Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954 Isabellor kallas säkerligen Bella. De tio vanligaste namnen på hanhundar i Sverige har samtliga också tvåbenta bärare. Men det är bara tre av dem, Charlie, Sigge och Max, som har fler mänskliga bärare än Bella på honhundarnas tiondeplats. Färst mänskliga bärare har Zorro med sexton tvåbenta, varav tre som tilltalsnamn. Ur. Hundars namn allt mänskligare. På Språktidningens blogg. Spraktidningen.se/blogg 1. Ge exempel på följande ordklasser ur texten i rutan ovan. Inte alla ordklasser finns dock med i texten. När inget exempel finns i texten ge en definition och ett exempel på ordklassen som du själv hittar på. McGregor s. 83-85 Dahl Grammatik kap. 4, 5, 6, 11 Josefsson kap. 2 a. Verb: stycke 1 är, är, kallas Stycke 2 har, är, har, har b. Adjektiv: Stycke 1 vanligaste, vanliga, sällsynt, Stycke 2 vanligaste, tvåbenta, mänskliga, mänskliga, tvåbenta (nominaliserat eller med elliptiskt substantiv) c. Adverb: Stycke 1: också, mest?, åtskilliga?, säkerligen Stycke 2: samtliga?, också, bara, fler?, färst?, varav d. Pronomen: Stycke 1: mest?, åtskilliga? Stycke 2: samtliga?, det, dem, som?, fler?, färst? Det, den, de kan användas både som pronomen och som artikel. Ovan används de endast som bestämd artikel. Som Klassas i Svenska Akademiens Språklära som en subjunktion. Den har dock setts på olika sett. Josefsson (s. 80) nämner att som i traditionell grammatik sågs som pronomen. Men att den numera brukar ses som subjunktion. Josefsson (s. 168) påpekar också att ibland kan som ses som preposition. Detta gäller fall såsom Men han har inte sprungit lika långt som dig. (Josefsson s. 168). Många, mycket, få, mest denna typ av ord klassas av Svenska Akademiens Språklära som
myckenhetspronomen. Dock kan mängd och kvantitet också uttryckas av adverb, och adverb används ofta som bestämning av adjektiv eller andra adverb, så kanske kan vi se mest, fler, osv som adverb. (Ofta använder lingvister sig av en ordklass som kallas quantifiers på engelska.) Därav kan det också vara så att dessa ord ses som pronomen när de bestämmer substantiv och som adverb när de bestämmer adjektiv eller annat adverb (Stroh-Wollin s. 22). e. Preposition Stycke 1 på, i, med, av Stycke 2 på, av, på, med f. Konjunktion Stycke 1 men Stycke 2 men g. Subjunktion Stycke 1 - Stycke 2 som? Exempel på subjunktioner vore: Ex. Eftersom vi gillar språk läser vi lingvistik. Medan de tittade på TV åt de chips och myste. h. Räkneord Stycke 1 tio, 1065, 11954 Stycke 2 tio, tre, sexton, tre i. Interjektion Stycke 1 - Stycke 2 - Exempel på internjektioner vore: Aj! Det där gjorde ont. Hej! Hur mår du idag? Jädrans. 2. Kalle växte upp i Stockholm men flyttade som 14-åring till Göteborg. a. Vilket tempus är denna mening skriven i? PRETERITUM b. Ändra meningen till ett annat tempus: Kalle har växt upp i Stockholm men nu, som 14-åring, ska han flytta till Göteborg. Kalle växer upp i Stockholm men flyttar som 14-åring till Göteborg. McGregor tempus s. 73 Dahl Grammatik tempus kap. 11, 12 Josefsson textbok tempus s. 76-77
3. Ordna följande nominalfraser i bestämda och obestämda: De vanligaste namnen Honhundar Vanliga kvinnonamn 1065 bärare landet Sverige Honhundarnas tiondeplats Tilltalsnamn BESTÄMDA NF De vanligaste namnen Landet Sverige Honhundarnas tiondeplats OBESTÄMDA NF honhundar Vanliga kvinnonamn 1065 bärare Tilltalsnamn McGregor s. 107-110, 111-112 (fraser) Dahl Grammatik s. 13, 14 En nominalfras är en fras vars huvudord är ett substantiv eller ett pronomen. En fras är ett eller flera ord i en mening som tycks höra ihop. Man brukar använda olika hierarkitester när man försöker bevisa att något är/inte är en fras (se McGregor s. 108-110). Bestämdhet (kallas även Species på svenska) uttrycks ofta av bestämda och obestämda artiklar. Men vissa ord behöver inga artiklar för att visa om de är bestämda eller obestämda. Egennamn (Sverige, Anna, etc.) är bestämda. 4. Ange om följande meningar är aktiva eller passiva: a. Karin gav en bukett blommor till Per. AKTIV b. De åkte till Stockholm med tåget. AKTIV c. Studenterna fick diplom när de slutade. PASSIV 5. Komparera följande adjektiv: a. En god kaka: _god godare - godast b. En dålig film: _dålig sämre sämst, dålig värre - värst c. En rolig bok: _rolig roligare - roligast Komparation
Dahl Grammatik s. 56 6. Visa vad kongruens är med hjälp av följande ord: a. God En god banan, ett gott äpple, flera goda äpplen, den goda bananen, det goda äpplet, de goda äpplena b. Dålig En dålig bok, ett dåligt skämt, flera dåliga böcker, den dåliga boken, det dåliga skämtet, de dåliga skämten c. Rolig En rolig bok, ett roligt skämt, flera roliga böcker, den roliga boken, det roliga skämtet, de roliga böckerna Kongruens / Agreement McGregor s. 63, 123, 317 Dahl Grammatik s. 82, 56 7. Ange om det understrukna verbet är finit eller infinit a. Vi tågluffade genom Europa i somras. Finit b. De skulle ha köpt huset om de hade haft råd. Infinit c. De skulle ha köpt huset om de hade haft råd. Infinit d. De skulle ha köpt huset om de hade haft råd. Finit e. De skulle ha köpt huset om de hade haft råd. Finit Dahl Grammatik, s. 31, 81 I svenska finns idag bara TRE finita verbformer presens (köper), preteritum (köpte) och imperativ (köp!). Presens och preteritum kallas för olika tempus, medan imperativ är ett modus. 8. Hur många genus har svenska substantiv? 2 genus. I dialekter kan dock fortfarande maskulinum, femininum och neutrum förekomma. a. Vad kallas de? Neutrum/ t-genus och utrum / n-genus b. Ge exempel på dessa genus. en bil bilen, ett hus - huset Dahl Grammatik s. 41-42, 82 Josefsson textbook s. 66, 80 9. Verb: Ange vilket tempus verben i nedanstående meningar står i! (De aktuella verben är markerade med fetstil!) a. Ring senare, jag handlar mat nu! PRESENS b. Jag kommer att handla imorgon. FUTURUM
c. Jag handlade mat tidigare. PRETERITUM (IMPERFEKT ) d. Jag har handlat till grillningen ikväll. PERFEKT McGregor tempus s. 73 Dahl Grammatik tempus kap. 11, 12 Josefsson textbok tempus s. 76-77 10. Ange vilka ordklasser kalla och för tillhör i meningarna nedan! (De sista tre exemplen med för är lite svårare.) a. kalla : i. Hon lade en kalla på graven. SUBSTANTIV (en blomma) ii. Nu får vi kalla vindar ifrån norr. ADJEKTIV iii. Jag ska kalla på honom. VERB b. för : i. Han för så bra. VERB ii. Katten satt i båtens för. SUBSTANTIV iii. Du kom för tidigt. ADVERB iv. Hon gjorde det för friheten. PREPOSITION v. Hennes kjol blev våt för det regnade. KONJUNKTION McGregor s. 83-85 Dahl Grammatik kap. 4, 5, 6, 11 Josefsson kap. 2 11. Vilket av följande påståenden är korrekt ifråga om begreppen ordklass och satsdel? a. hur ett ord sorteras i en bestämd ordklass har en exakt motsvarighet i hur det används som satsdel. b. ordklass har att göra med ett ords böjning och betydelse, medan satsdel anger hur ett ord används i en sats. c. ordklass rör bara substantiv och adjektiv, satsdel bara verb. Dahl Grammatik, s. 19-22 12. Ange satsdel för de markerade konstituenterna i meningarna nedan (dvs de som står inom parenteser)! a. (Hunden) (jagar) (katten). SUBJEKT PREDIKAT DIREKTOBJEKT b. (Imorgon) (börjar) (allvaret). ADVERBIAL PREDIKAT SUBJEKT c. (Katten) (är) (rädd). SUBJEKT PREDIKAT PREDIKATSFYLLNAD / (PREDIKATIV)
d. (Hunden) (ger) (en fågel) (till katten). SUBJEKT PREDIKAT DIREKTOBJEKT PREPOSITIONSOBJ / (ACKUSATIVOBJEKT) (INDIREKT OBJEKT) / (DATIVOBJEKT) (BUNDET ADVERBIAL) / (OBJEKTADVERBIAL) 13. Vad är en bisats? Vilka är bisatserna i meningarna nedan? a. När Olof var sju år var han en baddare på att klättra i träd. b. Mannen som sitter på bänken där borta är min bror. SVAR: En bisats är en sats som är underordnad en annan sats. För sig själv är en bisats inte en fullständig sats. Dahl Grammatik s. 100 McGregor s. 110-111 independent and dependent major clauses Diagnostiskt prov sammanställt av Torbjörn Westerlund & Therese Lindström Tiedemann. Inlämning senast: 4/9 2013 Källor: Dahl, Ö. Grammatik. 2:a utg. Hultman, T. Svenska Akademiens språklära. Josefsson, G. Svensk universitetsgrammatik för nybörjare. 2:a utg. McGregor, W. Linguistics an introduction. Stroh-WOllin, U. Koncentrerad nusvensk formlära och syntax.