Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson
200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande
Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...1 2 Metoder...1 3 Organisation...2 3.1 Insatser i närområdet...3 3.1.1 Egna resurser...3 3.1.2 Externa resurser och samverkan med andra...3 3.2 Rutiner för att ta emot anmälningar...4 3.3 Något om omhändertaganden...4 3.4 Utredningarna och BBiC...5 3.4.1 Utredningarna och insatserna...5 3.4.2 BBiC...5 3.5 Kostnadsutveckling...7 3.6 Ärendeutveckling...8 4 Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågor...9 4.1 Bedömning...9 4.2 Svar på revisionsfrågor...10
1 Bakgrund och syfte Revisorerna i Uppvidinge kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska socialnämndens arbete med institutionsplaceringar av barn och ungdomar. Socialtjänstlagen (SoL) ger kommunerna i uppdrag att sörja för att barn och ungdomar, som riskerar att utvecklas ogynnsamt, får det skydd och stöd som de behöver. Där så är möjligt ska detta ske i samförstånd med den unge och dess föräldrar, men i vissa fall kan tvångsåtgärder vara tillämpliga. Den övergripande revisionsfrågan är om socialnämndens institutionsplaceringar sker på ett effektivt och ändamålsenligt sätt? Granskningen har omfattat: En kartläggning av förekomsten av institutionsplaceringar och kostnader i samband därmed för åren 2006-2008. Genomgång av rutiner och arbetssätt i samband med institutionsplaceringar, löpande uppföljningar och placeringarnas upphörande. Kartläggning av öppenvårdsinsatser såväl interna som externa. Genomgång av personakter med fokus på vårdplaner. 2 Metoder Vi har tagit del av aktuell dokumentation och intervjuat socialnämndens ordförande och vice ordförande, IFO-chefen (individ- och familjeomsorgen) samt två socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar. Vi har gått igenom fem personakter där barn och ungdomar är eller har varit placerade. Rapporten är i sin faktadel avstämd med socialchefen. 1
3 Organisation Från år 2009 gäller följande organisation för IFO IFO-chef Försörjningsstöd Utredningsgrupp 6 socialsekreterare Enhetschef Öppenvårdsgrupp 8,5 tjänster Utredningsgrupp Gruppen utreder ansökningar eller anmälningar avseende barn, familj och vuxna. Handläggarna har olika ansvarsområden som de har huvudansvar för. Således finns det handläggare för barn 0-12 år, 13-18 år samt 15-25 år och > 18 år. Familjerättsärenden, vårdnadsutredningar och medling handläggs också av gruppen. Öppenvårdsgrupp Sex personer i öppenvårdsgruppen arbetar med boendestöd 1. Tre personer i gruppen arbetar med behandling. En jobbar med missbruksfrågor, en jobbar med ungdomar och den tredje arbetar med insatser i familjen. Öppenvårdsgruppen ska förstärkas under året med en tjänst och ytterligare en tjänst under år 2010. Gruppen är lokaliserad till Åseda. 1 Personer med psykiska funktionshinder kan erhålla boendestöd i form av omvårdnad och aktiva insatser i boendet, enligt SoL 2
3.1 Insatser i närområdet 3.1.1 Egna resurser I vanliga fall beslutar handläggarna i utredningsgruppen om insatser enligt SoL. Alltså kan utredningsgruppen remittera ärenden till öppenvårdsgruppen. Därutöver kan den enskilde få råd och stöd i begränsad omfattning och tid i öppenvårdsgruppen utan att utredningsgruppen har beslutat om detta. För missbrukare med dubbeldiagnoser finns verksamheten Olofskällan att tillgå. Två jourlägenheter, en i Åseda och en Lenhovda, finns för våldsutsatta kvinnor och för bostadslösa personer som är i akut behov av bostad. I vissa situationer kan lägenheterna användas som utredningslägenheter. De tre behandlarna i öppenvårdsgruppen svarar tre dagar i veckan mellan kl. 17.00-18.30 för en telefonjour dit allmänheten kan vända sig anonymt med frågor som rör missbruk eller andra akuta sociala problem. Jourtelefonen är en försöksverksamhet. 3.1.2 Externa resurser och samverkan med andra Rekrytering och utredningar av familjehemmen görs av familjehemskonsulterna på Vård och Behandling Kronoberg. Samarbete förekommer med landstingets mödra- och barnavårdscentraler. Diskussioner pågår med landstinget om att skapa en familjecentral i Åseda i samband med ny vårdcentral. Samverkan förekommer också med landstingets verksamhet Navet. På Navet görs bland annat drogtester. Samarbete förekommer också med landstingets psykiatriska barn- och ungdomsvård samt med habiliteringen. Från och med 1 januari 2009 har socialnämnden för varje skola och förskola utsett kontaktpersoner bland handläggarna i utredningsgruppen. Avsikten är att fånga upp sociala problem tidigt. Kontaktpersonerna kan delta i elevvårdskonferenser. 3
När en anmälan görs från skolan om att ett barn riskerar att fara illa ordnas ett möte där barnet och föräldrarna möter såväl anmälaren som företrädare för socialtjänsten. Detta förfarande kräver att föräldrarna lämnar sitt medgivande till att skolans personal deltar. Med skolan förekommer ett väl utvecklat samarbete. 3.2 Rutiner för att ta emot anmälningar Vi har tagit del av en skriven redogörelse som beskriver mottagningsfunktionen och ärendeflödet i barnavårdsärenden. Av redogörelsen framgår att socialnämnden använder sig av BBiC:s 2 utredningsmodell. När det gäller BBiC se avsnitt 3.4.2 3.3 Något om omhändertaganden Även om insatser för barn och familj görs i hemmiljön, finns det barn- och ungdomar som exempelvis placeras i HVB-hem. Vissa placeringar görs enligt socialtjänstlagen (SoL) och andra placeringar görs enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Placeringar enligt SoL är frivilliga och beslut om dessa placeringar fattar socialnämnden. Placeringar enligt LVU kan ske utan den enskildes samtycke. I dessa fall ansöker socialnämnden om placering i familjehem eller i HVB-hem. Länsrätten beslutar om dessa placeringar i följande fall: om ett barn eller ungdom utsätts för: fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling tar skada om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vårdas ett barn med stöd av SoL i ett annat hem än det egna, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. När barnet har varit placerat i samma familjehem under tre år från det att placeringen verkställdes, ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 föräldrabalken. Har den unge beretts vård med stöd av 2 LVU, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vård enligt lagen fortfarande behövs. Har den unge beretts vård med stöd av 3 LVU, ska socialnämnden inom sex månader från dagen för verkställighet av vårdbeslutet pröva om vård med stöd av lagen ska upphöra. 2 Barns behov i centrum 4
Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Nämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. 3.4 Utredningarna och BBiC 3.4.1 Utredningarna och insatserna Socialnämnden har fyra månader på sig att göra en utredning. Ofta hinner man genomföra dem under denna tid men inte alltid. Insatser på hemmaplan kan bestå av: behandling hos öppenvårdsgruppen. Där kan Aggression Replacement Training 3 (ART) tillhandahållas. stöd av kontaktperson kontaktfamilj Det är svårt att hitta kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Hem som är kontaktfamiljer ska utredas och godkännas. I vissa lägen behöver placeringar utanför hemmet göras. Vid intervjutillfället var elva ungdomar och tre vuxna placerade i familjehem och fyra ungdomar i hem för vård och boende. Minst var sjätte månad gör socialsekreterarna besök hos de ungdomar som är placerade i HVB-hem, för att följa upp de arbetsplaner som är upprättade. Under år 2008 har 117 anmälningar rörande barn och ungdomar inkommit. Av dem har i 43 fall beslut fattats om att ej inleda utredning. Följaktligen har i 74 fall utredning inletts. Beslut om att inleda eller inte inleda utredning fattas av IFO-chefen. Socialsekreterarna har tillgång till extern handledning. 3.4.2 BBiC Personalen på socialkontoret har genomgått utbildningen enligt BBiC. I steg ett utbildar Socialstyrelsen handledare som i sin tur ska utbilda socialförvaltningens personal. En handledare har utbildats i Uppvidinge kommun, som tillsammans med en handledare från VoB Syd har svarat för utbildning av kommunens personal. 3 ART är en evidensbaserad metod som bygger på de tre delarna a) social färdighetsträning, b) ilskekontrollträning och c) moralutbildning 5
BBiC är ett system som bidrar till mer strukturerade analyser och utredningar av barns behov. BBiC har skapats i England. I Sverige har det under Socialstyrelsens ledning anpassats till svenska förhållanden. Av den dokumentation som beskriver BBiC betonas: Barns behov Föräldrarnas förmåga Faktorer i familj och miljö Såväl utredningar som uppföljningar av insatser måste därför omfatta ovanstående områden. Uppvidinge kommun har nu två år på sig att arbeta med utredning och uppföljning enligt BBiC. När de två åren har gått har kommunen att till socialstyrelsen meddela om den avser att fortsätta att använda sig av BBiC. Då blir kommunen licensierad och har rätt att använda sig av BBiC och samtidigt blir den skyldig att använda BBiC i alla utredningar och uppföljningar som rör insatser för barn. Personalen är nöjd med BBiC som ger arbetet struktur. 6
3.5 Kostnadsutveckling Uppvidinge kommuns kostnader 4 för barn och ungdomsvården har för åren 2003-2005 varit högre än kostnaderna i genomsnitt för tio jämförelsekommuner 5 medan kostnaderna för år 2006 och 2007 har varit lägre. Kronor per invånare Kronor 1350 1300 1250 1200 1150 1100 1050 1000 950 900 850 2003 2004 2005 2006 2007 År Uppvidinge Tio jämförelsekommuner 4 Källa: Statistik för Sveriges Kommuner och Landsting. Databasen WebOr 5 Jämförelsekommuner: Örkelljunga, Gagnef, Vännäs, Nordanstig, Sotenäs, Vansbro, Askersund, Nordmaling, Smedjebacken, Ånge. 7
3.6 Ärendeutveckling År 2005 Placerade barn o unga per 1000 i befolkningen enl SoL o LVU antal per 1000 barn 25 20 15 10 5 0 0-12 13-17 18-20 åldersgrupper Riket Kronobergs län Högsby Torsås Uppvidinge År 2006 Placerade barn och unga per 1000 i befolkningen enl SoL o LVU antal per 1000 barn 30 20 10 0 0-12 13-17 18-20 åldersgrupper Riket Kronobergs län Högsby Torsås Uppvidinge 8
År 2007 Placerade barn o unga per 1000 i befolkningen enl SoL o LVU antal barn per 1000 barn 20 15 10 5 0 0-12 13-17 18-20 åldersgrupp Riket Kronobergs län Högsby Torsås Uppvidinge 4 Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågor 4.1 Bedömning Vi bedömer att socialnämndens institutionsplaceringar utreds och genomförs på ett ändamålsenligt sätt i de ärenden som vi har granskat. Vi uttalar oss i denna fråga efter att vi har granskat akterna i ett antal placeringar, tagit del av de rutiner som socialnämnden använder samt intervjuat socialnämndens presidium, enhetschefen för IFO samt två av socialsekreterarna. Vi anser att socialnämnden regelbundet bör informeras om hur anmälningar som inkommit rörande barn och ungdomar och hur många av anmälningarna som har föranlett utredning. Vi bedömer också att socialnämnden har tydliga ambitioner att utöka insatserna på hemmaplan, för att kunna erbjuda barn, vuxna och familjer ett vidgat stöd i deras närmiljö. Vår erfarenhet är att insatser på hemmaplan är värdefulla, men att de aldrig fullt ut kan ersättas med vård i familjehem eller HVB-hem. Vi bedömer också att socialnämnden har påbörjat ett förebyggande arbete i samverkan med kommunens förskolor och skolor. 9
4.2 Svar på revisionsfrågor Förekomsten av institutionsplaceringar och kostnader i samband därmed för åren 2006-2008 I avsnitt 3.5 redovisar vi kostnader i kronor per invånare samt jämför dessa med tio jämförbara kommuner. Vi redovisar i avsnitt 3.6 hur många ungdomar i olika åldersgrupper per 1 000 invånare som har varit i familjehem eller HVB-hem under åren 2005-2007. Vi konstaterar att i detta avseende ligger Uppvidinge på samma nivå som de kommunerna gör i genomsnitt i Kronobergs län. Hur fungerar rutiner och arbetssätt i samband med institutionsplaceringar, löpande uppföljningar och placeringarnas upphörande? Vi bedömer att rutiner och arbetssätt i stort sett är ändamålsenliga. Detta grundar vi på att BBiC används och genom de intervjuer vi har gjort. Vilka öppenvårdsinsatser finns, såväl interna som externa? Under avsnitt 3.1 redovisar existerande öppenvårdsresurser. 10