid möten rapport från Stockholms stads utvärdering av enheten Kursdeltagare och personal är delaktiga i kvalitetsarbetet och utveckling. Det sker genom enkäter, personalmöten (veckovis), personaldagar (minst en gång per termin), fortbilding i form av olika seminarier som lärarna deltar i (t ex Skolforum) samt det löpande arbetet i klassrummet och på skolan. Kursdeltagarnas utveckling är det centrala i vår verksamhet. Den följs upp och utvärderas genom ett kontinuerligt arbete med lärarskattningar, ISP, NP och betygskonferenser. Under personalmötena som regelbundet äger rum på onsdagarna samt terminsvisa personaldagar finns det utrymme för presentation av och diskussion kring idéer och förslag till förändringar som kommit ifrån deltagarna eller lärarlaget. Faller diskussionen väl ut så fortätter arbetet med att implementera förbättringarna. Arbetet i personalgruppen är en ständigt pågående process i små steg med nya och gamla mål. Medlen kan vara lärarens pedagogik, arbetet i klassrummet, reflektioner, uppföljning och diskussioner. Kvalitetsmätningar sker med hjälp av internetbaserade metoder (online-enkäter används för deltagar- och medarbetarundersökningar). Enkäterna som genomförs bland våra kursdeltagare en gång per termin används för att planera inriktningen i det fortsatta kvalitetsarbetet. I början av höstterminen 2012 blev vår enhet utvärderad av Stockholms stad i samarbete med extern konsult Lena Kaev. Resultatet från denna utvärdering har också varit vägvisande i kvalitetsarbetet under läsårets lopp. Både under ht-12 och vt-13 fick våra deltagare anonymt fylla i en internetbaserad enkät och uttrycka sin åsikt gällande skolan som lärandemiljö (t ex personal, lokaler, resurser, arbetssätt, informationen om målen och kunskapskraven). Enkätformuläret inkluderade både slutna frågor med givna svarsalternativ samt öppna frågor med utrymme för deltagarnas egenformulerade tankar. Utom detta tillfälle att tycka till finns det flera andra under läsårets lopp. Klassråd och skolkonferens genomförs regelbundet, fyra

respektive två gånger per termin. Det är alltid ett klassråd i anslutning till skolkonferensen, för att ge eleverna möjlighet att lyfta frågor som berör dem både på klassrumsnivå och på skolnivå. Därutöver har vi behållit vår tyck-till-låda. Under de individuella samtalen med lärarna finns också en möjlighet att framföra sin åsikt. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Som framgår av avsnittet ovan har vi haft ett varierat och relevant underlag till vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret 2012/13. Enkäter ger mätbara resultat, utifrån den senaste enkäten har vi hämtat några punkter som vi har som utvecklingsområde, t ex har vi som mål att öka kännedomen om ISP och vad den innebär, samt att bibehålla det respektfulla bemötandet mellan lärare och elever och eleverna emellan. Klassråd är ett utmärkt tillfälle för deltagarna att ventilera tankarna och påverka arbetet på klassnivån medan skolkonferensen, i vilken representanter från alla grupper deltar två gånger per termin, är ytterligare en chans för deltagarna att utöva inflytande över skolans arbete. De regelbundna personalmötena fungerar väl och bidrar till lärarnas reflektioner och utveckling, eftersom tid avsätts till pedagogiskt arbete och måluppfyllelse. Kvalitetsarbetet består av kontinuerlig dokumentation, något som vi har blivit bättre på och som vi arbetar vidare med och förbättrar ytterligare. Vi har många tillfällen där såväl deltagare som personal kan vara med och utveckla kvalitén. Verksamhetens prioriterade åtgärder för utveckling i föregående kvalitetsrapport och kvalitetsplan I förra årets kvalitetsrapport och kvalitetsplan angav vi följande åtgärder för utveckling: Område Åtgärd Kunskaper - fortsatt arbete med individuella studieplaner - konkretisera kunskapskraven Bedömning och betygssättning - minska antalet felbedömningar och diskrepansen

Lärandemiljö Utbildningsval arbete och samhällsliv - revidera likabehandlingsplanen och göra den synligare - ha en mer tillgänglig SYV Uppföljning av verksamhetens mål Kunskaper Mål En av observationerna som Stockholms stads inspektion gjorde i Utbildningsborgen i Alvik i början av höstterminen 2012 var att arbetet med individuella studieplaner är ett av de främsta utvecklingsområdena för oss. Detta var vi på skolan rätt så väl medvetna om då vi såväl i kvalitetsrapporter förra året som året dessförinnan signalerade att vi skulle arbeta på att bli bättre på detta område. Ett utvecklingsområde som vi iakttog och inkluderade i kvalitetsrapporten 2011/12 och som vi anser tillsammans med studieplanernas hantering hänger ihop med våra deltagares kunskapsutveckling är tydlighet och konkretisering vad gäller kunskapskraven utifrån nationella mål. Alla deltagare ska stimuleras att nå så långt som möjligt och ha rätt att stödjas på vägen till målet. Med andra ord räcker det inte att våra kursdeltagare vet om att de har en individuell studieplan. De ska även förstå vad som krävs för att klara av SFI-studierna och hur deras studieplaner kopplas till kursplanens kunskapskrav utifrån den studerandes enskilda behov och förutsättningar. Resultat På frågan Har du en individuell studieplan? i den senast genomförda elevenkäten (vt 2013) svarade 73,1 procent av våra kursdeltagare ja medan 77,0 procent svarar ja på frågan Vet du vad du behöver kunna för att bli godkänd på kursen?. Vi har börjat arbeta med en digital ISP där måluppfyllelsen av kunskapskraven för läsa, höra, tala, skriva diskuteras med eleven och antecknas av läraren under

utvecklingssamtalen. I den nya ISPn finns det endast övergripande beskrivning av kunskapskraven, den används som ett medel att göra en av läraren och eleven gemensam skattning av kunskapsnivån i de olika färdigheterna. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Under läsåret 2012/13 tillämpade vi flera olika arbetssätt för att höja den individuella studieplanens betydelse. Alla våra nya kursdeltagare genomgår en introduktionsperiod under vilken en individuell studieplan revideras av introduktionsläraren under det första individuella samtalet med eleven. Den digitaliserade studieplanen följer eleven smidigt från kurs till kurs. De ligger på vår server i stället för i pärmar. På så sätt är studieplanen lättare tillgänglig för de intresserade parterna och har utvecklats till ett mer levande dokument. Dessutom har tid för arbete med individuella studieplaner samt samtal öronmärkts på både deltagar- och lärarscheman i syfte för att individuellt med varje elev gå igenom kunskapskrav, mål och nivå. Detta gör att varje elev får en tydligare bild av vad som krävs inom respektive kurs. Ett resultat där ca en fjärdedel av våra kursdeltagare (enligt elevenkäten vt 2013) fortfarande inte vet att de har en studieplan eller vad de måste kunna för att bli klara i kursen kan vi knappast anse som någon framgång. Det är snarare så att vi ser att det fortfarande är ett utvecklingsområde och under det innevarande läsåret ska vi söka flera vägar att arbeta med att lyfta fram den individuella studieplanen (ännu starkare koppling mellan introduktion och de kurser som eleven ska läsa hos oss, mer vikt på individuella utvecklingssamtal som en del av undervisningen) och med att konkretisera kunskapskraven ännu bättre (exempelvis genom att ta fram en mer konkret lokal kursplan). Bedömning och betygssättning Mål Trots att det som utvärderingen i höstas konstaterade tar lång tid att bli duktig bedömare gav vi oss ett år för att minska antalet felbedömningar och diskrepansen mellan på NP och på kursen. Här handlar det således om våra rutiner och våra lärares vana att bedöma deltagarnas kunskaper och sätta betyg.

Resultat Tabellen 1 nedan redovisar antal genomförda prov, antal och andel på provet samt på kursen för varje kurs i Alvik i förhållande till genomsnittet för hela Stockholms stad under läsåret 2012-2013. Det kan konstateras att Alvik ligger snäppet under genomsnittet vad gäller andelen på prov med undantag för kurs 2B. På kurs 2C är denna skillnad särskilt markant. I fråga om andelen på kursen är förhållandet mellan Alvik och hela Stockholm likadant. Tabell 1 Alvik 2012-2013 kurs prov godkän da på på kursen på prov % på kursen provet % 2B 90 88 89 97,8 91 98,9 95 2C 100 79 85 79,0 85 85,0 91 3C 106 98 101 92,5 93 95,3 97 3D 193 149 163 77,2 81 84,5 89 Samtliga kurser 489 414 438 84,7 87,5 90,5 93 Kolumn anger andelen på provet i hela Stockholm (%) och kolumn anger andelen på kursen i hela Stockholm (%). För hela Stockholm är diskrepansen mellan andelen på NP och andelen på den aktuella kursen 5,5 procent (med högst diskrepans på kurs 3D och lägst på 2B och 3C) medan samma värde för Utbildningsborgen i Alvik ligger på 5,8 procent (högst 3D, lägst 3C). Nästa tabell (tabell 2) redovisar samma siffror för läsåret 2011-2012. Där kan det utläsas att vi hade en diskrepans på hela 11 procent (högst på kurs 3D och 2C) jämfört med 7 procent för Stockholmstad.

Tabell 2 Alvik 2011-2012 kurs prov godkän da på på kursen på prov % på kursen provet % 2B 102 88 94 86 86 92 91 2C 101 70 84 69 76 83 84 3C 91 81 87 89 91 96 95 3D 139 87 107 63 80 77 89 Samtliga kurser Kolumn anger andelen på provet i hela Stockholm (%) och kolumn anger andelen på kursen i hela Stockholm (%). Tabell 3 433 326 372 75 83 86 90 Alvik 2010-2011 kurs prov godkän da på på kursen på prov % på kursen provet % 2B 143 120 128 8 84 84 90 87 2C 123 78 90 12 63 68 73 79 3C 79 73 75 2 92 89 95 92 3D 160 104 117 13 65 70 73 81 Samtliga 505 375 410 33 74 81 kurser Alvik 2009-2010 kurs prov Godkän Godkända da på på kursen på provet på kursen provet % % 2B 142 115 119 4 81 80 84 86 2C 139 75 106 31 54 66 76 79 3C 76 53 68 15 70 87 89 92 3D 169 112 137 25 66,5 70 81,1 83 Samtliga 529 355 430 75 67 82 kurser

Alvik 2008-2009 kurs prov Godkän Godkända da på på kursen på provet på kursen provet % % 2B 151 126 136 10 83 76 90,1 84 2C 120 70 85 15 58,3 65 71 78 3C 107 93 98 5 87 85 92 88 3D 207 137 176 39 66,2 73 85 84 Samtliga 585 426 495 69 73 85 kurser Kolumn anger diskrepansen mellan på provet och på kursen Kolumn anger på provet i hela Stockholm (%) och kolumn anger andelen på kursen i hela Stockholm (%). Tabell 3 här ovan sammanfattar resultat på samtliga prov som genomförts under läsåren 2008/2009, 2009/2010 och 2010/2011. Dessa resultat kan jämföras med resultat från de senaste läsåren. Det kan noteras att diskrepansen minskat och måluppfyllen ökat. Dessutom kan nämnas att antalet deltagare som har fått slutbetyg på kurs D inom 1 år har ökat från 37,4 procent 2011/12 till 38 procent 2012/13. Analys och bedömning av måluppfyllelsen När det gäller kurs 2C och 3 D har diskrepansen minskat, men inte riktigt så mycket som vore önskvärt. En förklaring till detta kan vara att det tar längre tid att genomföra förändringar i de elevgrupperna. Totalt har vi nästan lyckats halvera diskrepansen: från 11 procent 2011/12 till 5,8 procent under läsåret 2012/13. Detta tolkar vi inte enbart som ett tecken på att våra lärare har blivit bättre bedömare utan även på att de rutiner och tillvägagångssätt som vi tillämpar säkrar en mer likvärdig bedömning och betygsättning av deltagarnas kunskaper. Våra SFI-lärare har blivit bättre på att samla underlag för att kunna se varje enskilds elev kunskapsnivå i förhållande till de nationella kunskapsmålen. Likaså har våra bedömningskonferenser efter varje prov bidragit till att vi har fått en bättre samsyn på vad som krävs av eleverna för de olika betygen. Genom detta har vi blivit tryggare bedömare och kunnat reducera antalet felbedömningar eftersom vi inte längre låter elever som inte än är färdiga med kursen göra nationella slutprovet. Betyg och bedömning arbetas även med lokalt, regionalt med andra sfi-

skolor inom koncernen samt nationellt. Exempelvis samlades ca 200 kollegor som jobbar inom affärsområdet sfi från hela landet för erfarenhetsbyte på Tammsviks herrgård den 12-13 juni. Det som inte förändrats jämfört med läsåret 2011/12 är att vår diskrepans, även om den minskat så drastiskt, fortfarande ligger över snittet för hela Stockholmstad. Att lägga sig under Stockholmsgenomsnittet ser vi som vårt mål för läsåret 2013/14, samt att fortsätta minska diskrepansen i kurserna 2C och 3D. Lärandemiljö Mål Vårt mål har varit att revidera likabehandlingsplanen och göra den mera synlig och att alla arbetar för att skapa en god miljö som gynnar utveckling och lärande. Skolan och läraren ska i undervisningen utgå från individens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Alla ska ha studiero och ingen ska känna sig kränkt. Likabehandlingsplanen är central i skolans värdegrundsarbete. Därför är det av stor vikt att den är känd för eleverna och att den aktualiseras i undervisningen. Dessutom visade inspektionen hösten 2012 att värdegrundsarbetet i skolan inte hade tillräckligt framträdande roll. Resultat Den senaste elevenkäten (våren 2013) visade följande: Tycker du att andra elever på skolan respekterar dig? Tycker du att personalen på skolan respekterar dig? De som inte gett ja-svar svarade vet inte. 96,3% ja-svar 95,7% ja-svar Analys och bedömning av måluppfyllelsen Under läsåret som har gått reviderade vi dels likabehandlingsplanen, dels satsade vi på att informera eleverna om skolans policy. Det finns numera en policyblankett som innehåller ordningsregler baserade på likabehandlingsplanen. Varje ny kursdeltagare

tar del av de nedskrivna reglerna och skriver under. Vi har dessutom varit tydligare i och mer konsekventa med att följa våra rutiner vad gäller fall av regelbrott mot skolans policy (samtal, utredning, dokumentering). Att döma av det ovan anförda resultatet har vi lyckats med att skapa en positiv och trygg stämning i skolan som genomsyras av ömsesidig respekt. Lärarna är duktiga på att skapa en god lärandemiljö i klassrummet som har gynnat utvecklingen och vidare lett till bättre resultat. Även på stationer och efter lektioner finner deltagarna studiero. Kartläggning skedde genom elevenkäter som besvarades digitalt en gång per termin. Enkäterna berörde frågor som är kopplade till likabehandling, jämställdhet och arbetsmiljö. Svaren utvärderades inom lärarlaget samt diskuterades i undervisningen. Eleverna har involverats i kartläggningen även genom klassråd och elevråd. Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål Under läsåret 2011/12 fick Utbildningsborgen i Alvik kämpa med att upprätthålla kontinuerlig kontakt mellan våra kursdeltagare och en studie- och yrkesvägledare. Vårt mål för 2012/13 var alltså att åtgärda brister i kontinuiteten och erbjuda intensiv och professionell studie- och yrkesvägledning. Utbildningsborgens mål är, likt arbetsmarknadens mål, att utbilda så många som möjligt inom det svenska språket för att förbereda individerna för framtida studier och arbete. Vi vill också genom yrkes- och studievägledning hjälpa till självhjälp på både kort och lång sikt så att eleverna till slut kan orientera sig själva på utbildningskartan och i arbetslivet. Lärarna bidrar med att ha kontakt med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Resultat Från och med augusti 2012, dvs övergången till ny ägare, har vi kunnat erbjuda våra elever en ny SYV-service i förbättrad utformning. Vår studie- och yrkesvägledare har satt upp mottagningstider på sin dörr så att eleverna kan söka upp henne, men har även

uppsökande verksamhet för individuella samtal och kommer kontinuerligt in i klasserna för att informera. Vår studie- och yrkesvägledare arbetar i team och är även med i studie- och yrkesvägledarkontaktnät inom både Stockholmstad och Jobbtorg i Stockholm. Ett informationshäfte på lättläst svenska som finns framme i receptionerna har tagits fram. Utöver det har de skapat en mapp på Hermods internet-server för att bl.a. personal ska kunna ta del av dokument och information gällande deras elever. Observationer som studie- och yrkesvägledare gjort är att många elever väljer att studera kvar på Utbildningsborgen mot högre nivåer inom det svenska språket. Det finns en medvetenhet hos lärarna vad gäller vikten av kontakt med samhälls-, arbets- och kulturlivet. Det kan man se genom frekventa och varierade studiebesök, teaterbesök och inbjudna föreläsare. (Bibliotek, olika museum, brandkåren, skatteverket, ) Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi gör ett bra arbete, men vi kan alltid bli bättre. Våra studie- och yrkesvägledare ska arbeta fram nytt material och nya informationssätt. En framtidstanke är bland annat workshops, där eleverna får möjlighet att prova själva samtidigt som vi ger information och vi kan nå fler elever med samma slags frågor. Sammanfattande analys Fokus på arbetet med individuella studieplaner har gett resultat. ISP:n har blivit levande dokument som ständigt uppdateras. I och med att ISP:n nu är digitaliserade är det lättare att vidareförmedla dem vid lärar- eller gruppbyten. Dock är arbetet med individuella studieplaner fortfarande ett förbättringsområde. et felbedömningar och diskrepansen har minskat, resultatet är dock inte optimalt så vi fortsätter med arbetet att reducera felbedömningar. Vad gäller likabehandlingsuppdraget så har vi lyckats med att skapa en större delaktighet och förankring hos deltagarna.

Utvecklingsområden och prioriterade insatser för utveckling Det vi tycker är viktigast att förbättra och utveckla i vår verksamhet under de kommande månaderna har här igen sammanfattats i form av en tabell. Kunskaper Område Bedömning och betygssättning Att förbättra / utveckla - lyfta fram den individuella studieplanen genom att förstärka kopplingen mellan introduktion och de kurser som eleven därefter ska läsa hos oss, lägga mer vikt på individuella utvecklingssamtal som en del av undervisningen - konkretisera kunskapskraven ännu bättre genom att ta fram en mer konkret lokal kursplan -att höja bedömarkompetensen hos våra lärare så att alla som bedöms uppnått kursmålen och därmed vara klara med kursen även blir på nationella provet! Kvalitetsrapport är upprättad av Elo Henn Utbildningsansvarig Wiktoria Lööf Utbildningsledare Datum: 2013-09-15