biogasanläggningar WR20



Relevanta dokument
Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Lösningar för lönsamhet

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Vass till biogas är det lönsamt?

Biogas och miljön fokus på transporter

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Statistik Ett komplement till årsredovisningen

Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion

Östersund 17 september 2013

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO

Förädling av rötrest från storskaliga biogasanläggningar

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Johan Sundberg. Profu. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland Tomas Österlund Miljöstrateg

Presentation. Kungshamn

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Rätt slam på rätt plats

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

4 juni 2007 Sol i fjärrvärme

Fredrik Grund Innovatum

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Använd bilderna för prata om hur man sorterar olika slags avfall.

Är biogas något för mig/ min gård?

Omnibusundersökning Återvinning 2009

Rapport: U2014:01 ISSN Avfallsindikatorer Vägledning för hur man kan mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Etanol och biogas ur cellulosarika avfall. Utbildning om Resursåtervinning

Stockholm 15 november 2018

Bilaga: Beräkningsunderlag

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Kortversion avfallstaxan 2019

Låt matresterna få nytt liv

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

AKTUELLA FÖRÄNDRINGAR AV STYRMEDEL MED PÅVERKAN PÅ ENERGIÅTERVINNING

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Problematiken kring insamlingen av biologiskt avfall

Aktivitet Miljöaspekt Kvantitet Kommentar

Biogas i Sundsvall Bräcke

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Biogaskunskaper på stan

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Biofilter, en bra luktreduceringsteknik för Sveriges biogasanläggningar?

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

Samrådsredogörelse. Bilaga 3

Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall. Workshop för färdplan Skåne Malmö Bo von Bahr, SP

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall,

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering. Johan Sundberg, Profu Åsa Stenmarck, IVL

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Storskalig biogödselproduktion, möjligheter och problem

Kortversion avfallstaxan 2018

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

Remissyttrande över Betänkandet av Utredningen om Bioenergi från jordbruket-en växande resurs SOU 2007:36

Förbehandling av matavfall Workshop med Biogas Syd i Malmö den 17 januari 2012

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Teknikval vid rening av rökgaskondensat i avfallsförbränningsanläggningar

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Återvinning av polymerer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

FRÅGOR OCH SVAR REINVESTERING I ETT NYTT KRAFTVÄRMEVERK, AVLOPPSRENINGSVERK OCH BIOGASANLÄGGNING

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

Optimering av olika avfallsanläggningar

SP Biogasar häng med!

Energihushållning i växtodling

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Transkript:

Förädling av rötrest t från storskaliga biogasanläggningar WR20 Sören Gotthardsson Purac/Läckeby Water Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

FRÅGESTÄLLNING Värdering av alternativ till hantering av biogödsel (rejektvattnet) från biogas- anläggningar baserat på huvudsakligen hushållsavfall och lokaliserad i anslutning till större stad. Exempel: Borås Energikombinat Låg värmekostnad Långt avstånd till Göteborg Separat biogasanläggning Hög värmekostnad Kortare avstånd till Kapacitet finns på reningsverk Borås och Göteborg generella för anläggningar för hushållsavfall vilket ger möjlighet för teknikvärdering Frågeställningen aktuell för båda anläggningarna Frågeställningen är komplex och inbegriper ekonomi, nytta av gödning, CO 2 - utsläpp och andra miljöeffekter Utvärdering måste ske via systemanalys

TEKNISKA ALTERNATIV Direkt spridning som biogödsel Stort gödselvärde Stora transport- och lagringskostnader Upparbetning av rejektvatten till produkt Gödselproduktvärde Låga transport- och hanteringskostnader Stora investeringskostnader Stora kemikalie- och energikostnader Upparbetningsprocesser Kemikaliestrippning Ångstrippning Membrankoncentrering Rening av rejektvatten för utsläpp Inget gödselvärde d Stor energiförbrukning

SYSTEMANALYS Alternativ Ny teknik, nya strategier Avfall K ä llor Kvantiteter Sammans ä ttning Mål å l och krav Kostnad, milj ö, skatter, åavgifter, tervinning f ö rbud, mm mm Det kommunala/regionala avfalls - och energisystemet Energi - marknader Avfallssystemet Energisystemet Energi - marknader El Drivmedel Br ä nsle Termisk och biologisk behandling El Fj Drivmedel ä rrv ä rme Biogas, Gas etc Emissioner Emissions - marknad Deponerat material Material marknad Papper Jordbruk Material marknad Papper Kompost CO 2 etc Kompost Metall Kompost Biomull Plast, etc Plast, etc

RESULTAT - SYSTEMANALYS Uppdelning av kostnader, BORÅS Uppdelning av intäkter, BORÅS 12 3.0 10 2.5 8 6 2.0 1.5 4 1.0 2 0.5 0 Avv.+SBR luftstripper ångstripper membran 0.0 Avv.+SBR luftstripper ångstripper membran Produktion av Boråskompost Transport till åkermark Gässlösa Övrig drift & underhåll Boråskompost Koncentrat NH 3 AMS biogödsel Ånga El Kemikalier Kapitalkostnad - Kapitalkostnad - ny N- avvattning rening / lager

RESULTAT - SYSTEMANALYS Uppdelning av kostnader (exklusive Ryaverket), GÖTEBORG Uppdelning av intäkter, GÖTEBORG 12 2.5 10 2.0 8 6 1.5 1.0 4 2 0.5 0 DeAmmon luftstripper ångstripper membran 0.0 Ryaverket DeAmmon luftstripper ångstripper membran Transport till åkermark El Ryaverket Övrig drift & underhåll Koncentrat NH 3 AMS (O)avvattnad Ånga Kemikalier Kapitalkostnad - Kapitalkostnad - ny N- avvattning rening / lager

RESULTAT - SYSTEMANALYS Totala kostnader och intäkter (exklusive Ryaverket), GÖTEBORG Totala kostnader och intäkter, BORÅS 12.0 12.0 10.0 8.0 6.0 10.0 8.0 6.0 Kostnader Intäkter Nettokostnad 40 4.0 40 4.0 2.0 2.0 0.0 DeAmmon luftstripper ångstripper membran 0.0 Avv.+SBR luftstripper ångstripper membran

SLUTSATS Spridning på åkermark mest intressant Rening av rejektvattnet främsta alternativet Av koncentreringsalternativen är membran det som är mest intressant och som har utvecklingsmöjlighet Kostnaden för värme måste vara mycket låg för att ångstrippning skall vara intressant Resultaten utgör underlag och påverkar Borås och Göteborgs beslut om hantering av rejektvattnet tt t Flera intressenter har visat stort intresse för resultaten och analysen