Informationsso kning och ka llkritik fo r ho gstadiet

Informationsso kning och ka llkritik fo r ho gstadiet Informationssökning Informationssökning är precis vad det låter som, sökandet efter information. De flesta tänker nog när de hör ordet informationssökning på sökningar på internet genom till exempel Google, men informationssökning är någonting vi gör flera gånger per dag, ofta utan att tänka på det som informationssökning. När du vill veta vad du har för lektion och tittar på ditt schema så gör du en informationssökning, likaså när vill veta vad klockan är och tittar på din mobil. Ni kommer förmodligen främst att söka information på nätet, men processen är den samma oavsett vilket format du söker i. Den informationssökning jag kommer att tala om är strukturerad informationssökning, det vill säga informationssökning där ni har en tydlig plan för hur ni ska lägga upp sökningen. Ni söker som sagt redan information, men för att bli bättre på det behöver ni lära er metoder för att strukturera er sökning. Den strukturerade informationssökningen består av ett par steg och jag kommer att gå igenom dem för att ni ska lära er hur ni kan lägga upp er sökning. Dessa steg är att: Identifiera informationsbehov Sök med hjälp av söktekniker Utvärdera källan Informationsbehov Att identifiera sitt informationsbehov är att fundera ut vad det egentligen är jag vill veta. Vilka frågor är det jag vill ha svar på? Det låter kanske enkelt, men om ni en dag kommer att läsa på högskola kommer ni att upptäcka att konsten att ställa bra frågor är någonting vetenskapen lägger mycket tid och energi på. När ni en dag skriver uppsatser på universitetet kommer ni att lägga flera veckor på att komma på en bra frågeställning. Det finns ett talesätt som lyder som man frågar får man svar och det gäller i högsta grad för informationssökning. Kan du inte formulera bra frågor så kommer du inte heller att få några bra svar och inte få reda på det du egentligen ville veta. Ett vanligt fel jag ser bland elever som ska söka information till ett skolarbete är att de tänker att frågeställningen är densamma som ämnet för arbetet. Ska de till exempel skriva ett arbete om Grönland så söker de ofta genom att skriva in fakta om Grönland i Googles sökruta. Tanken är god, de behöver faktiskt fakta om Grönland och ibland kan de få svar på sina frågor i materialet de hittar, men det är egentligen inte allmänna fakta om Grönland de är ute efter utan svar på

specifika frågor som till exempel varför heter det Grönland?, vad talar man för språk på Grönland?, vad är Grönlands statsskick? och så vidare. Ett annat problem med att inte tänka igenom vad man vill ha svar på är att man riskerar att få alldeles för mycket oväsentlig information till svar. En sökning på Grönland i Google ger miljontals träffar. För eleven som ska skriva ett arbete är förmodligen de flesta av dessa träffar oanvändbara, då de handlar om saker som eleven inte alls behöver få svar på. Att ställa bra frågor handlar om att kunna göra avgränsningar. Med avgränsning menas att låta ämnet smalna av, att rikta in sig på ett litet område som är precis det man behöver veta och på så vis stänga ute allt annat som kanske hör till ämnet, men som inte är relevant för det man vill veta. Om vi fortsätter med exemplet Grönland, så är Grönlands historia en avgränsning inom ämnet Grönland och Grönlands historia under 1900-talet ytterligare en avgränsning. En annan del av informationsbehovet är att identifiera vilka krav ni ställer på informationen. Det finns två aspekter av det: precision och tillförlitlighet. Precision handlar om hur exakt informationen måste vara. Har ni ingen tid att passa och frågar någon om hur mycket klockan är räcker kanske svaret kvart över två, trots att klockan kanske är 14.16 eller 14.13. Ska ni komma i tid till en lektion vill ni förmodligen veta vad klockan är på minuten. Tillförlitlighet handlar om källans trovärdighet, någonting jag ska tala om senare. Tillförlitlig information är alltid att föredra, men det kan vara mer eller mindre viktigt. Ska ni skriva ett skolarbete måste ni vara säkra på att källorna stämmer, men är ni bara nyfiken på exempelvis vilket år en kändis är född är det mindre viktigt att det blir rätt. Det är alltid en avvägning. Ju högre krav ni ställer på en källas tillförlitlighet, desto mer tid måste ni lägga på att granska den. Söktekniker Jag tänker ta upp två saker här: sökbegrepp och Googles filter. Lär ni er att använda dem så kommer ni att bli mycket bättre på att söka. Sökbegrepp är de ord ni använder för att söka. Sökmotorer såsom Google förstår inte vad ni menar, utan Google söker efter ord. Väljer ni inte rätt ord kommer Google inte att hitta det ni letar efter. Det ni måste göra är att fundera ut vilka begrepp som är relevanta för er sökning. Är ni kunniga inom det ämne ni ska söka information om så kanske ni redan känner till viktiga ord att söka med. Ska ni exempelvis ta reda på mer om frisparkar i fotboll är både frispark och fasta situationer relevant att söka med. Det är dock i skolan vanligt att ni ska söka inom ett ämne där ni har begränsade förkunskaper. Då kan det vara vettigt att göra en inledande sökning för att få en orientering inom ämnet och samla sökord. Den första träffen på Google är vanligtvis en länk till Wikipedia. Wikipedia är en källa ni nog inte kommer att få använda i ert skolarbete, men för att få en orientering i ämnet är Wikipedia utmärkt. Det räcker ofta med att läsa första stycket för att ni ska hitta ord att söka vidare med. Ni kan gärna skriva ner en liten lista med ord ni tror kan vara bra att använda i er sökning.

Googles filter är det andra verktyg jag ska prata om. Google är vad som brukar kallas en sökmotor. Det finns en rad olika sökmotorer och de är bra på lite olika saker, men Google är den mest använda sökmotorn och en alldeles utmärkt sådan. Att den är så pass bra är den huvudsakliga orsaken till att den har blivit så populär. Liksom alla sökmotorer har Google en rad finesser och jag tänkte berätta om de filter som Google har för att begränsa sökningarna. Ni har säkert redan använt bildfiltret och kanske även videofiltret utan att tänka på dem som filter. Filtren hittar ni under sökrutan i Google efter att ni har gjort en sökning. Längst till höger hittar ni fliken sökverktyg och under den finns filter för att avgränsa sökningen inom respektive huvudfilter. Ett väldigt användbart filter är språkfiltret. Om ni söker på ett låneord, exempelvis baseball, kommer ni huvudsakligen att få träffar på engelska. Dels är engelska ett mycket större språk och dels är intresset för baseball större i USA än vad det är i Sverige. Väljer ni Sidor skrivna på svenska så får ni bara sidor på svenska. Ett annat användbart filter är tidsfiltret. Tidsfiltret begränsar hur pass nya träffarna ska vara. Vill ni veta vad som har hänt exempelvis det senaste dygnet inom ett område så kan ni ställa in det med tidsfiltret. Det här filtret har flera användningsområden. Om ni vill veta vad som har hänt i Eslöv den senaste veckan kan ni använda filtret. Ni kommer att få en rad nyhetsartiklar om Eslöv, men även sådant som har skrivits på bloggar, forum och hemsidor om Eslöv den senaste veckan. Ni kan även ställa in filtret så att ni bara får äldre träffar. Det kan vara användbart om ni vill veta exempelvis vad som skrevs om en produkt innan den kom ut på marknaden.

Ett filter som tillhör sökverktygen för bildfiltret och som är mycket användbart är filtret för användningsrättigheter. Många av de bilder ni hittar genom Google är upphovsrättsskyddade och ni får inte använda dem hur som helst. Det har alltid varit förbjudet, men problemet har inte varit så stort så länge bilderna bara använts i pappersformat. Risken att en elev åker fast för upphovsrättsbrott då den klistrar in en bild från nätet i ett worddokument är väldigt liten. Ni publicerar dock allt mer på nätet, både i skolan via bloggar och privat via sociala medier. Risken är då mycket större att upphovsrättsinnehavaren upptäcker att ni har tagit dennes bild. Det finns fyra alternativ att välja under användningsrättigheter. Alternativen är olika varianter av Creative Commons-licenser. Creative Commons är en licensform där skaparen väljer på vilket sätt materialet, i det här fallet bilder, får användas. Ska ni bara ha en bild till ett skolarbete eller en blogg behöver ni egentligen inte sätta er in i hur licensen fungerar. Ni kan välja vilket alternativ som helst. Då slipper ni riskera att åka fast för upphovsrättsbrott.

Källkritik Källkritik är, som begreppet antyder, kritik av en källa. Först måste vi först förstå vad en källa är. En källa är någonting som vi hämtar information ifrån. Det kan vara en bok eller en tidningsartikel, men det kan också vara exempelvis en kompis eller en klocka. Kritik betyder att man bedömer någonting. När det kommer till källkritik betyder kritiken att man bedömer om källan är trovärdig, det vill säga om det källan säger är sant och går att lita på. Källkritik ingår i de flesta ämnen och kan ni inte det så kommer ni egentligen inte att kunna få betyg i de ämnena. Det räcker inte med att ni gör korrekt källhänvisning, utan ni måste kunna resonera kring en källas trovärdighet. Som tur är så fungerar källkritik likadant i alla ämnen, så lär ni er det kan ni också använda det i alla ämnen. Källkritik är dock inte bara något som ni har användning för i skolan. Ni är förmodligen vana med att vara ute på nätet och ni möter källor hela tiden. Utan källkritik vet ni inte vad som är sant eller falskt och risken är att ni blir lurade. Ni har en mycket större källkritisk utmaning än när jag själv och era lärare gick i skolan. Då fanns inte internet som vi känner det idag och informationen hämtade vi från läroböcker och biblioteksböcker. Både läroböcker och bibliotekets böcker är källkritiskt granskade i två led. Först på förlaget som ger ut böckerna och sedan antingen av lärare eller av bibliotekarier. Vi lärde oss också källkritik i skolan, men det var inte lika viktigt som det är för er. Ni hämtar mycket av er information från nätet. Informationen där är sällan granskad, utan det är ni som måste göra allt det källkritiska arbetet. Det gäller inte bara när ni är i skolan, utan även informationen ni möter på er fritid. Just därför är det så viktigt att ni blir duktiga på det. Källkritik kan vara både lätt och svårt. Grunden för källkritiken är ganska enkel, men ibland kan det vara svårt att avgöra om det går att lita på källan. Det finns tre frågor ni kan ställa när ni kritiserar en källa: Vem har skrivit den? Varför har de skrivit den? När är den skriven? Vem har skrivit källan? Anledningen till att det är viktigt att veta vem som har skrivit källan är att ni ska kunna veta vem som är ansvarig för informationen. Ni vet kanske själva hur det fungerar när någon kan vara anonym på exempelvis internet. De kan ljuga och hitta på bäst de vill, för de behöver inte vara ansvariga för det de skriver. Nästan allt vi vet om världen kommer från att människor som har upplevt saker har berättat det vidare. Det kan vara allt från vetenskapliga experiment till historiska händelser. Författarna till de

historieböcker ni har i skolan var förmodligen inte med i andra världskriget, men de har kunnat skriva om det för att de har hämtat sin information från personer som faktiskt var med. Den som har upplevt saken kallar man för förstahandskälla. Den som berättar det vidare kallas för andrahandskälla. Ni kan tänka på vidareberättandet som en kedja av källor. För att ni ska kunna vara säkra måste ni kunna följa kedjan tillbaka till den som först upplevde det. Om exempelvis Sara har fallit med cykeln och Maria berättar det för er, så måste ni kunna fråga Maria var hon har fått informationen ifrån. Om Maria säger att Sara berättade det för henne så kan ni gå till Sara och fråga om det stämmer, men om Maria inte kan säga hur hon vet att Sara har fallit med cykeln så kan inte vara säkra på att det stämmer. Det kan vara sant ändå, men ni kan inte vara säkra på det. I böcker är det ofta ganska lätt att ta reda på vem som har skrivit källan. Det brukar stå på omslaget till boken och om det inte står där så brukar det åtminstone stå på någon av de första sidorna. Faktaböcker brukar också ha någonting som kallas källhänvisning, där författaren skriver var hen har fått informationen ifrån. I tidningar brukar det också vara enkelt, eftersom det allt som oftast står vem som har skrivit artiklarna. På internet är det däremot inte alltid så lätt att ta reda på vem som har skrivit en källa. Ibland står det, men ganska ofta står det inte vem som har skrivit texten. Ett exempel på när det inte står vem som har skrivit källan är Wikipedia. Jag vet inte om era lärare redan har sagt det till er, men Wikipedia är inte en godkänd källa att använda i skolarbeten. Det är just för att det inte står vem som har skrivit texten som står där. Jag gillar Wikipedia och använder det nästan varje dag. Vill jag bara ta reda på någonting lite snabbt är det ofta där jag letar. Ibland är det inte heller så viktigt att informationen är helt korrekt. Vill jag veta exempelvis vem Justin Bieber är och tittar i Wikipedia är det ingen katastrof om informationen om hans födelsedag inte stämmer i texten. När ni ska skriva arbeten i skolan är det dock viktigt att ni hittar källor ni kan lita på. Wikipedia är bra till mycket, men det är inte en källa som ni kan lita på. Wikipedia fungerar så att vem som helst kan skriva där. Fördelen med det är att det är många kunniga människor som väljer att skriva artiklar på Wikipedia. Nackdelen är att alla också har chansen att gå in och skriva felaktig information. Ofta brukar informationen på Wikipedia stämma och om någon går in och skriver något felaktigt brukar någon annan som kan mer om ämnet gå in och skriva det som är rätt. Även om artiklarna på Wikipedia brukar rättas ganska snabbt så kan ni inte vara säkra på att informationen stämmer just när ni är inne där och läser. Det kan vara någon som har skrivit fel precis innan ni går in på sidan. Något som är bra med Wikipedia är att många artiklar där har källhänvisning. Det är också ett bra sätt att använda Wikipedia på. Ni kan titta längst ner i artikeln och där kan ni hitta länkar till andra sidor eller boktips som gör att ni kan hitta säkra källor. Det kan vara svårt att ta reda på vem som har skrivit någonting på andra sidor än Wikipedia också. Ibland går det dock att hitta genom att leta efter en länk eller sida där det står om eller about. Där brukar det stå vem som ligger bakom informationen. Den brukar gå att hitta antingen i menyn långt upp på sidan eller så längst ner på sidan.

Varför har de skrivit källan? Det här är kanske den svåraste frågan att besvara och något som lurar många, även vuxna. Frågan handlar om att lista ut vad de som har skrivit texten vill att ni ska tycka, tänka och känna när ni läser texten. Reklam är det tydligaste exemplet. När ni tittar på reklam vill företaget som ligger bakom reklamen att ni ska tycka att deras produkt är bra och därmed köpa den. De flesta förstår att reklam vill få oss att köpa. Trots det går vi ofta på den. Att försöka påverka är dock inte begränsat till reklam, utan förekommer i alla sorters medier. Ofta ligger det politiska eller religiösa motiv bakom. Det kan vara att ni ska rösta på ett visst parti, tycka på ett visst sätt eller tro på en viss religion. Medier som påverkar för att ni ska tycka någonting kallas ibland för propaganda. Propaganda kan ha en tydlig avsändare. När det är val brukar de politiska partierna använda sig av propaganda för att få människor att rösta på just deras parti. När vi vet vem som ligger bakom propagandan är det oftast lätt att också förstå varför de har gjort den. Det är för att vi ska gilla exempelvis deras parti. Långt ifrån all propaganda är dock tydlig var den kommer ifrån och då brukar det också vara svårt att veta varför de har skrivit den. På internet kan vem som helst skriva och det har utnyttjats av människor som vill påverka. Det finns idag många nättidningar och hemsidor som är skapade för att påverka. Det skrivs påverkande texter i vanliga tidningar också, men då brukar de vara som debattartiklar eller på ledarsidorna. I nättidningar kan det vara så att allt material är gjort för att påverka. Det kan vara vad de skriver, men också vad de inte skriver. En nättidning som vill att läsaren ska tycka illa om invandrare publicerar kanske bara nyheter där invandrare gjort någonting dåligt och aldrig någonting där invandrare har gjort någonting bra. Det finns inget enkelt sätt att se varför någon har skrivit en propagandatext. Det ni får titta på är vilka författarna som ligger bakom texten är. Är det exempelvis ett politiskt parti som har skrivit så får ni exempelvis gå in på deras hemsida för att se vad de tycker. När det gäller nättidningar så står det ibland vilken politik de vill föra fram. Då får söka på nätet efter de politiska idéerna och se vad de innebär. Ibland säger dock nättidningarna att de företräder en annan politisk uppfattning än de faktiskt gör. De vill helt enkelt lura läsaren. Då kan det hjälpa att söka på nätet på författarnas eller redaktörernas namn och se om de har kopplingar till några politiska partier eller rörelser. En annan vanlig sak som författare som vill påverka luras med är att de använder en titel för att inge förtroende. Det kan vara att de är professor i exempelvis Kemi, men skriver en artikel om invandring. Många luras att tro på dem för att de är professorer, men professorer är bara experter på sitt ämne och vet förmodligen inte mer än någon annan om andra ämnen. Att lista ut vad författarna vill att ni ska tycka kan som sagt vara svårt och ofta tar det lite tid. Det är nog därför även många vuxna inte tänker ordentligt på det. Ibland tycker sig människor att de inte har tid att kolla vad som ligger bakom, eller att de får texten från någon de känner och litar på. Jag hoppas att ni kan bli bättre än så. Tro inte på en text eller sprid den vidare innan ni vet vad författaren vill att ni ska tycka, även om ni håller med om det som står i texten. Egentligen handlar det om att inte bli lurad och ingen tycker om att bli lurad.

Tänk på när ni läser en text, ser en bild eller ser ett videoklipp vad ni tror att den som har skapat det vill att ni ska tänka och känna. Om ni inte är vana att göra det så är det någonting ni måste öva på. Källkritik är det första ni bör tänka på när ni ser eller hör någonting och det kommer inte av sig självt. När är källan skriven? Att veta när källan är skriven är viktigt för både tryckta och digitala källor. Tiden kan utgöra ett problem för båda, men ofta ser problemet ut på lite olika sätt. När jag var liten fanns det i öster ett stort land som hette Sovjetunionen. Granne med Italien låg Jugoslavien. I den geografibok jag hade i skolan kunde jag läsa om de länderna. Varken Sovjetunionen eller Jugoslavien finns idag, utan istället finns där länder som Ryssland, Bosnien och Serbien. Världen förändras hela tiden, men böcker är oföränderliga. Därför kan det bli så att den information som ni hittar i böcker har gått från att vara sann till att vara falsk. När ni letar efter information i böcker måste ni därför vara uppmärksamma på när boken är skriven. Handlar boken om ett ämne där mycket förändras över tid, som geografi eller teknik, kan det vara så att informationen i boken inte längre stämmer. Ofta är det ganska lätt att ta reda på när en bok är skriven. På någon av de första sidorna brukar det stå vilket år boken är tryckt, vilket också är det år när boken kom ut. På nätet finns också problem med när källan är skriven, men medan bokens problem handlar om att texten inte kan förändras så handlar det på nätet om att det är väldigt lätt att förändra informationen. Nätet är bra på det sättet om det kommer ny information inom ett visst ämne så går det enkelt att uppdatera de källor som handlar om det ämnet. Det innebär dock att det inte är säkert att informationen du läser idag ser likadan ut imorgon. Av den anledningen är det så att när ni skriver arbeten och ska göra källhänvisning så måste ni skriva vilket datum ni läste webbkällan. Informationen på nätet kan dock förändras mycket snabbare än från dag till dag. När det har hänt exempelvis en stor olycka vill tidningarna ofta få ut informationen så snabbt som möjligt. Det kan finnas en artikel om händelsen bara minuter efter att det har hänt. Journalisterna som skriver vet då ofta inte så mycket om händelsen och skriver att informationen uppdateras löpande, vilket innebär att texten förändras då de vet mer. Ibland innebär det bara att de fyller på med mer information, men ibland kan det också vara att det journalisterna först fick höra inte stämde. Då kan informationen förändras flera gånger under samma dygn. Det kan ta lång tid innan sanningen om en händelse kommer fram. När journalisten först skriver om händelsen är det inte säkert att hen vet så mycket om vad som har hänt. Sällan är journalisten på plats så fort och har förmodligen inte själv sett händelsen. Tänk på det när ni läser om nyheter. Hur mycket kan egentligen den som skriver om det veta? När det gäller nyheter blir informationen också snabbt inaktuell. Det är inte säkert att det du läste för en timme sedan gäller just nu. Vänta istället med att bilda dig en uppfattning tills du vet så mycket som möjligt om händelsen.