Kommunstyrelsen 13 januari 2003 Plats och tid för sammanträdet Kallade tjänstemän Bällstarummet, Kommunalhuset, Vallentuna måndagen den 13 januari 2003 kl 18.00 Kommundirektör Kjell Johansson Kommunsekreterare Anna Lindholm Vallentuna den 2 januari 2003 Sten-Åke Adlivankin Ordförande Anna Lindholm Kommunsekreterare Tfn: 08 587 850 11 anna.lindholm@vallentuna.se 1. Justerande:... 1 (22)
Innehållsförteckning: 1. Justerande:...1 Sid Följande ärenden skall beslutas av kommunfullmäktige 2. Ersättning till förtroendevalda...3 3. Ny renhållningsordning och avfallsplan Godkännande...4 4. Kundval inom äldreomsorgen...6 5. Hjälmstaskolan begäran om ombudgetering av investeringsmedel...10 Följande ärenden skall beslutas av kommunstyrelsen 6. Delårsrapport 2002-06-30, revisionens granskning...11 7. Redovisning av förvaltningarnas arbete för ökad integration och minskad segregation...13 8. Månadsuppföljning november 2002...17 9. Yttrande till Justitiedepartementet avseende rapporten Framtidens tingsrättsorganisation i Stockholms län...18 10. Val av till delegat till politisk ledningsgrupp för Oxundaåns vattenvårdsprojekt...20 11. Anmälningslista...21 2 (22)
2. Ersättning till förtroendevalda Dnr 2002.106 924 Arbetsutskottets förslag Arvodeskommitténs förslag tas upp vid kommunstyrelsens sammanträde den 13 januari 2003 i enlighet med nuvarande beslutsförslag. Ärendet Kommunfullmäktige har den 16 december återremitterat förslaget till ersättning till förtroendevalda till kommunstyrelsens arbetsutskott för att ärendet skall behandlas i samband med budgeten för år 2004. Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktige har den 16 december 83 återremitterat ärendet till arbetsutskottet för att ärendet skall behandlas i samband med budgeten för år 2004. Behandling av ärendet vid arbetsutskottets sammanträde den 19 december 140 Yrkanden Hans Strandin (s) yrkar att ärendet behandlas i samband med budgeten för år 2004. Ordförande Sten-Åke Adlivankin yrkar att Arvodeskommitténs förslag tas upp vid kommunstyrelsens sammanträde den 13 januari 2003 i enlighet med nuvarande beslutsförslag. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer de två yrkandena mot varandra och finner att arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med nuvarande förslag till beslut samt att kommunstaben ges i uppdrag att revidera förslaget i enlighet med de mindre ändringar som har framkommit under ärendets gång. Reservationer Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för Hans Strandins (s) förslag. Handlingar i ärendet 1. Förslag om ersättning till förtroendevalda 2002-12-30 3 (22)
3. Ny renhållningsordning och avfallsplan Godkännande Dnr 2002.127 003 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar att godkänna ny renhållningsordning och tillhörande avfallsplan 2003-2006 enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag och överlämnar dokumenten till kommunfullmäktige för antagande. Kommunstyrelsen beslutar att texten i Avfallsplanen under avsnitt 2 revideras så att den stämmer överens med målen i Planeringsunderlaget för 2003-2005 och kommunens agenda 21. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har 2002-11-21 godgänt ett förslag till ny renhållningsordning och tillhörande avfallsplan 2003-2006 och överlämnat denna till kommunstyrelsen för antagande i kommunfullmäktige. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska varje kommun ha en renhållningsordning och en avfallsplan. Renhållningsordningen ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen. Avfallsplanen utgör ett komplement till renhållningsordningen och ska bl a innehålla uppgifter om kommunens planerade åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Den senaste renhållningsordningen och tillhörande avfallsplan antogs av kommunfullmäktige den 13 november 1995 och är i stora stycken inaktuella idag. Samhällsbyggnadsnämnden fattade 2002-05-07 beslut om att förslag till ny renhållningsordning och avfallsplan skulle sändas ut på samråd. Förslagen har varit utsända och tillgängliga för samråd under perioden 13 maj-20 juni 2002. Samhällsbyggnadsnämnden fattade 2002-10-03 beslut om utställning av reviderade förslag till renhållningsordning och avfallsplan. Förslagen har varit utställda under tiden 17 okt-15 nov 2002. Ett yttrande har inkommit från Handikapprådets arbetsutskott med innebörd att särlösning i renhållningsordning och avfallsplan på grund av ett handikapp ej ska belasta den enskilda personen. I avfallsplanen anges som målsättning att "vid planering och anordnande av insamlingssystem för hushållsavfall ska äldres och funktionshindrades behov beaktas". Eftersom denna skrivning avser generella lösningar och åtgärder med inriktning på äldre och funktionshindrade kommer detta ej att belasta enskilda personer. Handikapprådets synpunkt lämnas därför utan åtgärd. 4 (22)
Kommunstabens synpunkter Kommunstaben har i stort inga erinringar mot förslaget men anser att målen för avfallsplanen bör överensstämma med gällande Planeringsunderlag (PLU) för 2003-2005 och med kommunens agenda 21. I PLU har kommunfullmäktige uppdragit åt kommunstyrelsen att se över hur kommunens olika mål- och styrdokument skall utvecklas och samordnas. Texten i Avfallsplanen, avsnitt 2, första stycket och de två följande punkterna bör därför ändras till att lyda: Vallentuna kommuns arbete med avfallshanteringen är inriktad på att eftersträva de mål som formulerats på nationell och regional nivå. I enlighet med av kommunfullmäktige antaget Planeringsunderlag för 2003-2005 gäller att Vallentuna kommun skall sträva efter att uppnå det ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt långsiktigt uthålliga samhället. Kretsloppstänkandet bör genomsyra alla kommunala beslut. I enlighet med kommunens agenda 21 gäller också att Källsortering och kompostering av avfall skall planeras för bostads- och arbetsområden. Mängden avfall och dess risker skall minskas inom kommunen b la genom att utnyttja möjligheter till återvinning. Insamlingen skall vara rationell och ge utrymme för valfrihet. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 19 december 131 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Renhållningsordning för Vallentuna kommun 2. Avfallsplan 2003-2006 för Vallentuna kommun 5 (22)
4. Kundval inom äldreomsorgen Dnr 2002.099 734 Arbetsutskottets förslag 1. Kommunfullmäktige beslutar, enligt socialnämndens förslag, att Vallentuna kommun skall införa kundval inom öppen hemvård och uppdrar åt socialnämnden att genomföra beslutet genom auktorisationsmodellen. 2. Kommunfullmäktige avslår socialnämndens förslag om kundval inom vårdboende men ger nämnden i uppdrag att noga följa utvecklingen i de kommuner som infört olika former av kundvalsmodeller inom vårdboendet. Kan det därefter konstateras att en kundvalsreform ger de fördelar som förväntas utan att kostnaderna ökar får socialnämnden återkomma till fullmäktige med nytt förslag. Ärendet Socialnämnden har den 3 september 2002 beslutat: Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om att Vallentuna kommun skall införa kundval i öppen hemvård och i vårdboende genom auktorisationsmodellen. Socialnämnden föreslås få i uppdrag att inom ramen för kommunfullmäktiges principbeslut genomföra kundval i Vallentuna. Kommunstabens kommentarer I en nyligen utkommen skrift från Svenska Kommunförbundet ger Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet, del av forskning, utredningar och erfarenheter kring ämnet Konkurrens på kommunala villkor. Han belyser bl a vissa förutsättningar när det gäller kundval inom kommunal verksamhet. Några citat ur skriften: Kundvalsarrangemang är i de sammanhang de är tillämpliga ett sätt att förena offentlig finansiering, individuell valfrihet och en någorlunda effektiv konkurrens. Om man t ex kan etablera någorlunda fungerande instrument för vårdtyngdsmätning i äldreomsorgen bör kundvalssystem kunna fungera relativt väl där. Det är viktigt att göra klart för sig att fungerande kundval kräver ett mått av överkapacitet som är förenat med reella kostnader, mot vilka de positiva effekterna ska ställas. 6 (22)
Kommunens yttersta ansvar för verksamheten kan inte kontrakteras bort, varken genom kundval eller entreprenader. Det är därför i allmänhet angeläget att det finns kommunal egenregi som kan ta över ansvaret, och att viss kompetens bevaras internt. En ökande användning av kundval gör det angeläget att mer konsumentinformation produceras. Kundval kan fungera Socialnämndens förslag innebär att Vallentuna inför kundval genom auktorisationsmodellen. Upphandling av utförare enligt Lag om offentlig upphandling ska därmed inte ske och avtal mellan kommun och företag ska inte upprättas. Kommunstaben bedömer dock att kommunen ändå har det yttersta ansvaret för verksamheten. Citaten ur Kommunförbundets skrift ger visst stöd för uppfattningen att kundval bör kunna fungera inom äldreomsorgen. Staben vill dock påpeka vikten att den finns verksamhet i kommunens egen regi som kan erbjudas kunderna och som kan utgöra en garanti för att privata företag inte kräver oskäligt höjda belopp på den peng eller check som de vårdbehövande tilldelas. Förmodligen ökade kostnader Om kunderna ska ha en verklig valmöjlighet måste det finnas viss överkapacitet hos aktörer, inklusive kommunen, som tillhandahåller vård. En överkapacitet måste naturligtvis betalas på något sätt och stabens uppfattning är att detta sker genom att pengen innehåller kompensation för outnyttjad kapacitet. Det medför troligen kostnadsökningar för kommunen. I de grannkommuner som tillämpar kundval har setts en tendens till kraftigt ökade kostnader. I vissa fall finns uppgifter om att utförarna krävt kraftigt höjda pengbelopp för att fortsätta att tillhandahålla vård. Kommunförbundet har i sin rapport Vad kostar verksamheten i din kommun? en redovisning av kommunernas kostnader för olika verksamheter relaterat till vad de borde vara med hänsyn tagen till kommunens struktur såsom den beräknas i kostnadsutjämningen. Utvecklingen i Danderyd och Täby, vilka införde kundvalssystemet i särskilt boende under 2001, jämfört med Vallentuna är följande: 2000 2001 Danderyd + 2,9 % + 21,9 % Täby + 4,8 % + 15,8 % Vallentuna - 5,0% - 3,5% 7 (22)
I redovisningen visar minussiffror att kommunen driver verksamheten till lägre kostnad än den som är motiverad enligt kommunens struktur. Både Danderyd och Täby har de senaste åren haft en tydlig negativ trend. Från att ha bedrivit verksamhet billigare än motiverat har båda kommunerna nu en klart högre kostnad än som svarar mot strukturen och speciellt kraftig är kostnadsökningen mellan åren 2000 och 2001. Även Vallentuna har en negativ utvecklingstrend men fortfarande 2001 bedrevs verksamheten till något lägre kostnad än vad kommunens struktur motiverar. Har vi råd med ökande kostnader? Staben anser att kostnadsutvecklingen i de kommuner som tillämpar kundval inom äldreomsorgen är anmärkningsvärt negativ. Det är svårt att inte härleda delar av kostnadsökningen till kundvalssyste-met. Socialförvaltningen anser att kundval kan vara kostnadsneutralt jämfört med nuvarande system. Staben menar dock att en sådan uppfattning måste ifrågasättas med tanke på utvecklingen i grannkommunerna. Vallentuna har för närvarande en mycket ansträngd ekonomi. I ett sådant läge anser staben att det är olämpligt att fullt ut genomföra en reform som troligen kommer att leda till ökade kostnader. Staben föreslår därför att kommunen genomför en begränsad kundvalsmodell som endast omfattar öppen hemvård. Vad gäller kundval inom vårdboende bör socialnämnden i stället noga följa utvecklingen i grannkommunerna under ytterligare ett par år för att få mera erfarenhet kring hur kostnadsutvecklingen påverkas av kundvalssystem inom vårdboendet. Om det då visar sig att kundvalssystem inte är kostnadsdrivande så kan socialnämnden återkomma med förslag till införande av sådant system i Vallentuna, t ex från den 1 januari 2005. Ärendets tidigare behandling Yrkanden vid arbetsutskottets sammanträde den 19 december 133 Hans Strandin (s) yrkar avslag till punkt 1 och bifall till punkt 2 i kommunstabens förslag. Beslutsgång Ordförande Sten-Åke Adlivankin ställer proposition på Hans Strandins (s) yrkande och finner att arbetsutskottet avslår det. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Reservationer Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för Hans Strandins (s) förslag. 8 (22)
Handlingar i ärendet 1. Socialnämndens protokoll den 3 september 66 9 (22)
5. Hjälmstaskolan begäran om ombudgetering av investeringsmedel Dnr 2002.061 042 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avsluta ärendet om barn- och ungdomsnämndens hemställan. Ärendet Kommunfullmäktige har den 17 juni återremitterat barn- och ungdomsnämnden begär ombudgetering av 2001 års investeringsanslag för Hjälmstaskolan, avseende inventarier och utrustning, som anvisdes i samband med planeringen av projektet Ungdomens hus. Barn- och ungdomsnämnden har den 19 november 2002 143 beslutar att avstå från den från den tidigare begärda ombudgeteringen av investeringsmedel för Hjälmstaskolan. Den begärda ombudgeteringen avsågs att nyttjas för omställning av lokaler inom Hjälmstaskolan till friskolan Futura. Inför skolstart tog Futuraskolan tillbaka sin skoleteblering på grund av för få sökande elever. Flera av de tilltänkta investeringarna kunde därför bromsas. Smärre lokaljusteringar har gjorts inom Hjälmstaskolan men dessa har kunnat rymmas inom nämndens tilldelade investreringsram. Kommunstabens synpunkter Kommunstaben har inget att erinra mot barn- och ungdomsnämndens förslag. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 19 december 135 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. 10 (22)
6. Delårsrapport 2002-06-30, revisionens granskning Dnr 2002.114 007 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen beslutar överlämna kommunstabens synpunkter som svar till revisorerna på Komrevs granskningsrapport avseende delårsrapporten 2002-06-30. Ärendet Revisorerna i Vallentuna har överlämnat en granskningsrapport, upprättad av Komrev, över kommunens delårsbokslut per 2002-06-30 och begärt svar i form av kommunstyrelsens yttrande samt beslut om åtgärd. I rapporten anser Komrev att skatteintäkterna borde periodiserats på annat sätt än vad som skett och att resultatet för första halvåret därmed skulle ha varit 5 miljoner kronor bättre än redovisat. Revisorerna önskar också få svar på vilka de främsta orsakerna är till den stora resultatförsämringen under andra halvåret 2002, från 8,7 miljoner kr till 24 miljoner kr. Kommunstabens synpunkter I delårsrapporten har kommunen tillämpat samma metod för periodisering av skatteintäkterna som tidigare år, vilket då inte lett till någon anmärkning från revisionen. Metoden innebär att vi under första halvåret endast bokför faktiskt erhållna skatteintäkter medan beräknade avräkningsposter för 2001 och 2002 ingår i prognosen för helårsutfallet. Enligt Komrevs mening borde hela den beräknade avräkningsposten för 2001 och halva för 2002 bokförts som intäkt under första halvåret vilket skulle förbättrat resultatet per 2002-06-30. Naturligtvis är det fullt möjligt att periodisera skatteintäkterna enligt den metod som Komrev anser vara riktig. Dock vill vi påpeka att storleken på avräkningsposterna, för såväl 2001 som preliminärt för 2002, inte föreligger förrän efter det att slutligt taxeringsutfall redovisats i december 2002. Det innebär att bokföringen i delårsbokslutet skulle ha byggt på en vid det tillfället ganska osäker prognos. Normalt brukar revisionen inte acceptera en sådan redovisning av intäkter med hänvisning till att försiktighetsprincipen ska tillämpas. Kommunstaben avser därför att inför nästa års delårsrapport överlägga med revisionen om vilken redovisningsmetod som är lämpligast att använda. 11 (22)
Revisorernas fråga om orsakerna till den stora resultatförsämringen under andra halvåret får i första hand sitt svar i prognoserna i de VaSaRu-rapporter som nämnderna lämnat i BUF 2. Normalt är kostnaderna högre under andra än första halvåret. Det beror bl a på att löneökningar slår igenom med full effekt samt att kommunens verksamhet successivt ökar i volym, vilket är särskilt märkbart under andra halvåret. Tidigare år har också tendensen varit att helårsprognoserna, som presenterats vid delårsbokslutet, varit alltför negativa och att det slutliga utfallet blivit något bättre. I år tycks det däremot råda motsatt förhållande. Nämndernas helårsprognoser i BUF 3 (efter tre kvartal) visar ett utfall som är ca 10 miljoner kr sämre än i BUF 2. Dessutom är tendensen att vissa finansiella poster, bl a avräkningsposten för skatteintäkter 2002 (!), ger sämre utfall än bedömningen som gjordes i delårsbokslutet. Kommunfullmäktige har under hösten medgivit att tre nämnder får överskrida sina budgetar med sammanlagt 23 miljoner kr i bokslut 2002. Kommunstaben vill i sammanhanget påpeka att det i Komrevs granskning, avsnitt 2.4, skett en förväxling av siffrorna över budgetavvikelsen mellan Samhällsbyggnadsnämnd och Myndighetsnämnd. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 1 9 december 132 föreslagit kommunstyrelsen att besluta i enlighet med kommunstabens förslag. Handlingar i ärendet 1. Komrevs granskningsrapport 12 (22)
7. Redovisning av förvaltningarnas arbete för ökad integration och minskad segregation Dnr 2002.129 109 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Ärendet Enligt PLU 2000-2003 ska förvaltningarna redovisa hur de arbetat med integrations- och segregationsfrågorna. Redovisningen ska vara klar innan mandattidens slut, d v s senast vid kommande årsskifte. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har i uppdrag att samordna redovisningen. Redovisning har lämnats från barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, kulturförvaltningen, fritidsförvaltningen samt utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Förvaltningarnas fullständiga redovisningar finns i bifogade bilagor Sammanfattning av förvaltningarnas redovisning Allmänt Förvaltningarna har på lite olika sätt beskrivit hur de arbetar med ovanstående frågor. Några har påpekat att den ordinarie verksamheten omfattar alla invånare genom t ex socialtjänstlagen och skollagen. En del förvaltningar redovisar även konkreta exempel. Socialförvaltningen Det ingår i socialnämndens uppgifter att se till att integration uppnås inom verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg. Socialnämnden skall verka för att sociala aspekter, t.ex. integrationsbehov förs fram i den övergripande planeringen Individuellt och allmänt riktade insatser I arbetet med äldre människor strävar socialnämnden efter att ge så bra service så att de som vill kan bo kvar i sin invanda miljö så länge som möjligt. Vid planering av särskilda boendeformer för äldre är strävan att lokalisera äldrebostäder i nära anslutning till befintliga bostadsområden Att låta äldre äta på Väsbygården och deltaga i olika aktiviteter är också ett sätt att uppnå integration. För funktionshindrade ska socialnämnden verka för att den enskilde får meningsfull sysselsättning och boendeformer som är anpassade men som ligger inom det ordinarie bostadsbeståndet. 13 (22)
Socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden genom både individuella insatser och förebyggande arbete. Strukturellt inriktade insatser Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenhet. Socialtjänstlagens definition av integration och helhetssyn har en vittomfattande innebörd. För att motverka utslagning och segregation måste uppmärksamheten riktas mot flera områden. Som exempel på områden som är viktiga vid samhällsplaneringen kan nämnas Befolkningens sammansättning Inkomstförhållanden Servicestandard och utbud Förekomst av sociala problem Olika gruppers sociala behov Samband mellan miljöutformning och levnadsvillkor Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningens uppgift är att befrämja en meningsfull fritid för kommunens invånare. En viktig uppgift är också ett förebyggande ungdomsarbete i samverkan med andra förvaltningar och myndigheter. Varje år medverkar fritidsförvaltningen till en Barn- och ungdomsvecka. Temat för år 2001 var Identitet och kulturkrockar. Mycket av arbetet med integration sker i det vardagliga arbetet på fritidsgårdarna genom ständiga diskussioner mellan fritidsledare och ungdomar. Projektet Ett tryggare Vallentuna är en viktig del i arbetet att öka integrationen och minska segregationen i kommunen. Olika undersökningar visar att idrottsrörelsen har lyckats bättre än många andra med att integrera ungdomar i sina verksamheter. Kommunens många idrottsföreningar är därför en mycket viktig del i det lokala integrationsarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen Grunden för arbetet med ökad integration och minskad segregation beskrivs i skollagen och i läroplanerna. Barn- och ungdomsnämnden och kommunens skolplan har flera mål som berör integrationsfrågor. 14 (22)
Det fria valet av skola och förskola ger ökad möjlighet till integration i närområdet men också möjlighet att öka den etniska mångfalden i kommunens skolor. Skolan har ett särskilt ansvar att anordna modersmålsundervisning. Tolkhjälp erbjuds alltid vid inskolning och föräldrasamtal. Barn med särskilt stöd kan få hjälp av Resurscentrum. Inom förskolan finns också språkförskola. Särskolan integreras på Bällstabergsskolan. Olika insatser görs för att elever med funktionshinder ska kunna gå i den valda skolan. På personalsidan finns en strävan att anställa fler manliga lärare. Alla skolor arbetar förebyggande med bl a tematisk undervisning. Skolorna har också mobbningsplaner mot kränkande särbehandling. Förebyggande arbete bedrivs i samarbete med kommunens övriga förvaltningar, myndigheter och polisen. Kulturförvaltningen Ett ökat deltagande i kulturverksamhet kan motverka främlingsrädsla. Biblioteket riktar sin service till alla invånare. Personer med invandrarbakgrund erbjuds tidskrifter och böcker på sitt eget modersmål. Facklitteratur om olika kulturer köps in liksom skönlitteratur skrivna av icke-västerländska författare. Många med invandrarbakgrund besöker biblioteket, använder Internet, lånar lättlästa böcker på svenska och språkkurser. Många kulturarrangemang har mångkulturell karaktär, främst musik, dans och föreläsningar. Bokfesten hade temat Orienten. Sverigefinska kulturföreningen har genomfört olika arrangemang t ex samverkansprojektet Kalevala på 2000-talet med medverkande från bl a Ryssland och Karelen. Kulturnämnden stöder aktiviteterna med ekonomiska bidrag. Vallentunabor deltar i invandrarföreningar i Täby, Åkersberga och Stockholm Kulturförvaltningen erbjuder guidade visningar av Vallentuna för olika grupper. Utbildnings-och arbetsmarknadsförvaltningen UAF har i uppdrag att handlägga flyktingfrågorna. Enligt nuvarande avtal förbinder sig kommunen att ta emot upp till 25 personer under ett år. Förvaltningen ansvar även för svenska för invandrare. 15 (22)
På gymnasiet erbjuds svenska som andraspråk för de som haft det i grundskolan. Modersmål erbjuds idag i finska, grekiska, arabiska och persiska. Temadagar om Afrika och flyktingar har genomförts. Elever och lärare arbetar tillsammans i en värdegrundsgrupp för att lyfta frågor som allas lika värde mm. De tre senaste åren har fem personer med invandrarbakgrund anställts på gymnasiet. På Vallentuna Teamwork är det många arbetslösa med utländsk bakgrund som får social samvaro, arbetsträning och språkträning. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 19 december 143 föreslagit kommunstyrelsen att noterar informationen till protokollet. Handlingar i ärendet 1. Förvaltningarnas redovisningar 16 (22)
8. Månadsuppföljning november 2002 Dnr 2002.020 042 Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen noterar månadsuppföljningen för november 2002. Ärendet Kommunledningskontoret har sammanställt månadsuppföljning för november 2002. Ärendets tidigare behandling Arbetsutskottet har den 19 december 137 föreslagit kommunstyrelsen att notera rapporten till handlingarna. Handlingar i ärendet 1. Månadsrapport november 2002 17 (22)
9. Yttrande till Justitiedepartementet avseende rapporten Framtidens tingsrättsorganisation i Stockholms län Kommunstabens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslaget nedan som sitt eget yttrande till Justitiedepartementet. Ärendet Justitiedepartementet har av regeringen fått i uppdrag att utreda Stockholms tingsrättsorganisation. Med anledning av detta har berörda myndigheter och kommuner lämnats möjlighet att yttra sig över justitiedepartementets rapport Framtidens tingsrättsorganisation i Stockholms län. Vallentuna kommun har tillsammans med UNO-kommunerna diskuterat grunden för till ett gemensamt yttrande utifrån det arbete UNO- kommunerna bedriver för att stärka den regionala kärnan Täby Centrum Arninge. Förslag yttrande till Justitiedepartementet avseende rapporten Framtidens tingsrättsorganisation i Stockholms län. Det finns idag nio tingsrätter i Stockholms län. Det är Stockholms tingsrätt i mitten, Solna, Sollentuna, Södra Roslags och Norrtälje tingsrätter i norr samt Nacka, Handens, Huddinges och Södertäljestingsrätter i söder. I rapportens huvudalternativ till en ny tingsrättsorganisation föreslås att det skapas tre jämnstora tingsrätter i Stockholmsregionen; en i innerstaden, en i norr, och en i söder. Norrtälje tingsrätt lämnas utanför den nya organisationen. Vid genomförande av en sådan organisation som anges i huvudalternativet skulle Vallentuna kommun tillhöra tingsrätten i norr som skulle vara lokaliserad i Sollentuna och kallas Sollentuna tingsrätt. Vallentuna kommun har inget att erinra mot detta förslag. Rapporten presenterar också ett andra alternativ med fem tingsrätter. Utöver en tingsrätt i innerstan skulle två tingsrätter bildas norr om innerstaden och två söder om innerstaden (Norrtälje tingsrätt ingår fortfarande inte i förslaget). I detta förslag skulle Sollentuna tingsrätt och Södra Roslags tingsrätter slås samman till en så kallad Norra tingsrätten som föreslås bli lokaliserad i Sollentuna. Den andra Norrorts tingsrätten skulle bli en så kallad 18 (22)
Västerorts tingsrätt som föreslås bli lokaliserad i Barkarby eller Jakobsberg. Till en Västerorts tingsrätt skulle Solna kommun samt västerortskommunerna Järfälla och Upplands-Bro tillhöra. Vallentuna kommun anser att från ett regionalt utvecklingsperspektiv är dock Sollentuna i detta förslag inte den optimala förläggningsorten för den så kallad Norra tingsrätten. Att förlägga den Norra tingsrätten till den regionala kärnan Täby Centrum Arninge är vara ett bättre alternativ om förslaget med fem tingrätter ska genomföras. UNO-kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker planerar för en befolkningsökning på 100 000 invånare inom sektorn fram till år 2030. Infrastruktursatsningar pågår och kan komma att få mycket stor omfattning framöver. Kommunikationsmässigt är därför kärnan Täby C - Arninge ett betydligt bättre alternativ än Sollentuna centrum. Om alternativ två kommer att genomföras med fem tingsrätter önskar Vallentuna kommun därför att lokaliseringen av en Norrorts tingsrätt ses över för en placering i den regionala kärnan Täby Centrum Arninge. 19 (22)
10. Val av till delegat till politisk ledningsgrupp för Oxundaåns vattenvårdsprojekt Ärendet Oxundaåns vattenvårdssamarbete startades 1999 genom beslut i kommunstyrelsen i respektive berörd kommun. Beslutet innebar att en politisk ledningsgrupp tillsattes och att bidrag för projektets omkostnader beviljades. Vattenvårdssamarbetet har genom beslut i kommunstyrelsen i januari 2001 förlängts till 2004-12-31. Med anledning av ny mandatperiod föreslår Oxundaåns vattenvårdsprojekt att kommunstyrelsen utser en ledamot till den politiska ledningsgruppen för Oxundaåns vattenvårdsprojekt. 20 (22)
11. Anmälningslista KS Meddelas och läggs till handlingarna 1 Protokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 14 november 2002 Förvaltningsövergripande Samverkansgrupp (ÖS) 10 december 2002. Kommunförbundet Stockholms län 3 oktober 2002. 2 Delegationsbeslut 2.1 Kommunstyrelsens ordförande Dnr 2002.003 021 2002-11-15 - Förhandlingsprotokoll Vallentuna kommun samt Lärarnas Riksförbunds kommunförening och Lärarförbundets lokalavdelning i Vallentuna 2002-11-18 - Beslut om löner för anställda organiserade i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund LÖV 02 2002-11-18 - Beslut om löner för vissa oorganiserade, anställda inom BUF och UAF LÖV02 Dnr 2001.056 055 Upphandling av olycksfallsförsäkring för skolelever 2.2 Chefsekonom Dnr 2002.002 045 2002-11-20 Omsättning av kortfristig upplåning av 20 mkr för perioden 2002-11-21 2003-11-13 2002-11-20 Kortfristig upplåning av 20 mkr för perioden 2002-11- 21 2003-11-19 2002-12-05 Kortfristig upplåning av 20 mkr för perioden 2002-11- 19 2003-11-19 2002-12-05 Långfristig upplåning av 30 mkr för perioden 2002-12- 04 2005-09-21 21 (22)
2002-12-05 Omsättning av kortfristig upplåning av 30 mkr för perioden 2002-12-05 2003-12-05 3 Cirkulär 02:102 Störningar i spridningen av adresser i samhället 02:103 Ny lag om extraordinära händelser i fredstid 02:105 Hyreshöjning fr o m 2003-01-01 för lokaler med avtal knutna till konsumentprisindex, KPI 02:106 Finansiering av LSS-verksamhet 02:108 Kurs; kommunal vardagsjuridik för nyvalda förtroendevalda 02:109 Räddningskostnadsnämnden 02:110 E-tidningen Carusell en ungdomssatsning inom ramen för personal- och kompetensförsörjningsprojektet Ett bättre jobb 02:111 Överenskommelse om ändringar i VECKOVILA 95 02:112 Geografiska namn i toppdomänen.se 02:114 Kommunala framtider en långtidsutredning om behov och resurser till år 2050 02:115 Uppgifter för beräkning av avgifter för äldre- och handikappsomsorgen 2003 02:116 Omkostnadsersättning för dagbarnvårdare 02:124 Kommunernas ekonomiska läge december 2002. 4 Diverse skrivelser 5 Statliga och kommunala beslut 22 (22)