HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Akademin för lärande, humaniora och samhälle Kurskod: Svenska: språk och litteratur för ämneslärare gymnasieskolan II, 30 hp Swedish for Teachers II, 30 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N) Kursplanen är fastställd av Forsknings- och utbildningsnämnden (2014-09-15) och gäller studenter antagna vårterminen 2015. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot ämneslärarexamen gymnasiet om 300/330 hp. Behörighetskrav Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c). Eller: Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2 (områdesbehörighet A6c). Kursens mål Under kursen ska studenten fördjupa sin kunskap för att fungera som lärare i svenska i gymnasiet. Under kursen ska studentens litteratur- och språkdidaktiska medvetenhet ytterligare utvecklas så att han/hon som blivande svensklärare kan stödja och stimulera elever i deras utveckling inom ämnet. Delkurs 1: Svenska språkets strukturer 7,5 hp redogöra för svenska språkets beståndsdelar och uppbyggnad förklara och använda grundläggande grammatiska begrepp beskriva några viktiga drag i svenska språket ur ett andraspråksperspektiv analysera svenska ord, fraser och satser med avseende på form, betydelse och funktion och förklara de grundläggande principerna för sådan analys identifiera grammatiska problem i elevers texter samt föreslå utvecklingsmöjligheter för dessa skapa genomtänkta och stimulerande övningar för att träna elevers grammatiska kunskaper och färdigheter resonera om grammatik i förhållande till språkriktighetsnormer kritiskt reflektera kring grammatikens roll i svenskämnet i gymnasieskolan Delkurs 2: Texter och skrivande 7,5 hp beskriva textmönster inom flera olika genrer liksom texters beroende av kommunikationssituationen resonera om grammatikens betydelse för språkriktighet och textuppbyggnad redogöra för och reflektera kring olika skrivteorier och didaktiska metoder för att arbeta med texter och skrivande i gymnasiet tillämpa metoder för språklig textanalys skriva egna texter inom olika genrer utarbeta en plan för att förbättra elevers skrivande kritiskt värdera, förmedla och reflektera kring utvecklingen av egna och andras texter. Delkurs 3: Svensk och nordisk språkutveckling 7,5 hp beskriva det svenska språkets historia från runtid till samtid, inklusive huvuddragen i svenskt ort- och personnamnsskick översiktligt beskriva svenskans släktskap med andra nordiska och indoeuropeiska språk redogöra för de dagens språksituation i de nordiska grannländerna och institutioner som arbetar med svenska språkets utveckling idag
Sida 2 (5) analysera och diskutera språkbruk i äldre texter i viss mån språkligt analysera texter på danska och norska utnyttja språkligt material från äldre tid i ett didaktiskt sammanhang passande för gymnasiet problematisera pågående språkförändringar i Sverige mot en historisk bakgrund ta ställning till de didaktiska svårigheter och möjligheter som ges av arbete med äldre språkligt material och nordiskt språkligt material i skolundervisningen. Delkurs 4: Litteratur i äldre tid 7,5 hp redogöra för perioder, epoker, genrer (epik och lyrik), författarskap och litterära verk i den litteraturhistoriska utvecklingen från ca. 700 f.v.t. till sent 1800-tal beskriva skillnader mellan äldre repertoarestetik och modern verkestetik urskilja drag som är typiska för en period, en epok, en genre, ett författarskap eller ett litterärt verk i högre grad än tidigare kurser tillämpa ett textanalytiskt sätt att läsa litterära texter göra didaktiska bedömningar rörande undervisning om äldre litteratur i gymnasiet problematisera litteraturhistorieskrivningen utifrån ett litteraturdidaktiskt perspektiv och ur ett intersektionellt perspektiv Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av följande fyra delkurser: Svenska språkets strukturer, 7.5 hp Structures of the Swedish Language, 7.5 credits I delkursen studeras svenska språkets uppbyggnad utifrån ljud- och ordbildningssystem, ordböjning, ordklasser, samt sats- och betydelselära. Grundläggande begrepp och analysmetoder presenteras och tillämpas. Grammatikens roll, syfte och innehåll i gymnasiet problematiseras. Under kursen får studenterna möta och reflektera kring flera olika didaktiska metoder för arbete med grammatik. Texter och skrivande, 7.5 hp Texts and Writing, 7.5 credits Delkursen är både teoretiskt och praktiskt orienterad. Den teoretiska delen berör skrivandets betydelse ur såväl individuellt perspektiv, som demokratiskt och didaktiskt perspektiv. Här diskuteras också genrebegreppet och textmönster inom olika genrer, språkriktighet, metoder för språklig textanalys samt skrivteorier. Den praktiska delen består dels av visst eget skrivande, dels av analys av elevtexter ur ett didaktiskt perspektiv. Här diskuteras också modeller för bedömning (inklusive bedömning av andraspråkstexter) och studenterna övas i att ge och ta emot konstruktiv kritik. Svensk och nordisk språkutveckling, 7.5 hp The History of Swedish and Nordic Languages, 7.5 credits Delkursen ger en översikt över det svenska språkets utveckling från runtid till samtid och didaktiska möjligheter och svårigheter vid användning av äldre språkligt material. Utvecklingen studeras med utgångspunkt i valda texter samt svenskt ort- och personnamnsskick från skilda perioder. En kortare översikt av urnodiskan och den klassiska fornsvenskan tjänar som utgångspunkt för mer detaljerade studier av senare tiders språkförändring. Även pågående språkförändringar och arbete med språkutveckling i Sverige idag diskuteras och problematiseras mot en historisk bakgrund. I ett särskilt moment behandlas svenskans historiskt grundade släktskap med andra nordiska och indoeuropeiska språk och dagens språksituation i Norden diskuteras. Här ingår även viss språklig analys av moderna texter på danska och norska. Litteratur i äldre tid, 7.5 hp Literature until the End of 19th Century, 7.5 credits Delkursen ger huvuddragen av den litterära utvecklingen inom epik och lyrik från antiken till sent 1800-tal. Det övergripande litteraturhistoriska perspektivet kombineras med närstudium av valda texter. Den muntliga diktningens egenart belyses. Dessutom diskuteras hur de lästa texterna kan introduceras och behandlas för att bli inspirationskällor för samtal och uttrycksmöjligheter för gymnasieelever idag. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier samt obligatoriska gruppövningar och individuella redovisningar. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examinationen sker muntligt och skriftligt. Delkurs 1. examineras genom två mindre salstentamina och ett didaktiskt inriktat grupparbete. Delkurs 2 examineras genom löpande muntliga och skriftliga inlämningar individuellt och i grupp. Delkurs 3 examineras genom en salstentamen och minst en muntlig redovisning. Delkurs 4 examineras genom en salstentamen. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna.
Sida 3 (5) Kurslitteratur Delkurs 1 - Svenska språkets strukturer, 7,5 hp Delkurs 1: Svenska språkets strukturer 7,5 hp Andersson, Lars-Gunnar (2001). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm. Liber (Enligt anvisningar) Ask, Sofia (2012). Språkämnet svenska - ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 6) Bolander, Maria (2004). Funktionell svensk grammatik. Stockholm: Liber förlag. (Enligt anvisningar) Boström, Lena & Josefsson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur (Kap. 2, 5). Brodow, Bengt m. fl., (2000). Retoriken kring grammatiken. Didaktiska perspektiv på skolgrammatik. Lund: Studentlitteratur. (Läses enl. anvisningar.) Lundin, Katarina (2014). Tala om språk. Grammatik för lärarstuderande. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Philipsson, Anders (2004). Svenskans morfologi och syntax i ett andraspråksperspektiv.i: Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (red), Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 117-151. Svedner, Per-Olof (2010). Svenskämnet och svenskundervisningen. Delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsföretaget. (S. 90-106). Delkurs 2 - Texter och skrivande, 7,5 hp Bergman, Claeson, Görel (2003), Tre lärare - tre världar. Lärarkommentarer till elevtexter i tre gymnasieklasser (Elektronisk) Uppsala: Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden. Tillgänglig: <www.diva-portal.org> (2013-09-04) (delar läses enligt anvisning) Dysthe, Olga, Hertzberg Frøydis, Hoel Torkel Løkensgaard (2011). Skriva för att lära. Skrivande i högre utbildning Andra rev. upplagan. Lund: Studentlitteratur. (kap 1-5) Hellspong, Lennart (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur (kap. 1-3, 6, 13, 15, 16) Holmberg, Per & Wirdenäs, Karolina (2010). Skrivpedagogik i praktiken: Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. I: Språk och stil 20. S. 105 131. Josephson, Olle (red.) (2006). Textvård. Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden 94. (kap. skrivna av Björkvall, Nyström Höög, Ransgart, Sundberg) Linnér, Bengt & Lundin, Katarina (2011), Klassrummens många språk. Att förhålla sig till elevers språkbruk. Lund: Studentlitteratur (kap. 2,3) Palmér, Anne & Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2005). Bedömning av elevtext. En modell för analys. Stockholm: Natur och kultur. Svenska språknämnden (2005), Språkriktighetsboken. Stockholm: Norstedts (delar läses enligt anvisning) Delkurs 3 - Svensk och nordisk språkutveckling, 7,5 hp Ask, Sofia (2012). Språkämnet svenska - ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur.(kap. 8, 9) Einarsson, Jan (2009). Språksociologi. 2:a uppl. Studentlitteratur. Lund. (Kap. 4, 9). Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. (2004). (Småskrift utg. av Svenska språknämnden.) (delar läses enligt anvisning) Grünbaum, Catharina & Reuter, Mikael (2009) Att förstå varandra i Norden (Elektronisk), Nordiska ministerrådet.tillgänglig:
Sida 4 (5) www.kulturkontaktnord.org/images/stories/pdfs/publikasjoner/attforsta.pdf (2013-09-04) (s. 12-20) Moberg, Lena & Westman, Margareta (red) (1996). Svenskan i tusen år. Glimtar ur svenska språkets utveckling. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 81). Stockholm: Norstedts. (delar läses enligt anvisning) Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket: betänkande (Elektronisk), Kommittén för svenska språket, 2002. (avsnitt 7.3) Tillgänglig: <www.regeringen.se/sb/d/108/a/1443> / Del 1. (2013-09-03). Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund: Studentlitteratur. (kap. 1, 3-6, 8) Svedner, Per-Olof (2010). Svenskämnet och svenskundervisningen. Delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsföretaget.( s. 110-113, 117-123) Därutöver tillkommer ett urval texter som tillhandahålls av läraren. Referenslitteratur: www.nordeniskolan.org miniordbok.org Delkurs 4 - Litteratur i äldre tid, 7,5 hp Ämnesteoretisk litteratur Auerbach, Erich (1999). Mimesis. Verklighetsframställningen i den västerländska litteraturen. Stockholm: Bonnier. S. 13-34. Elleström, Lars (1999) ur Lyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Gör klassikern till din egen - att arbeta med skönlitteratur i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling 2008. Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999) ur Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Lönnroth, Lars (2008). Den dubbla scenen. Muntlig diktning från Eddan till Abba. Stockholm: Carlsson. s. 7-52 och s. 81-111. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar M. (2009) ur Litteraturens historia i Sverige. Norstedts förlag. Stockholm. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1990) ur Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts förlag. Antologi Texter från Sapfo till Strindberg, red. Claésson, Fyhr & Hansson Lund: Studentlitteratur 2006. Skönlitteratur Austen. Stolthet och fördom Bédier. Joseph, Tristan och Isolde Ballader: Ebbe Skammelsson, Herr Olof och älvorna och Töres döttrar Vänge. Ur: Beowulf Ur: Bibeln (Första Moseboken, Domarboken 15-16, Lukas 15 och Höga visan) Boccaccio. Ur: Decamerone Cervantes. Ur: Don Quijote Dalin. Sagan om hästen Dante. Ur: Den gudomliga komedin Ur Eddan: Valans spådom Essä av Michel de Montaigne Goethe. Den unge Werthers lidanden Gunnlaug. Ormstungas saga Homeros. Ur: Iliaden: första, sjätte, artonde, tjugoandra och tjugofjärde sången, samt ur
Odysséen: sjätte, nionde och elfte sången Hravnkel. Frösgodes saga Ur: Koranen Lyrik av Shakespeare, Lenngren, Bellman och Nordenflycht Navarra. Ur: Heptaméron Provensalsk trubadurlyrik Sapfo. Gudars like syns mig den mannen vara Stiernhielm. Ur: Hercules Swift. Ur: Gullivers resor Ur: Tusen och en natt Voltaire. Candide Sida 5 (5)