Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Relevanta dokument
Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Mat och Cancer Bra mat efter cancerbehandling Ylva Orrevall, leg. dietist, med dr Centrum för cancerrehabilitering Stockholms läns landsting

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

Min vårdplan introduktion och manual

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Cancerrehabilitering. Vad, När och Hur? Helene Wendell Processledare cancerrehabilitering


Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Cancerrehabilitering ett teamarbete

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Kortversion av nationellt vårdprogram.

Alla tjänar på ett starkt team!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Kortversion av nationellt vårdprogram

Hur bygger man upp en cancerrehabiliteringsversamhet? Regiondag i Cancerrehabilitering RCC Uppsala-Örebro

Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Cancerrehabilitering. Kortversion av nationellt vårdprogram.

Skånes universitetssjukvård

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Rehabiliteringsplan. Maria Hellbom Leg. Psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska Klinik Skånes universitetssjukhus

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv

Avtal med Stockholms läns sjukvårdsområde gällande centrum för cancerrehabilitering

Bäckenrehabilitering vid cancer

Introduktion Maria Hellbom Rehabiliteringsansvarig, RCC Syd

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Centrum för cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram Regiondag cancerrehabilitering

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Regional koordinator för bäckencancerrehabilitering

Cancerrehabilitering 2012

Rehabilitering vårdkedjor för patienter. drabbade av hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Patientinformation. Min vårdplan. Information till dig som fått diagnos prostatacancer

Delar i en helhet Regional cancerplan RCC Syd

Regional cancerplan Dialogmöte Processledare 21 mars 2019

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Personcentrerad processkartläggning

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Cancerrehabilitering

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Habilitering och rehabilitering

Psykosociala behov och åtgärder

Hälsofrämjande slutenvård. Sölvi Vejby

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

ProLiv Västs kvartalsmöte den 22 september

Rehabilitering. 82 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 83

DISA-processen (Diagnos i Samarbete)

Validering i Sörmland Rev

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Psykisk funktionsnedsättning

Mål och inriktning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Regelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.

Rehabiliteringsplan för patienter med gynekologisk cancer

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Bildandet av ett regionalt centrum för cancerrehabilitering

God palliativ vård state of the art

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Min vårdplan Bröstcancer

Funktionshinderplan, region Norrbotten

Sjukgymnastik för äldre personer

Bättre cancervård med patienten i fokus

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Vårdförloppskoordinator, lokal processledare och kontaktsjuksköterkans roll i SVF

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Regional riktlinje för dokumentation av

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Mål och inriktning

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Patientlag

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Fem fokusområden fem år framåt

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

LIVER EFTER CANCER I BÄCKENOMRÅDET. Gail Dunberger Onkologisjuksköterska, med dr Lektor Ersta Sköndal Bräcke Högskola

Validand och valideringshandledare

Cancerrehabilitering Arbetsterapi och Lymfterapi

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD I SLUTEN VÅRDFORM

Transkript:

www.slso.sll.se Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

Varför behövs rehabilitering? En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex av tio lever tio år efter en cancerdiagnos

Fler lever längre efter och med cancer hela samhället berörs Specialistvård Primärvård Kommunal vård Sjukförsäkringssystem Socialförsäkring Arbetsförmedling Utbildningsväsen

Vad är cancerrehabilitering? Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patient och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt. Definition nationellt vårdprogram/kunskapsunderlag 2014

Behov Behov av rehabilitering utifrån fysisk, psykisk, social och existentiell situation Komplikationer, biverkningar under behandling Sekvele/sequelae kvarstår som resultat av sjukdom eller behandling Sena effekter uppkommer efter avslutad behandling som en följd av sjukdomen eller behandlingen

Insatser Rehabiliterande förhållningssätt i hela cancervården Insatser vad man gör för att ge patienten rehabilitering Åtgärder vilken rehabilitering det är frågan om Behandling specifika åtgärder riktade mot patient, föregås av bedömning

Cancerrehabilitering utgår från patientens behov hur kan de se ut?

Ekonomiska problem Koncentrationsproblem Inkontinens Ofrivillig viktuppgång Aptitlöshet Infertilitet Avföringsläckage Sömnstörningar Lymfödem Nedsatt arbetsförmåga Depression Fatigue Ångest Sexuella problem Talsvårigheter Smärtproblem Relationsproblem Sväljsvårigheter Utseendeförändring Nedsatt kondition

Behov FYSISKT SOCIALT PSYKISKT EXISTENTIELLT

Behov på olika nivåer Mycket avancerade behov Avancerade behov Särskilda behov Grundläggande behov

Rehabiliteringsbehov skiftar - exempel Vid diagnos Under behandling Efter behandling FYSISKT FYSISKT FYSISKT SOCIALT PSYKISKT SOCIALT PSYKISKT SOCIALT PSYKISKT EXISTENTIELLT EXISTENTIELLT EXISTENTIELLT

Återkommande bedömning av behov Bedömning av rehabiliteringsbehov grunden för åtgärder Diagnos Behandling Efter behandling / specialistsjukvård Återfall Kronisk fas Palliativ fas

Distresstermometern ett hjälpmedel vid bedömning

Nationella mål 1. Alla patienter med cancer samt deras närstående ska få information om cancerrehabilitering. 2. Alla patienter med cancer ska återkommande bedömas av vårdgivare gällande behov av cancerrehabilitering. 3. I patientens skriftliga individuella vårdplan ska cancerrehabilitering ingå. 4. Alla patienter med cancer som bedöms ha mer än grundläggande behov ska erbjudas kontakt med rehabiliteringsprofession för vidare utredning och åtgärder. 5. Alla minderåriga barn med en förälder som har cancer ska särskilt beaktas vad gäller behov av information, råd och stöd. Detta gäller även om en annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har cancer.

Kvalitetsindikatorer, förslag 1. Har patienten fått en skriftlig individuell vårdplan där cancerrehabilitering ingår? 2. Har behoven av cancerrehabilitering bedömts? 3. Hur har behoven av cancerrehabilitering bedömts? 4. Har rehabiliteringsprofessioner varit inkopplade? Om ja, vilka? 5. Har patienten minderåriga barn? Om ja, har de erbjudits information, råd och stöd?

Specialiserad cancerrehabilitering en flerdimensionell, tvärprofessionell process med utgångspunkt i patientens samlade behov. Syftet är att fastställa fysiska, psykiska, sociala och existentiella rehabiliteringsbehov och resurser hos patienten, i hens nätverk och/eller i nätverkssjukvården för att utveckla en samordnad och integrerad plan för behandling och långsiktig uppföljning. Förslag inför Regionalt centrum för cancerrehabilitering, 2015

Centrala delar Helhetssyn Patientens behov utgångspunkt Patientens egna resurser viktig del Rehabilitering är en process Planering, samordning och uppföljning Flera aktörer samarbetar med patienten Egenvård ingår i planering

Kontakt: maria.hellbom@sll.se 08-12340112 www.slso.sll.se

Rehabilitering vid cancersjukdom, red Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Stockholm, Natur och Kultur 2013