Stark tillsammans. Verksamhetsförslag

Stark tillsammans Verksamhetsförslag Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag vid Handels kongress 6

På jobbet Stark tillsammans på jobbet. VI LOVAR VARANDRA 7 2. ORGANISERA FÖR ÖKAT INFLYTANDE 7 3. UTVECKLA VÅRA YRKESROLLER 8 4. STÄRK DEN SVENSKA MODELLENS SPELREGLER 9 4. Kollektivavtalen 9 4.2 Arbetsrätten. MAKTEN ÖVER ARBETSTIDEN. Inflytande över den egna tiden.2 Heltider och deltider 2.3 Vår arbetade tid 22 6. ARBETSPLATSER MED TRYGGA JOBB 22 6. En otryggare arbetsmarknad 22 6.2 En samlad strategi för trygga jobb 23 7. SOLIDARISK LÖNEBILDNING OCH LÖNEPOLITIK 24 7. På samhällsnivån 24 7.2 På den centrala nivån 24 7.3 På arbetsplatserna 24 8. ARBETSMILJÖ OCH REHABILITERING 8. Ett förebyggande arbetsmiljöarbete 8.2 Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön 8.3 Säkra arbetsplatser 26 8.4 Rehabilitering och trygg omställning 27 9. AVTALSMOTIONER 27

VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET VI LOVAR VARANDRA 7 0 4 0. VI LOVAR VARANDRA Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav. Det fackliga löftet beskriver Handels bärande idé för ökat inflytande på våra arbetsplatser. Den fackliga kampen på arbetsplatserna handlar om att medlemmarna stärker sin ställning genom organisering och kollektivavtal. Genom solidariskt och kollektivt handlande gör vi verklig skillnad. Vår sammanhållning ökar individernas inflytande över arbetets innehåll, lönerna och arbetsvillkoren. Det är tillsammans som vi vinner styrka. Men det finns starka krafter som hotar det fackliga löftet. Vinstintressen, marknadskrafter och vissa politiska riktningar pressar på för att försämra våra löner och arbetsvillkor. Handels arbetar för att motverka dessa krafter genom att upprätthålla det fackliga löftet. Medlemmar ska ha trygghet, ekonomisk självständighet och makt att påverka genom fackets kollektiva styrka. 2. ORGANISERA FÖR ÖKAT INFLYTANDE Den fackliga kampen utgår från organisering, att löntagarna sluter sig samman för att vinna styrka och teckna kollektivavtal. Handels arbetar med organisering i tre led. För det första arbetar vi med en ständigt pågående grundorganisering, där medlemmar sluter sig samman och kräver kollektivavtal. Solidariskt vinner vi framgång genom att löpande teckna avtal med företagen. För Handels är detta ett nödvändigt grundarbete. I ett andra led arbetar vi med organisering för att stärka den fackliga närvaron i företagen och på arbetsplatserna. Vi bildar klubbar eller utser ombud för Handels på arbetsplatserna. I ett tredje led arbetar vi med organisering för att, fördjupat och med högsta kvalitet, verkligt öka medlemmarnas inflytande. Genom att medlemmarnas fackliga styrka växer, deltar de själva i utvecklandet av arbetsplatsen. Aktiva medlemmar som pratar sig samman för att lösa problem och förbättra arbetsvillkoren är en förutsättning för arbetsplatsens och kollektivavtalets utveckling. Det handlar om att skapa det goda arbetet för alla, med utvecklande arbetsuppgifter, kompetensutveckling, god arbetsmiljö och en arbetsorganisation som bygger på inflytande. Inflytande över arbetet är ytterst en fråga om makt och demokrati. Handels medlemmar vill utvecklas i yrkesrollen och vara del i förbättrandet av de konkreta arbetsuppgifterna. Medlemmarna ska ha ett ökat ansvar för det arbete som utförs och en ökad självständighet i arbetsuppgifternas utförande. De ska ha befogenheter och möjlighet att fatta egna beslut kring sina arbetsuppgifter och ansvarsområden. För att detta ska fungera krävs förändring av arbetsorganisationen, genom att påverka hur arbetet ska ledas och fördelas. Makt måste fördelas om från arbetsgivare till arbetstagare. Handels ska därför verka för medbestämmandeavtal som ger rätt till ökat inflytande och att man regelbundet kan vara med och påverka arbetsuppgifter och arbetets innehåll.

8 VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET UTVECKLA VÅRA YRKESROLLER 0 För långsiktigt stabila och konkurrenskraftiga företag är det viktigt med utvecklade arbetsplatser som kännetecknas av hög grundbemanning, mångkunnighet och arbetsrotation samt anställda som aktivt deltar och har inflytande över produktionens och tjänsternas förbättring. Vår tredelade organiseringsstrategi syftar till att bygga en arbetsorganisation där alla deltar och vi aktivt arbetar för att förverkliga alla människors lika värde. För Handels räcker det inte med att vi formellt är lika värda, om det i verkligheten ändå finns skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika grupper med olika förutsättningar. Arbetet mot alla former av dis kriminering ska genomsyra organisering och arbetsplatsutveckling. Det är nödvändigt för att upprätthålla vår fackliga styrka, och därmed det fackliga löftet. Handels har en stor utmaning i arbetet med att organisera och utveckla arbetsplatserna. 3. UTVECKLA VÅRA YRKESROLLER Handels organiserar många olika yrken inom skilda branscher. Yrkesrollerna ser därför olika ut. Oavsett yrke ska Handels aktivt arbeta för att yrkesrollen ständigt utvecklas, kompetensen höjs och utbytbarheten därigenom minskas. Våra yrken ska ha god status. För dem som kommer in i yrket ska det vara utvecklande och det ska finnas möjligheter till karriär. Även för dem som arbetar i branschen under en kortare tid ska den kompetens som arbetet gett vara meriterande för andra yrken. Tillsammans med våra mot parter ska branschutvecklingsavtal säkerställa att vi alltid har yrkesrollens utveckling i fokus. Vi ska utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet och vi ska arbeta för ökad och ständig kompetensutveckling av alla anställda. Det handlar om att påverka framtidens yrkesroller, löner och status för Handels medlemmar. Handels vill se tydligare befattningar med större ansvar, självständighet och inflytande. Kompetensutveckling är en naturlig del i det fackliga arbetet. Det får individer att växa och arbetsplatser att utvecklas. Kompetenshöjning ska ge löneutveckling och kriterierna för detta ska vara tydliga och transparenta. Kompetensutveckling ska komma alla anställda till del. Att arbeta aktivt med kompetensutveckling kräver resurser, såväl ekonomiska medel som engagemang och tid. Det behövs också en struktur och arbetsorganisation som stödjer lärande på arbetsplatserna och ger utrymme för utbildning. Ansvaret för kompetensutveckling och dess finansiering ligger på arbetsgivarna och är en självklar del i arbetsgivaransvaret. 4 0 Då kompetenser i serviceyrken kan vara svåra att mäta innebär värdering en stor risk för ensidig arbetsgivarbedömning. Handels ska därför ha stort inflytande över validering samt arbets- och kompetensvärdering inom våra yrken. Vi vill stimulera till investeringar i ökad kunskap och kompetens genom att införa yrkesbevis, certifieringar och goda möjligheter till vidareutbildningar. Handels vill synliggöra de kompetenser och krav som redan finns. Medlemmarna ska både ha möjlighet att leva upp till dem och ha inflytande över hur de utformas. Handels ska aktiva jobba för ökade möjligheter till validering. J.3.0 bifall

VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET STÄRK DEN SVENSKA MODELLENS SPELREGLER 9 På Handels arbetsplatser förekommer ofta olika former av arbetsplatsförlagt lärande. All arbetsplatsutbildning ska vara kopplad till en kvalificerad handledare och en utbildningsplan, som gör att de olika färdigheter och kompetenser som krävs för en anställning lärs ut. Anställda som har i uppdrag att handleda ska ha resurser, i form av tid och utbildning, för att kunna sköta sitt uppdrag väl. Handels ska ha inflytande över hur utbildning på våra arbetsplatser ska se ut. Vår partsgemensamma yrkespraktik är ett viktigt instrument för att utveckla yrkesrollen. 0 4. STÄRK DEN SVENSKA MODELLENS SPELREGLER Den svenska arbetsmarknadsmodellen är unik. Den har vuxit fram under en lång historisk tid präglad av såväl kamp som samarbete. Modellen kännetecknas av utvecklade partsrelationer med hög organisationsgrad hos både arbetstagare och arbetsgivare. Ett omfattande partssystem, ägt och styrt av parterna själva, reglerar de bärande delarna av arbetsmarknaden. De centrala parterna sluter kollektivavtal som man sedan själv tillämpar och tolkar. Kollektivavtal och viktiga arbetsrättsliga lagar utgör den svenska arbetsmarknadsmodellens spelregler. Modellen har ett starkt stöd. Men det finns alltid hot som tenderar att rubba den maktbalans mellan arbete och kapital som modellen vilar på. Både den svenska och den internationella arbetsmarknaden har utsatts för ökade krav på rörlighet, anpassning och flexibilitet. Försämringar i arbetsrätt, a-kassa, arbetsmarknads-, välfärds- och arbetsmiljöpolitik har ökat trycket på löntagarna och försvagat fackets position. Handels arbetar för att stärka den svenska modellen. För detta behöver vi arbeta med såväl kollektivavtalen som med arbetsrätten. För att värna kollektivavtalet och att svenska regler och löner gäller i Sverige, måste Handels också driva opinion gentemot politiker i Sverige och i EU för att se till att lagarna skyddar löntagarna och de fackliga rättigheterna. De som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden ska omfattas av de löne- och anställningsvillkor som gäller i svenska kollektivavtal. Det gäller all utstationerad personal och även för utländsk yrkestrafik. Polis och myndigheter ska ha större möjlighet att stoppa de som inte följer svenska lagar och regler. Svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Det kräver att det finns en motpart för svenska fackföreningar att förhandla med. Utvecklingen av EU-lagstiftning och EG-rätten har medfört risk för lönedumpning och urholkning av den svenska arbetsmarknadsmodellen. J.4.02 och J.4.03 bifall J.4.04 avslag 4 0 4. Kollektivavtalen Den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka kollektivavtal ska värnas och utvecklas. Handels vill ha centrala kollektivavtal som garanterar goda anställningsvillkor med god löneutveckling och försäkringsskydd. Kollektivavtal förhindrar lönedumpning och hindrar att löntagare tvingas acceptera sämre villkor. Avtalen fyller därmed en viktig funktion genom att de skapar konkurrensneutralitet. En del av det gemensamma löneutrymmet används för att teckna avtalsför- säkringar. Avtalsförsäkringarna är en väsentlig del av kollektivavtalets värde och ska användas för att ge en extra trygghet vid exempelvis sjuk-

VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET MAKTEN ÖVER ARBETSTIDEN 0 dom, arbetsskada, arbetslöshet, pension och dödsfall. Handels uppfattning är att avtalspension ska tjänas in från första kronan. Därmed ska inga åldersgränser finnas för inbetalningar av premier. Förbättringar av villkoren i avtalsförsäkringarna är en del av kollektivavtalsförhandlingar som sker gemensamt med andra LO-förbund. Det ska finnas kollektivavtal på alla arbetsplatser inom Handels avtalsområden. Löntagarna ska vara organiserade i den fackförening som har avtalsrätten på arbetsplatsen. Det ska finnas tydliga regler för var arbetare ska vara organiserade. Arbetsgivare ska inte kunna välja avtal. J.4.0 till J.4.09 bifall J.4.0 J.4. och J.4.2 avslag J.4.3 S.2.60 tredje att-satsen bifall, fjärde att-satsen avslag 4.2 Arbetsrätten Den arbetsrättsliga lagstiftningen fyller olika funktioner. En första och nödvändig funktion är att den ger de grundläggande spelreglerna för partssystemet, för medbestämmande, förhandlingsordning och konfliktlösning. En andra funktion är att arbetsrätten utgör ett grundskydd för löntagarnas anställningstrygghet och andra rättigheter, oavsett om kollektivavtal finns eller inte. Frågor som rör gränsdragning mellan kollektivavtal och lagstiftning är ofta komplicerade. Det finns i varje givet läge en rådande arbetsrättslig lagstiftning, vilket påverkar maktförhållandena på arbetsmarknaden. En risk med arbetsrättslig lagstiftning som enda reglering av förhållanden på arbetsmarknaden är att lagstiftning kan användas som ett snabbt och effektivt vapen för att försvaga den fackliga styrkan. Därför är en kombination av att utveckla lag och avtal en bärande del av Handels strategi. Handels uppfattning är att kollektivavtal ska ligga till grund för att utveckla arbetsplatsen och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. För att detta ska vara möjligt ska arbetsrättslig lagstiftning utformas så att den garanterar en lägsta nivå. Handels uppfattning är också att arbetsrätten ska utformas så att den stödjer den svenska modellen genom att den stimulerar fram uppgörelser anpassade till branschen. Det finns idag ett behov av att förbättra arbetsrätten för att öka tryggheten för medlemmarna och för att stärka partssystemet. Handels ska inom LO verka för en översyn arbetsrätten. Handels vill också stärka sanktionsmöjligheterna för att kräva arbetsgivarintyg. J.4.4 bifall J.4. första och andra att-satsen avslag, tredje att-satsen bifall Endast vi ska avgöra vilka frågor som vi är beredda att gå i konflikt för. Konflikträtten har underminerats genom såväl svenska beslut som EU-beslut. Handels ska arbeta för att säkra och stärka rätten till strids- och sympatiåtgärder, så att svenska kollektivavtal ska gälla för alla anställda. 4 0. MAKTEN ÖVER ARBETSTIDEN. Inflytande över den egna tiden Handels anser att alla arbetstagare ska ha inflytande över sin egen arbetstid. Det är nödvändigt för att kunna påverka sin egen livssituation. I vissa yrken är det en självklarhet att ha en egen kontrollerad men flexibel arbetstid, att kunna uträtta ärenden på arbetstid eller att ta ut semester när man själv önskar. Men det gäller inte alla yrken. Vi vill att alla ska kunna planera sitt eget liv och ha arbetstider som ger utrymme för såväl sociala aktiviteter som rekreation och återhämtning. En ökad möjlighet att kunna påverka sin

VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET MAKTEN ÖVER ARBETSTIDEN 2 0 arbetstid är en central del av den individuella friheten. Även om det finns löntagare som har sökt sig till våra områden för att handelns arbetstider passar deras liv ska alla Handels medlemmar, oavsett var i livet de befinner sig, kunna kombinera arbetsliv och privatliv. Möjlighet till återhämtning är viktigt för löntagarna. Enligt arbetstidslagen ska löntagare ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod. Handels anser att denna veckovila ska öka till 48 timmar. Frågor som handlar om antal dagar i sträck man kan arbeta, eller arbetsdagens längd, skiljer sig mellan olika branscher och avtalsområden. Dessa frågor regleras därför bäst i kollektivavtal. Det finns ett samband mellan bra arbetstider och rimliga öppettider. Handels ska arbeta efter vår förbundsgemensamma strategi för affärstiderna, med en ram för öppettider som fastslagits i en väl förankrad policy. Öppettiderna ska ligga inom en ram på 08 till 2 på vardagar respektive 09 till 2 på lördagar och söndagar, samt stängt påsk-, midsommar-, jul-, nyårsdagen samt första maj. Arbetet för att förverkliga detta innebär att förbundet arbetar med förhandlingar om öppettider. Detta är också nödvändigt för att kunna skapa opinion för att begränsa öppettiderna även för butiker som ligger i köpcentra och gallerior där ofta fastighetsägare sätter krav på utökade öppettider. Affärstidsfrågan handlar till stor del om att förstärka inflytandet över arbetstidens längd och förläggning. Handels ska verka för att minska öppethållandet. Det arbetet ska ske genom att utveckla våra överenskommelser på både lokal och central nivå. J..6 bifall J..7 och J..8 avslag J..9 och J.. bifall J..2 J..22 andra att-satsen och J..24 tredje att-satsen J..23 avslag J..2 första att-satsen och J..24 första, andra och fjärde att-satsen avslag J.. till J..29 bifall J.. J..3 till J..39 avslag.2 Heltider och deltider Rätten att jobba heltid är en av Handels viktigaste frågor. Allt för många av Handels medlemmar arbetar ofrivilligt deltid, eller har ett allt för lågt arbetstidsmått. Deltidsfällan leder till lägre löner, lägre månadsinkomster och en osäker ekonomisk situation för många medlemmar. Deltidsarbetet skapar stora negativa ekonomiska konsekvenser vid arbetslöshet, sjukdom, pension eller föräldraledighet. Inte minst drabbas jämställdheten negativt då deltider är mer vanligt bland kvinnor. Handels arbetar därför för att alla ska ha rätt att arbeta heltid. J.. till J..4 bifall J..46 till J..48 J..49 första att-satsen bifall, andra, tredje och femte att-satsen, fjärde att-satsen avslag 4 0 Det har blivit allt mer förekommande att arbetsgivare hävdar omorganisation och minskar arbetstidsmåttet för samtlig personal eller för stora personalgrupper genom så kallad hyvling. Det innebär i praktiken att dessa gruppers anställningstrygghet är satt ur spel. För Handels är detta helt oacceptabelt och vi jobbar därför strategiskt mot detta. Det ska inte vara möjligt för arbetsgivare att omorganisera så att heltider förvandlas till deltider. Vidare ska alltid befintlig personals önskan om högre arbetstidsmått tillgodoses innan nyanställning sker. Möjligheterna för en stärkt rätt till heltid kräver att lagstiftning och kollektivavtal understödjer varandra. När övertids- och mertidstimmar systematiskt används, tyder det på ett större behov av arbetade timmar i verksamheten. Om mertid används regelmässigt ska det innebära rätt till utökat arbetstidsmått för de som arbetar deltid. Regelbundet användande av övertidstimmar ska leda till utökat arbetstidsmått för redan anställda eller i nyanställningar. Handels ska verka för skärpta regler för hur mertids- och övertidstimmar kan användas. J..0 första att-satsen bifall, andra att-satsen J.. J..2 J..3 och J..4 avslag

22 VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET ARBETSPLATSER MED TRYGGA JOBB 0.3 Vår arbetade tid Handels menar att det är rimligt att en del av produktivitetsökningen över tid leder till en förkortad arbetstid. I olika historiska epoker har det skett genom förkortad veckoarbetstid, förlängd semester eller förkortningar av årsarbetstid genom utökad ledighet. Handels har en långsiktig vision om en lagstadgad förkortning av heltidsmåttet för normalarbetstiden. Det ska ske på ett sätt som underlättar deltidsanställdas möjlighet att öka sitt arbetstidsmått. Handels principiella uppfattning är att en sammanhållen arbetsdag ska vara grundregeln för arbetets organisering. Rätten till semester, och möjligheten att planera inför den, är avgörande för livskvaliteten. Handels vill därför att semesterlagen ska ge löntagaren rätt att bestämma om det ska vara obetalda eller betalda dagar som tas ut. Antalet semesterdagar är en viktig del av årsarbetstiden och därmed också en faktor i den övegripande frågan om arbetstidsförkortning. Handels uppfattning är att semesterlagen ska ge utrymme för fler semesterdagar. Handels ska utreda och analysera arbetstidsfrågan i dess hela komplexitet. Det ska syfta till att ta fram planer för hur medlemmarna inom olika branscher ska kunna få kortare eller längre arbetstider samt ökat inflytande över arbetstidens förläggning. J.. bifall J..6 till J..8 J..9 till J..69 avslag J..70 första att-satsen bifall J..7 och J..72 bifall J..70 andra-att-satsen J..73 till J..78 J..79 avslag J..80 till J..88 bifall J..89 till J..9 J..96 avslag 6. ARBETSPLATSER MED TRYGGA JOBB För Handels är trygga jobb en grundläggande rättighet i arbetslivet. En första bärande del i begreppet trygga jobb rör anställningsformen. Handels menar att normen för alla anställningar ska vara tillsvidareanställning på heltid. En andra del handlar om anställningstryggheten, det vill säga att anställningen ska vara skyddad mot godtyckliga uppsägningar. En tredje del handlar om rätten till en bra arbetsmiljö och trygghet genom säkrad inkomst, rehabilitering och omställning om olyckan är framme. Med trygga jobb finns förutsättningar för att gå vidare och utvecklas i sitt arbete. 6. En otryggare arbetsmarknad Det har skett stora förändringar på arbetsmarknaden. Sedan mitten av 990-talet har otrygga anställningsformer ökat kraftigt. Det påverkar inte bara tryggheten på jobbet negativt. De anställdas liv påverkas också genom svårigheter att få lån, skaffa bostad och i förlängningen även att bilda familj. Bakom detta ligger politiska beslut och en växande arbetslöshet vilket har lett till att löntagarnas position på arbetsmarknaden försvagats. 4 0 På den nya arbetsmarknad som vuxit fram har olika grupper drabbats olika hårt. Även om trenden varit generell finns fortfarande yrkesgrupper där man huvudsakligen organiserar arbetet genom tillsvidareanställningar på heltid. I andra branscher har de mest otrygga formerna av visstidsanställning brett ut sig till den grad att alla anställda påverkas. Även de som utgör den så kallade kärnarbetskraften, det vill säga de som har tillsvidareanställningar på heltid, drabbas av hård belastning om det finns en hög andel av visstidsanställda. Handels har visat att arbetsplatser med hög andel visstidsanställningar har sämre arbetsmiljö och ger ökade psykosociala problem. Parallellt med ökningen av visstidsanställningar har andra sätt att organi-

VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET ARBETSPLATSER MED TRYGGA JOBB 23 sera arbetet brett ut sig. Genom bemanningsföretag, outsourcing, entreprenader, F-skattsedlar med mera har arbetstagarbegreppet blivit mer otydligt. Gemensamt för dessa är att de utgör flexibilitetsstrategier för arbetsgivare. Om en otrygg anställningsform minskar finns alltid risk att en annan, kanske än mer otrygg variant, ökar. Det finns därför utmaningar med att fackligt arbeta mot otrygga anställningsformer. 0 6.2 En samlad strategi för trygga jobb Handels arbetar för att branschen ska präglas av företag som organiserar arbetet med hög grundbemanning, tillsvidareanställningar, heltider och löntagarinflytande. Vi ska själva vara en aktiv kraft som medverkar till att omvandla branschen och öka statusen på våra yrken. För att nå dit är skapandet av trygga jobb i ett tryggt arbetsliv centralt. 4 Handels kräver att heltid och tillsvidareanställningar blir norm på arbetsmarknaden. Tidsbegränsad anställning ska bara kunna existera i undantagsfall som säsongsarbete, vikariat och vid arbetstoppar. Begreppet allmän visstidsanställning ska tas bort ur lagen om anställningsskydd Arbetsgivare ska inte kunna använda sig av tillfälliga anställningar utan att motivera varför de är på visstid och inte tillsvidare. Rädsla för att förlora arbetet eller för arbetsgivares repressalier leder till tysta arbetsplatser där arbetstagare inte vågar säga ifrån. Anställningsskyddet ska därför utgå från att uppsägningar enbart kan ske på sakliga grunder, där den fackliga organisationen har rätt att förhandla om uppsägningar. Handels vill också stärka löntagarnas allmänna position genom införande av rätt till tjänstledighet för att pröva på ett annat jobb. Rätten till återanställning skyddar mot att arbetsgivare godtyckligt säger upp och ersätter anställda som anses vara obekväma. Vid övergång av verksamhet ska anställningstryggheten stärkas. Handels arbetar för att lagen om anställningsskydd, ska garantera tydliga och rättvisa regler för turordningsprinciper, återanställningsrätt och uppsägningstider som gäller lika för alla, oavsett arbetsplatsens storlek eller lokalisering. Handels arbetar för att arbetsgivare som huvudregel ska bedriva verksamhet i egen regi och accepterar inte att bemanningsföretag blir en permanent del av en verksamhet eller utgör totalbemanning. Det innebär också ett ansvar för oss att verka för att arbetsuppgifterna utförs av företagets egen personal. Om bemanningsföretag ska tas in eller entreprenad utföras ska medlemmar genom den fackliga organisationen på arbetsplatsen ha inflytande över detta genom medbestämmandeförhandlingar, och det ska regleras genom överenskommelser. Företrädesrätt till återanställning ska gälla om personal sagts upp och bemanningsföretag anlitas. Om en bemanningsanställd varit uthyrd till ett företag i sex månader och sedan blir anställd av det inhyrande företaget ska tillvidareanställning erhållas direkt. J.6.97 till J.6.06 bifall J.6.07 och J.6.08 J.6.09 avslag J.6.0 första att-satsen bifall J.6. till J.6.3 bifall J.6.4 och J.6. J.6.0 andra att-satsen J.6.0 tredje att-satsen avslag J.6.6 första och andra att-satsen bifall J.6.7 bifall J.6.8 första och andra att-satsen bifall J.6.9 första, andra och tredje att-satsen avslag J.6. första att-satsen bifall J.6.2 0 Genom att förstärka avtal eller lagstiftning ska det fackliga inflytandet bli reellt och effektivt. Handels ska motverka att ordinarie personal ersätts med inhyrda från bemanningsföretag. Handels accepterar inte att bemanningsföretag i sin tur lägger ut arbete på underleverantörer. J.6.22 bifall J.6.23 J.6.24 till J.6.28 avslag J.6.8 tredje att-satsen avslag

24 VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET SOLIDARISK LÖNEBILDNING OCH LÖNEPOLITIK Handels ska fortsätta att arbeta för att anställda i bemanningsföretag ska omfattas av kollektivavtal och att bemanningsföretagen är aktoriserade, så att arbetstagare som arbetar i samma verksamhet ska ha likvärdiga löner och villkor. Tillsammans med LO ska Handels utveckla kollektivavtalen för bemanningsanställda och verka för ökad organisering inom branschen. J.6.6 tredje att-satsen bifall 0 En del företag använder sig av egna personalpooler istället för bemanningsföretag. Det är viktigt att se till så att ett minskat användande av bemanningsföretag inte gör att andra former av otrygga anställningar ökar. Bemanningsföretag eller personalpooler är inte i sig problematiska. Givet att de inte tränger undan en hög grundbemanning eller deltidsanställda som önskar utökad sysselsättningsgrad så kan de fungera som komplement. Det är dock när de missbrukas som de skapar problem. Handels ska därför utveckla det fackliga arbetet tillsammans med anställda inom dessa områden. Detta arbete ska ske strategiskt, strukturerat och långsiktigt. 7. SOLIDARISK LÖNEBILDNING OCH LÖNEPOLITIK 7. På samhällsnivån Handels står upp för den solidariska lönepolitiken. Lika lön för lika och likvärdigt arbete samt allmän löneutjämning mellan olika löntagargrupper är våra lönepolitiska ledstjärnor. 4 0 Handels medverkar till en stabil lönebildning genom att inte agera på ett sådant sätt att skadlig löneinflation skapas. Reallöneökningar, och därmed ökad köpkraft, ska nås utan att samhällsekonomin skadas. Samtidigt måste en stabil lönebildning kunna kombineras med satsningar på mer jämställda löner och på att minska löneklyftorna. Annars förlorar begreppet solidarisk lönepolitik sin mening. Handels är väl medvetet om att jämställda löner och jämställda föräldrar är varandras förutsättningar. Därför är ökad jämställdhet i samhället överlag mycket viktigt för lönebildningen inom kvinnodominerade sektorer. 7.2 På den centrala nivån Handels anser att all lönesättning ska utgå ifrån rikstäckande kollektivavtal mellan de centrala arbetsmarknadsparterna. Handels är inför avtalsrörelser både pådrivande och en garant för att vi tillsammans inom LO-familjen skapar en stark samordning som utgår från tydliga låglöne- och jämställdhetssatsningar inom ramen för en solidarisk lönepolitik. Detta ska vara den plattform som alla LO-förbunden använder och som Handels genomför sina avtalsförhandlingar utifrån. För att skapa en bra lönesättning är det avgörande att vi når garanterade lönehöjningar till alla, minimilöner på acceptabel nivå, ett lokalt löneutrymme samt lika lön för kvinnor och män i lika och likvärdiga arbeten. På central nivå ska Handels arbeta med att utveckla riktlinjer för rättvisa och jämställda lönesystem. Handels ska genomföra en lönepolitisk utredning som genom fakta och analys samlar förbundet till en gemensam lönepolitisk strategi. 7.3 På arbetsplatserna Löneutrymme för lokal fördelning ska regleras i de centrala kollektivavtalen. Lönesystem på arbetsplatserna ska bidra till löne- och kompetensutveckling som är tillgänglig för alla anställda. J.7.29 och J.7. bifall J.7.3 andra att-satsen, första att-satsen avslag

VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET ARBETSMILJÖ OCH REHABILITERING Arbetsplatsens lönesystem ska bygga på värdering av arbetens innehåll och krav. De ska utformas så att godtyckliga bedömningar minimeras. Handels menar att all lönesättning ska ske utifrån arbetets innehåll, ansvar och befogenheter. Lönen ska höjas om kraven i arbetet ökar och när den anställde utvecklas kompetensmässigt. Reglerna för hur och varför man får höjd lön ska vara öppna, tydliga och upplevas som rättvisa. 0 Arbetet med jämställda löner syftar till att skillnader mellan mäns och kvinnors löner ska elimineras. Handels arbetar för att de årliga lokala löneförhandlingarna ska innehålla lönekartläggningar och löneanalyser på våra arbetsplatser. Ett verktyt till stöd för lönekartläggning och lönesamtal ska tas fram. J.7.32 bifall 8. ARBETSMILJÖ OCH REHABILITERING Att förebygga ohälsa och skapa inkomsttrygghet och rehabiliteringsmöjligheter är en central del i arbetet för trygga jobb. 8. Ett förebyggande arbetsmiljöarbete I den svenska modellen är skyddsombudens roll i arbetsmiljöarbetet centralt. Genom samverkan med företagshälsovården, goda kunskaper om vilka arbetsmiljöer som bidrar till ohälsa och sjukdom, och genom ökade resurser till den svenska skyddsombudsmodellen, kan vi systematiskt göra skillnad på arbetsplatserna. Även friskvård förebygger ohälsa. Handels ska därför påverka arbetsgivare att tillhandahålla friskvård till alla anställda. J.8.33 bifall J.8.34 och J.8. J.8.36 andra att-satsen bifall, tredje och fjärde att-satsen J.8.37 första att-satsen bifall, andra att-satsen J.8.38 och J.8.39 bifall 4 0 För att det förebyggande arbetet ska fungera väl krävs en sammanhållen arbetsmiljöpolitik. Arbetsmiljöverket behöver mer resurser för att bedriva sitt arbete. Det är viktigt att arbetsmiljöbrott ger kännbara konsekvenser för arbetsgivarna, så att lagstiftningens mål om preventiva effekter uppnås. Handels ska ta initiativ till forskning, följa den systematiskt och utforma arbetsmiljöutbildningar som är till nytta för våra medlemmar. Vi ska verka för en utvecklad partsgemensam och branschspecifik arbetsmiljöforskning, som också tar hänsyn till kvinnodominerande yrken. Handels ska aktivt verka för ett samlat centrum för arbetslivsforskning. 8.2 Den fysiska och psykosociala arbetsmiljön Den ökade stressen, ensidiga och monotona arbetsmoment, för varma eller kalla lokaler, felaktiga arbetsställningar och kemikalieanvändning är exempel på problem med den fysiska arbetsmiljön. Handel ska verka för att skärpa kraven på god ventilation och se till att arbetsmiljöreglerna följs. De som arbetar i butik ska har rätt till terminalglasögan vid kassaarbete, och ha arbetsskor som tillhandahålls av arbetsgivaren. För att förbättra ergonomikraven i butiker ska Handels delta redan vid planeringsstadiet vid produktion och inköp av inventarier. Mobbning, kränkande särbehandling, trakasserier, diskriminering, ensamarbete och otrygghet är faktorer som skapar ett dåligt klimat som kan leda till ohälsa. Orsakerna till dessa typer av arbetsmiljöproblem är ofta bristande ledarskap, dålig arbetsorganisation, otydliga regler och mål som leder till stress och ohälsosam arbetsbelastning. J.8. första att-satsen bifall, andra att-satsen J.8.4 bifall J.8.42 och J.8.43 bifall J.8.44 J.8.4 första och andra att-satsen bifall J.8.46 till J.8.48 bifall J.8.4 tredje att-satsen J.8.49 till J.8.

26 VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET ARBETSMILJÖ OCH REHABILITERING 0 Detsamma gäller för faktorer som orättvis lönesättning, bristande information och inflytande. Arbetsplatser med hög grad av otrygga anställningar har ofta en låg bemanning, vilket sammantaget leder till ökad belastning och stress hos alla anställda. Handels ska ha ökat fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Psykiska och sociala brister i arbetsmiljön är vanligen svårare att hantera än fysiska. Handels ska därför arbeta för att skyddsombud och chefer utbildas i hur man förebygger och hanterar arbetsmiljöproblem av psykisk och social karaktär. Likaså krävs mer utbildning i att förebygga konflikter, diskriminering och trakasserier. J.8.2 och J.8.3 bifall J.8.4 till J.8.8 första och andra att-satsen bifall, tredje att-satsen Att motverka missbruk av droger och alkohol på arbetsplatserna är en del i arbetsmiljöarbetet. Detta ska ske med metoder som bygger på delaktighet och som inte är kränkande för den enskilda. Integritetskränkning är överlag ett problem, oavsett om det gäller övervakning eller kränkande kontroller under arbetet och vid rekrytering. Handels ska arbeta för att facket har större inflytande i att utforma tydliga regelverk som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet. 8.3 Säkra arbetsplatser Rån, hot och våld är ett av de största arbetsmiljöproblemen för alla de Handels medlemmar som hanterar kontanter och andra stöldbegärliga varor. Många medlemmar känner oro för att drabbas och dagligen utsätts medlemmar för brutala rån. Rånen innebär traumatiska upplevelser som tar tid att bearbeta, vilket medför att personer tvingas byta bransch och i värsta fall slås ut från arbetslivet. 4 0 Ju större tillgängligheten blir på varor och tjänster som tobak, alkohol, apoteksvaror, spel och banktjänster, desto större blir också riskerna för de arbetstagare som ska hantera dessa. Handels ska verka för ett fortsatt förbud mot försäljning av vin och sprit i daglig- varuhandeln. För att minska risken för rån, hotfulla situationer och andra former av utsatthet kräver Handels att riskabelt ensamarbete för anställda inom våra avtalsområden förbjuds. Minskad kontanthantering ger säkrare butiker. Därför ska Handels verka för att andra betalningssätt än kontanter finns på alla försäljningsställen samt att kostnaderna för korttransaktionerna begränsas. Värdetransporter ska utföras av auktoriserade värdetransportföretag. Handels ska fortsätta arbeta med våra motparter och myndigheter för att butiker ska använda den säkraste rånförebyggande tekniken i kombination med andra åtgärder. Handels vill också verka för en lagstiftning som ställer krav på slutna kontanthanteringssystem. Lagstiftningen bör utformas så att reglerna kan anpassas efter överenskommelser mellan fack och arbetsgivare. En arbetsuppgift som vilar på butiksanställda är legitimations- och ålderskontroll för varor som inte får säljas till minderåriga. Det är orimligt att arbetstagare riskerar att åtalas vid försäljning till minderåriga om kontrollen brister. Straffansvaret ska ligga på arbetsgivare eller näringsidkare. Handels accepterar aldrig att unga under 6 år arbetar med kassaarbete. Är man under 8 år får kassaarbete endast ske under vissa villkor. J.8.9 till J.8.6 bifall J.8.62 och J.8.63 J.8.64 första att-satsen bifall, andra att-satsen J.8.6 och J.8.66 tredje att-satsen bifall J.8.66 första, andra och fjärde att-satsen J.8.67 till J.8.69 bifall J.8.70

VERKSAMHETSFÖRSLAG: PÅ JOBBET AVTALSMOTIONER 27 0 8.4 Rehabilitering och trygg omställning Vi vet genom forskning att ju tidigare rehabiliteringsinsatser sätts in, desto större sannolikhet är det att människor kan komma tillbaka till arbete. Under senare år har arbetsgivarnas ansvar för rehabiliteringsutredningar avskaffats. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar har därmed urholkats, vilket har medfört en betydligt sämre möjlighet till omställning. Vi vet att tillgång till företagshälsovård innebär att det snabbt går att sätta in utredande resurser, så att rehabilitering och omställning kommer igång. Handels kräver en sammanhållen politik för rehabilitering och omställning. Vi vill ha en obligatorisk företagshälsovård som omfattar alla och präglas av arbetstagarinflytande. En gemensam kvalitetssäkring av företagshälsovården garanteras genom lagstiftning. Företagshälsovården ska vara en naturlig del av ett företags förebyggande arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbete och vara ett stöd för arbetsgivarens och skyddsombudens arbete. J.8.7 till J.8.7 bifall För att alla företag ska omfattas vill Handels också se en särskild rehabiliteringsförsäkring med särskilt stöd för den enskilde som ligger utöver den ordinarie sjukförsäkringen. Arbetsgivarna ska solidariskt finansiera denna via arbetsgivaravgifter. Därför är det viktigt att arbetsmiljölagen får en starkare skrivning med sanktioner om arbetsgivaren inte fullgör sitt rehabiliteringsansvar. För Handels är det avgörande att ha en kompetent facklig organisation och skyddsombudsorganisation som gör att medlemmarnas rätt till rehabilitering säkras. Om det finns en facklig organisation på arbetsplatsen eller ett skyddsombud är det viktigt att den kan vara delaktig i rehabiliteringsärenden om medlemmen samtycker. J.8.76 9. AVTALSMOTIONER Handels grundläggande syn på arbetsplatsens frågor, lönepolitik, arbetstider och arbetsvillkor är frågor som kongressen ska behandla. De ska bestämma riktningen för kongressperiodens verksamhet och för vårt agerande i avtalsförhandlingar. Frågor som direkt berör avtalsförhandlingar eller avtalskrav har en annan demokratisk process. Berörda medlemmar inom respektive avtalsområde har i denna process tagit ställning till direkta avtalskrav i avtalsförhandlingar. De motioner som här inkommit och rör avtalsfrågor kommer att sändas till berörd förhandlingsdelegation. J.8.77 till J.8.8 J.6.9 andra att-satsen och J.6. andra att-satsen 4 0