Trouvilleföreningen Trouvillebryggorna Rapport från Teknikgruppen 2015-06-16 Version 1.1
Innehållsförteckning INLEDNING... 3 Definitioner... 3 Referenser... 3 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 ARBETSGRUPP TEKNISK LÖSNING... 4 TEKNIKGRUPPENS UPPDRAG... 5 BYGGLOV... 5 FÖRSLAG TILL BESLUT FRÅN TEKNIKGRUPPEN... 5 Krav på bryggorna... 6 Beslutsunderlag... 7 Fristående vågbrytare... 8 OFFERTFÖRFRÅGAN... 9 Kortsiktiga åtgärder för bryggorna (under 2015)... 9 Långsiktiga åtgärder för bryggorna (från 2015 och framåt)... 9 UPPHANDLING... 9 APPENDIX A... 10 Alternativa bryggkontruktioner i utvärderingen... 10 Alternativ 1) Brygga på gjutna betongpålar... 10 Alternativ 2) Betongpontonbrygga... 11 Alternativ 3) Stenkista med ram av stockar... 13 Alternativ 4) Stenkista med låda i glasfiber... 15 Alternativ 5) Brygga på träpålar klädda i PVC-plast... 16 Sammanställning över bryggalternativ... 18 Trouvilleföreningen 3 2 (18)
Inledning Definitioner Begrepp / Förkortning Brygga Definition plattform (vanl. fast sådan, hvilande på nedslagna pålar, men äfv. om flotte l. stenbank l. dyl.) för fartyg l. båtar att lägga till vid l. för att bereda ett bekvämt tillträde till (någorlunda djupt) vatten Referenser Dokument Version Sökväg Pärmen med historisk dokumentation, protokoll, beslut, uppdrag m.m. för Trouvillebryggorna STATUSRAPPORT (Statusrapport över Trouvillebryggorna år 2014 upprättad av Paul Åkerlund Byggprojekt AB) Uppdragsbeskrivning arbetsgrupp Trouvillebryggorna ver 1.0 2014-10-14 1.0 Finns hos Hamnkaptenen STATUSRAPPORT.PD F Uppdragsbeskrivning arbetsgrupp Trouvillebryggorna ver 1.0.doc Boken Bryggan skriven av Per Isacsons. Det är en bok med råd och tips till dig som vill bygga en brygga. http://www.modernabryggor.se/media/doku ment/bryggan_2.pdf Trouvilleföreningens bryggor har genom åren byggts i omgångar. 1968 byggdes den första bryggan. Cirka 20 år senare byggde man ytterligare en brygga. Det är den som ligger närmast byn. Innan den nya bryggan byggdes så hade man provat på en flytbrygga, men den innebar en hel del mer jobb eftersom man var tvungen att ta upp den vintertid. Under åren lopp har det gjorts ett antal renoveringar av bägge bryggorna. Den senaste renoveringen av bryggorna gjordes efter en vinterstorm då delar av däcket och några balkar byttes ut. Inspektioner av bryggorna har visat att balkarna på den nya bryggan är av obehandlat stål, vilket har inneburit att dess balkar rostar i en snabbare takt än den gamla yttre bryggan som har galvaniserade balkar. Betongfundamenten vilka bryggorna vilar på har också eroderat kraftigt genom åren. Det finns en trend på ökande storlek på båtarna vid bryggorna och därmed ett önskemål att den nya bryggan skall kunna tåla att samtliga båtar på yttre halvan kan ta emot båtar med maximal längd om 7 m och med en vikt på ca 1500 kg vardera. Det ökade behovet av större båtplatser har fört med sig att stora båtar placeras längre och längre in på bryggorna, men vattendjupet och nuvarande bojstenars placering sätter fysiska begränsningar idag för hur lång in som det går att placera större båtar. 3 (18) Trouvilleföreningen
Den yttre bryggan fungerar även som angöringspunkt för reguljär båttrafik från Stavsnäs, till exempel f.d. Tärnan. Denna funktion skall även i fortsättningen tillgodoses. På Trouvilleföreningens årsmöte 2014 så beslutades att styrelsen skulle utreda alternativ för att åtgärda de hårt slitna bryggorna. Under hösten 2014 gav styrelsen Paul Åkerlund Bryggprojekt AB i uppdrag att göra en besiktning av bryggornas nuvarande skick, och ge förslag på en eller flera kortsiktiga och långsiktiga underhållsplaner för bägge bryggorna, inklusive kostnadsuppskattningar för respektive konstruktion. De kortsiktiga planerna skulle ha en livslängd på 20 år och de långsiktiga planera skulle ha en livslängd på 50 år. Resultatet levererades i form av en rapport ( STATUSRAPPORT.pdf, se Referenser ovan), som presenterades för styrelsen 2014-11-18 ( Styrelsemöte Trouvilleföreningen 18 november 2014.doc ). I rapporten rekommenderades att ersätta befintliga bryggor med prefabricerade betongpontonbryggor. Styrelsen beslutade att utreda förslaget att ersätta den lilla bryggan (närmast byn) med en prefabricerade betongpontonbrygga, och den större bryggan skulle renoveras för att hålla minst 5-10 år. Skälet till beslutet är att styrelsen ville utvärdera hur väl en betongpontonbrygga fungerar i den utsatta miljön som Trovillebryggorna befinner sig i. Efter 5-10 år skulle Trouvillföreningen kunna ta ett nytt beslut om även den större bryggan kan ersättas med betongpontonbrygga. I arbetet med bryggorna under hösten 2014 så har vi kunnat identifiera tre olika delområden som var för sig kräver ett fördjupat arbete och engagemang. För varje område har det tillsatts egna arbetsgrupper, med deltagare från Trouvilleföreningens styrelse och medlemmar i Trouvilleföreningen. De tre delområdena är: 1. Teknisk lösning 2. Finansiering 3. Båtplatser Denna rapport redovisar resultatet för delområde Teknisk lösning rapport ( Uppdragsbeskrivning arbetsgrupp Trouvillebryggorna ver 1.0, se Referenser ovan). Arbetsgrupp Teknisk lösning Delområde teknisk lösningen handlar om att ta fram förslag på lämpliga åtgärder för att åtgärda nuvarande brister för Trouvillebryggorna. Minst två förslag skall tas fram och presenteras på Trouvilleföreningens årsmöte 2015. Deltagare i teknikgruppen: Kjell Rydjer (ordförande) Per-Erik Schultz Christian Baumann 4 (18) Trouvilleföreningen
Teknikgruppens uppdrag Uppdraget som teknikgruppen hade att utreda fördelade sig på följande sätt: 1. Söka bygglov, strandskyddsdispens, samt lov för vattenverksamhet hos Värmdö kommun. 2. Ta fram beslutsunderlag för att åtgärda Trouvillebryggorna i form av renovering alternativt nybyggnation och visa på alternativ för bryggorna. a. Utred även för och nackdelar med att placera ut fristående vågbrytare. 3. Ta fram en offertförfrågan a. för kortsiktiga åtgärder för bryggorna (under 2015) b. för långsiktiga åtgärder för bryggorna (från 2015 och framåt) 4. Genomför upphandling enligt offertförfrågningarna Bygglov I uppdraget ingick att skicka in bygglovsansökan innan offertförfrågan gick ut till leverantörerna. Dock har det visat sig att flera av leverantörerna har mångårig erfarenhet av att söka bygglov hos kommunerna åt sina uppdragsgivare. De har även god kontakt på kommunerna, och vet hur ansökningarna skall utformas på bästa sätt. Teknikgruppen har därför föreslagit att låta detta vara en del i uppdraget med att renovera/ersätta trouvillebryggorna. Förslag till beslut från Teknikgruppen I arbetet med att utvärdera de olika bryggkonstruktionerna så har vi i teknikgruppen varit i kontakt med ett flertal leverantörer och diskuterat för och nackdelar med olika konstruktioner. Från några leverantörer har vi även fått in skriftliga prisindikationer och offerter via mejl. Vi har även läst in oss på lite olika fackliteraturer i ämnet. Teknikgruppens kravlista har varit vägledande i bedömningen om för och nackdelar med de olika bryggkonstruktionerna. Det är snart 50 år sedan den första Trouvillebryggan byggdes (1968) och 1988 byggdes den nya bryggan. Föreningens erfarenheter visar att i extremfallen utsätts bryggorna för stora krafter i form av högvatten, dyningar och rörlig is som trycker på bryggorna. Kraftig vind har inte lika stor påverkan. Detta går att utläsa i sparade dokument som finns i Hamnkaptenens pärm, Vi har även varit i kontakt med Roslagens Sjötrafik AB och Ronny Jansson som är kapten på Tärnan och som reguljärt trafikerar Trouvillebryggan. Vi har tagit del av 5 (18) Trouvilleföreningen
Ronnys önskemål/krav som den nya större och tyngre Tärnan har för att kunna angöra Trouvillebryggan. I vårt arbete med att utvärdera de olika alternativa bryggkonstruktionerna så har vi tittat på betongpontonbryggor, bryggor på pålar (både cement, trä, och klädda med PVC-plast), bryggor på stenkistor i trä och glasfiber, samt kombinationer av stenkistor och pålar. I utvärderingen av föreslagna betongpontonbryggor har vi i dialog med flera bryggleverantörer kommit fram till att nackdelarna överväger fördelarna. Betongpontonbryggan i sig är underhållsfri, men kättingar och bojstenar kräver reglebunden tillsyn och underhåll vilken bedöms som allt för stora nackdelar jämfört med föreslagen lösning. Den gamla bryggan där Tärnan lägger till är enligt leverantörerna i bra skick förutom att några betongpålar behöver förstärkas, samt att trädäcket behöver ses över. Den nya bryggan närmast byn måste dock i enlighet med flera bryggleverantörer ersättas med en ny brygga. Hade den nya bryggan varit byggd av samma material som den gamla så hade vi inte haft något större problem utom vissa pålar. Enligt Sjöliv AB är det för dyrt att bygga med den tekniken idag. Läs mer ingående om de olika bryggteknikerna och om deras för och nackdelar i Appendix A Krav på bryggorna I arbetet med att värdera de olika alternativa bryggkonstruktionerna så har följande krav identifierats som de nya bryggorna skall klara av. 1. Bryggorna skall klara av dyningar från nord/nordostliga vindar i vindhastigheter upp till storm (24 32 m/s). 2. Bryggorna skall klara drivis som driver in och trycker på bryggan. Mest utsatt är drivis som kommer in från nord/nordost. 3. Bryggorna skall klara båtar med en längd på 7 meter och maximalt 2 tons vikt. Varje brygga beräknas ha plats för cirka 50 båtplatser. 4. Bryggorna skall klara att ta emot reguljärtrafik, primärt Tärnan. Tärnan har en bredd på 6,5 meter och väger cirka 130 ton. 5. Angöringen för reguljärtrafik enligt Tärnans önskemål skall ha en stabil och plan, gummiklädd angöringsyta som är ungefär lika bred som båten, dvs. 6-7 m. Den bör också, om möjligt, vara i 2 höjdnivåer för att klara högvatten, som en trappa med andra ord. Olika konstruktioner som är tänkbara är en vägg av pålar med stöd av diagonala pålar och kista, eller gjutet betongfundament längst ut på bryggan. 6. Bryggorna skall kräva så lite tillsyn och underhåll som möjligt. 6 (18) Trouvilleföreningen
Beslutsunderlag Teknikgruppen föreslår i enlighet med flera av våra bryggleverantörer att den nya bryggan närmast byn ersätts med en ny brygga. Den gamla bryggan där Tärnan lägger till är enligt leverantörerna i bra skick, förutom att några betongpålar behöver förstärkas med träpålar, samt att trädäcket behöver ses över. Bägge bryggorna förlängs 15 meter, vilket ger teoretisk 12-18 stycken nya båtplatser. Dessa ersätter de innersta obrukbara platserna på bägge bryggorna. En förutsättning för förlängningen är att den godkänns vid bygglovsansökan. Förslaget blir därför följande för Trovilleföreningens årsmöte 2015 att ta ställning till. Nya bryggan närmast byn Nya bryggan närmast byn rivs och ersätts med en rak brygga som är 15 meter längre än nuvarande brygga (74+15 meter). Den byggs på 4 stycken stenkistor längs ut, och närmare land används PVC-klädda tryckimpregnerade träpålar. Föreningen måste bekosta bortforsling av rivningsmaterial. Gamla bryggan där Tärnan lägger till Gamla bryggan där Tärnan lägger till renoveras och förlängs 15 meter med en rak brygga som avslutas med en ny angöringskonstruktion för Tärnan (80+15 meter). Befintlig brygga förstärks där cement pålarna är svaga och trädäcket byts ut där det är nödvändigt. Enligt leverantörerna bedöms då den gamla bryggan klara sig cirka 30 år ytterligare. Längst ut på den gamla bryggan görs en förlängning på 15 meter som inkluderar en ny och kraftigare angöringsramp för Tärnan. Den nya förlängningen byggs på stenkistor och eventuellt i kombination med PVC-klädda tryckimpregnerade träpålar. Priserna är indikationer och vår bedömning så här långt. Vi grundar priserna på en offert från Moderna bryggor samt prisindikationer från Sjöliv. # Alternativ nya bryggan närmast byn Pris inkl moms 1 Ny brygga (74+15 meter) inklusive rivning Livslängd ca. 40 år Ca. 1.300.000 kr 2 Bortforsling av rivningsmaterial Ca. 300.000 kr Totalt nya bryggan 1.600.000 kr # Alternativ gamla bryggan där Tärnan lägger till Pris inkl moms 1 Renovering av gamla bryggan (80 meter) Nya träpålar förstärker svaga befintliga pålar, cirka 6-8 stycken. Cirka halva bryggan behöver ersättas med nytt trädäck. Livslängd ca. 30 år 2 Förlängning av gamla bryggan med 15 meter inklusive ny och kraftigare angöringsramp för Tärnan. TOTAL SUMMA FÖR BÄGGE BRYGGORNA Totalt gamla bryggan Ca. 400.000 kr Ca. 600.000 kr 1.000.000 kr 2.600.000 kr 7 (18) Trouvilleföreningen
. Fristående vågbrytare I uppdraget ingick även att titta på för och nackdelar med en fristående vågbrytare i form av ett eller flera betongpontonelement en bit ut i vattnet för att kunna skydda Trouvillebryggorna mot kraftiga dyningar från nord/nordostlig riktning. Tanken var att placera en eller flera betongpontonbryggor en bit ut i Kniphalsviken för att skydda bryggorna mot dyningar. Vår bedömning är att det kommer kräva mycket underhåll och kontroll av förankringskättingar och bojstenar som håller vågrbrytarna på plats. Detta kan endast göras med dykare. Nackdelarna överväger fördelarna och vi ser inte att detta är ett alternativ att gå vidare med i nuläget. 8 (18) Trouvilleföreningen
Offertförfrågan Kortsiktiga åtgärder för bryggorna (under 2015) Under 2015 kommer vi endast göra enklare underhåll på bryggorna såsom utbyte av dåliga plankor samt nytt räcke vid den provisoriska landgången för Tärnan. Långsiktiga åtgärder för bryggorna (från 2015 och framåt) Långsiktiga åtgärder för bägge bryggorna är att Trovilleföreningen upphandlar renovering, förlängning 15 meter samt ny angöring för reguljärtrafik för den gamla bryggan samt rivning, nybyggnation samt förlängning 15 meter av nya bryggan. Upphandling Upphandlingen är beroende av beslut från Trouvilleföreningens årsmöte i juli 2015. Om mötet godkänner föreslagen lösning enligt ovan så startar arbetet med upphandlingen i augusti 2015. Grovt ser planen ut enligt följande: Utskick av anbudsbegäran under september 2015 Val av leverantör under november 2015 Byggaktiviteter under april-juni 2016 9 (18) Trouvilleföreningen
Appendix A Alternativa bryggkontruktioner i utvärderingen I arbetet med att titta på alternativa lösningar för att åtgärda de hårt ansatta Trouvillebryggorna så har Teknikgruppen valt att titta närmare på följande alternativa bryggkonstruktioner: 1. Brygga på gjutna betongpålar 2. Betongpontonbrygga 3. Stenkista med ram av stockar 4. Stenkistan med låda i glasfiber 5. Brygga på träpålar klädda i PVC-plast Vi har varit i kontakt med ett flertal bryggleverantörer. Vi har studerat deras hemsidor, och pratat med ett flertal av dem. Vi har även tagit in prisindikationer och offerter på kostnader för de olika alternativen. Alternativ 1) Brygga på gjutna betongpålar Vid vår genomlysning av bryggleverantörer har det visat sig att Trouvillebryggornas nuvarande konstruktion från 1968 och 1988 med på platsen gjutna betongpålar runt en stålpåle är en teknik som inte längre används idag. Enligt leverantören Sjöliv AB är det allt för dyrt att bygga bryggor med den tekniken idag. Istället finns det leverantörer som använder sig av färdiggjutna betongpålar med mindre dimension än nuvarande betongpålar. Konstruktion: En riktigt pålad brygga har kraftiga trä- betong- eller stålpålar som tryckts ner genom bottensedimentet och ner till underliggande berg. Observera att det är nödvändigt att pålarna står mot berg för att förhindra att den annars sakta kan sjunka ner i bottensedimentet. Ett vanligt problem med 10 (18) Trouvilleföreningen
de flesta pålade bryggor är att isen fryser runt pålen. Om vattennivån därefter stiger och därmed även isen, finns risken att även bryggans pålar dras med upp. Det är därför inte en ovanlig syn att man på våren placerat olika vikter på pålade bryggor i syfte att trycka ner bryggan igen i bottensedimentet. Använder man trä eller betongpålar bör dessa därför kläs med ett glatt och halt material, vanligtvis pvc-rör. Detta förhindrar isen att få grepp om pålen. Ett alternativ är att t.ex förse pålen med ett yttre glasfiberhölje. Även detta gör att isen får svårare att få grepp samtidigt som dess livslängd ökar. En förutsättning för en pålad brygga är att bottensedimentet bör vara minst 3 meter djupt och att vattendjupet helst inte överstiger 2 meter. Annars finns risken att isen kan förflytta bryggan i både höjd- och sidled. Tyvärr fungerar det sämre att slå ner pålar med bara en slägga. Skulle du lyckas med detta är botten sannolikt för mjuk (lera, dy) och kommer därför inte ge tillräckligt med stadga för pålarna. För att få ner pålar i ett lite fastare bottensediment krävs att pålarna trycks ner av en luftdriven pålhammare eller en kraftig kran. De flesta kranfartyg har som regel en lufthammare. Ett sådant fartyg kostar mellan 1.500 och 2.000 kr/timme att hyra. Fördelar: 1. Den är billigare att bygga en pålad brygga än en fast brygga med enbart stenkistor. 2. Den är fast och rör sig inte. Nackdelar: 1. Den är känslig för isrörelser i både höjd- och sidled. Därför bör pålarna på pålade bryggor kläs med något PVC-material för att minska friktionen mot isen. 2. En pålad brygga släpper igenom vågor, d.v.s. det finns ingen läsida. Livslängd:?? Leverantörer: Moderna Bryggor (www.modernabryggor.se) Aros Water AB (www.aroswater.se) Dyk & Anläggning (www.dyk-anlaggning.se) Prisindikation: Cirka xxx kr för två bryggor Alternativ 2) Betongpontonbrygga Betongpontonbryggor finns i varierande storlek både vad gäller längd och bredd. Betongpontonbryggor är tunga och stabila och används antingen för privatbruk eller för båtklubbar för åretruntbruk. Kräver strandskyddsdispens. Används i både skyddade och oskyddade hamnar med många förtöjda och även lite större båtar. 11 (18) Trouvilleföreningen
Konstruktion: 1. Det är vanligt med 10 20 meter långa bryggsektioner av armerad betong. Sådana bryggor väger cirka 1000 kg/meter brygga och har en bärighet om cirka 500 kg/kvm. 2. Alternativa konstruktioner består av armerad betong med en kärna av cellplast alternativt luftfyllda flytelement. 3. Bryggan förankras undertill med kättingar förankrade i bojstenar. Kättingarna förankras korsvis under bryggan för komma djupare ned i vattnet och undvika att skada båtarna. 12 (18) Trouvilleföreningen
Fördelar: 1. Betongpontonbryggor är normalt sett billigare att lägga ut jämfört med en fast brygga med stenkista. 2. Kort byggnationstid. 3. Betongpontoner är helt osänkbara, har hög bärighet. 4. En flytbrygga rör sig med hög- och lågvatten, det vill säga alltid samma höjd över vattnet (konstant fribordshöjd). Normalt 30 och 50 centimeter över vattenytan. Nackdelar: 1. Kräver ett minimidjup på 1,5 meter. 2. Kättingar, schacklar och bojstenar kräver löpande besiktning och underhåll. 3. Flytbryggor är känsliga för isrörelse när isflak bryts loss och driver mot stränderna. Risken finns att ismassorna helt enkelt drar med sig både flytbryggan och dess förankringar. 4. En flytbrygga är trots allt är förtöjd och kan slita sig när vågor och vind trycker på. 5. Flytbryggans landgång nöts vid sjögång. Därför behöver en landgång renoveras eller bytas ut med jämna mellanrum. 6. En betongbrygga består av ett par centimeter tjockt skikt av armerad betong med olika former av vattentätande skikt. En nackdel med betongen är att den med tiden suger åt sig en viss mängd vatten som riskerar att frysa på vintern. 7. Saknar refererenser i utsatt miljö liknande Trouvillebryggorna. Livslängd: De flesta flytbryggor har en livslängd på mellan 20 och 40 år. Leverantörer: Pontech (www.pontech.se) Sjöliv (www.sjoliv.se) Moderna Bryggor (www.modernabryggor.se) Dyk & Anläggning (www.dyk-anlaggning.se) Prisindikation: Cirka xxx kr för två bryggor Alternativ 3) Stenkista med ram av stockar Detta är den vanligaste typen av brygga utefter Sveriges kuster. En bryggkonstruktion byggd med stenskista består av ett ramverk av stockar som fylls med stenar. Konstruktion: Stenkistan byggs enligt traditionella metoder på stående svärd av fyrkantsstolp 150 x 150 mm. Kistans sidor, 150 mm blocksågade furustockar, förbinds med svärden 13 (18) Trouvilleföreningen
och varandra med 38 mm lärkdymlingar. I kistans hörn möts timret i så kallade laxknutar som ger kistan dess typiska utseende. Normalt används inga bultar, skruvar eller annan metall i bygget. Om man vill så går det få bultad kista. Efter sjösättning bogseras kistan till sin slutdestination för att ställas på plats och vägas in. Kistan pålas sen invändigt med fyrkantsstolp som förhoppningsvis når ner till berggrund eller åtminstone drygt 10 m ner från bryggans översida. Pålarna bultas ihop med svärden med M20 gängstål, och utgör på så sätt stödben för kistan. Därefter stenfylls kistan, normalt upp till ca 30 cm över vattenytan. Slutligen reglas och däckas bryggan. Fördelar: 1. Många referenser i utsatt miljö liknande Trouvillebryggan. 2. Klarar kraftiga dyningar. 3. Klarar att stå emot isrörelse när isflak bryts loss och driver mot stränderna. 4. Själva stenkistan är underhållsfri. Trädäcket ovanpå kan behöva underhåll. Nackdelar: 1. Stenkistor fungerar bäst vid ett vattendjup ner till maximalt 4 meter. Är det djupare än så riskerar en stenkista att bli instabil. 2. En nackdel med trä i vatten är att det sakta bryts ned av naturen (sol, vatten, salt, bakterier, slitage). Man räknar därför med att en stenkista av trä håller i mellan 25 och 40 år. Av det faktum att man av miljöskäl normalt sett inte använder tryckimpregnerat virke under vattenytan gör att virket har en begränsad livslängd. Livslängd: En fast brygga i princip är underhållsfri i 25 40 år. Leverantörer: Sjöliv (www.sjoliv.se) Moderna Bryggor (www.modernabryggor.se) Aros Water AB (www.aroswater.se) Dyk & Anläggning (www.dyk-anlaggning.se) Prisindikation: Cirka xxx kr för två bryggor 14 (18) Trouvilleföreningen
Alternativ 4) Stenkista med låda i glasfiber Ett alternativ till stenkista i trä är att bygga stenkistan i glasfiber. Moderna Bryggor har pantent på denna teknik. Konstruktion: 1. Stenkistorna tillverkas i två storlekar. Den större (2.2 X 2.2 meter) ger en däcksbredd av 2.35-3.0 meter och är avsedd för lite mer oskyddade vatten. Den kan användas för ett vattendjup ner till 4 meter. Den mindre (1.2 X 1.2 meter) ger en däcksbredd av 1.45-1.7 meter. Den används för lite mer skyddade lägen och ner till 2 meters vattendjup. 2. Ovanpå stenkistorna bygger man vanligt trädäck Fördelar: 1. Syftet med att bygga stenkistiorna av glasfiber är att de skall tåla även de mest utsatta lägena vad avser is och havssjö. Glasfiber är ett extremt stark och tåligt material i just vatten. Genom att ett glasfiberlaminat bestor av korslagda fibrer blir det ojämförligt tåligare mot t.ex. sprickbildning och nötning i jämförelse med t.ex trä. 15 (18) Trouvilleföreningen
2. Glasfiber är dessutom utomordentligt stark mot nötning från is, genom sin glatta och hårda yta. 3. Glasfiber har fördelen av att i princip inte alls brytas ner av naturen 4. I och med att glasfiber inte bryts ner av naturen på samma sätt som t.ex. trä, ökar livslängden med ett par hundra år. Nackdelar: 1. Glasfiberkistorna kan spricka vid påkörning av båtar (obekräftat). Livslängd: Enligt Moderna bryggor: Stenkistor av glasfiber håller i åtminstone 300 år. Själva stenkistorna av glasfiber håller betydligt längre än så men det är stenkistornas rostfria och syrafasta stålbultar som begränsar livslängden till c:a 300 år. Pålar från Impregna i Dalarna och har dimensionen 150 X 150. De har den högsta graden av tryckimpregnering NTRA och håller i minst 45 år. Bryggdäckets längsgående balkar NTRA 220 X 45 håller i c:a 40 år. Bryggdäckets ytpaneler (gångplankor har en livslängd av c:a 30 år. Leverantörer: Moderna Bryggor (www.modernabryggor.se) Prisindikation: Cirka 2.500.000 kr för två bryggor Alternativ 5) Brygga på träpålar klädda i PVC-plast På senare år har det blivit alltmer populärt med pålade bryggor. Genom att påla en brygga, istället för att bygga med stenkistor, får man en fast brygga till en lägre kostnad. Nackdelen är att en pålad brygga inte blir lika stark mot isrörelser och kraftig vågbildning. Därför bör pålade bryggor endast byggas i relativt skyddade lägen. Ett problem med de flesta bryggpålar av trä och även betong är att isen kan få grepp om pålarna och med stigande vattennivå pressa dessa uppåt. Orsaken är att träet suger åt sig vatten som fryser på vintern och därmed fryser isen fast runt pålen. Ett annat problem är att träpålar, förutom nedbrytningen, har en begränsad livslängd genom isens nötning. 16 (18) Trouvilleföreningen
Därför är pålarna överdragna med ett glatt och skyddande lager av pvc-plast. Detta gör pålarna väsentligt starkare mot isens nötning. Konstruktion: 1. Träpålar 150x150 mm klädda med PVC-plast (glasfiberlaminerade) 2. Pålarna hamras ned till underliggande för att undvika sättskador. 3. På pålarna byggs ett trädeck. 4. Förutsättningarna för en stark pålad brygga är att bottensedimentet är minst 2 meter tjockt (beror lite på bottens struktur av lera, sand, grus) samt att vattendjupet vid bryggnocken inte överstiger 2 meter. Fördelar: 1. Pålarna överdragna med ett glatt och skyddande lager av pvc-plast gör pålarna väsentligt starkare mot isens nötning. Nackdelar: 1. Nackdelen är att en pålad brygga inte blir lika stark mot isrörelser och kraftig vågbildning. Därför bör pålade bryggor endast byggas i relativt skyddade lägen. Livslängd:?? 17 (18) Trouvilleföreningen
Leverantörer: Sjöliv (www.sjoliv.se) Moderna Bryggor (www.modernabryggor.se) Aros Water AB (www.aroswater.se) Dyk & Anläggning (www.dyk-anlaggning.se) Prisindikation: Cirka 1 500 000 kronor inkl. moms för två bryggor. I priset ingår rivning av den befintliga bryggan men ej bortforsling av materialet. Sammanställning över bryggalternativ # Alternativ Fördelar Nackdelar Livslängd Prisindikation 1 Brygga på gjutna betongpålar (samma som idag)???? 2 Betongpontonbrygga 20-40 år?? 3 Stenkista med ram av stockar 25-40 år?? 4 Stenkistan med låda i glasfiber 35-300 år beroende på olika delar av bryggan 2 500 000 kr inkl. moms 5 Brygga på träpålar klädda i PVC-plast?? 1.500.000 kr inkl. moms 18 (18) Trouvilleföreningen