Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014
Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet: Konjunkturläget juni 2014
SKLs Ekonomirapport Real tillväxt av kommunsektorns kostnader på ungefär 2 procent per år 2014-2017 Vissa skattehöjningar till 2017-6 öre i primärkommunerna - 23 öre i landstingen Kommunsektorns aggregerade resultat faller till cirka 1 procent av intäkterna 2016/2017 Realt ökade statsbidrag med 2 procent per år
BNP-prognoser 2014 2015 2016 2017 SKL april 2,9 3,3 3,4 2,5 SKL augusti 2,0 3,5 3,4 2,7 Finansdepartementet april Finansdepartementet juli 2,7 3,3 3,5 2,5 2,5 3,1 3,4 2,6 Konjunkturinstitutet 2,2 3,0 3,3 2,8
Utgifter för kommunala skattefinansierade utgifter enligt Ekonomiska vårpropositionen 2014
Konjunkturinstitutets bedömningar Det offentliga välfärdsåtagandet ska upprätthållas - oförändrad personaltäthet i välfärdstjänsterna - oförändrade transfereringar i förhållande till BNP - ökning av offentlig konsumtion 2015-2018 på 1,7 procent per år Överskottsmålet ska uppfyllas 2017/18 - konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor på drygt 1 procent av BNP Behov av aktiva beslut om skattehöjningar på 53 mdr kr om överskottsmålet ska nås även om inga nya beslut tas om ökade offentliga utgifter (och det offentliga välfärdsåtagandet inte upprätthålls) Om det offentliga välfärdsåtagandet ska upprätthållas krävs ytterligare skattehöjningar på 59 mdr kr (totalt alltså 112 mdr kr) Ökade kostnader för flyktingmottagande kan kräva ännu större skattehöjningar
Hur agerar den regering vi får efter valet? Det beror på inställningen till skattehöjningar och överskottsmålet En socialdemokratiskt ledd regering är mer benägen till skattehöjningar - men redan aviserade skattehöjningar är bara 22 mdr kr Socialdemokraterna har bundit sig ännu hårdare vid överskottsmålet än alliansregeringen Det kan bli svårt även för en socialdemokratiskt ledd regering att öka statsbidragen så mycket som SKLs prognos förutsätter Behov i stället av kommunala skattehöjningar?
Tre faktorer bakom den framtida ökningen av den offentliga konsumtionen Åldrande befolkning Baumols sjuka - lägre produktivitetstillväxt i produktion av tjänster än i produktion av varor - deflatorn för offentlig konsumtion ökar med cirka 3 procent per år och BNP-deflatorn med 2 procent Wagners lag - efterfrågan på offentliga tjänster ökar med stigande inkomster
Långsiktigt skattehöjningsbehov Krav på skattehöjningar om de offentliga finanserna ska vara långsiktigt hållbara Storleksordningen är 1,5 procent av BNP Ungefär hälften av vad det enligt Konjunkturinstitutet krävs för att fram till 2018 både uppfylla överskottsmålet och det offentliga välfärdsåtagandet
Ett arbetsmarknadsperspektiv Faktisk arbetslöshet runt 8 procent; jämviktsarbetslöshet på drygt 5,5-6,5 procent Arbetsmarknadsgap på 1,5 procent av potentiellt antal arbetade timmar enligt Konjunkturinstitutet Aggregerat arbetsmarknadsutrymme för snabb tillväxt i kommunsektorn Men också stora matchningsproblem på arbetsmarknaden
Lönebildningseffekter Snabbare real tillväxt i kommunsektorn kräver förmodligen relativlönehöjningar i förhållande till andra sektorer Men det är svårt att åstadkomma - över längre perioder ökar lönerna i ungefär samma takt i alla sektorer Kommunal expansion kan komma att driva upp löneökningarna i hela ekonomin Om inflationsmålet hotas, höjer Riksbanken räntan - minskad efterfrågan i privat sektor frigör då resurser för kommunsektorn
Huvudslutsatser SKLs prognoser över kommunsektorns tillväxt de närmaste åren förefaller väl optimistiska Osäkert om någon regering är beredd till de skattehöjningar som kan krävas Kommunala skattehöjningar i stället? Också långsiktigt skattehöjningsbehov På kort sikt finns ett aggregerat arbetsmarknadsutrymme för expansion av kommunsektorn Men matchningsproblem kan försvåra detta Behov av relativlönehöjning för kommunsektorn Detta är svårt att få till stånd Blir utfallet i stället generell höjning av löneöknings- och inflationstakten och därmed räntehöjningar som minskar efterfrågan i privat sektor och därmed frigör resurser för kommunsektorn?