BiogasTing, Nalen 2010 12 01 Gemensam inledning Föredragsanteckningar, med reservation för eventuella missförstånd och felskrivningar. Inledning: Erika Ullberg & Erik Langby Erika Ullberg, Energigas Sverige Mycket är på gång i Biogassverige. Allt fler samlar in matavfall till rötning, antalet tankställen ökar hela tiden, första tankstället för flytande gas har kommit under året. Produktionen 2009: 1,4 TWh fördelat på 230 anläggningar; 40 uppgraderingsanläggningar; 120 tankställen. Erik Langby (kommunalråd i Nacka, ordf. Regionplanenämnden Stockholms län, m.m.) Det sker ett nära samarbete mellan kommuner, Länsstyrelse, landsting viktiga (offentliga) aktörer, men de kan inte göra allt! Aktörerna arbetar alla med energifrågor, men med olika infallsvinklar och ansvarsområden. Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) arbetar bl.a. med: Stockholmsregionens Avfallsråd (STAR), strategiskt arbete, energirådgivning, bygga nätverk. Länsstyrelsen arbetar med energiplanering, m.m. Regionplanenämnden arbetar bl.a. med strategier och handlingsplaner för regional utveckling, RUFS. RUFS: (energi)planering i Stockholms län, men involverar även kringliggande län. Övriga län i storregionen har bejakat detta. RUFS betonar: hållbar regional tillväxt, robusta energisystem & säkrad energitillförsel, minskad klimatpåverkan. Stockholmsregionen har mycket tjänsteproduktion, inte så mycket varor. Energistudien för stockholmsregionen (basår 2005/06) underlag för RUFS konstaterar bl.a. att: Länet har goda förutsättningar för minskad energianvändning. Stor teknisk potential. Samtliga samhällssektorer berörs; byggnader och transporter har störst påverkan i dagsläget. RUFS uppdatering 2010: klimatfrågan är en central utmaning, RUFS ger vägledning i energifrågor. Utmaningar till 2050: 40 % energianvändning, 80 % klimatutsläpp, bebyggelse och transporter är de stora bovarna i länet. Biogasen: energi & resurseffektiva transporter, ställa om till förnybart, avfall som resurs, utveckla småskaliga lösningar för energiproduktion. Offentliga sektorn: lagar & regleringar. Marknaden: genomförande, investeringar m.m. Handlingsprogrammet: avfall som resurs, energieffektiv samhällsplanering, fjärrvärme, biogas. Handlingsprogram biogas: strategi för insamling/behandling matavfall, koordinerade investeringsplaner, lokaliseringsfrågor, säkrad fordonsbränsleförsörjning. Vad görs? Samarbete med Biogas Öst, kartläggningar och analyser, konferenser, workshops, biomassekartläggning, m.m. Stockholm 2020: produktion. 36 60 (20 från matavfall) milj. Nm3, efterfrågan 80 85 milj. Nm3. Stor potential från ARV, liten potential lantbruket, matavfall viktigt resurs, naturgas som backup krävs!
Utmaningar: majoriteten vill sortera men hur ska det införas? Förbehandlingskapacitet behövs, ökad effektivitet i befintliga anläggningar, stärkt samarbete offentlig privat, säkra biogödselavsättning, bättre distribution/fler tankställen, lokaliseringsfrågan! Fråga: Regionbildningen i Västra Götaland respektive Skåne spelar det någon roll för biogasens utveckling? Nej, inte enligt vår bedömning spelar detta stor roll, vi kan jobba bra med frågan ändå. Vi vill komma ikapp dem men inte genom att vi bygger fast oss i naturgasinfrastruktur. Age van der Mei, Duinn Holland (under havsytan) kan komma att bli de första klimatflyktingarna. Klimatfrågan oerhört viktig för landet. Duinn jobbar med tranport, energi och ser flytande biogas som en viktig framtidsprodukt! Viktiga aspekter för nya bränslen är tillgänglighet, pålitlighet/säkerhet, rimligt pris, socialt accepterad, rent, förnybart. Biogas ligger bra till på vissa områden, men tappar mark p.g.a. bristande tillgänglighet, pålitlighet och osäker prisbild. De största utmaningarna för biogasen är energieffektiviteten i motorer, ekonomisk tillgänglighet, systemet som helhet måste bli robustare och mer kostnadseffektivt. Största styrkorna för biogas är bra klimatvärden, hög energitäthet, bra bränsle för tunga fordon. LCNG (LNG+CNG): kombinerade tankställen för flytande och komprimerad gas lär öka. Bra att slippa den dyra kompressorn som ofta utgör en flaskhals, vilket kan påskynda skiftet till mer flytande gas. EU regler som påverkar: direktiv för förnybar energi, bränslekvalitet, m.m. Gas kommer på sikt att frikopplas från oljepriset, vilket kan öppna för mycket mer gas i transportsektorn. Viktigt med LNG som backup medan biogasen byggs ut. Jämförelse Sverige Holland: utvecklingen ser till stor del lika ut i dessa länder och har kommit ungefär lika långt vad gäller biogas. Holland har Dual Fuel färja på gång med bra räckvidd! Problemet är att man än så länge tävlar med billig olja. Holland satsar även på biogaståg (likt Amanda i Linköping), man arbetar på en ny version av tåget, ett hybrid tåg. Duinn har erfarenhet av, och insyn i, olika distributionssystem i Holland som ledningar, flak och flytande. Man har även tagit fram en beräkningsmodell för att jämföra olika distributionssystem. Det behöver utvecklas ett mer integrerat och optimerat biogassystem. Gunilla Nilsson (NSR) och Leif Persson (Terracastus) Gunilla Nilsson NSR = Nordvästra Skånes Renhållning, 236 000 invånare i ägarkommunerna. Idag har man en rötningsanläggning i Helsingborg för olika typer av avfall, men även en deponi med 11 milj. m 3 gammalt avfall. Produktion/distribution av biogas och fordonsgas till bussar och publik mack sker redan idag, dessutom skapas en rötrest som via pipeline pumpas ut till ett antal satellitlager. Målet är att mängden fordonsgas skall ökas, dels genom rötning av mer organiskt material, men fr.o.m. 2012 även genom framställning av flytande gas från deponin. Biogas idag: 2 rötkamrar, flytande material in. Skall bygga ut förbehandlingen och öka utsorteringen av matavfall. Idag kommer ca 25 % av gasen från matavfall. Testar även förbehandling av olika typer av förpackat avfall från butiker m.m. 2012 ökad produktion till 140 GWh totalt: deponi 50 GWh; gårdsanläggning 20 GWh; rötning av avfall hos NSR 40 + 30 GWh. Gemensam uppgraderingscentral. Allt eftersom deponigasen klingar av har man för avsikt att ta in fler gårdsanläggningar.
Leif Persson Terracastus är ett utvecklingsbolag inom Volvo och ägs till 100% av Volvo. Volvo har stort intresse av miljövänliga bränslen för tunga transporter. Terracastus har tillkommit för att producera/leverera bränsle. Bygger på teknik från Acrion USA. Gasformiga bränslen inte så energitäta vanligast att man komprimerar för att höja energitätheten. Om man däremot lyckas göra vätska kommer man ännu närmare dieselns egenskaper. Fördelar med flytande gas är billigare/enklare att distribuera, beprövat bränsle för tunga fordon, kan lätt konverteras till komprimerad gas vid tappstället. Flytande CO 2 används som tvättvätska för smutsig biogas (deponigas). Positiva tester av Terracastus process i USA, inga skador eller negativa effekter på motorer efter 600 timmars tester. NSR projektet: en av världen största anläggningar i sitt slag, mycket högt metanutbyte, blandning av ingående gaskällor (rötgas med olika sammansättning + deponigas): lite av ett experiment. Deponigasen: 40 60 % metan. Därutöver mycket CO2 och mycket svavel. Mycket svavel i deponigasen som måste plockas bort, vilket sker genom att man: kyler gasen, komprimerar gasen, och tar bort vattnet. Torkad, komprimerad gas kyls därefter till 51 C; CO 2 kondenserar och används som tvättvätska. Ett membran och en molekylsikt tar bort den sista koldioxiden. Gasen kyls därefter till 161 C metan blir vätska. Den uppgraderade kylda gasen håller 98 99 % metanhalt. Kyld metan transporteras i vätskeform via tankbil eller tankas på plats av NSR:s egna fordon. NSR projektet: 26 milj. Nm 3 rågas in per år 11 000 ton LBG ut, 150 GWh (motsvarar ca 15 milj. liter diesel). Rolf Ljunggren, Cortus AB Använder lågvärdig biomassa som först torkas, därefter genomgår pyrolys och sedan slutligen förgasas. Gasen som bildas kallas för syngas. Syngas består av en blandning av olika gasformiga ämnen. Förgasning kan liknas med en bränsleraffinering där värmevärdet ökar samtidigt som föroreningar som t.ex. kväve tas bort. Förhoppningen är att använda syngasen till processindustrier med krav på höga förbränningstemperaturer, t.ex. kalkindustri eller glasindustri. Processen liknar kolförgasning. Syngasen kan göras om till vätgas, metanol, etanol, metan, CHP. Använder generellt befintlig teknik men sätter samman den på ett nytt sätt. Schematisk bild över hur processen fungerar kan ses på http://www.cortus.se/technology.html Ha skrivit avtal med Nordkalk om leverans av syngas under 12 år tid. Nordkalk räknar med att minska sina CO 2 utsläpp med ca 70 000 ton per år, vilket skulle innebära en besparing på ca en miljon euro per år. Anläggningen som planeras i Köping är en av åtta i norden. 2011. Anläggningen i Köping är på 5MW. 5x20m ca 12 m högrenar syngasen med cyklonfilter. Mycket av projektet handlar om bränsle, logistik samt finansiering. Finansieringen är inte helt klar ännu men projektet har påbörjats lite smått. Gällande bränslet (biomassan) påbörjas en startfas med intermittent drift. Till att börja med används flis och returträ men under senare steg kommer mer komplexa bränslen att förgasas. Jobbar i detta projekt mycket med specifikationer från Nordkalk. Räknar med att under dec 2011 kunna visa på vissa driftresultat. Finansiering bör vara löst under Q1 2011. Räknar med att inom 3 år bygga ut kapaciteten med 20 MW. Genom att metanisering med katalytisk reaktion av syngas kan metangas framställas som sedan kan användas i transportsektorn.
Klas Gustafsson, MSE, representerar Östgöta Gårdsgas Projektet handlar om en samverkan mellan MSE, reningsverk och två KRAV godkända lantbruksföretag, Bleckenstad och Hulterstad. Mölby kommun är också med. Förhoppningen är att skapa en långsiktig och hållbar energiförsörjning med hjälp av gårdsbaserad biogasframställning. Har undersökt möjligheten till en gemensam rötningsanläggning dit man pumpar gödseln men p.g.a. smittrisker m.m. bestämt sig för en separat rötkammare per gård och ledning till gemensam uppgradering. Om man studerar potentiella volymer rågas från lantbruket jämfört med reningsverket ser man att korna ger mer gas än samtliga kommuninnevånare. Mjölby har bra geografiska förutsättningar med gårdar inte allt för långt från staden. Bygger ett lokalt gasnät för rågas. Har ändrat planerna på att dra en ledning till macken från uppgraderingsanläggningen då en utökad biogasmarknad kan leda till nya tankstationer m.m. Därför väljer man att skicka den uppgraderade gasen till tankstationen via flak för att få en mer flexibel lösning. Kommer behöva två tankställen samt bussdepå framöver som man inte vet var de kommer att hamna än. Lantbruksföretagen kommer att vara delägare, tror att det är sunt med en gemensam affär och målbild. Har från start gett möjlighet att ta med fler delägare (lantbrukare) allt eftersom. Har bildat två bolag, Östgöta gårdsgas AB för uppgraderingen, och Östgöta gårdsgas Nät för nätet. Bolagen drar igång 2011. Lantbruksföretagen är delägare i båda bolagen. Gårdarna ska komma igång med produktion sommaren 2011. Luktproblem kan ibland förekomma vid biogasanläggningar men rötrest luktar mindre än flytgödsel så summan blir bättre luktmiljö. Fordon som kör på biogas kan minska CO 2 utsläppet med upp till 180 procent i och med att metanslip från gödselstackar och dylikt förhindras. MSE jobbar med att ersätta sin fordonsflotta med biogasfordon. Viktigt att jobba med marknadsföring för att öka andelen gasfordon i Mjölby. Östgötatrafiken har sagt att samtliga bussar ska gå på biogas 2015 och ett par regionbussar övernattar i Mjölby så möjlig avsättning för gas finns. Det planerade rågasnätet måste passera flera hinder, både fysiska i form av vägar m.m., men även regelmässiga hinder måste lösas. Dagens regelverk är inte anpassat för byggnation av småskaliga lågtrycksnät. Två gasledningar bredvid varandra måste t.ex. vara placerade en halvmeter ifrån varandra. Billigaste metoden för att lägga ned ledningar är att använda en kabelplog men en sådan ger inte bred nog fåra. Ett nytt bekymmer är inverstingskostnaden för rågasnätet. Har kalkylerat med 30 procent av kostnaden som investeringstöd men det finns risk att energibolaget (MSE) kan räknas som offentligägt vilket kan innebära problem. Privata företag som t.ex. E.ON skulle dock kunna få ta del av investeringsstödet stöd vilket innebär att två företag på samma marknad behandlas olika. På en koskit kommer en gasbil ca 1,5 km. Göran Grönhammar och Erik Forslin, BioSling BioSling har blivit utsedd till Årets uppfinning! Första prototyp anläggning finns i Vittangi och är lite större än en bil (9x2,5m, ca 4000 kg). Om ca en månad ska en större anläggning i fullskalig produktion provas i Luleå på en svingård, Alviksgården svingård och slakteri. Tekniken bygger på slangvindor. Anläggningen har ca 6,2 km slang och kan liknas med ett ihoprullat skrubbertorn. Anläggningen har en kapacitet på ca 22 Nm 3 uppgraderad gas per timme Historiskt minskar kostnaden för uppgradering (per Nm 3 ) då storlek en på anläggningen ökar. Jämfört med en
vanlig reningsanläggning visar BioSling på kostnadseffektivare uppgradering för lägre volymer rågas. Med billig uppgraderingsteknik finns möjligheten att fler tankställen runtom i Sverige och det innebär ett minskat distributionsproblem om man kan få uppgradering och produktion närmare marknaden. Det innebär även minskad sårbarhet med fler anläggningar. Små anläggningar utgör ett bra komplement till stora anläggningar. Vanligaste tvättmetoden för rågas är fysikalisk absorption. Koldioxid har högre löslighet än metan. Kallt vatten binder CO 2 bättre än varmt vatten, desto högre tryck desto mer gasmassa binder vattnet. Högre tryck ger mer bunden gas i vätska. I en vattenskrubber måste man ha en vattenpump och en gaskompressor. Tornet måste vara högt, tornets höjd avgör separeringsgraden. Bredden på tornet avgör kapaciteten. En slingpump (uppfunnen av Per Olov Karlsson i Jukkasjärvi) kan liknas med ett ihoprullat torn. Första prototypen togs fram för tre år sedan. Var först oklart om vätska och gas skulle få nog med tid för att gas skulle hinna lösa sig i vätskan. Genom att ha en begränsad maxdiameter på slangen och sedan parallellkoppla flera slangvindor kan en bra separation med god kapacitet uppnås. BioSling klarar i nuläget inte att rena rågas hela vägen till fordonsgaskvalité utan en viss efterrening krävs om marknadens krav ska uppfyllas.