Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 FoU Sjuhärad Välfärd Borås 2010-02-01 Per-Åke Karlsson Lisbeth Bengtsson Angela Bångsbo verksamhetsledare samordnare samordnare Eva Höglund samordnare Marie Wikström informatör 1

1. Inledning Denna verksamhetsberättelse är den första från FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS). Ty ÄldreVäst Sjuhärad (ÄVS) omvandlades från årsskiftet 2008/2009 till FoUS och fick ett vidgat uppdrag. Förutom de tidigare mål-/behovsgrupperna äldre och funktionshinder för FoU-arbete finns från årsskiftet: Barn, unga och familjer i utsatta livssituationer, missbrukare/beroende samt socioekonomiskt utsatta. Inriktningen är, liksom tidigare, att arbeta i gränslandet eller kanske samverkanslandet mellan ägarnas ansvar inom främst socialtjänst, hälso- och sjukvård men även med inriktning mot det gemensamma ansvaret för folkhälsoarbete för nämnda grupper. Även med det vidgade uppdraget ska brukarperspektiv och brukarmedverkan vara kännetecken. FoUS är en avtalsreglerad tillsvidareverksamhet, förvaltad av Högskolan i Borås och med en något förstärkt ekonomisk bas från ägarna i jämförelse med tidigare. FoUS har följande målsättning enligt verksamhetsprogrammet: FoU-arbetet vid FoUS fokuseras på kunskapsutveckling för de människor inom dessa målgrupper som har behov av vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. Anhöriga och närstående för vissa av dessa målgrupper kan vara viktiga samverkanspartners. Etniska aspekter, kulturförståelse och genusaspekter är viktiga i FoU-arbetet. FoUS ska vara en viktig kompetensresurs i Sjuhäradsområdet och utgöra ett stöd för huvudmännen i deras uppdrag att säkerställa en god vård- och omsorgskvalitet gentemot medborgarna. Huvudmålet för FoUS är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan huvudmännen och ökad vård- och omsorgskvalitet för behovsgrupperna genom att: genomföra utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans med verksamheter, brukare och intresseorganisationer, stärka och utveckla samverkansformer mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer, förnya och utveckla arbetsmetoder och verksamhetsformer, sprida erfarenheter och resultat från forskning och utveckling, medverka till kunskapsbaserat arbetssätt. Målsättningen tillsammans med verksamhetsprogrammet utgör grunden för FoUS uppdrag. Verksamheten följs även upp två gånger per år i styrgruppen genom avstämning mot fyra s k styr- och måltal. I denna första verksamhetsberättelse från FoUS kommer den omfattande bedrivna verksamheten att redovisas. Vi vill dock inledningsvis peka på att det vidgade uppdraget i mycket präglat verksamheten i form av planering, medarbetarrekrytering samt behovsinventering. Implementering av ny logotype, utveckling och lansering av ny hemsida, rekrytering av samordnare för de nya målgrupperna är några exempel på arbetet som satte sin prägel på året. Dessutom fortsatte åtskilliga FoU-projekt samt kompetensutvecklingsinsatser från tidigare år. Helt naturligt dominerades verksamheten detta första år med det vidgade uppdraget fortfarande av FoU-arbete inriktat för behovsgrupperna äldre och funktionshindrade. Inledningsvis kan också konstateras att nästan allt som togs upp i verksamhetsplanen för 2009 genomfördes, eller i varje fall påbörjades. I några fall har aktiviteten kommit igång senare. 2

Endast en aktivitet har inte blivit av: Inrättande av FoU-ombud. Detta initiativ mötte begränsat intresse, bl a av Ägarforum, och är åtminstone för närvarande inte aktuellt. * * * Vi fortsätter med att redovisa förutsättningarna för verksamheten i form av uppdrag, organisation och resurser. Därefter ges en inblick i de nätverk samarbeten i vilka arbetet bedrivits. Verksamheten redovisas därnäst, dels i en sammanfattande matris och dels i form av fyra mer utförliga exempel. Resultatet av verksamheten redovisas dels efter vilka prestationer som gjorts under året och dels genom verksamhetens ekonomiska resultat. Som brukligt är avslutas verksamhetsberättelsen med några värderande slutord, som åtminstone tangerar den viktigaste frågan; har FoUS s verksamhet gjort någon skillnad, d v s bidragit till att nå sina utåtriktade mål. Välkommen att ta del av verksamhetsberättelsen för 2009! Se även FoU Sjuhärad Välfärds webbplats, www.fous.se för mer information om verksamheten. 3

2. Organisation och resurser Styrgrupp, brukarråd och ägarforum FoUS finns, liksom föregångaren ÄVS, i Högskolan i Borås lokaler och högskolan har också uppdraget att förvalta FoUS. Ägare är, utöver Högskolan i Borås, Borås Stad, kommunerna Bollebygd, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn samt Västra Götalandsregionen. Under året ansökte Vårgårda kommun om medlemskap och är medlem fr.o.m. 2010. Styrgruppen, som utgörs av tjänstemannarepresentanter från de ovan nämnda tre parterna samt med Sjuhärads kommunalförbund och ReKo Sjuhärad (Region och Kommuner i vårdsamverkan i Sjuhärad) som adjungerade, fattar beslut om verksamhetens inriktning och ekonomi. Styrgruppen har under 2009 sammanträtt vid fyra tillfällen. Ordförande i styrgruppen har under året varit biträdande kommunchef Svante Stomberg, Borås Stad och vice ordförande rektor Lena Nordholm, Högskolan i Borås. Ett arbetsutskott bereder ärenden inför styrgruppssammanträdena. Arbetsutskottet består av en representant för kommunerna respektive högskolan och två representanter från Västra Götalandsregionen. ÄVS brukarråd är referensgrupp till styrgruppen och har under året sammanträtt inför varje styrgruppssammanträde. Brukarrådet bestod 2009 av representanter från 17 olika organisationer inom såväl äldre- som funktionshindersområdet. Därutöver finns en temadagsgrupp bestående av främst pensionärer från olika organisationer som ger förslag på temadagar och också bistår med att genomföra temadagarna. Under året har arbete påbörjats för att reformera brukarrådsorganisationen. Tanken är att ha flera målgruppsorienterade brukarråd som även har i uppdrag att föreslå temadagar. Vid ägarforum, som genomfördes i april 2009, redogjordes för den nya verksamheten och diskuterades några angelägna frågor: Behov av FoU-ombud, reformering av brukarråd, hur ställa sig till eventuellt nya medlemmar som utför vård och omsorg utifrån uppdrag enligt kund- och vårdval. Som tidigare nämnt förelåg litet intresse för FoU-ombud. Reformeringsarbete pågår beträffande brukarråd. Vad gäller eventuella nya medlemsansökningar ser vi tiden an. Verksamhetsledning, ledningsgrupp, information och administration I samband med övergången till FoUS lämnades den tidigare projektformen till förmån för en avtalsreglerad tillsvidareverksamhet. Basverksamheten i form av samordnare (tidigare projektledare), informatör och administratör förstärktes något. En av samordnarna gavs uppdraget att vara verksamhetsledare. Liksom tidigare är samordnaruppdragen tidsbegränsade. För att säkra kontinuitet i information och administration har styrgruppen beslutat föreslå Högskolan i Borås att omvandla dessa till tillsvidareanställningar. En administratör är också sedan december anställd tills vidare med en omfattning av 75 % av heltid. Beslut har ännu inte kunnat fattats om omvandlingen av informatörsanställningen. Samordnarna, som består av representanter för ägarparterna, har ansvar för planering, samordning och genomförande av den operativa verksamheten samt ansvarar för kontinuerliga kontakter med ägarna. Vidare ansvarar samordnarna, tillsammans med de vetenskapliga ledarna, för beredning av projektförslag och idéer. FoUS ledningsgrupp har under året bestått av: 4

Samordnare och verksamhetsledare Angela Bångsbo, samordnare och Västra Götalandsregionens representant. Eva Höglund, samordnare och Sjuhärads kommuners representant Per-Åke Karlsson, samordnare, verksamhetsledare och Högskolan i Borås representant Lisbeth Bengtsson, samordnare med ansvar mot målgrupperna barn, unga och familjer i utsatta livssituationer. Lisbeth är rekryterad från SÄS och tillträdde första april. Under året har arbete påbörjats för att alltmer fördela samordnarnas arbete utifrån målgrupperna och där Eva inriktar sig på äldreområdet, Angela på funktionshinderområdet och Per-Åke, åtminstone initialt, inriktar sig på återstående målgrupper (beroende/missbruk och socioekonomiskt utsatthet). Informatör Marie Wikström Administratör Irene Lammassaari t o m september, under oktober november Lisa Sydhagen från Proffice och därefter Caroline Andersson. Samtliga arbetar deltid med dessa uppdrag. Vetenskapliga ledare Till verksamheten är tre vetenskapliga ledare knutna på deltid för att säkerställa god vetenskaplig kvalitet på verksamheten vid FoUS; Elisabeth Hanson för vårdvetenskap/omvårdnad, Kerstin Frändin för funktionshinder, rehabilitering av äldre, Per- Åke Karlsson för socialt arbete/social omsorg. ÄVS medarbetare För de FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser som startats, vidareutvecklats eller genomförts under året har projektmedarbetare, i enlighet med FoUS organisationsmodell, rekryterats framförallt från våra ägarpartners. Detta för att stärka kopplingen mellan FoUarbetet och praktisk verksamhet eller mellan vetenskap och praktik om man så vill. I verksamhetsberättelsen för 2008 konstaterades att ÄVS vid årsskiftet 2008/2009 engagerade totalt 20 medarbetare, motsvarande ca 7,8 årsarbetare. Under året som gått har, som planerats, några projekt avslutats och några påbörjats. Detta innebär att vid årsskiftet 2009/2010 är 18 personer engagerade som medarbetare. Omräknat motsvarar detta ca 8,75 årsarbetare, vilket är en ökning jämfört med ett år tidigare. Då antalet medarbetare är färre innebär detta att den genomsnittliga arbetstiden för FoUS ökat något. Medarbetarna har bakgrunder som arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, biståndsbedömare, LSS-handläggare, enhetschef, specialistsjuksköterskor inom olika områden, en doktor i utbildningsvetenskap, en mångfaldsoch jämställdhetssamordnare/utvärderingskonsult, en kommunikationsutbildad, två doktorer i socialt arbete och en docent i sjukgymnastik, två doktorer i vårdvetenskap och en engelsk gästprofessor med anhörigstöd och brukarmedverkan i FoU-arbetet som specialitet. Således finns vid FoUS en bred yrkes- och ämneskompetens. Givetvis präglas sammansättningen av den tidigare inriktningen på äldre och funktionshinder. Styrdokument FoUS verksamhet styrs övergripande av verksamhetsprogram och avtal mellan parterna, gällande tills vidare. I december 2005 fastslogs för ÄVS två ytterligare styrdokument; Beredning av förslag och kriterier för projekt vid ÄldreVäst Sjuhärad samt 5

Kommunikationsstrategi för ÄldreVäst Sjuhärad 2006-2008. Bedömningskriterierna för FoU-projekt skapades av projektledningen tillsammans med styrgruppen i syfte att få ett bättre bedömningsunderlag för nya projekt. Det sistnämnda styrdokumentet, Kommunikationsstrategin, skapades för att ytterligare förbättra struktur och samordning av projekten och få maximal effekt av kommunikationsinsatserna. Dessa dokument tillämpas även i FoUS och håller för närvarande på att uppdateras. Verksamhetsplanen, inkluderande styr- och måltal, som årligen revideras och uppdateras är givetvis ett viktigt styrdokument. Till styrdokument bör även räknas de, mer verksamhetsinterna, riktlinjerna för FoU-rapporter liksom den s k äldreväst-modellen för brukarmedverkan i FoU-arbetet. Samtliga styrdokument återfinns på FoUS hemsida Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga (NKA) I början av 2008 startade verksamheten i Nationellt kompetenscentrum anhöriga som finansieras av Socialstyrelsen och som drivs i partnerskap mellan ett antal intressenter, varav FoUS är en. Centrats administration är förlagt till FoU-enheten Fokus i Kalmar. Dock arbetar centrats informatör utifrån FoUS lokaler. Centrat projektledare Lennart Magnusson och vetenskapliga ledare Elisabeth Hanson är på deltid även knutna även till FoUS. Eva Höglund ingår i centrats styrelse. NKA har haft intensiva två första år för att finna bra verksamhetsformer och för att komma igång med nätverk, kunskapssammanställningar m m. En omfattande och riksomfattande verksamhet bedrivs. NKAs uppdrag har förlängt med, i första hand, ett tredje år. FoUS har ett stort ansvar som partner för att NKA även fortsättningsvis utvecklas väl för att motsvara förväntningarna. (För mer information hänvisas till NKAs hemsida: http://www.anhoriga.se/, där även centrats verksamhetsberättelse finns) Samarbetspartners under 2009 Det mesta av FoU-arbetet vid FoUS bedrivs i samverkan av olika slag. Många samarbetspartners medverkar därmed. Nedan följer ett utdrag av samarbetsparter/nätverk utöver ägarparterna under året: Kommuner som: Vårgårda (medlem f o m 2010), Jönköping, Göteborg, Varberg, Härnösand samt Malmö (stadsdelen Limhamn-Bunkeflo), Läkemedelskommittén Västra Götaland Vårdsamverkansorganet ReKo Sjuhärad, Sjuhärads kommunalförbund Avdelningen funktionshinder och delaktighet (Västra Götalandsregionen) Vårdalinstitutet i Göteborg och Lund Handikappforskning i Väst FoU-enheter som: Region Halland FoU, Skaraborgs kommunalförbund FoU, FoU Välfärd Värmland. FoU Välfärd Örebro län, FoU i Väst/GR, FOKUS i Kalmar län, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, FoU Södermanland, Primärvårdens FoUenhet i södra Älvsborg, Dalarnas Forskningsråd, Utvecklings- och forskningsenheten vid Umeå socialtjänst. FoU-enheternas intresseförening FoU-Välfärd. Högskolor och universitet som: Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Hälsohögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Sheffield University, England Mälardalens högskola, Karlstads Universitet, Högskolan i Hedmark, Norge. 6

Frivillig- och intresseorganisationer verksamma i Sjuhäradsbygden så som: strokeföreningar, demensföreningar, afasiförening, pensionärsföreningarna SPRF, PRO, SPRF, SKPF, Föreningen Aktiva Seniorer, HSO, RSMH, Syn- och hörselskadades förening. Yrkes- och professionsföreningar som: FSO (Föreningen social omsorg), Svenska utvärderingsföreningen, Legitimerade sjukgymnasters riksförbund. Länsstyrelsen i Västra Götaland Socialstyrelsen; Äldreenheten, handikappenheten, IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete). Kompetenscentrum för anhörigstöd till äldre samt Svenskt demenscentrum. Kompetensstegen, nationell satsning på långsiktig kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre. Stiftelsen Fokus, Borås. Folkbildnings-/Studieförbund, som Studieförbundet Vuxenskolan, Folkuniversitetet och Arbetarnas Bildningsförbund. 7

3. Verksamheten 2009 Övergången till FoUS innebar ett omfattande organisatoriskt och administrativt arbete: Klargörande av status inom HB, utveckling av ny logga, nytt brevpapper, m m. Inte minst utveckling av en ny hemsida, som kunde tas i drift under augusti 2009. En viktig ny verksamhetsform har också tillkommit genom att utlysa och besluta om FoU-stöd, som kan sökas av medarbetare vid någon av ägarna. Ett viktigt inslag i upptakten till den nya verksamheten har varit att inventera vilka FoUbehov som finns inom vårt geografiska område och hur FoUS kan bidra. Detta genomförs för att få ett gott underlag för arbetet. Under våren inventerades behov inom områdena barn, unga och familjer i utsatta livssituationer. Under senare delen av hösten inventerades FoU-behov för de andra två tillkommande behovsgrupperna; människor med beroende problematik och socioekonomiskt utsatta. Avsikten var även att utvidga konsultationsverksamheten gentemot personal hos ägarna som har önskemål om stöd i utvecklingsarbete, t ex genom råd hur man genomför enkätundersökningar, intervjuer, avgränsar frågeställningar. Nyckelpersoner här är de vetenskapliga ledarna. Dock kommer denna mer strukturerade verksamhet igång först under detta år. Verksamheten i förhållande till styr och måltal 2009 Fyra styr- och måltal finns för FoUS. (För en redovisning av deras uppbyggnad se FoUS hemsida.) Område FoU-projekt: Kommuner VGR HB annan Projektledare 3 1 4 1 Område publikationer: Kommuner VGR HB annan Förste författare 2 10 3 Område kompetensutvecklingsinsatser personal: Kommuner VGR HB Seminarier, utbildn. 484 66 10 m m Område målgrupper: Vad gäller aktiviteter riktade mot de nya mål-/behovsgrupperna kan redovisas 3 aktivteter barn och unga, 2 aktiviteter familj, 2 aktiviteter beroendeproblematik samt 3 aktiviteter socioekonomiskt utsatta. Verksamheten vid FoUS kan beskrivas stå på två ben; det ena benet är forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-projekt) och det andra kompetensutvecklingsinsatser. Att ingående beskriva vad som hänt inom varje projekt och kompetensutvecklingsinsats under året blir alltför omfattande. På nästa sida redovisas därför mycket kortfattat, i tabellform, vilka projekt och kompetensutvecklingsinsatser som genomförts och/eller utvecklats under året. 8

Följande tabell illustrerar: hur fördelningen mellan projekt och kompetensutvecklingsinsatser sett ut under 2009 om tyngdpunkten legat på socialtjänst eller hälso- och sjukvård vilken behovsgrupp FoU-projektet respektive kompetensutvecklingsinsatsen inriktat sig på vilken form av ägarskap projektet/aktiviteten har haft om verksamheten bottnar i en idé som är utvecklad vid FoUS eller ej När det gäller formerna för ägarskap och finansiering för ett FoU-projekt eller en kompetensutvecklingsinsats har vi, utifrån hur befintlig verksamhet för år 2009 sett ut, identifierat följande former: Egenfinansierade av FoUS Samfinansierade av FoUS och extern anslagsgivare Uppdrag av en extern uppdragsgivare och finansiär Värdskap/Delägarskap, där Värdskap står för att FoUS upplåter arbetsplats och kontaktnätverk åt en verksamhet men går inte in med finansiering. I Delägarskapet går FoUS in mer aktivt i samarbetet, både vad gäller ansvar, arbetsinsatser och ibland viss finansiering. Projekt/ aktivitet Kat. Social / HSV (%) Inriktn. Egen finans. FoU-projekt Samfinans. Uppdrag Värdskap/ delägar -skap Egen finans. COAT 1 75/25 Ä x (x) Kompetensutv.insatser Samfinans. Uppdrag Värdskap/ delägarskap Formkontroll för äldre Forskning om utvärderingsverkstäder FoU-cirkel för enhetschefer 1, 3 50/50 Ä (x) X 1 - Samtliga x 1 75/25 ÄF x x Kontakt över 4 50/50 Ä x gränser (FoUstöd) Kultur i äldreomsorgen (FoU-stöd) 4 50/50 Ä x LÄR-UT 3 /100 Ä x (x) x Nationell komp.centrum anhörigfrågor Protesförsörjning för benamputerade (FoUstöd) Samordnad vård- och omsorgsplanering Social dokumentation Social omsorg forskning Doktorandkurs 3 75/25 Ä (x) X X 4 -/100 F x 1 25/75 Ä X 1 100/- Ä (F) x X 1 50/50 Ä F (främst) X X x 9

Teknologiberoe nde barns livsvillor (FoUstöd) Utvärderings- Verkstad, höst Uppföljning av Lokala psykiatriråd Utvärdering KomBas (Kompetensutveckling för baspersonal) Vinnvård IKTprojektet 4 -/100 B o U, Fam 2 75/25 M o B, Soc x x 1 50/50 F x x 3 50/50 F x 3 50/50 F x x x FoU-caféer, 4 st Kurser och workshops, 6 st Konferenser, 5 st Samtliga x ÄF X x x Ä x x Seminarier, 3 st Ä F x x Temadagar 4 st Ä F x x Förklaringar: Social/HSV (%) = Anger uppskattad fördelning i procent mellan socialtjänst respektive hälso- och sjukvård inom respektive FoU-projektet/Kompetensutvecklingsinsats Inriktning = Ä står för inriktning mot äldreområdet, F står för inriktning mot funktionshínder, B o U står för inriktning mot Barn och unga, Fam står för inriktning mot Familjer i utsatta livssituationer, MB står för inriktning mot Människor med beroendeproblematik och Soc står för inriktning mot Socioekonomiskt utsatta grupper. Kategori 1: FoU-projekt som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé Kategori 2: Kompetensutvecklingsinsats som bygger på egen (inom FoUS utvecklad) idé Kategori 3: FoU-projekt eller Kompetensutvecklingsinsats som utförs av FoUS på uppdrag av extern uppdragsgivare, eller som huserar i FoUS lokaler; dvs FoUS har ett värdskap för verksamheten. Kategori 4: Projekt som fått FoU-stöd av FoU Sjuhärad Välfärd. Kommentar: Vad gäller fördelning mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård beträffande FoU-projekten, inkl FoU-stöden, finns en viss, men inte stor, övervikt mot hälso- och sjukvård. Av naturliga skäl har nästan alla en inriktning mot målgrupperna äldre och funktionshindrade. Fyra exempel på verksamheter vid FoUS För att ytterligare ge en beskrivning av den bredd på verksamheter som bedrivs inom FoUS lyfts här fram tre FoU-projekt och en kompetensutvecklingsinsats som beskrivs lite mer utförligt: 10

Första och andra exemplet är en beskrivning av två FoU-projekt. Det första projektet är Utvärdering av KomBas (Kompetensutveckling för Baspersonal) som syftar till arbeta med långsiktig kompetensutveckling av personal inom psykiarin i kommun och region. Uppdragsgivare är Samverkansrådet för psykisk hälsa inom ramen för ReKo:s verksamhet och projektet finansieras av statliga pengar. Projektet har inriktning mot funktionshinderområdet och det finns ett 50/50-förhållande mellan socialtjänst/hälso- och sjukvård. Det andra projektet är Uppföljning av Lokala psykiatriråd, där de Lokala psykiariråd som finns i kommunerna granskas. Projektet genomförs i samverkan med Institutionen för Socialt arbete i Göteborg men finansieras helt av FoUS. Projektet har inriktning mot funktionshinderområdet och det finns ett 50/50-förhållande mellan socialtjänst/hälso- och sjukvård. Två nystartade FoU-projekt och ett avslutat Kartläggning av strokevården i Västra Götaland, grundutbildning för baspersonal inom psykiatrin (KomBas) och uppföljning av Lokala psykatriråd. Lolo Lebedinski, nygammal medarbetare vid ÄVS/FoUS, är tillbaka vid FoU Sjuhärad Välfärd - med två nystartade uppdrag och ett avslutat. Lolo Lebedinski, som har sin grundanställning vid Högskolan i Borås, hade senast under 2008 uppdrag vid ÄVS, som vi hette då. Hon genomförde två utvärderingar inom ramen för den s.k. Miltonsatsningen inom psykiatrin. Det var Projektet Integrerad Psykiatri Dubbeldiagnoser, DD-projektet, och projektet Samsyn och Kompetens, SamKom-projektet, som båda ingick som en del i den nationella satsningen på psykiatri och socialtjänsten för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder. DD-projektet satte personer med psykisk störning och samtidigt pågående missbruk i fokus. SamKom-projektet handlade om att skapa ökad samsyn och ökat samarbete mellan slutenvård, primärvård och kommunerna kring psykiskt sjuka personer och till kompetenshöjning för personal som möter dessa personer. Nu är Lolo alltså tillbaka vid FoU Sjuhärad Välfärd och har nya uppdrag som hon arbetar parallellt med från våren 2009 till och med slutet av 2010 vid sidan om ytterligare några mindre uppdrag vid Högskolan i Borås. Uppdraget från ReKo att genomföra en kartläggning av strokevården i Västra Götaland - påbörjades under våren och har avrapporterats i slutet av september. Projektet som handlar om ubildning för baspersonal inom psykiatrin (KomBas) och uppföljningen av Lokala psykiatriråd har just startats upp. Lolo tycker att det är roligt att vara tillbaka vid FoU Sjuhärad Välfärd och genomföra nya uppdrag inom FoU-området: Psykiatriområdet var helt nytt för mig när jag gjorde utvärderingarna inom ramen för Miltonsatsningen, så det känns kul att nu genom KomBas- projektet och uppföljningen av de Lokala psykiatriråden - få möjlighet att kroka tillbaka till det gamla och få följa tråden och se vart har det tagit. I grund och botten handlar det om 11

organisationsutveckling som jag har ett intresse för och tidigare erfarenheter av. En intressant del i KomBas-projektet är det arbetsplatsbaserade lärandet blir det ett organisatoriskt lärande eller stannar det vid ett individuellt lärande? Kanske får vi svar på den frågan under 2010 när utvärderingen KomBas-projektet och uppföljningen av de Lokala psykiatriråden avrapporteras. Text: Marie Wikström, informatör FoUS. (FoUS Nyhetsbrev nr 2, 2009) Tredje exemplet är en beskrivning av FoU-projektet Samordnad vård- och omsorgsplanering med fokus på brukarperspektivet. Projektet drivs och finansieras av FoUS och syftar till att i två steg studera hur olika förutsättningar påverkar vård- och omsorgsplaneringens kvalitet med avseende på brukarnas delaktighet under beslutsprocessen samt samverkan mellan olika yrkesgrupper och verksamheter. Ev. utbildningsinsatser kan även bli aktuellt i ett tredje steg. Projektet har inriktning mot äldreområdet och det finns ett 25/75-förhållande mellan socialtjänst/hälso- och sjukvård. Nytt FoU-projekt: Samordnad vård- och omsorgsplanering - med fokus på brukarperspektivet Ett nytt FoU-projekt som handlar om samordnad vård och omsorgsplanering och förutsättningar för brukarnas delaktighet är nu igång Vid en inventering av de utvecklingsprojekt som är under planering, pågår eller som nyligen genomförts inom området samordnad vård och omsorgsplanering i Sjuhäradsområdet, framkom att dessa huvudsakligen utgått från ett strukturellt och ett professionsperspektiv med fokus på arbetsformer och rutiner. Det finns därmed en kunskapslucka när det gäller vad som händer i det mänskliga mötet - i samtalet - mellan den professionella och patienten, berättar Eva Efraimsson, universitetslektor vid Institutionen för vårdvetenskap, när hon ger bakgrunden till FoUprojektet som hon och projektmedarbetaren Susanne Svensson kommer att arbeta med under 2008 och 2009. Projektet syftar till att i två steg studera hur olika förutsättningar påverkar vård- och omsorgsplaneringens kvalitet med avseende på brukarnas delaktighet under beslutsprocessen samt samverkan mellan olika yrkesgrupper och verksamheter. I det första steget kommer en nulägesbeskrivning att göras med betoning på olika yrkesgruppers och verksamhetsföreträdares uppfattning om: vård- och omsorgsplaneringsmötet som arbetsform; faktorer som underlättar eller försvårar en god vård- och omsorgsplanering samt önskemål om förbättringar inför framtiden. Steg två syftar till att studera hur platsen (hem eller sjukhus) och personalorganisation (kommunala vårdplaneringsteam eller ordinarie vård och omsorgspersonal) påverkar patienters/brukares delaktighet och vårdpersonalens samverkan under vård- och omsorgsplaneringsmötet. På basen av den kunskap som genereras i detta projekt, skissas också en plan för en möjlig interventionsstudie i framtiden. Förhoppningen är att vi ska kunna göra en beskrivning och föra en diskussion 12

kring varför vårdplaneringsmötet ser ut som det gör i vår studie. I förlängningen kan det även bli aktuellt med utbildningsinsatser och konkreta hjälpmedel för att exempelvis underlätta för patientens delaktighet i vårdplaneringen, avslutar Eva Efraimsson. Text: Marie Wikström, informatör FoU Sjuhärad Välfärd (ÄVS Nyhetsbrev, nr 3 2008). Fjärde och sista exemplet är en beskrivning av en kompetensutvecklingsinsats i form av ett FoU-café på temat barns utsatthet och mötet med professionella. Målgrupp var brukarrepresentanter, förtroendevalda, praktiker från yrkesfältet och forskare. Arrangemang, planering och finansiering stod FoUS för. FoU-caféet hade inriktning mot behovsgruppen barn och unga och fördelningen kan anses vara 50/50 mellan socialtjänst respektive hälsooch sjukvård: Fokus på barns utsatthet och mötet med professionella Den 24 november arrangerade FoU Sjuhärad Välfärd ett FoU-café om barns utsatthet och mötet med professionella. Ett trettiotal besökare från region, kommun, högskola och frivilligorganisationer deltog i arrangemanget. Lisbeth Bengtsson, samordnare vid FoU Sjuhärad Välfärd inleder FoU-cafét med att berätta om verksamheten. Föreläsare var Mikaela Starke, Fil. Doktor och lektor i Socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet. Utgångspunkt för föreläsningen var Lisa och Klaras erfarenheter av utsatthet under sin uppväxt samt de erfarenheter de gjort i kontakten med professionella. Lisa och Klara är idag i 25-årsåldern och har deltagit i en studie där unga vuxna fått komma till tals och berätta om sina erfarenheter. Efter föreläsning och en kopp kaffe ägde en gemensam diskussion rum där frågor som barns kompetens och lyhördheten för den inom den allmänna vården, anmälningar, samarbete, politisk nivå hur förs kompetensen vidare diskuterades. Många av deltagarna lyfte fram behovet av ökad samverkan mellan olika professioner som har kontakt med utsatta barn. Ett konkret förslag som gavs var att Socialtjänsten ska ha ökad kontakt med sjuksköterskor inom skolan. Någon pekade även på frågan om barn till föräldrar med psykisk sjukdom eller funktionshinder och det faktum att barnet ofta går i allians med föräldrarna. Här behövs mer barnkompetens för att kunna jobba professionellt och med fokus på barnet men även mer samverkan mellan professionerna för att hjälpa varandra att tolka barnets signaler på rätt sätt. En annan fråga som lyftes var språkbruket inom området och behovet av att diskutera och tydliggöra vissa begrepp exempelvis Anmälan och vad det begreppet signalerar. Likaså när det gäller innebörden av skrivningen Barn som far illa - här menade en deltagare att olika professioner tolkar detta olika och att en diskussion kring skrivningen skulle kunna gagna samsyn och ett bättre arbete när det gäller utsatta barn. Två av deltagarna kommenterar FoU.-cafét: - Särskilt intressant i dag var frågan om varför professionella inte ser barns utsatthet och om det även kan vara en organisatorisk fråga där ett särskilt ansvarsområde att se 13

och reagera inte är tydliggjort. Behöver både organisation och individ bli bättre på att se och bemöta barns behov? (Madeleine Nilsson, Studie- och yrkesvägledare vid Ängsskolan i Marks kommun - Jag tycker det har varit jättebra med en sådan här dag. Vi inom Barnhälsovården behöver mer samarbete med socialtjänsten inte minst på det lokala planet. Ett förslag skulle kunna vara att arrangera lokala regelbundna träffar med professionella från olika områden och organisationer som arbetar med utsatta barn. På så sätt ökar tilliten och förståelsen för varandras arbetssituation. Något som kan ha avgörande betydelse för hur vi lyckas handlägga svårare ärenden. (Daniel Wallmyr, chef vid Barnhälsovården, Primärvården Södra Älvsborg) Text: Marie Wikström, informatör FoU Sjuhärad Välfärd (referat på webbplatsen, www.fousjuharadvalfard.se 2009-12-03) 14

4. Resultat Resultatet av verksamheten presenteras från två aspekter: Först den utåtriktade substantiella produktionen - prestationerna i form av skrifter, konferenser, seminarier m m d v s det out-put som våra ansträngningar medfört. Sedan presenteras det ekonomiska resultatet av verksamheten. a. Produktion och prestationer Slut-, arbets- och delrapporter: det har under året givits ut sex rapporter inom FoUS (motsvarande uppgift 2008 var 15 rapporter). Presentationer på konferenser (utöver FoUS egna konferenser): Under året har olika FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser presenterats i form av seminarier eller posterpresentationer på nationella och internationella konferenser vid 14 tillfällen (motsvarande uppgift 2008 var tre tillfällen). Artiklar: Åtta artiklar har publicerats eller accepterats för publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter under året (motsvarande uppgift 2008 var 16 artiklar). Böcker och bokkapitel: Medarbetare vid FoUS har medverkat som författare till ett kapitel, som redaktör eller författare till totalt en bok under året. Ämnena har behandlat omvårdnad och fysisk aktivitet. (motsvarande uppgift 2008 var tre böcker/bokkapitel). Nyhetsbrevet från FoUS: Nyhetsbrevet har gått ut vid fyra tillfällen; vid varje tillfälle i tryckt format till ca 1 200 prenumeranter och i e-postformat till ca 330 e- prenumeranter (motsvarande uppgift 2008 var tre nyhetsbrev upplaga ca 700 tryckta ex till prenumeranter och 330 e-postprenumeranter) Besökare på webben: Webbstatistik för FoUS webbplats perioden 1 januari 2009 1 september 2009 redovisar 7,946 unika besökare på FoUS webbplats (motsvarande uppgift 2008 var 13 801 unika besökare för hela året). Statistiken för den nya webbplatsen som lanserades den 24 augusti redovisar 490 unika besökare fram till årsskiftet. Omnämnande i press: FoUS har omnämnts i lokal dagspress och radio, lokal- och nationell fackpress vid ett 20-tal gånger under året (motsvarande uppgift 2008 var ett 10-tal omnämnanden i press). Kurser och workshops: Doktorandkurs i brukarmedverkan, 21 deltagare examinerade (gavs i samverkan med flera lärosäten, Workshop informationssökning, 11 deltagare. Uppdragsutbildning: Rehabiliterande förhållningssätt inom kommunal vård och omsorg, 7,5 hp, 20 studenter (VHB kursgivare), LÄR-UT: 45 deltagare. Utvärderingsverkstad: 15 deltagare. FoU-cirkel Enhetschefens roll, sex deltagare. Totalt antal deltagare: 118. (motsvarande uppgift 2008 var totalt 145 deltagare). Seminarier: Under året har FoUS arrangerat, ensamt eller i samverkan med andra, tre seminarier med totalt ca 103 deltagare (motsvarande uppgift 2008 var 15 seminarier) FoU-caféer: FoUS har arrangerat fyra FoU-caféer kring ämnen som begreppsbildning inom funktionshinderområdet, socialt arbete och ekonomisk lönsamhet och barn och ungas utsatthet. Caféerna lockade totalt ca 214 deltagare. Temadagar: Fyra temadagar inom områdena demens och hemrehabilitering och ambulansvård/hjärtstopp har hållits med totalt ca 540 deltagare. (motsvarande uppgift 2008 var två temadagar med totalt 236 deltagare). 15

Större konferenser: Fem större konferenser har arrangerats av FoUS i samarbete med olika parter. Konferenserna hade totalt ca 1000 deltagare. (motsvarande uppgift 2008 var åtta konferenser med totalt 2 825 deltagare). Behovsinventeringar: Två behovsinventeringar har genomförts för grupperna barn och unga och familjer samt människor med beroendeproblematik och socioekonomiskt utsatta grupper. Vid behovsinventeringarna deltog totalt 43 personer. Totalt har aktiviteterna under 2009 lockat ca 2018 personer (motsvarande uppgift 2008 var ca 3239 personer). b. Ekonomiskt resultat FoUS fick ett gott arv från ÄVS; främst närmare 10 års erfarenheter av FoU-arbete med två av målgrupperna men även ett ekonomiskt överskott om ca 2 miljoner kronor. Ett ungefär lika stort ekonomiskt överskott föreligger från detta första verksamhetsår för FoUS. Dock bör noteras att av detta tillhör ca 190 000 kr COAT-projektet, som kommer att pågå även en bit in på 2010. Det bör noteras att besluten om FoU-stöd, om ca 300 000 kr som togs under året ännu inte resulterat i kostnader. Likaså bör noteras att några beslut om mer omfattande FoUprojekt beträffande de nya målgrupperna inte fattats under året. Utrymme finns således för sådana satsningar under kommande år. 2009 Resultaträkning org.enhet 200 Belopp Not INTÄKTER Anslag -1 693 000 Avgifter -6 349 949 Bidrag -420 000 Summa intäkter -8 462 949 1 KOSTNADER Summa personalkostnader 3 434 679 Summa lokalkostnader 555 533 Övriga kostnader 3 098 417 Finansiella kostnader 998 Avskrivningar 164 335 Summa kostnader 7 253 962 Årets kapitalförändring -1 208 987 Utgående balans 2009-2 307 908 16

Balansräkning org.enhet 200 Belopp Kundfordringar 369 038 Fordringar 369 038 TILLGÅNGAR 369 038 Balanserad kapitalförändring -758 295 Kapitalförändring enl. resultaträkningen -1 208 987 Myndighetskapital -1 967 282 Oförbrukade bidrag -164 873 Övriga förutbetalda intäkter -175 753 Periodavgränsningsposter -340 626 KAPITAL OCH SKULDER -2 307 908 Not 1 Intäkter enligt projektets bokföring Intäkter enligt avtal för FoUs: 6 114 139 Bollebygds kommun 106 496 Borås Stad 1 311 544 Herrljunga kommun 120 510 Marks kommun 437 580 Svenljunga kommun 135 525 Tranemo kommun 152 845 Ulricehamns kommun 292 565 Hälso- & sjukvårdsnämnden Sjuh. 300 000 Västra Götalandsregionen 2 257 074 Högskolan i Borås 1 000 000 KomBas 247 850 Socialstyrelsen 420 000 Övrigt 70 108 Medfinansiering pga ökade påslag 693 000 Periodiseringskonton Högskolan i Borås 917 852 Totalt 8 462 949 17

5. Slutord Detta första år för den utvidgade FoU-verksamheten under det nya namnet FoU Sjuhärad Välfärd har varit intensivt och givetvis präglats av det nya. Viktigt har varit inventeringar av FoU-behov för att lägga en solid grund för framtida FoU-insatser. Det har också varit möjligt att utveckla en ny verksamhetsform genom utlysning och beslut om FoU-stöd. Samtidigt har en omfattande verksamhet, som påbörjats redan tidigare, fortsatt i form av FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser. Att vår verksamhet är omfattande kunde manifesteras vid de årliga FoU-dagarna, arrangerade av intresseföreningen FoU Välfärd, där vi medverkade vid sex seminarier med teman som exempelvis; vad karaktäriserar ett gott FoU-arbete? hur förverkligas brukarperspektivet? informationssökning och kommunikationsarbete. Ingen annan FoU-enhet medverkade i så många seminarier, vilket också uppmärksammades. Liksom tidigare år har många varit engagerade i och tagit del av verksamheten; seminariedeltagare, medarbetare, brukare, förtroendevalda med flera grupper. Arvet från ÄVS till FoUS är en väl etablerad FoU-enhet som ingår i och samarbetar i ett omfattande nätverk; främst lokalt och regionalt men även nationellt och internationellt. En omfattande såväl muntlig som skriftlig rapportering kan redovisas från olika FoU-projekt. Vi menar att balansen i verksamheten varit god mellan FoU-insatser för hälso- och sjukvård respektive socialtjänst inom målgrupps-/behovsområdena. Inom hälso- och sjukvård finns dock en övervikt mot kommunal sådan. Vi menar att avvägningen mellan FoU-projekt och kompetensutvecklingsinsatser är rimlig. Liksom tidigare har ambitionen varit att den kunskapsproduktion och de tjänster som utvecklas i de olika projekten i allt större omfattning ska ligga till grund för de kompetensutvecklingsinsatser FoUS tar initiativ till. Vad gäller medarbetarnas hemvist, d v s från vilken ägarpart de kommer, råder tillfredställande balans. En följd av detta är att balansen även är god vad gäller författarskap till rapporter från FoUS. En obalans råder dock fortfarande mellan deltagande i kompetensutvecklingsinsatser mellan de olika ägarna, och där kommunernas deltagare är betydligt mer välrepresenterade än övriga. Vi uppfattar att ökad aktivitet från övriga ägare, dels i styrgrupp och dels i projektarbeten från främst VGR men även från HB, ger goda förutsättningar för att rätta till denna obalans. Ökade ansträngningar från oss vad gäller riktad information och kommunikation förväntas också ge positivt utfall under kommande år. Även från 2009 föreligger ett ekonomiskt överskott som ska användas under den kommande verksamheten. I pipe-line för 2010 ligger en hel del planer på FoU-insatser, vilka redovisas i verksamhetsplanen och som kräver ekonomiska och personella resurser för att förverkligas. Har då FoUS s verksamhet gjort någon skillnad under året? Denna svåra fråga bör besvaras utifrån om verksamheten bidragit till att nå målsättningarna. Har man: genomfört utvecklings- och forskningsprojekt tillsammans med verksamheter, brukare och intresseorganisationer? Ja, i de flesta FoU-projekt finns ett samarbete med flera av dessa parter liksom i kompetensutvecklingsinsatserna. 18

stärkt och utvecklat samverkansformer mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer? Här blir svaret detsamma. Vi kan t ex peka på Coat- projektet vad gäller anhörigstöd, Vård- och omsorgsplaneringsprojektet vad gäller samverkan. förnyat och utvecklat arbetsmetoder och verksamhetsformer? Även här vill vi svara ja. Inte minst det pedagogiska arbetet med Lär-UT kan framhållas här liksom området Social dokumentation. spridit erfarenheter och resultat från forskning och utveckling? Även här svar ja. Inte minst välbesökta seminarier och engagerande FoU-caféer kan framhållas här, liksom omfattande skriftlig produktion i form av rapporter, artiklar, kortversioner, nyhetsbrev och hemsida. medverkat till ett kunskapsbaserat arbetssätt? Vi menar att ovan nämnda bidragit till detta. Kompetensutveckling genom t ex medverkan i utvärderingsverkstäder kan lyftas fram här. Kraven på ett kunskapsbaserat, ofta kallat evidensbaserat, arbete kommer att skärpas under kommande år och blir en allt viktigare uppgift för FoUS att bidra till. Vi menar att verksamheten härigenom bidragit till FoUS huvudmål: att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till ökad samverkan mellan huvudmännen och ökad vård- och omsorgskvalitet för behovsgrupperna. Arbetet med att bidra med kunskapsutveckling i samverkanslandet är samtidigt ett långsiktigt arbete som kräver samverkan mellan flera kompetenser och huvudmännens engagemang. 19