Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår



Relevanta dokument
BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Välkommen till kurator

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Bidrag till kvalitetspris!

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Stöd vid upprättande av Åtgärdsprogram Lathund Använd de frågeställningar som passar ert behov.

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Stöd till anhöriga och närstående

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Det påverkar dig och andra

Stavsborgskolans Gemensamma Värdegrund

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Problemformulering och frågor

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

När mamma eller pappa dör

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Visioner för nattvandrare

När någon i familjen fått cancer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

UTVÄRDERING. Läsåret 2016/2017

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER.

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Välkomna till Childrens Program

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Projektet 2014 från ax till limpa!

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Rusmedel ur barnets synvinkel

När någon i familjen fått cancer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Den lilla klubben med det stora hjärtat!

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Bemötande aspekter för nyanlända.

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

UTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola

Karlskrona AIF barn- och ungdomspolicy

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Föräldrarnas fackförbund BARNverket

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Att ta avsked - handledning

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Illustrationer av Hanna Stenman

UTVÄRDERING Läsåret 2017/2018

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Blandade lärande nätverk Sörmland

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

Vår gemensamma värdegrund.

Mötesordning. Nu stillar vi oss en stund och mediterar över varför vi är här och läser sedan ACA-bönen tillsammans.

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Värdegrund. För oss i Degerfors IF är alla viktiga oavsett roll och vi sätter alltid föreningen främst i både med- och motgång.

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten

Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för dig som ansöker om eller redan bor i särskilt boende

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Vägen till ett framgångsrikare liv. Framgång föder framgång

Handlingsplan mot hot och våld Hörby Yrkesgymnasium

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

LEDSTJÄRNOR. Plats för alla. Breddidrott. Talanger

Transkript:

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E

Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk. Ett missbruk är en livsstil för den som har det, men att leva med, eller nära någon som missbrukar blir också en livsstil. I klubbarna får därför hela familjen stöd att hantera och bearbeta problemen tillsammans. Metoden bygger på hjälp till självhjälp genom gemenskapen, där varje deltagare kommer för sin egen skull. En familjeklubb sätter familjens samspel i fokus, kommunikationen mellan familjemedlemmarna. Man försöker hitta en väg där var och ens behov och önskemål tillgodoses. Att familjer får träffa andra med samma bakgrund, som kämpar för samma sak gör att familjerna lär av varandra. Igenkännande och inlärning sker rakt igenom alla roller och erfarenheter i klubben. Idag kan familjebegreppet omfatta många olika former av samliv. Eftersom man ansluter till klubben för sin egen skull går det lika bra att komma själv till träffarna. Man kan också välja att ta med någon ur sitt nätverk som inte tillhör den biologiska familjen, t.ex. en arbetskamrat, granne, närstående vän osv. förutsatt att personerna i fråga har nära del i varandras livssituation.

F A M I L J E Klubbarna bjuder på en systematisk infallsvinkel, d.v.s. att både problemen och lösningarna sätts in i en social ram där flera grupper och individer samspelar. Orsakerna ska inte bara finnas hos den som har ett allvarligt missbruk utan också i den omgivande miljön. Familjeklubbar i praktiken Varför familjeklubbar Är du berörd Barn i klubbarna Metod Utbildningsdel Historik

F A M I L J E Ett missbruk är inte bara ett problem för den som missbrukar, det sätter även djupa spår i missbrukarens hela familj och dess omgivning. En familjeklubb är därför ett erbjudande till alla som på något sätt har problem med missbruk. Hela familjen får stöd att hantera och bearbeta problemen tillsammans. Varför familjeklubbar? Det finns många olika behandlingar och metoder som kan erbjudas människor med missbruksproblematik. Till skillnad från dessa vänder sig familjeklubbar inte bara till den som missbrukar utan även till personer i missbrukarens närhet. En klubb är ingen terapigrupp, det förekommer ingen form av psykologiska eller psykiatriska analyser utan metoden i en klubb är hjälp till självhjälp genom gemenskapen. Familjerna får träffa andra med samma bakgrund som kämpar för samma sak vilket gör att familjerna lär av varandra när egna erfarenheter utbyts. Bara andra som med kropp och själ har upplevt hur ett missbruk kan förtrycka den inre balansen i en familj förstår vidden av den sorg, skuld och skam som finns hos de berörda personerna. Genom att låta hela familjen vara med i gruppen jobbar man på att alla familjemedlemmar ska få ett nytt och sundare förhållningsätt till varandra, utveckla ett nytt samspel och komma på rätt spår i det sociala livet. Man ansluter sig till en familjeklubb helt för sin egen skull, för att få sina egna funderingar, behov och önskemål tillgodosedda. Man kan som berörd part komma själv till klubben även om den som missbrukar väljer att själv inte delta.

Samtliga familjemedlemmar, anhöriga eller närstående berörs av en närståendes missbruksbeteende, därför är det viktigt att även dem får hjälp att hantera och bearbeta problemen. F A M I L J E Är du berörd? Vad gör man om den man bryr sig om håller för mycket vid sitt missbruk och att t.ex. din partners, ditt barn eller din väns missbruk tar överhand. Att delta i en familjeklubb kan vara ett sätt att återskapa balansen i det sociala livet. I klubben deltar du för din egen skull, för att du själv får ut något av det och inte för någon annans skull. Det gäller också dig som är närmast, barn eller partner till den som missbrukar. Att möta andra familjer med samma problem är en trygghet och en lättnad inte minst för barnen.

Familjeklubben stöttar föräldrarna till att se, identifiera och bekräfta sina barns tankar och känslor för att avlasta dem från det tunga ansvar som barn till missbrukare ofta tvingas bära. F A M I L J E Därför är barn välkomna i klubbarna Omkring 400 000 barn i Sverige lever tillsammans med en förälder som har ett riskabelt alkoholbruk. Det visar en kartläggning från Folkhälsoinstitutet från 2007. Barn upplever ofta att livet i familjen är oförutsägbart, de vet inte hur det är när de kommer hem från skolan osv. Löften bryts ofta och de lär sig att man inte kan lita på någon. Att komma till en plats som alltid är trygg och förutsägbar en gång i veckan ger erfarenheter som gör det lättare att lita på folk i andra situationer och ger mod att knyta an till andra barn. Barn tar lätt på sig skulden för förälderns beteende och drickande. Det är därför viktigt för barnen att lära sig prata om detta i en trygg och bra miljö och få uppleva att man inte är ensam med sina problem. Ångesten och otryggheten känns lättare när man får dela den med andra och de lär sig att dom inte bär skulden till att mamma eller pappa dricker och att dom heller inte kan förhindra det som sker. Familjeklubben stöttar föräldrarna till att se, identifiera och bekräfta sina barns tankar och känslor för att avlasta dem från det tunga ansvar som barn till missbrukare ofta tvingas bära. Det är viktigt att barnen inte står utanför de förändringar som sker med föräldrarna. Barnen är delaktiga på sina egna villkor, dom pressas inte till att tala eller berätta något utan barnen kan leka medan dom vuxna pratar och ändå vara delaktiga genom att lyssna och observera.

Som deltagare i en familjeklubb ansluter du till klubbmöten 1 gång i veckan 1,5 2 timmar per gång. Man tar bl.a. upp teman som berör missbruksproblematiken och samspelet i en familj. F A M I L J E Metod Metoden bygger på hjälp till självhjälp med syftet att ge familjerna möjlighet att komma till insikt med sina problem. Att försöka öppna ögonen och få dom att inse att om det finns ett missbruksproblem i familjen så har hela familjen problem, där alla berörda är i behov av hjälp till en högre livskvalitet utan missbruk. Samvaron i en familjeklubb bygger på omsorg, tolerans och respekt för den enskilde. Man delar med sig av sina erfarenheter och lyssnar på andras. Klubben är till för att ventilera problem och försöka hitta lösningar. Man bemöts inte av pekpinnar utan endast av goda råd. En familjeklubb är ingen terapigrupp, det förekommer ingen form av psykologiska eller psykiatriska analyser. Mötena hålls en gång i veckan i vald lokal med en lugn och trygg miljö. Varje möte pågår under 1,5 till 2 timmar då beroende på om gruppen väljer att ha en rast eller fika. Man kan ansluta sig i en familjeklubb så länge man känner att man har glädje av den. Med på mötena finns alltid en s.k. servant teacher som fungerar som en handledare. Han/hon organiserar och strukturerar upp mötena och ser till att klubbens individuella regler följs samt att alla deltagande blir hörda och respekterade. Det man talar om i klubben stannar där. En familjeklubb är inte sluten. Som ny familj kan man komma in i en klubb som redan är i gång. Gruppen delas när antalet deltagare blir för stort och fortsätter som separata möten med två olika servant teachers.

Kursdelen ger både ökad kunskap om alkohol och om de fysiska och beteendemässiga skador som ett missbruk för med sig. Den ger även ökad själv insikt när det gäller att identifiera och beskriva sina tankar och känslor. F A M I L J E Kursdelen - metoden En viktig del av familjeklubbarnas metod är kursdelen. Den innefattar 10 lektioner där man under mötena går igenom och diskuterar kring olika teman. Avsikten med detta är följande: Få kunskap om alkoholrelaterade problem, familjefrågor och relevanta teman som tas upp för att främja klubbens arbete. Ge deltagarna ett gemensamt språk för att lättare kunna talas vid om svårigheter och krav. När deltagarna genomgått kursen blir det alltid lättare att finna ord för att beskriva sina tankar och känslor. De olika teman som tas upp i kursdelen är Klubben Man presenterar familjeklubben, handledaren och klubbens metoder. Vad är hälsa Vad lägger man i begreppet hälsa. Man talar om de olika aspekterna vid fysisk, psykisk och social hälsa och hur man ska ta till vara på sin egen hälsa. Alkohol och alkoholbruk. Hur kroppen påverkas och bryts ner vid alkoholanvändning. Missbruksproblematiken Man diskuterar bl.a. kring alkohol och drogkulturen och riskfyllda förhållningssätt kring riskbruk, bruk, missbruk och beroende.

Familjen Olika familjeformer och olika roller i familjen, man visar på hur ett missbruk kan förändra hela familjemönstret och beteende. Nätverket Man talar kring begreppet nätverk. Vilket nätverk finns kring familjerna, skyddsfaktorer osv. Meningen med att ändra livsstil Varför man bör ändra livsstil och hur man finner kraft till att leva med smärtfyllda funderingar, ett genomgående tema är sorg och ansvar för medlemmarna i den egna familjen och i det samhälle man lever i.

F A M I L J E Historik Familjeklubbar har existerat i många år. Att metoden nu nått Sverige kan vi tacka vår förre internationella IOGT president Helge Kolstad för. I Italien har metoden funnits och fungerat med succé sedan starten i Trieste 1978. Det finns över 2300 klubbar i Italien idag. Erfarenheten från dessa klubbars arbete har sedan 1998 blivit studerat av forskare och behandlare från många olika Europeiska länder, med den ambitionen att överföra metoden till hela världen. Ursprungligen härstammar begreppet Familjeklubbar från Kroatien, varifrån metodens upphovsman professor i psykiatri, Vladimir Hudolin, på flera plan utvecklade principen om socialt samspel till en behandingsmetod som ledde till stor framgång, då inte bara hos alkoholdrabbade familjer. Även på andra besläktade områden verkade Hudolins princip och den var nyskapande. Hans huvudtes var att psykiatrin inte kan begränsa sig till att studera den enskilda patienten, åtgärderna måste inkludera hela patientens livssituation.