Åtgärder inom lantbruket kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB

Relevanta dokument
Kalkfilterbäddar och fosfordammar. Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB

Dammar och filter - Åtgärder för minskning av fosforläckage från jordbruksmark. Tony Persson Östersjöseminarium 2 oktober 2014

Åtgärder mot fosforläckage från jordbruksmark dikesfilter och dikesdammar; FAS 2

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN

Slutrapport LOVA-projekt. Fosforåtgärder och mätuppföljning i Tullstorpsån

Åtgärdseffekter - kväve och fosfor i jordbruket

Slutrapport LOVA-projekt. Höje å: Kalkfilter och fosfordammar

Dikesfilter Utvidgning

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Slutrapport LOVA-projekt. Höje å: Kalkfilter och fosfordammar

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Tillstånd för avloppsanläggning

LIA Rapport. Henrik Andersson

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Lantbruksprojekten

Slutsatser från NOS-projektet. Fungerar dagvattendammar så bra som vi tror? Jonas Andersson & Sophie Owenius WRS Uppsala AB

Fosfor och kvävereducerande åtgärder i Kilstabäcken

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Installationsanvisning AG10 AG13

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Lägesrapport KVVP etapp 1

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Syfte- att bidra till miljömålen

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP

Våtmarker och fosfordammar

INSTRUKTION FeK-R Clack automatik

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Entreprenörstorsdag Gävle

MINNESANTECKNINGAR Beredningsgruppen för Höje å vattenråd. Närvarande: Susanne Johansson. Vid minnesanteckningarna: Rebecka Nilsson

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Kräftodling i dammar

Dikesfilter och dikesdammar

Dikesfilter och dikesdammar

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Näringskontroll mätningar vid inoch utlopp i anlagda dammar och våtmarker

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

LOVA. Statligt bidrag till lokala åtgärder för att förbättra havsmiljön. Lokala Vattenvårdsprojekt. Sofie Palmquist

Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Uppföljning av åtgärder

Medins Biologi Kemi Miljö

Bilaga 1 Beräkning av föroreningsbelastning och reduktion, dagvattenåtgärder inom Oxundaåns ARO

RÅD OCH REKOMMENDATIONER AVFALL FRÅN ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

DET ÄR INTE VAD DU SER

Västerås stad- mot god vattenkvalitet

INSTRUKTION Göingefilter K 40, 50, 75, 125, 175

Fosforfälla. Ett försök att minska fosforläckage från jordbruksmark. LOVA-projekt. Vattenrådet Snoderån Gotland

Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Lokala Åtgärdsprogram

Markbaserad rening en studie av små avlopp i Knivsta, Sigtuna och Uppsala kommun. Hur? Hur? Kriterier. Varför?

Polonite. Snabba fakta. Materialet levereras i en fraktion. Polonite levereras i säck: s 1000 kg

Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Rening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Våtmarkscentrum 2012

Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion

Kväveläckage från jordbruket

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

LUND REMISSVAR

5 Stora. försök att minska övergödningen

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Tillstånd för avloppsanläggning

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran dhi

Typområden på jordbruksmark

Naturvårdsverkets författningssamling

Projektplan för god ekologisk status i Smedbyån

Hur effektiva är olika åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruk till vatten? Helena Aronsson, Inst f mark och miljö

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd ÅTGÄRDSPLAN FÖR VATTENSYSTEMET ÖSTERSJÖN-FLORSJÖN

RESTAURERING AV GAMLA FOTOGRAFIER

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

Kan Östersjön räddas? Var bör vi lägga in de stora stötarna?

Transkript:

Åtgärder inom lantbruket kalkfilterbäddar och fosfordammar Sam Ekstrand WEREC Water Ecosystem Recovery AB

Bakgrund Forskning & Utveckling Utvärdering av kalkmaterial 2011-2014 Samarbete mellan IVL och WEREC, finansierat av Balticsea2020 och Naturvårdsverket

Fältstationer i Sverige och Baltikum

Fosforavskiljning vid de tre äldsta svenska forskningsstationerna Filtermaterial Reduktion Totalfosfor (TP), 3,5 år Reduktion Totalfosfor (TP) 4 år Polonite 41 % 34 % Hyttsand 38 % 32 % Filtralite P 32 % 27 % Not: Dessa stationer hade tidvis belastats med högre flöde än vad som visade sig vara optimalt, därför är livslängden på operativa anläggningar där flödet hålls på optimal nivå troligen längre; ca 5 år. Med möjlighet att byta flödesriktning 7-8 år.

Operativ kalkfilterbädd, 30 m3

Fosforavskiljning vid operativa anläggningar Anläggning Antal provtagningstillfällen Reduktion Totalfosfor (TP) Reduktion fosfatfosfor (PO4-P) Ökna (17 mån) 9 29,6 % 19,8 % Ingarö (12 mån) 13 40,4 % 32,2 % Börringesjön (12 mån) 15 34,4 % 43,2 % Genomsnitt 34,6 % 32,1 % Not: Reduktionen för Ökna, som varit i drift längst, är något lägre än för de två andra, men det kan noteras att detta inte innebär att filtret där är på väg att utmattas. För de två sista mätningarna på Ökna är reduktionen 46,5 % resp. 27,1 % för TP. Låga reduktionsvärden har istället observerats vid några av de tidigare mätningarna, då flödet genom filtret varit högre än avsett på grund av oväntat höga fluktuationer i dammen där intaget till filtret ligger.

Kalkfilterbäddar Avskiljer ca 40 % av totalfosfor Avskiljer även löst fosfor, ca 30-35 % Endast liten markareal behövs Kalkmaterialet kan återanvändas och får då ett värde. Kräver mycket lite/ingen skötsel Kalkmaterialet behöver bytas vart 5:e år (vart 7-8 år med rörsystem som tillåter byte av flödesriktning genom filtret)

Kostnadseffektivitet vid 20 års drift Åtgärd Kalkfilterbädd Järrestad, stor, 500 m 3 kalkfiltermaterial. Tommarpsån Kalkfilterbädd Bjällerup, 230 m 3, Höje å Kalkfilterbädd Tormesta, Mörkö, 100 m 3, Kalkfilterbädd Åby, Svartån Västerås, 50 m 3 filtermaterial Kostnadseffektivitet, kr per kg fosfor Kostnadseffektivitet, kr per kg kväve 720-1020 1140-1460 - Kalkfilterbädd Karlslunds 980 hästhagar, Örebro, 50 m 3. medelkonc. 0,75 mg/l. Fosfordamm Björkarö, Mörkö, 1,0 1750 ha Fosfordamm Hässelby, Kilaån 1480 Virrestad, våtmark 0,85 ha - 175

Kalkfilterbäddar och fosfordammar på Mörkö Installerade 2013-2015 Planerade 2016-2017 Mörkö Installationer 2013-2015 finansierades av LOVA och Landsbygdsprogram met

0 50 m Björkarö

Fosfordamm vid Tormesta hage, Mörkö

Installation av kalkfilterbädd vid Tormesta hage, Mörkö, februari 2015

Färdigställd fosfordamm och kalkfilterbädd vid Fruängen, Mörkö, mars 2015

Avskiljningsförmåga fosfordammar Beror på uppehållstid, andel partikulärt bunden fosfor kontra löst fosfor, dammens utformning. Bana av matjord om ytan ska dämmas över. Avskiljningsförmågan varierar, men ligger ofta i intervallet 20-35 %. Kan vara lägre de första åren, innan strandslänter och botten blivit bevuxna. I kombination med kalkfilterbädd avskiljs ca 60 % av totalfosfor.

Vilka problem har vi stött på? Tidsramarna för det förra Landsbygdsprogrammet gjorde att vissa av installationerna fick utföras under ogynnsamma (blöta) förhållanden. Sättningar har förekommit och orsakat problem, t.ex. vid dammvallen vid Fruängen. Har dock kunnat repareras relativt enkelt. Svårt att få finansiering till uppföljande mätningar.

Tre tips Identifiera lämpliga platser kontakta markägaren. Många är intresserade av att genomföra åtgärder. Erfarenheter från utvärdering av Västerås vattenplan: Tillsyn på mindre djurhållande gårdar är en kostnadseffektiv åtgärd (gödselhantering, markkartering gödsling på jordar i klass 4B-5). Dagvattenåtgärder kan ge betydande minskning av fosforutsläppen. Uppgradering av enskilda avlopp ger tydlig reduktion Hästgårdar höga läckagekoncentrationer gör att åtgärderna är effektiva.