Bilaga 2 FÖRUT: SKÄRGÅRDEN. Skärgårdsmiljöer för allas naturliga glädje. Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen Remissutgåva

Bilaga 2 FÖRUT: SKÄRGÅRDEN Skärgårdsmiljöer för allas naturliga glädje Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen Remissutgåva

2 Förord Skärgårdsstiftelsens styrelse har beslutat att en framtidsstrategi för stiftelsen Vision 2020 ska arbetas fram. Vision 2020 handlar om att analysera tänkbara framtidsscenarier för skärgården i allmänhet och för stiftelsen utifrån dess stadgar i synnerhet. På basis av dessa ska tänkbara handlingsvägar för stiftelsen att agera för att fullfölja sitt uppdrag formuleras. Initiativet grundar sig på att Skärgårdsstiftelsen firar 50-årsjubileum år 2009. Det finns även en rad faktorer i omvärlden som påkallar behov för stiftelsen att ha manöverutrymme för framtida utmaningar. Vissa är av institutionell art t ex konsekvenser av ansvarsutredningen och arbetsfördelningen mellan lokala, regionala och statliga organ. Andra hänger samman med den sociala, ekonomiska och miljömässiga utvecklingen i skärgården och dess omvärld. Arbetet med visionen har strävat att synliggöra kunskap om förhållanden som är relevanta för stiftelsen. Berörda intressenter har involverats i processen. Skärgårdsstiftelsens styrelse behandlade Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen vid sitt sammanträde den 30 oktober 2008 och beslutade då att utan eget ställningstagande sända rapporten på en bred remissrunda till berörda myndigheter, intresseorganisationer och andra samarbetspartners. Remisstiden går ut den 27 februari 2009. Därefter kommer visionsdokumentet att behandlas och fastställas av stiftelsens styrelse samma vår. Visionen kommer därmed att kunna ges särskild uppmärksamhet under Skärgårdsstiftelsens 50-årsjubileum.

3 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsen bedriver ett arbete som syftar till att formulera en vision för stiftelsen med sikte på år 2020. Denna rapport är en remissutgåva som sänds ut brett till myndigheter, intresseföreningar och andra samarbetspartners. Rapporten och inkommande remissvar kommer att ligga till grund för beslut av Skärgårdsstiftelsens styrelse under våren 2009. År 2009 firar Skärgårdsstiftelsens sitt 50 års jubileum. I remissmaterialet föreslås följande vision för stiftelsen: FÖRUT: SKÄRGÅRDEN Skärgårdsmiljöer för allas naturliga glädje Begreppet Förut har flera betydelser. Det markerar färden framåt mot givna mål. Det markerar också en av Skärgårdsstiftelsens viktigaste ändamål nämligen att föra ut skärgården till befolkningen i första hand i Stockholms län. Slutligen markerar förut även stiftelsens ändamål att skydda och bevara skärgårdens natur och kulturvärden. Underrubriken Skärgårdsmiljöer för allas naturliga glädje sammanfattar några av de nyckelbegrepp som ska vägleda skärgårdsstiftelsens arbete: Tillgänglighet till skärgårdsmiljöerna för olika grupper och människor Varsam utveckling för att ta tillvara skärgårdens särart Ansvar för att bevara mångfalden av olika skärgårdsmiljöer på stiftelsens marker Glädjen i besökarens ögon som uttryck för naturupplevelsen av en betad strandäng, ett genuint skärgårdshemman, en kulturhistorisk fyr eller ett livligt fågelskär. De viktigaste övergripande strategierna för att förverkliga visionen samlas under rubrikerna Kunskap och marknadsföring, Utvecklingsplanering och Samverkan.

4 Innehåll 1 SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN ARBETAR FRAM EN VISION 5 1.1 Inledning 5 1.2 Skärgården i ett historiskt perspektiv 5 1.3 Visionsarbete 11 2 SKÄRGÅRDEN OCH STIFTELSEN UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER 12 2.1 Skärgården och upplevelsesamhället 12 2.2 Intervjuer med myndigheter och intresseföreningarna 12 2.3 Workshops med intressenterna 13 2.4 Workshop med skärgårdsstiftelsens personal 15 2.5 Sammanfattning av kunskaps- och dialogarbetet 17 3 VISIONEN 18 3.1 Förut: Skärgården. Skärgårdsmiljöer för allas naturliga glädje. 18 3.2 Visionens innehåll 19 4 FÖRVERKLIGA VISIONEN 21

5 1 Skärgårdsstiftelsen arbetar fram en vision 1.1 Inledning Skärgårdsstiftelsens ändamål enligt stadgarna är att bevara Stockholms skärgårds egenart, naturvärden och landskapsbild och att främja utvecklingen av friluftsliv, kultur, rekreation och turism. Det slås även fast att stiftelsen ska beakta den bofasta befolkningens intressen. Den vision som Skärgårdsstiftelsen nu arbetar fram vilar på denna grund. Skärgårdsstiftelsens visionsarbete är processinriktat. Det innebär att varje etapp ligger till grund för och påverkar den nästföljande etappen. Stiftelsen är ett barn av sin tid. Det är därför viktigt för förståelsen av stiftelsens utveckling att relativt utförligt redovisa det historiska perspektivet. Därefter diskuteras vad en vision är och står för och hur den praktiskt kan användas. Detta sker genom exemplifieringar av olika organisationers visioner. Men om visionen är grädden på moset så är tillredningen av detta mos själva finessen med visionsarbetet. Vårt visionsarbete har hittills lagats i fyra etapper. Under arbetet med dessa etapper har strategier växt fram som anger färdriktningen mot visionen. Allt detta redovisas i denna remissutgåva. Själva remissförfarandet utgör i sig den femte etappen i vår process mot en framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen. 1.2 Skärgården i ett historiskt perspektiv Stockholmarnas gryende intresse för skärgården kan härledas till den senare hälften av 1800-talet då de nya ångbåtarna börjat trafikera öarna. Författare och konstnärer som August Strindberg och Bruno Liljefors lockade också till besök genom sina fascinerande skildringar av natur och människor i denna för stadsborna säregna bygd. I flera århundraden dessförinnan var det skärgårdsborna som ensidigt besökte Stockholm för att i Fiskarhamnen vid Stadsholmen (Gamla Stan) sälja sina produkter. Under senmedeltiden handlade det främst om saltströmming men senare även om sumpad fisk, potatis, grönsaker, ägg och bär. Fiskarbönderna idkade byteshandel med Mälarbönderna: en tunna saltströmming mot två tunnor råg. En annan näring som blev betydelsefull från 1850-talet och hundra år framåt var sand- och vedtransporter med rospiggsskutorna och vedjakterna. Sanden behövdes när stenstaden skulle byggas och stadsborna ville ha ved till kakelugnar och kaminer. Under 1900-talet har Stockholmarna köpt allt mer mark i skärgården. Kring sekelskiftet handlade det om förmögna stadsbor som köpte hela öar och uppförde grosshandlarvillor. På 1930-talet kom sportstugerörelsen. Tomtbolag och byggfirmor erbjöd, alla som ville och hade råd, att köpa en bit strandnära mark i skärgården att ställa sin stuga på. Sportstugan bytte namn och blev

6 fritidshus på 1950-talet och en ny exploateringsvåg i skärgården följde i spåren på de alltfler nedlagda jordbruken. Jordbruksöarna har successivt omvandlats till fritidsöar. Men när skärgården först kom inom räckhåll för Stockholmarna genom ångbåtstrafiken flydde de ut till Vaxholm, Furusund och Dalarö som badgäster eller ut till öarna som hyresgäster hos skärgårdsborna. I början av 1900-talet reformerades också arbetslivet genom införandet av 8- timmarsdagen 1919 och lagstadgad semester i 12 dagar 1938, vilket ytterligare ökade efterfrågan på fritidssysselsättningar. Friluftslivet ökar i betydelse Politiker och andra opinionsbildare började alltmera diskutera samhällets ansvar när det gällde att skapa möjligheter för människor att idka friluftsliv. Det talades om att statliga och kommunala naturreservat borde inrättas i Stockholms omgivningar och uthamnar i skärgården. I en statlig fritidsutredning 1938 skrev man om friluftslivets betydelse som självläkedomsprocess inom ett allt hetsigare samhälle. Någonstans där såddes säkert fröet till det som så småningom ledde till att Stockholms stad började köpa grosshandlaröar på 1940-talet. De bebyggdes med stugbyar för Stockholmarnas räkning. Och till att Skärgårdsstiftelsen i slutet av 1950-talet blev den regionala organisation som skulle se till att det snabbt växande rörliga friluftslivet i skärgården hade någonstans att ta vägen. Till öar där det öppna landskapet bevarades genom betesdrift och slåtter och där miljön skyddades genom sop- och latrinhantering. Skärgårdsstiftelsen höll sitt konstituerande sammanträde den 20 mars 1959 med tre av länets tyngsta offentliga aktörer länsstyrelsen, landstinget och Stockholms stad - som stiftare. Stiftelsens tillkomst vara noga genomtänkt och förberedd. I början av 1950-talet reviderades den gällande naturskyddslagstiftningen med en starkare betoning på friluftsliv och rekreation. Naturen skulle inte i första hand skyddas mot människan utan i stället vårdas för henne. Samtidigt infördes nya strandskyddsbestämmelser som innebar tillståndsplikt för att bygga inom strandområden som ansågs värdefulla för bad och båtliv. National Trust förebilden National Trust i England sågs som förebilden med den skillnaden att det här rörde sig om ett regionalt organ. Stiftelsens uppgift skulle vara att anskaffa medel för att förvärva värdefulla naturmarker för friluftslivet i skärgården. För att sedan i nära kontakt med myndigheter och andra lämpliga organisationer förvalta och bevara dessa både ur naturskyddssynpunkt och för länets och övriga landets invånares rekreationsbehov. Men stiftelsen skulle också verka för regional utveckling genom att inte enbart tillgodose fastlandsbornas behov av rekreation utan också skärgårdsbornas behov av arbetstillfällen. Detta var ett unikt synsätt. Tidigare hade offentligt ägd mark i skärgården såväl den statliga som stadens alltid skötts av stadsbor som under somrarna tjänstgjort på öarna. Men nu hade skärgården begåvats med en helt ny lokal yrkeskategori tillsynsmännen. Man kan under Skärgårdsstiftelsens hittillsvarande tillvaro ganska tydligt urskilja två skeden eller faser. En första som sträcker sig från början av 60-talet till mitten av 80-talet och som är av

7 utpräglad nybyggarkaraktär. Och därefter ett andra skede från mitten av 80-talet och framåt som skulle kunna kallas konsoliderings- och samordningsfasen Uppbyggnad Det som utmärker den sk nybyggarfasen är en stark expansion både vad gäller markinnehav och personal. Detta var naturligt eftersom det gällde att bygga en bas för verksamheten i form av innehav av värdefulla marker. Sådana fanns också att köpa till följd av den fortgående nedläggningen av skärgårdsjordbruken. Enda begränsningen var egentligen ekonomin, som från början var skral. Genom ökande bidrag från framför allt landstinget och Stockholms stad men även länets övriga kommuner som var aktiva medlemmar i stiftelsen, möjliggjordes så småningom en sådan förvärvspolitik. En ny naturvårdslag hade antagits 1964 och den innebar en mer flexibel skyddsform i naturreservatet. Den kunde användas såväl för skydd av vetenskapliga naturobjekt som främjandet av friluftsområden. Naturreservat som inrättades av andra än staten kunde få statliga bidrag med upp till 50 procent av förvärvskostnaden förutsatt att markerna var av riksintresse och det gällde i hög grad skärgårdsmark. När det sk Storlandstinget bildades 1971 övertog detta genom en överenskommelse med kommunerna hela finansieringsansvaret för Skärgårdsstiftelsen. Det nya landstinget skulle ju förutom sjukvård och kollektivtrafik även ägna glesbygden i länet särskild uppmärksamhet. Eftersom alla länsinvånare betalar landstingsskatt ansågs det också mest rättvist att landstinget anslog medlen till Skärgårdsstiftelsen. För stiftelsen innebar detta ett uppsving. Det nya landstinget lade stor vikt vid skärgårdsfrågorna och stiftelsens anslagsäskanden behandlades i positiv anda. Dessutom underlättades markförvärven genom att statsbidragen fanns att tillgå eftersom landstingspolitikerna såg statens engagemang som en förutsättning för en regional finansiering. Samordning Under 80-talet försämrades den offentliga sektorns ekonomi. Det var inte längre självklart att landstinget kunde anslå medel till förvärv av nya marker. Samtidigt tunnades de intressanta förvärvsobjekten ut. Stiftelsen sökte inte heller längre med ljus och lykta efter nya objekt. Däremot kom stiftelsen i allt högre grad att anlitas av staten som förvaltare av den statliga marken. Det gällde bland annat Bulleröarkipelagen i samband med att den tidigare förvaltaren Domänverket bolagiserats och senare Fjärdlång. I slutet av 1980-talet ägde och förvaltade stiftelsen ca 8 000 ha mark. Och detta var marker som fyllde högt ställda anspråk både vad gällde skiftande naturtyper och geografisk spridning. Det mest angelägna i denna situation blev att konsolidera detta markinnehav och stiftelsens ekonomi. Detta skedde genom att kvalitetsaspekten än mer betonades. Restaureringsarbetet av markerna intensifierades, servicen i naturhamnarna byggdes ut och allt fler byggnader rustades med hänsyn tagen till deras antikvariska värden. Ekonomin inriktades på att öka de externa intäkterna och därmed höja den sk självförsörjningsgraden, dvs dessa intäkters andel av de totala driftskostnaderna.

8 Detta uppnåddes genom en betydligt mer professionell fastighetsförvaltning där bruksvärdeshyror sattes både på fritids- och året runt bostäderna. Vidare genomfördes ett system med årliga hyresförhandlingar även för fritidsbostäderna. Stiftelsen började renodla sin förvaltarroll genom att s k kommersiell verksamhet i ökad utsträckning arrenderades ut mot marknadsmässig omsättningshyra till skärgårdsbor och deras företag. Så var redan från början fallet med vandrarhemmen, som i allt raskare takt nu tillkom. Men detta blev också en lyckad lösning för Utö Värdshus och så småningom alla stiftelsens kommersiella anläggningar. På detta sätt gynnas småföretagandet i skärgården samtidigt som stiftelsen kan koncentrera sin verksamhet till det som man är bäst på nämligen just själva förvaltarrollen inbegripande byggnads- och naturvård, flora- och faunavård samt sophantering och skötsel av naturhamnar. Över 50 skärgårdsbor är idag knutna till stiftelsens verksamhet som anställda tillsynsmän, naturvårdare och jordbruksarrendatorer. Stiftelsens kommersiella operatörer har flera hundra anställda på turistanläggningarna. Ett ytterligare steg i samordningen, som också innebar en kraftig förstärkning av friluftslivets ställning, togs när Stockholms stad 1998 bestämde sig för att skänka sina omfattande skärgårdsmarker till Skärgårdsstiftelsen. I samband därmed skedde en formell ombildning av stiftelsen. Skälet till detta var att de politiska majoriteterna i stad och landsting ville förstärka skyddet av markerna och att det därför i de nya stadgarna skrevs in att stiftelsen inte hade rätt att avyttra sina fastigheter. En konsekvens av detta var dock att stiftelsen måste följa den då nya stiftelselagen och denna tillät inte föreningsliknande beslutsorgan av typ årsmöten. Enligt stiftelselagen är styrelsen högsta beslutande instans. I och med detta kunde länets kommuner m fl organ tyvärr inte längre vara medlemmar i stiftelsen och som sådana aktivt delta i beslutsprocessen. När det gäller de stödjande medlemmarna som utgjordes av privatpersoner och företag m fl blev dessa i stället vänner i stiftelsen. Bevara och utveckla Man skulle också kunna sammanfatta Skärgårdsstiftelsens hittillsvarande verksamhet på följande sätt. I begynnelsen från 1959 var stiftelsen helt och hållet inriktad på att bevara skärgårdslandskapet för friluftslivet. Förvärven gjordes i huvudsak med syftet att säkerställa mark för fortsatt jordbruksdrift och naturvård. Samtidigt erhölls strövmarker och naturhamnar för det rörliga friluftslivet. Genom en väl genomtänkt miljöpolicy med renhållning och sophantering handlade det också mycket om att bevara skärgårdsmiljön i sig. Genom förvärvet av norra Utö i början av 1970-talet involverades stiftelsen också på ett påtagligt sätt i turismen. Den stora satsningen på Utö handlade om att vända en nedåtgående befolkningstrend i ett skärgårdssamhälle genom att utveckla nya besöksanläggningar på ön. Från och med 70-talet kan man därför säga att stiftelsens verksamhet innebär både att bevara och utveckla skärgården. Detta senare accentueras ytterligare av stadens gåva 1998 med öar där turismen i stor utsträckning står i centrum. Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län leds av en styrelse, vars ordförande utses av Stockholms läns landsting. Styrelsen består av ledamöter från landstinget, Stockholms stad och skärgårdskommunerna. Stiftelsens budgetomslutning beräknas till ca 80 miljoner kr under år

9 2009. Ungefär hälften utgörs av bidrag från landstinget för den ideella verksamhet som inte ger stiftelsens några intäkter: renhållningen, naturvården, service och underhåll. Resten är intäkter av den kommersiella verksamheten mm som t ex hyror och arrenden, statliga ersättningar, vänbidrag och sponsring. Totalt äger och förvaltar stiftelsen ca 14 000 ha mark eller omkring 15 % av all mark i skärgården. I övrigt ägs marken till 75 % av privatpersoner. Dessa utgörs av både fastlands- och skärgårdsbor. Återstående 10 % ägs av staten, kommuner, kyrkan, privata bolag och stiftelser dvs juridiska personer. Med de idag skenande markpriserna i skärgården är det knappast längre möjligt för det offentliga att förvärva större markområden. Däremot kan säkert mindre kompletteringsköp ske av råmark i eller angränsande till befintliga naturreservat. Skärgårdsstiftelsen har idag ca 21 000 personer och företag som stöder verksamheten som vänner. Deras roll som inspiratörer och ekonomiska bidragsgivare är central i stiftelsens verksamhet. Det är också denna kärntrupp, nästan en liten folkrörelse i sig, som genom sitt engagemang i hög grad inspirerat politikerna till ökade och långsiktiga satsningar på friluftsliv, turism, naturvård och en levande skärgård. I början var det alltså semesterfirande stockholmsfamiljer och båtlivet som mest intensivt utnyttjade den allmänägda marken i skärgården. Under senare år har allt fler besökskategorier tillkommit som t ex dagturister, båtluffare, vandrarhemsgäster, sportfiskare, kanotister och inte att förglömma när isarna bär skridskoåkare. Både Skärgårdsstiftelsen och Waxholmsbolaget har i ett samarbetsprojekt också förbättrat möjligheterna för funktionshindrade att komma ut och vistas i skärgården. Vad detta betytt och betyder för människors välbefinnande och livskvalitet är inte svårt att föreställa sig. Miljoner och åter miljoner besökare har under åren vistats på stiftelsens öar. Studier har visat att det finns ett klart samband mellan naturupplevelser och hälsa. Man kan därför konstatera att grundtanken från 1930-talet om vikten av friluftslivet som självläkedomsprocess inom ett allt hetsigare samhälle lever lika starkt idag!

Områden som Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar i Stockholms skärgård samt ytterskärgårdar där stiftelsen är andelsägare. 10

11 1.3 Visionsarbete Många företag och organisationer har haft en stor nytta av att arbeta fram en bild, eller vision, av hur man vill att den egna organisationen ska se ut i framtiden. Visionen har blivit en gemensam ledstjärna som visar vägen framåt genom att kraftsamla verksamheten och motivera medarbetarna. En bra vision har väckt lust och inspiration både inom och utom den egna verksamheten. Ett exempel på en vision som haft genomslag kan hämtas från Åre. Där bestämde ett enat näringsliv för något år sedan att Åre 2020 skulle bli den mest attraktiva åretruntdestinationen i Europa. Effekten har sedan något åt tillbaka blivit att det syns allt fler sommarturister på Åres gator. LRF har formulerat en tänkvärd slogan Vi får landet att växa. Syftet är att de gröna näringarna ska inta en tätposition i Sverige vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft. Gränsstäderna Haparanda och Torneå antog 1998 en gemensam vision att bli ett internationellt centrum och en mötesplats för kultur, kunnande, varuflöden, innovationer och människor. Städerna har också fått stora framgångar, t ex genom att bilda ett handelscentrum. Det finns ingen entydig bild av vad en vision är. En vision kan beskriva ett önskat framtida läge eller en bild av vart man är på väg. Den ska ha ett inslag av tidlöshet och inte vara alltför smal. En vision ska också vara begriplig och lätt att kommunicera. Det brukar sägas att en vision är inte riktigt nåbar, men nästan möjlig att åstadkomma. En vision bör utformas med hänsyn till varje organisations särart. Det är viktigt att arbeta systematiskt Bakom en lyckad vision ligger oftast ett hårt arbete, t ex med att kartlägga och förstå sina styrkor och svagheter och analysera hur man påverkas av omvärlden. För att en vision ska få genomslag krävs bra förankring, delaktighet i arbetet med visionen och ledningens fulla engagemang. Det är viktigt att visionen kommer till nytta För stiftelsen är det viktigt att visionen kommer till nytta för stiftelsen och dess anställda som vägledning för hur stiftelsens marker ska utvecklas och skötas. för föreningar, organisationer, kommuner, skärgårdsbor, entreprenörer m fl i deras samverkan med stiftelsen och i deras engagemang i övrigt i skärgårdsfrågorna Några kriterier som stiftelsen haft i sitt arbete är att visionen ska utgå från stiftelsens huvuduppdrag. Den ska om möjligt fånga in både skärgården som sådan och stiftelsens uppdrag, verksamhet och målgrupper.

12 2 Skärgården och stiftelsen utmaningar och möjligheter Sedan stiftelsens styrelse våren 2007 beslöt att inleda arbetet med att ta fram en vision är det en rad insatser som har genomförts. Styrelsen själv har medverkat i flertalet av de olika arbetsmomenten. Till insatserna har hört spaning på framtid och omvärld bl a genom ett seminarium om skärgården och upplevelsesamhället. Ett flertal personer och organisationer har kommit tals bl a genom en serie intervjuer som gjordes på senhösten 2007 och vintern 2008. Därutöver har konferenser och seminarier genomförts med intressenterna, invandrarföreningar och med stiftelsens personal. 2.1 Skärgården och upplevelsesamhället Thomas Fürth, Kairos Future AB, genomförde en workshop med stiftelsens styrelse den 25 oktober 2007. Mötet inleddes med en föreläsning om Det framväxande upplevelsesamhället och dess betydelse för Skärgårdsstiftelsens verksamhet. Föreläsningen byggde på svensk och internationell forskning kring upplevelsenäringarnas allt viktigare betydelse samt Kairos Futures egen forskning kring framtida värderingar och livsstilar publicerade i rapporterna 70-talisterna, 80- talisterna kommer och Rekordgenerationen. Den efterföljande diskussionen blev livlig och infallsrik. Den kunde sammanfattas i tesen: Egentligen handlar det bara om att kunna fånga och fängsla besökaren vid rätt tillfälle och på rätt ställe. Workshopen uppfattades som ett bra och inspirerande avstamp inför det fortsatta arbetet med visionen. 2.2 Intervjuer med myndigheter och intresseföreningarna Ett viktigt led i arbetet var djupintervjuer med representanter för myndigheter och intresseföreningar. Djupintervjuerna gjordes i två delar. Stiftelsen CESAM intervjuade elva myndigheter och organisationer med huvudsakligt säte på fastlandet. Anders Unosson, Skärgårdsstiftelsen, intervjuade tolv intresseföreningar, fyra övriga organisationer med direkt anknytning till skärgården samt invandrar- och handikappföreningar. Intervjuerna genomfördes under perioden november 2007 till januari 2008. Intervjuerna påvisade att det finns många tolkningar av vad Skärgårdsstiftelsen är. En del av tolkningarna beror på den egna utgångspunkten och egna erfarenheten. Till viss del beror de olika tolkningarna på att stiftelsen idag är förhållandevis stor. Stiftelsen gör många olika saker, eller är många olika saker och på många platser i skärgården. Vissa skillnader kan bero på de värderingsförskjutningar som sker över tiden. Vilka värderingar finns idag, när man bedömer stiftelsen och verksamheten?

13 Av intervjusvaren framgår att stiftelsens storlek kan upplevas som ett hot, eller en möjlighet. Mark i skärgården är idag betraktad som betydligt mer attraktiv och ekonomiskt värdefull än när stiftelsen förvärvade markområden under 60- och 70- talen. I intervjuerna med organisationer och myndigheter angavs många positiva omdömen, och uppmaningar till att fortsätta göra skärgårdsområdena tillgängliga för besökare. I detta inbegrep flera att det handlar om att förhindra ökad privatisering och kommersialisering. Viktigt framöver är arbetet med att utveckla miljö och naturvård för att ge de många människorna möjligheter att besöka skärgården. Stiftelsen ska i de sammanhangen också vara en förebild och arbeta med en tydlig pedagogisk roll. Några angav vikten av att stiftelsen stödjer utvecklingen av och för turistverksamheten, och att stiftelsen inte får agera bromskloss eller agera som konkurrent. Stiftelsen skulle kunna bli bättre på att underlätta turistutveckling och näringslivsverksamhet och upplåta mera markyta för entreprenörer. Skärgårdsföreningarnas företrädare hade i princip samtliga höga och positiva tankar om stiftelsen. Här kanske det märks tydligast, att när andra delar av samhället minskar sina insatser så finns Skärgårdsstiftelsen på plats och är synlig. Detta leder till att stiftelsen får många önskemål och krav gällande infrastruktur, boende, arbete och mycket annat som man gärna ser att stiftelsen tar hand om. Men, säger man samtidigt, Skärgårdsstiftelsen måste bli bättre på att föra en dialog med oss skärgårdsbor om saker och ting inom respektive område. Tillsynsmännen värderas högt för sin kompetens. Den kompetensen skulle flera organisationer vilja ta mera del av för gemensamma projekt som kan handla om naturvård och kulturinsatser. En generell sammanfattande kommentar från intervjuerna är att bilden av Skärgårdsstiftelsens existensberättigande idag, om 10 år och om 20 år inte har ett gemensamt svar, utan varierar beroende på den egna organisationens verksamhet och framtida förväntan. 2.3 Workshops med intressenterna 2.3.1 Framtidsdagen 16 juni 2008 Stiftelsen gick ut brett med inbjudan till en framtidsdag den 16 juni 2008. Företrädare för de som bor, arbetar, färdas, turistar och vistas i skärgården inbjöds liksom aktörer som arbetar med planering, miljöfrågor, näringsliv, turism, service, trafik och andra viktiga frågor för Stockholms skärgård. Ca 80 personer deltog i konferensen som genomfördes i Landstingssalen i Stockholm. Konferensen bestod av tre delar som varvades under dagen: paneldiskussioner om historia, nuläge och framtid i Skärgården, utmanande föreläsningar av Jerker Söderlind, forskare från KTH samt Gunnar Ohrlander, författare och debattör samt gruppdiskussioner i sex arbetsgrupper. Bevara och utveckla Paneldiskussionen bekräftade att stiftelsen spelar en viktig roll i många avseenden ur miljövårdperspektiv, ur besöks- och turistperspektiv och ur näringsperspektiv t ex genom att arrendera ut mark och byggnader till jordbrukare, turistentreprenörer m fl. Inför framtiden trycktes på betydelsen av att stiftelsen är med och bevarar det specifika i skärgården det är detta

14 som är det stora värdet både för de fastboende och för besökarna. Stiftelsen bör fortsätta att skapa tillgänglighet för gemene man och ta ett ansvar för information. Jerker Söderlind ansåg att Stockholm har vänt skärgården ryggen till skillnad från tidigare i historien. Han ifrågasatte begreppet bevara och ansåg att skärgårdens attraktivitet kan tas till vara genom att öppna för småstadsbebyggelse. Gunnar Ohrlander uppehöll sig vid skärgårdens särart och uttryckte skepsis mot en markanvändning för vindkraftsutbyggnad i större skala. Varsam utveckling Temat för arbetsgrupperna var Vad bör finnas med i en vision för Skärgårdsstiftelsen 2020?. Enligt deltagarna ska stiftelsens vision bygga på en varsam utveckling av skärgården. Man ansåg också att stiftelsen bör ha en skärpt profil och varumärke som tydligare markerar vad stiftelsen står för gentemot nya och gamla målgrupper. Enligt stadgarna ska stiftelsen bevara skärgårdens kultur, miljö och natur och att utveckla förutsättningar för turism och service. Nu är det dags att gå vidare med att bredda, dvs att stiftelsen gör det möjligt för fler och nya målgrupper, inte minst de nya svenskarna och personer med funktions- och rörelsehinder, att komma ut i skärgården och att fördjupa kunskapen om skärgården så att fler människor ges möjligheten till nya och spännande kultur- och naturupplevelser i skärgårdslandskapet. Mångfald och dialog Deltagarna i konferensen ansåg att det är viktigt att stiftelsen uppmärksammar olika perspektiv och målgrupper besökare och turister, fastboende och fritidsboende, liksom natur- och kulturvårdsperspektivet. Samverkan och öppenhet bör spela en viktig roll i stiftelsens framtidsvision. Dialogen med de bofasta om planering och utveckling är viktig. Dialog behövs också med fritidsboende, med de kommersiella aktörerna och självklart med myndigheterna stat, landsting och kommuner. Många framförde synpunkter att stiftelsen ska bidra till mångfalden i skärgården. Mark ska avsättas för ett starkt naturskydd, men också för utveckling i samarbete med lokala entreprenörer antingen i småskalighetens tecken eller för kommersiella projekt i rimlig skala allt efter öarnas förutsättningar. Stiftelsen får gärna vara en katalysator och motor för utvecklingsarbete. Flera var öppna för att stiftelsen när värdefulla tillfällen erbjuds, ska köpa mark, men stiftelsen får inte bli dominant. I den mån stiftelsen bygger nytt, ska det ske med lokal hänsyn. Det är viktigt att stiftelsen är ett föredöme, inte minst när det gäller användning av ny miljövänlig teknik. Det föreslogs att stiftelsen ska arbeta mer med kretsloppsöar. Flera var inne på behovet att stärka jordbruk med betesdrift som ett sätt att hålla marker och hagar öppna men även som en attraktion i sig. I många inlägg uttrycktes uppskattning för tillsynsmännen och deras kompetens. Många tyckte även att de bör få fler uppgifter t ex att jobba ännu mer med service, guidning och värdskap för besökare. Andra frågor som stiftelsen bör beakta Det rådde stor enighet om att utvecklingen i skärgården under senare år börjat kärva. Bland annat behövs fler barnfamiljer i skärgården. Hotad service behöver säkras. Det behöver ske en

15 säsongsförlängning och fler övernattningar inom turism och besöksnäring. Besöksströmmarna behöver kanaliseras bättre för att minska slitage och konflikter. Fler arbetstillfällen som skapas bör göras åtkomliga för skärgårdsborna. Kunskapen om skärgården i omvärlden är otillräcklig. Den unga generationen vet ingenting, sade någon. Resultatet är att många presumtiva besökare aldrig hittar ut i skärgården. Det leder också till att många kommer ut i skärgården utan att veta vilken hänsyn man ska ta till medmänniskor och natur. Många klagade på att även myndigheterna har bristfälliga kunskaper. De fastboende framhöll att skärgården är deras hembygd. Många upplevde en obalans mellan besökarnas rättigheter och skyldigheter. Det påpekades att det sker överträdelser inom fisket och när det gäller många båtars framfart i skärgården. Skärgårdens olika ansikten under årstiderna diskuterades mycket. Det sades bland annat att vi skärgårdsbor har valt att bo i det grafiska blad som skärgården är under stora delar av året. Just den tystnad och orördhet som finns är enligt många samtidigt en utgångspunkt för att utveckla turismen Naturvården bör knytas ihop med besöksnäringen. Det efterlystes flera paket året runt, flera guidade turer och bättre tillgänglighet till stränderna. Vi kör ut folk, men allt är stängt sade en av deltagarna. Det är viktigt att de som har besökt skärgården har något att berätta när de kommer hem, var en annan replik. 2.3.2 Seminarium med invandrarföreningar Den 4 juni 2008 träffade Stiftelsen ett tjugotal företrädare för invandrarorganisationerna. Vid seminariet blev två av begreppen, som nämns i arbetet med Vision 2020, mycket tydliga: 1. Bredda för nya målgrupper 2. Fördjupa kunskapen om skärgården Skärgård, och Dalarna, upplevs som svenska företeelser. Skärgårdsstiftelsen kan medverka till att göra skärgården tillgänglig för invandrargrupper på olika sätt. Artiklar i egna medlemsbladen, lägerskolor, kontaktverksamhet med invandrarföreningar var några av saker som nämndes vid seminariet. Många av invandrarföreningarna har små ekonomiska resurser, och därför behövs också hjälp att hitta aktiviteter som är ekonomiskt överkomliga. 2.4 Workshop med skärgårdsstiftelsens personal En konferens med stiftelsens personal om visionen genomfördes den 2-3 september 2008. I konferensen deltog ett 50-tal av Skärgårdsstiftelsens personal från fält och kansli. Målet för konferensen var att i gemensamma diskussioner och i grupparbeten ta ställning till några grundläggande frågor inför framtiden: Hur påverkas stiftelsens grundläggande uppgifter till 2020? Vad betyder visionen både för kansli- och fältarbetet i framtiden? Hur bör våra områden utvecklas och planeras för att vara attraktiva för framtidens besökare?

16 Om stiftelsens uppgifter konstaterades, vid konferensen, att två av de centrala utmaningarna är att varsamt utveckla och göra skärgården attraktiv och tillgänglig för breddade besöksgrupper. Om skärgårdens utveckling och miljö sades att stiftelsen som markägare gör det ingen annan markägare i skärgården gör, nämligen bjuder in besökare till välskötta marker just för dem. Miljöhänsyn är viktig i utvecklingsarbetet t ex ekoturism, kretsloppsöar och att få bort sopor och sophantering från skärgården. Det finns många idéer om att synliggöra befintliga och skapa nya attraktioner Samla stiftelsens entreprenörer under ett klimatsmart varumärke Besöksströmmarna som kommer ut i skärgården behöver kanaliseras för att få mindre slitage. Orörd natur bör också kunna ses som utveckling Stiftelsens personal såg en breddning av besöksgrupperna som mycket önskvärd. Viktiga målgrupper är ungdomar, nysvenskar och funktionshindrade. Skolan är en viktig kanal för att nå dessa grupper och också för att öka kunskaperna om skärgården. Befintliga faciliteter för funktionshindrade ska stärkas och nybyggen ska vara anpassade till denna målgrupp. Personalen ansåg att det är viktigt att stiftelsen upprätthåller distinktionen mellan rekreation, som är ett av stiftelsens huvuduppdrag, och turism. Samtidigt var man enig om att den kommersiella turismen är en förutsättning för en levande skärgård. Många var bekymrade för den korta säsongen, som kanske tenderar att bli allt kortare. Senaste sommar varade högsäsongen 4,5 veckor. I diskussionen var personalen inne på att det behöver utvecklas upplevelser och paket och att många outnyttjade möjligheter finns. Generellt lägger personalen stor vikt vid att stiftelsens samlade kunskaper når ut i samhället. Många tyckte att kunskaperna på många håll är skrämmande dåliga. Bristen på kunskap medför att det inte är lätt att balansera kommersiella intressen. Önskvärt ur personalens perspektiv är även öppenhet och dialog med de bofasta, intresseföreningarna och företagen i skärgården. Personalen berörde även vad som krävs av stiftelsen och dess medarbetare för att den önskvärda utvecklingen ska uppnås. Det sades bl a: Öka fältpersonalens kunskaper och specialisera mera eftersom olika områden förutsätter olika kompetens Fältpersonalens värdskap och informationsansvar bör understrykas. Tillsynsmännen är något av tusenkonstnärer. Kansliet ska vara skickliga lobbyister och ha en helhetssyn Kompetensbehov är bl a bemötande, konflikthantering, säkerhet, språk

17 Ta tillvara mångfalden i stiftelsens marker Personalen noterade att besökarnas beteenden och förväntningar ständigt förändras. Det är därför en tillgång att stiftelsen har en så stor bredd i sitt markinnehav och det är viktigt att matcha stiftelsens mångfald mot besökarnas mångfald. Stiftelsen ska vara en garant för kvalitet och vara beredd att göra mer för att aktivera och förmedla kunskaper till besökarna. Personalen ansåg att en varsam utveckling är önskvärd med hänsyn till det känsliga skärgårdslandskapet. En allmän mening bland personalen var att det behövs en rullande utvecklingsplan för varje område som stiftelsen äger och förvaltar. Den ska vara en röd tråd för alla som arbetar i stiftelsen. 2.5 Sammanfattning av kunskaps och dialogarbetet Efter att skärgården upplevdes ha en relativt gynnsam utveckling under 80- och 90-talen har det återigen uppstått en växande oro. Utvecklingen är osäker, särskilt på öarna utan fasta förbindelser eller statlig vägfärja. Befolkningsunderlaget sviktar och servicen försämras. Miljöhoten upplevs idag mer påtagligt av många klimathotet, algblomningen och det igenväxande kulturlandskapet. Skärgården är mycket beroende av omvärlden för arbete och försörjning. Många skärgårdsbor märker av att besökare och turister konsumerar skärgården på ett helt annat sätt i dag än för något år sedan. Turister får nya vanor och ställer nya krav Det som gällt under senare tid är kortare besök med ökade krav på attraktioner och faciliteter. Nya värderingar skapar också nya möjligheter. I ett av de seminarier som arrangerats konstaterades att skärgården kan få ett uppsving i upplevelseekonomin. Skärgården har en egenart som kan exploateras mer. Tystnad och stillhet är saker som efterfrågas. Det upplevs att allt fler invånare i Stockholmsregionen har en svag relation till skärgården. Kunskaperna om skärgården försämras. Många anser även att det politiska intresset har minskat och att det inte längre är lika tydligt vem som är drivande i skärgårdspolitiken. En slutsats som kan dras är att förväntningarna på Skärgårdsstiftelsen är ökande men förväntningarna drar åt olika håll. Somliga anser att stiftelsen bör vara en motvikt mot kommersialiseringen att stiftelsen bör göra mer för att fler grupper ska kunna besöka skärgården Andra att stiftelsen bör vara en motor för näringslivsutvecklingen En del menar att stiftelsen ska göra mer för att bevara skärgårdens natur och miljö

18 3 Visionen 3.1 Förut: Skärgården. Skärgårdsmiljöer för allas naturliga glädje. Arbetet med att förverkliga en vision för Skärgårdsstiftelsen förelås bedrivas under rubriken Förut: Skärgården med underrubriken Skärgårdsmiljöer för allas naturliga glädje. Detta begrepp har flera betydelser. När man befinner sig på sjön ligger färdriktningen förut. Ett visionsarbete handlar om att komma framåt mot givna mål och att bygga upp en beredskap för att kunna hantera de utmaningar som både kan uppkomma under färden och när man väl har nått fram till sitt mål. Visionen står för en tydlig utveckling av insatserna från Skärgårdsstiftelsen och dess samarbetspartners i en klar gemensam riktning. En stor del av arbetet med visionen handlar om att föra ut information och kunskaper på olika sätt och till skilda grupper. Det gäller t ex: Grupper av invånare i Stockholms län som i ökad utsträckning skulle kunna ta del av det som skärgården har att erbjuda. Personer med invandrarbakgrund, personer med funktionshinder samt barn och ungdomar är tre grupper som det är viktigt för Skärgårdsstiftelsen att nå ut till. Besökare till Stockholmsregionen från övriga Sverige, Europa och världen. Att öka kunskaperna om de värden som skärgården kan erbjuda turister och affärsresenärer kan påtagligt öka Stockholmsregionens attraktionskraft. Personer som redan besöker skärgården och som med ökad kunskap kan få ett berikat friluftsliv i samklang med natur, kultur och skärgårdsbor. Samtidigt som visionen pekar mot framtiden är det viktigt att ta tillvara och lära sig av Skärgårdens historia dvs hur skärgården var förut. På Skärgårdsstiftelsens marker finns över tusen byggnader som representerar tre sekler; 1700-tal, 1800-tal och 1900-tal. En av Skärgårdsstiftelsens viktigaste uppgifter är att bevara natur- och kulturvärden i skärgården och samtidigt skapa möjligheter för en bred allmänhet att ha tillgång till det unika landskapet. Underrubriken Skärgårdsmiljöer för allas naturliga glädje sammanfattar några av de nyckelbegrepp som ska vägleda skärgårdsstiftelsens arbete: Tillgänglighet till skärgårdsmiljöerna för olika grupper och människor Varsam utveckling för att ta tillvara skärgårdens särart Ansvar för att bevara mångfalden av olika skärgårdsmiljöer på stiftelsens marker Glädjen i besökarens ögon som uttryck för naturupplevelsen av en betad strandäng, ett genuint skärgårdshemman, en kulturhistorisk fyr eller ett livligt fågelskär.

19 3.2 Visionens innehåll Förslag till prioriterade insatsområden Under arbetet med visionen har fyra delområden vuxit fram som ett sätt att beskriva huvudinnehållet i visionen: 1. Bredda skärgården som besöksmål genom ökad tillgänglighet för många grupper 2. Fördjupa kunskaperna om skärgården 3. Utveckla besöksmålen och upplevelsen av skärgården och därmed bidra till ökad sysselsättning för skärgårdens bofasta 4. Bevara skärgårdens landskap och miljö För att kunna arbeta med samtliga dessa insatsområden är det av avgörande betydelse att Skärgårdsstiftelsen samverkar med skärgårdens bofasta och andra intressenter. De olika insatsområdena spänner över ett brett fält, vilket kan illustreras i nedanstående figur. Bredda skärgården som besöksmål Stockholms skärgård är en skatt som alltför många ännu inte har upptäckt. Skärgårdsstiftelsen är en stor markägare och har som viktig uppgift att skapa tillgänglighet till skärgårdsmiljöer för en bred allmänhet. Tillgängligheten kan ökas på flera olika sätt. En viktig del i arbetet är att kontinuerligt föra ut kunskap och information om skärgården och skärgårdsmiljöerna, och att marknadsföra besöksmål i skärgården för en bred allmänhet i första hand i Stockholms län. En annan central del är att rent fysiskt främja tillgängligheten på stiftelsens marker och arrangemang på skärgårdsöarna. Arbetet med att bredda skärgården som besöksmål riktar sig till flera specifika målgrupper. De viktigaste målgrupperna finns, t ex bland personer med invandrarbakgrund, människor med funktions- och rörelsehinder samt skolbarn och ungdomar. De som redan besöker skärgården

20 och har nätverk och kontakter med presumtiva nya besökare är en annan målgrupp som kan spela viktig en roll som ambassadörer för skärgården. Fördjupa kunskaperna om skärgården Det finns behov av att öka kunskapen om skärgården i omvärlden på en rad områden. Exempel på detta är skärgårdens olika ansikten under året. Många som besöker skärgården gör det enbart under sommarmånaderna och är inte förtrogna med förhållanden och möjligheter under resten av året. Ett område där fördjupande kunskaper behövs är om de kulturmiljöer som finns på stiftelsens marker, vilken historisk bakgrund som ryms i dessa miljöer och hur tidigare livsbetingelser och utveckling i skärgården kan ge oss ökade insikter om vårt samlade kulturarv. Det är också angeläget att öka lärandet om mångfalden i skärgårdens natur, och vilka villkor som behöver uppfyllas för att naturvärdena ska vidmakthållas för framtiden. Utveckla skärgården Samtidigt som skärgårdens värden är en ständig tillgång finns osäkerhet om utvecklingen på flera områden, t ex när det gäller befolkning och ekonomi. Skärgårdsstiftelsen har stort ansvar även på detta område, bl a genom att vara en av skärgårdens största arbetsgivare. Genom att arrendera ut mark och byggnader fungerar stiftelsen som indirekt arbetsgivare åt flera hundra personer som gör insatser i skärgårdens besöksnäring. En varsam utveckling av stiftelsens områden och verksamhet behövs. Genom att stiftelsen har en så stor bredd i sitt markinnehav finns stora möjligheter att bidra till detta och att bidra till utökad service till skärgårdens besökare. Att ge bättre förutsättningar för att ta tillvara skärgårdens attraktivitet är en viktig utvecklingsfråga. Det kan handla såväl om att synliggöra befintliga och skapa nya attraktioner, som att utveckla säsongen utöver sommarmånaderna. Bevara skärgårdens landskap och miljö En kärna i stiftelsens verksamhet är att vara med och bevara skärgårdens specifika kvaliteter. På detta område kan stiftelsen skapa stora värden både för de fastboende och för besökarna i skärgården. Genom att skapa tillgänglighet till stora markområden kan stiftelsen göra begreppet allmänhetens skärgård till verklighet.

21 4 Förverkliga visionen Tre viktiga strategiska fält har vuxit fram under visionsarbetets gång: Behovet av kunskapsinsatser och marknadsföring, behovet av utvecklingsplanering och behovet av samverkan. Kunskap och marknadsföring Det behövs insatser för att fler i Stockholmsregionen ska upptäcka och vilja ta del av det som skärgården kan erbjuda. Det finns många grupper som har en svag relation till skärgården. Det finns också ett reellt kunskapsbehov som behöver tillgodoses. Det senare gäller inte bara allmänheten utan även beslutsfattare och opinionsbildare. För att öka tillgänglighet och attraktivitet behövs utveckling både när det gäller hur unika upplevelser kan arrangeras och hur kompetensbehov hos de personer som arbetar med besökare kan säkerställas. Arbetet med att fördjupa kunskaperna behöver bedrivas på flera fronter. Det handlar om att kanalisera kunskaper från tillsynsmän, naturvårdare och jordbrukare inom Skärgårdsstiftelsen, liksom från andra som nyttjar skärgården på olika sätt. Myndigheter, kommuner, organisationer och forskningsinstitutioner tar kontinuerligt fram ny kunskap som har bäring på skärgården. Uppenbarligen är detta uppgifter som Skärgårdsstiftelsen inte ensam kan gå i land med. Ansvaret och intresset för skärgården delas med många andra aktörer både i den offentliga, frivilliga och kommersiella sektorn. En bred samverkan behövs. Från stiftelsens sida har följande behov identifierats: ta fram och föra ut kunskap om skärgården historia, flora och fauna och kultur. Skärgårdsstiftelsen har sedan länge en omfattande produktion av sådant material. Hit hör regelbunden utgivning av skrifter och böcker samt stiftelsens webbplats (www.skargardsstiftelsen.se). Det behövs ett arbete att föra ut stiftelsens och andras material till en bredare allmänhet. marknadsföra att arbeta så att det väcks en större efterfrågan på att uppleva skärgården i hela sin mångfald naturupplevelser, kultur, evenemang, måltider, äventyr och stillhet både i form av rekreation och turism förbättra tillgängligheten både fysiskt och ekonomiskt för strategiska målgrupper Stiftelsen har identifierat tre målgrupper som är särskilt viktiga: Skolbarn och ungdomar Personer med invandrarbakgrund Personer med funktions- och rörelsehinder. Utvecklingsplanering Stiftelsens marker, som alla är avsedda för allmänheten, har en mycket stor spännvidd, allt ifrån planerade relativt tättbebyggda områden till ensliga öar och marker som kräver särskild varsamhet. Markerna innehåller även många Saltkråkanidyller, unik bebyggelse som minner om skärgården under självhushållningens tid.

22 De naturreservat som stiftelsen äger och förvaltar är alla unika. Tillsammans har dessa områden en enorm mångfald. En utgångspunkt för utvecklingen av dessa områden är de skötselplaner som fastställs av länsstyrelsen. Arbete med naturvård och en renare skärgård är en central fråga för stiftelsen. Det handlar om ett brett spektrum av åtgärder, alltifrån sopmajor och naturstigar till miljöövervakning och ekoturism. Det behövs en kontinuerlig diskussion om vad det innebär att bevara landskap och miljö i en värld där det sker ständiga förändringar. Även detta ställer krav på utvecklingsarbete t ex för att hålla byggnader och anläggningar i bra skick. För att förverkliga visionen ser stiftelsen ett behov att göra planeringen av områdena mer heltäckande och samtidigt mer transparent. Ett viktigt strategiskt instrument blir därför att införa en utvecklingsplanering enligt följande utgångspunkter. Den ska: bygga på varje områdes möjligheter och begränsningar och ta hänsyn till fastställd skötselplan staka ut hur området ska utvecklas för turism, nya attraktioner, tillgänglighet och naturvård och hur avvägningen ska ske beskriva hur information ska ske och hur olika målgruppers behov ska beaktas; innehålla prioriteringar när det gäller skötsel och underhåll av mark, byggnader och andra anläggningar vara ett underlag för längre ekonomisk planering och budgetering och kontinuerligt följas upp Samverkan Det finns många viktiga intressenter i arbetet med att utveckla Stockholms skärgård. Skärgårdsstiftelsen är en av dessa. En central fråga för att kunna fullgöra arbetet med de fyra delområdena bredda, fördjupa, utveckla och bevara är utvecklad samverkan med andra aktörer. Samverkan för att bredda skärgården som besöksmål behövs bl a avseende marknadsföring, transporter och arrangemang. Gemensamma insatser behövs för att nå ut till och utveckla kommunikation med och aktiviteter för nya målgrupper. Ett delmål kan vara att alla skolbarn i Stockholmsregionen någon gång under sin skoltid ska ha besökt Stockholms skärgård. Samverkan för att fördjupa kunskaperna behövs bl a avseende underlag för och produktion av material och information som pedagogiskt kan beskriva skärgårdens värden. Flera intressenter arbetar med att kartlägga och sammanställa kunskap om skärgården och dess historia, natur och kultur. Det är viktigt att denna kunskap kan användas brett i utvecklingsarbetet. Samverkan när det gäller att utveckla skärgården kan bl a innebära att bygga vidare på den samverkan som redan finns mellan stiftelsen och arrendatorer av mark och byggnader och andra bofasta i skärgården, och att utveckla denna samverkan till fler områden. Ett viktigt samverkansområde är att utöka säsongen till en större del av året.

Samverkan när det gäller att bevara skärgårdens landskap och miljö innefattar att gemensamt definiera miljövärden, identifiera miljöhot och att arbeta med gemensamma mål. Det behövs en utvecklad dialog för att hitta ett fungerande samspel i en utvecklingsplanering för skärgården som innefattar att ta tillvara natur- och kulturvärden. 23