Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2013

Förord AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. I stort sett alla yrkesarbetande svenskar, drygt fyra miljoner, har minst en försäkring hos oss. Tack vare de kollektivavtalade försäkringarna har vi en unik kunskap om orsaker till och konsekvenser av ohälsa i arbetslivet. Alla skadeanmälningar har lagrats i vår unika skadedatabas som innehåller över 10 miljoner ärenden. Den är en viktig kunskapskälla som utgör beslutsunderlag för vårt stöd till forskning, utveckling och kunskapsspridning samt i vårt förebyggande arbete. Detta stöd ska både bidra till minskat mänskligt lidande och framtida lägre premienivå för våra försäkringar. Det finns fortfarande kvar arbetsmiljöer som är riskfyllda och där allvarliga skador kan inträffa. Men det är samtidigt viktigt att konstatera att skadefrekvensen på den svenska arbetsmarknaden är låg vid en internationell jämförelse. Årets rapport ger, liksom tidigare rapporter, bara en liten inblick i den kunskap vi förfogar över genom vår unika skadedatabas. Nytt i årets rapport är en fördjupad analys om sambandet mellan kön, ålder och skaderisk. Likaså kan vi konstatera att det finns skillnader i skaderisk mellan företag av olika storlek. Vi presenterar även en studie om skillnader i skaderisker mellan yrken, län och regioner. Vi vill medverka till att varje arbetsplats ska vara så säker och så trygg att ingen behöver skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Det förebyggande arbetet för att minska och förebygga arbetsskador och sjukdom kommer alltid att vara viktigt för oss och våra uppdragsgivare, arbetsmarknadens parter. Maj-Charlotte Wallin Verkställande direktör, AFA Försäkring 3

4 Tore J Larsson, Michel Normark, Per Anders Paulsson, Thomas Åkerström, maj 2013.

Innehållsförteckning Sammanfattning...6 Om AFA Försäkring...9 Arbetsskador...11 Antal godkända arbetsskador 2002 2011...12 Arbetsolycksfallens fördelning på allvarlighet...14 Allvarliga arbetsolycksfall...16 Vanliga orsaker till allvarliga arbetsolycksfall...20 Vanliga diagnoser vid allvarliga arbetsolycksfall...26 Vanliga händelsetyper fördelat på kön och ålder...28 Jämförelser över tid Allvarliga arbetsolycksfall...30 Godkända arbetssjukdomar...34 Fördjupning arbetsolycksfall...38 Långvarig sjukfrånvaro...46 Antal nya sjukfall 2007 2011...48 Sjukfall och risk fördelat efter yrkesgrupp och kön...50 Åldersstandardiserad risk...52 Sjukfallens fördelning efter avtalsområde, ålder och kön...54 Vanliga diagnoser vid långvarig sjukfrånvaro...56 Sjukfallens fördelning efter avtalsområde, ålder, kön, yrke och diagnos...58 Jämförelser över tid långvarig sjukfrånvaro...64 Uppgifterna i våra skaderegister metod och urval...66 Bilaga 1. Arbetsolycksfall 2011 som har orsakat dödsfall...68 Bilaga 2. Arbetssjukdomar 2002 2011 som har orsakat dödsfall...68 Bilaga 3. Antal nya sjukfall som medfört mer än 14 dagars sjukfrånvaro 2002 2011. Avtalsområde Svenskt näringsliv/lo...69 Bilaga 4. Långvarig sjukfrånvaro. Diagnoser och avtalsområde...70 Bilaga 5. Långvarig sjukfrånvaro. Diagnoser och avtalsområde...72 Bilaga 6. Långvarig sjukfrånvaro. Diagnoser och avtalsområde...74 Yrkesgrupper...76 Begrepp.............................................................77 Referenser...78 5

Sammanfattning och slutsatser Arbetsolycksfall Risken att drabbas av ett allvarligt olycksfall är fortfarande låg i svenskt arbetsliv i jämförelse med flera andra industrialiserade länder. Antalet anmälda och godkända skador till AFA Försäkring har dock ökat under både 2010 och 2011. AFA Försäkring har observerat en sjunkande trend för risken att råka ut för ett allvarligt arbetsskadeolycksfall till och med slutet av 2000-talet. Sedan 2010 har riskerna för allvarliga arbetsolycksfall ökat. Det är för tidigt att uttala sig om det är ett trendbrott eller en tillfällig uppgång. Risken för att råka ut för ett allvarligt arbetsolycksfall är fortfarande väldigt ojämnt fördelad mellan olika yrken. Traditionella högriskyrkena till exempel inom industri och hantverk har fortfarande flera gånger högre risk än genomsnittet. Risken per 1 000 sysselsatta för allvarligt arbetsolycksfall var 2,3 år 2011 jämfört med 2,2 år 2010. Risken har sjunkit för kvinnor, från 1,7 till 1,6 per 1 000 sysselsatta och ökat för män, från 2,8 till 2,9 per 1 000 sysselsatta. Risken för allvarlig arbetsskada har ökat för manliga betong-, byggoch anläggningsarbetare, byggnadsmålare, murare, poliser, städare, däckspersonal. Risken har minskat för manliga brandpersonal, väktare, kriminalvårdare, gruvarbetare, träindustriarbetare, pappersarbetare, textilarbetare, grafiker, golvläggare, undersköterskor. Risken för allvarlig arbetsskada har ökat för kvinnliga poliser, träindustriarbetare, livsmedelsarbetare, jordbruks-, skogsbruks- eller trädgårdsarbetare, tidningsbud, cateringarbetare, väktare, fastighetsskötare, städare, lagerarbetare. Risken har minskat för kvinnliga barnskötare, förskollärare, försäljare, lärare, sjuksköterskor, tandvårdsarbetare. Andelen skador som förmodas ge upphov till medicinsk invaliditet fortsätter att öka. Den genomsnittliga risken för invaliditetsskada har ökat från 1,2 per 1 000 sysselsatta år 2010 till 1,4 per 1 000 sysselsatta år 2011. De högsta andelarna invaliditetsskador finns bland brandpersonal och byggnadsträarbetare. Händelser som ofta orsakar medicinsk invaliditet är skuren av kniv, skuren av glas eller plåt, hantering av maskiner för bearbetning och framställning samt hantering av handhållna verktyg och maskiner. Fallolyckor Fallskador dominerar skadepanoramat och representerar 48 procent av kvinnors och 28 procent av mäns invaliditetsskador. I de äldre åldersgrupperna finns de högsta riskerna att falla, både ute och inomhus, vilket resulterar i allvarligare arbetsskador som kräver längre rehabilitering. Med stigande medelålder i yrken med höga risker för fall bland vårdanställda, byggnadsarbetare, metallarbetare och transportarbetare kommer de allvarliga fallolyckorna att fortsätta att öka i arbetslivet. Fördjupade analyser Kön och ålder Yrkesgrupper med relativt höga skaderisker har oftast höga risker i början och slutet av yrkeslivet och lägre risker i medelåldern. Detta är bilden bland byggnadsarbetare och metallarbetare. Skaderiskerna bland yrkesförare, försäljare i detaljhandeln och inom vård och omsorg tycks öka kontinuerligt med stigande ålder. Här dominerar fall bland de allvarliga arbetsskadorna. Företagsstorlek Det finns skillnader i skaderisk mellan företag av olika storlek. Risken för allvarliga arbetsolycksfall tenderar vanligtvis att öka med stigande antal anställda. Detta bekräftas av siffror för yrkesförare, lagerarbetare, restaurang anställda, grafiskt arbete, livsmedels arbete, golvläggare och VVS-montörer. För metallarbete är dock bilden den motsatta, större företag har lägre risk. För försäljare i detaljhandeln är risken för allvarliga arbetsolycksfall högst för de mindre och riktigt stora företagen och lägst från företag med mellan 50 200 anställda. Man måste dock vara medveten om att skillnader i risktal efter företagsstorlek kan bero på hur anmälningar görs. Sveriges län och regioner Fördelningen av risker i arbetslivet stämmer i huvudsak med den svenska industri- och sysselsättningsstrukturen. Men en slaktare i Östergötland löper dubbelt så hög skaderisk som kollegan i Skåne. Skaderiskerna i byggbranschen är högst i Uppsala och Gävleborg och lägst i Kronoberg, Stockholm och Värmland. I Södermanland har man under år 2011 mer än dubbelt så hög arbetsskaderisk jämfört med Stockholm. Arbetssjukdomar Den vanligaste diagnosen bland män under perioden 2007 till 2011 som orsakat en arbetssjukdom är hörselnedsättning. Nästan 4 av 10 arbetssjukdomar bland männen klassas inom den diagnosen. För kvinnor är det vanligast med sjukdomar i huden, nästan var femte 6

drabbas av det. Risken att drabbas av en arbetssjukdom är mycket låg, 0,2 per 1 000 sysselsatta män och mindre än 0,1 per 1 000 sysselsatta kvinnor. Den yrkesgrupp där flest kvinnor och män drabbas av en arbetssjukdom är metallarbete. Antalet godkända arbetssjukdomar har minskat sedan beviskravet skärptes 1993 för samband mellan skadlig inverkan i arbetet och de besvär som låg till grund för anmälan. År 2002 gjordes en lättnad och prövningen sker numer som en helhetsbedömning. Denna förändring tycks inte ha fått någon effekt på antalet godkända arbetssjukdomar. En konsekvens av detta är att antalet belastningsskador som godkänns är mycket lågt. Många av de besvär som kvinnor inom offentlig sektor drabbas av blir inte godkända som arbetsskador. En ytterligare orsak till det låga antalet godkända arbetssjukdomar är att det tar lång tid för en arbetssjukdom att visa sig. Därför är statistiken inte fullständig för varje år då eftersläpningen är stor. De mest förekommande diagnoserna att drabbas av inom Svenskt Näringsliv/LO är sjukdomar i muskuloskeletala systemet. Inom kommuner och landsting är den vanligaste diagnosen psykiska sjukdomar, detta gäller både män och kvinnor. I de yngre åldersgrupperna (upp till 35 år) för anställda inom Svenskt Näringsliv/LO är den vanligaste diagnosen psykiska sjukdomar. För de äldre än 35 år är det sjukdomar i muskuloskeletala systemet som är mest förekommande för åren 2010 och 2011. Liknande fördelning gäller även för sysselsatta inom kommuner och landsting. Långa sjukfall Inom både Svenskt Näringsliv/LO och kommuner och landsting har de långa sjukfallen ökat från 2010 till 2011. Kvinnorna står för den större andelen av ökningen inom de bägge avtalsområdena. För både män och kvinnor är det högst sannolikhet att bli sjuk i ålders gruppen 56 64 år. Sedan början av 2000-talet har de långa sjukfallen minskat kraftigt. Orsaken är att nya sjukfall har minskat men också att sjukfallens längd har blivit kortare. Den 1 juli 2008 infördes betydligt striktare regler för att få sjuk- eller aktivitetsersättning. Det gjorde att antalet sjukfall minskade åren därefter. De yrkesgrupper där det är störst risk att drabbas av ett långvarigt sjukfall 2011 är övrigt industriellt arbete och undersköterskor, sjukvårdbiträden. Över 35 av 1 000 sysselsatta i dessa yrkesgrupper drabbas. Totalt sett för alla yrkesgrupper har risktalet för långvarigt sjukfall stigit sedan 2010. Antalet långa sjukfall har bland annat ökat bland murare, förskollärare och i tandvårdsarbete under 2011. I grafiskt arbete, bland pappersarbetare, lager arbetare, väktare, tidningsbud och läkare minskade de långa sjukfallen påtagligt. För yrkesgruppen städare och fönsterputsare har det skett en succesiv förbättring av risktalen från 2007 till 2011. Från 28,1 per 1 000 sysselsatta 2007 till 21,1 2011. Andra yrkesgrupper med minskade risktal är bland annat betongbygg o anläggningsarbete, godshanteringsoch lagerarbete och sjuksköterskor, barnmorskor och medicinska assistenter. 7

8 Foto: Joe Hutt/Folio

Om AFA Försäkring De kollektivavtalade försäkringarna ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. De vi försäkrar arbetar både i små och stora företag, organisationer och branscher och i de allra flesta yrkesgrupperna på arbetsmarknaden. Vi försäkrar utan krav på hälsoprövning och drivs utan vinstsyfte. Vårt uppdrag är att förvalta såväl kunskaper som erfarenheter på bästa sätt och att bidra till bättre arbetsmiljö och hälsa. Vår målsättning är att ingen ska gå miste om den ersättning man har rätt till. Sedan 1963 har vi hanterat över 10 miljoner försäkrings ärenden. Information om skade- och sjukdomsärenden finns lagrade i vår skadedatabas, i vissa fall ända tillbaka till 1974. Eftersom en stor del av den sysselsatta arbetskraften är försäkrad hos AFA Försäkring har vi en stor kännedom om olika typer av skadehändelser och sjukdomar som drabbar människor i arbetslivet. Skadedatabasen utgör grunden för vårt stöd till skadeförebyggande forskning och utveckling. Vi är också en av Sveriges största finansiärer av forskning och utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoområdet. Totalt satsar vi cirka 150 miljoner kronor per år på forskning, utveckling- och kunskapsspridning. Syftet med rapporten Vi vill föra ut kunskap om vad som orsakar arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro i Sverige. Det ingår som en del av vårt uppdrag i att förebygga ohälsa. Med hjälp av vår skadedatabas kan vi se vilka yrkesgrupper, sektorer, arbetsuppgifter och aktiviteter som är särskilt förknippade med olika typer av skador och sjukdomar. Utgångspunkten är ett skadeförebyggande insatser bör sättas in på de områden där riskerna för arbetsskador är höga eller ger upphov till allvarliga konsekvenser. Fakta om försäkringarna som är grund för vår statistik. Arbetsskadeförsäkringen Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. AFA Försäkring har också uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla anmälda arbetsskador i Sverige. Sjukförsäkringen Genom avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS och AGS-KL) omfattas arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO, kooperationen, anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet. 9

10 Arbetsskador Foto: Susanne Björkman / Folio

Arbetsskador Godkända arbetsskador 2002 2011 I det första avsnittet redovisar vi antalet godkända arbets skador i AFA Försäkrings skaderegister 2002 2011. Dessa är fördelade på det år skadan inträffade typ av arbetsskada kön. I detta avsnitt redovisar vi även, för samma period, antalet godkända arbetsolycksfall fördelade på det år olycksfallet inträffade allvarlighet kön. Allvarliga arbetsolycksfall I detta avsnitt analyseras de arbetsolycksfall som inträffade under perioden 2010 2011 bland annat med avseende på kön händelseförlopp diagnos yrkesgrupp Fördjupning Arbetsolycksfall I årets rapport har särskilt analyserat arbetsolycksfall med avseende på följande specialområden: Arbetsolycksfall efter företagsstorlek Arbetsolycksfall efter län Jämförelser över tid Här redovisas de allvarliga arbetsolycksfallen i ett antal tidsserier där data har avlästs 31 december 2012. Godkända arbetssjukdomar I detta avsnitt redovisas de godkända arbetssjukdomar som visade sig under perioden 2007 2011 fördelade på ålder kön diagnos yrkesgrupp. Arbetsskador 11

Antal godkända arbetsskador 2002 2011 En arbetsskada kan antingen vara ett arbetsolycksfall (olycksfall som inträffar under arbetstid), ett färd olycksfall (olycksfall som inträffar under färd till eller från arbetet) eller en arbetssjukdom (sjukdom som kan uppkomma eller försämras till följd av arbetet eller arbets förhållandena). Tabell 1 visar hur många kvinnor respektive män som drabbats av godkända arbetsolycksfall, färdolycksfall och arbetssjukdomar under perioden 2002 2011. Under 2011 fortsatte antalet godkända arbetsolycksfall att öka från den historiskt låga nivån för 2009. Antalet godkända arbetsolycksfall blev 2011 högre än något tidigare år under 2000-talet. Färdolycksfallen har ökat de två senaste åren, vilket kan jämföras med den stabila nivå som varit under tidigare år under 2000-talet. Sysselsättningsökningen under 2010 och 2011 är en förklaring till de högre talen. Förenklingar för arbetsskadeanmälan är en annan anledning till det ökade antalet godkända arbetsskador för 2011. Förändringar i åldersstrukturen bland de sysselsatta kan också påverka antalet skador. Den ekonomiska nedgången under 2009 medförde att kvinnornas andel av antal godkända arbetsskador ökade från 41 procent till 44 procent. Andelen har sedan minskat under 2010 och 2011, men ligger fortsatt högre än för perioden före 2009. När det gäller olycksfall är uppgifterna för främst de senare åren ofullständiga. Normalt beräknar vi att det tar två till tre år innan ungefär 95 procent av samtliga olycksfall som inträffat under ett visst år har anmälts. I och med att fler anmälningar kommer in kommer siffrorna för främst 2010 och 2011 att öka. Redovisningen av antalet arbetssjukdomar som visade sig 2002 2011 är också ofullständig. En arbetssjukdom kan visa sig flera år efter det att man varit utsatt för skadlig inverkan i arbetet. En relativt stor andel anmälningar kan komma in upp till tio år efter det att skadan visade sig. Det gör att statistiken inte är fullständig förrän långt senare. Tabell 1. Godkända arbetsskador 2002 2011, fördelat efter typ. Typ av arbetsskada Kön 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Arbetsolyckor Kvinnor 10 030 9 708 9 677 9 863 10 238 10 919 9 776 8 346 10 675 13 223 Män 18 019 17 282 16 924 17 267 17 569 17 967 16 187 12 178 16 071 20 587 Totalt 28 049 26 990 26 601 27 130 27 807 28 886 25 963 20 524 26 746 33 810 Varav allvarliga olyckor Kvinnor 2 638 2 448 2 112 2 011 1 868 1 751 1 858 1 725 1 770 1 484 Män 7 874 7 034 6 673 6 299 6 253 6 103 5 973 5 022 5 728 6 064 Totalt 11 700 10 597 9 928 9 477 9 323 9 101 8 989 7 920 9 037 9 335 Arbetssjukdomar Kvinnor 562 343 206 124 102 83 80 64 62 26 Män 1 428 1 098 970 710 609 464 420 376 328 218 Totalt 1 990 1 441 1 176 834 711 547 500 440 390 244 Färdolycksfall Kvinnor 2 447 2 149 2 563 2 586 2 688 2 589 2 606 2 282 3 166 3 935 Män 1 052 974 1 046 1 008 1 099 1 095 994 918 1 120 1 493 Totalt 3 499 3 123 3 609 3 594 3 787 3 684 3 600 3 200 4 286 5 428 Totalt 33 538 31 554 31 386 31 558 32 305 33 117 30 063 24 164 31 422 39 482 12 Arbetsskador

Foto: Kristofer Johnsson/Folio Arbetsskador 13

Arbetsolycksfallens fördelning efter allvarlighet I samband med att ett ärende registreras gör skaderegleraren en preliminär bedömning av skadans allvarlighet. Tabell 2 visar arbetsolycksfallens fördelning på kön, det år olycksfallet inträffat samt allvarligheten på olycks fallet. En skadas allvarlighet kategoriseras efter hur lång sjukskrivning den har lett till eller om den har lett till permanent funktionsnedsättning i form av medicinsk invaliditet. Medicinsk invaliditet graderas i procent av nedsättning av funktionalitet. Tabell 2 visar att ökningen av godkända arbetsolycksfall består av skador som lett till korta sjukskrivningar, högst 30 dagar, medan de längre sjukskrivningsfallen inte har ökat. Ökningen sker för både män och kvinnor. Att det är de korta sjukskrivningarna som ökar indikerar att den förenkling som skett för anmälan för arbetsskador har haft effekt på anmälningsbenägenheten. En stor ökning bland både män och kvinnor av antalet godkända arbetsolycksfall med konsekvensen medicinsk invaliditet har skett under år 2010 och 2011. Det är framför allt skador med låga invaliditetsgrader (1 15 procent) som ökat. Denna fortsatta ökning kan delvis förklaras av: Ett ökat inflöde av godkända skador som beror på att AFA Försäkring har förenklat anmälningsförfarandet genom digitala tjänster och att ett antal kampanjer om att anmäla arbetsskador har bedrivits av LO. Tidigare bedömning av invaliditeten och högre kvalitet i bedömningarna. En närmre studie av dessa skador visar att den största ökningstakten av de låga invaliditeterna hittas hos de yngsta åldersgrupperna, 16 25 år och 26 35 år. I dessa åldersgrupper har troligtvis den ökade kännedomen om AFA Försäkring och det förenklade anmälningsförfarandet haft störst betydelse. Det faktiska antalet arbetsolycksfall som leder till medicinsk invaliditet kommer att bli högre än vad som framkommer i tabell 2. Det beror bland annat på att skaderegleraren ibland först i efterhand justerar skadans allvarlighetsgrad och att en del skador med tiden visar sig vara bestående. Skador kan också anmälas retroaktivt av den skadade. Detta kommer främst att påverka statistiken för de senaste åren. Tabell 2. Godkända arbetsolycksfall 2002 2011, fördelat efter allvarlighet. Allvarlighet Kön 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sjukskriven < 31 dagar Kvinnor 6 193 6 142 6 422 6 685 7 168 7 921 6 760 5 448 7 363 9 949 Män 10 122 10 246 10 251 10 967 11 316 11 864 10 212 7 156 10 339 14 521 Totalt 16 315 16 388 16 673 17 652 18 484 19 785 16 972 12 604 17 702 24 470 Sjukskriven > 30 dagar Kvinnor 2 638 2 448 2 112 2 011 1 868 1 751 1 858 1 725 1 770 1 484 Män 4 732 4 028 3 583 3 213 3 106 2 861 2 776 2 285 2 460 2 029 Totalt 7 370 6 476 5 695 5 224 4 974 4 612 4 634 4 010 4 230 3 513 Medicinsk invaliditet Kvinnor 1 185 1 113 1 135 1 162 1 202 1 246 1 155 1 171 1 537 1 785 Män 3 098 2 966 3 065 3 050 3 115 3 204 3 170 2 717 3 239 4 018 Totalt 4 283 4 079 4 200 4 212 4 317 4 450 4 325 3 888 4 776 5 803 Dödsfall Kvinnor 3 2 8 5-1 3 2 2 2 Män 44 40 25 36 32 38 27 20 29 17 Totalt 47 42 33 41 32 39 30 22 31 19 Totalt 28 015 26 985 26 601 27 129 27 807 28 886 25 961 20 524 26 739 33 805 14 Arbetsskador

Fakta om arbetsskadornas allvarlighet Med allvarliga arbetsolycksfall menas arbetsolycksfall som leder till sjukskrivning i mer än 30 dagar och/eller medicinsk invaliditet. Sjukskriven > 30 dagar Här ingår de arbetsskador som fått eller bedöms få ersättning för mer än 30 dagars läkningstid. Sjukskrivning behöver inte vara en förutsättning för att få ersättning. Därför ingår både skador som orsakat fler än 30 dagars sjukfrånvaro och skador som orsakat motsvarande läkningstid utan sjukfrånvaro. Medicinsk invaliditet Medicinsk invaliditet är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättning som är en följd av skadan. Här ingår de ärenden där den som skadats har bestående men av skadan. I de flesta av dessa ärenden bedöms den medicinska invaliditeten vara högst 15 procent. Till exempel motsvarar förlusten av ett helt pekfinger 7 procent, total hörselförlust på ett öra 15 procent och synförlust på ett öga 14 procent medicinsk invaliditet. Graden av invaliditet avgörs först då skadan har läkt och inga förbättringar är att vänta. Till dess gör skaderegleraren en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Därför ingår det i denna grupp både redan ersatta skador och skador som preliminärt bedöms vara så allvarliga att de i framtiden kommer att leda till medicinsk invaliditet. Arbetsskador 15

Allvarliga arbetsolycksfall I tabell 3 och tabell 4 visas hur många kvinnor respektive män i olika yrkesgrupper som drabbades av ett allvarligt arbetsolycksfall under 2011 samt hur stor andel av olyckorna som ledde till medicinsk invaliditet. Risken har också beräknat det vill säga antalet personer per 1 000 sysselsatta i yrkesgruppen som drabbats av ett allvarligt arbetsolycksfall. Den totala risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall var 2,9 per 1 000 sysselsatta för män och 1,6 per 1 000 sysselsatta för kvinnor under 2011. Risktalen för män har ökat jämfört med 2009 och 2010. För kvinnor har risktalet sjunkit jämfört med 2010, men ligger högre än 2009. Risken för samtliga yrkesgrupper var 2011 2,3 per 1 000 sysselsatta. Nästan dubbelt så många män som kvinnor drabbas av allvarliga arbetsolycksfall. Det beror på att män i större utsträckning är representerade i yrkesgrupper som är mer utsatta för allvarliga arbetsolycksfall. Över 65 procent av männens skador leder till medicinsk invaliditet, och mer än hälften av skadorna som drabbar kvinnor leder till medicinsk invaliditet. Andelen skador som medfört bestående men har ökat för både män och kvinnor jämfört med åren 2009 till 2010. Bland män är det brandpersonal, polis/tull och olika yrkesgrupper inom byggsektorn som har högst risk att få allvarliga arbetsskador. För kvinnor är det polis/tull, livsmedelsarbete samt jordbruks-, skogsbruk- och trädgårdarbete som är de yrkesgrupper som har högst risktal. Ökning av risktalen över tid sker också i stor utsträckning inom dessa yrkesområden. För män har en stegvis ökning skett för byggnadsarbetare och övrigt industriellt arbete och för kvinnor är det livsmedelsarbete som har ett ökande risktal för 2011 jämfört med tidigare år. För kvinnor ligger risktalen förhållandevis konstant för de större yrkesgrupperna medan man kan se en ökning i mindre yrkesgrupper som poliser/tull, livsmedelsarbete, jordbruksarbete o.dyl. samt fastighetsskötare med fler. I de yrkesgrupperna kvinnor har högst risktal 2011 så ligger männens risktal för motsvarande yrkesgrupper lägre 16 Arbetsskador

Tabell 3. Godkända allvarliga arbetsolycksfall för män, skadeår 2009 2011, fördelat efter yrkesgrupp, sorterat efter risk 2011. Yrkesgrupp Risktal 2009 Risktal 2010 Risktal 2011 Antal 2011 Andel med medicinsk invaliditet, % Brandpersonal 10,7 14,3 12,2 64 70,3 Byggnadsträarbetare 9,4 10,9 10,9 539 74,4 Poliser, tullbevakningspersonal 8,6 7,1 7,9 106 29,2 Betong- bygg- o anläggningsarbete 6,2 6,8 7,5 556 68,5 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 7,0 8,5 7,2 36 69,4 Träindustriarbete 5,8 8,6 6,6 131 70,2 Metallarbete 5,1 6,0 6,1 1 147 74,4 Övrigt industriellt arbete 4,0 4,2 6,1 473 71,7 Livsmedelsarbete 6,2 5,4 5,7 102 61,8 Byggnadsmålare 5,3 4,2 5,0 67 65,7 Jordbruks-, skogsbruksoch trädgårdsarbete 4,5 5,3 4,9 168 71,4 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 4,2 4,7 4,9 253 62,5 Yrkesförare 4,6 4,9 4,6 430 51,6 Väktare, ordningsvakter 5,2 6,4 4,6 59 35,6 Murare 3,6 3,9 4,5 49 53,1 Isolerings och VVS-montörer 4,0 4,2 4,5 94 67,0 Städare och fönsterputsare 2,4 2,7 4,1 66 56,1 Elektriskt arbete 2,7 3,4 3,6 220 71,4 Pappers- och pappersmassearbetare 3,5 5,4 3,5 41 65,9 Tidningsdistributions- o cateringarbete 2,7 3,1 3,0 46 50,0 Militärt arbete (endast anställda) 4,1 3,5 3,0 40 65,0 Godshanterings- och lagerarbete 2,6 3,0 2,9 208 63,5 Grafiskt arbete 3,3 3,4 2,6 24 87,5 Hotell-, restaurangoch storköksarbete 1,8 2,2 2,4 101 66,3 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 1,7 1,6 1,8 116 50,0 Försäljare inom detaljhandel 1,4 1,4 1,4 108 56,5 Lärare 1,2 1,2 1,1 82 63,4 Övriga yrkesgrupper 738 66,4 Totalt, samtliga yrkesgrupper 2,5 2,8 2,9 6 064 66,2 Arbetsskador 17

18 Arbetsskador Foto: Maskot/Folio

Tabell 4. Godkända allvarliga arbetsolycksfall för kvinnor, skadeår 2009 2011, fördelat efter yrkesgrupp, sorterat efter risk 2011. Yrkesgrupp Risktal 2009 Risktal 2010 Risktal 2011 Antal 2011 Andel med medicinsk invaliditet, % Poliser, tullbevakningspersonal 10,1 6,8 9,2 53 24,5 Livsmedelsarbete 4,9 6,1 7,6 66 75,8 Jordbruks-, skogsbruksoch trädgårdsarbete 6,4 5,2 7,1 78 66,7 Yrkesförare 3,9 6,3 5,9 50 44,0 Tidningsdistributions- o cateringarbete 3,2 3,0 5,3 45 44,4 Väktare, ordningsvakter 6,3 4,4 5,0 25 32,0 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 2,7 2,5 5,0 43 65,1 Metallarbete 3,5 4,2 4,2 114 65,8 Övrigt industriellt arbete 2,6 3,5 3,7 96 67,7 Städare och fönsterputsare 2,5 2,8 3,2 172 50,6 Hotell-, restaurangoch storköksarbete 2,0 2,8 2,8 213 57,3 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 2,1 2,3 2,4 373 46,1 Godshanterings- och lagerarbete 2,2 1,6 2,4 42 61,9 Barnskötare m fl 2,1 2,3 2,0 162 59,9 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 1,7 1,9 1,9 428 49,5 Förskolelärare och fritidspedagoger 1,9 2,3 1,9 146 56,2 Försäljare inom detaljhandel 2,1 1,9 1,6 209 44,0 Lärare 1,3 1,6 1,4 210 69,0 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass 1,2 1,5 1,3 124 52,4 Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 1,3 1,2 1,3 34 52,9 Övriga yrkesgrupper 588 55,5 Totalt, samtliga yrkesgrupper 1,5 1,7 1,6 3 271 54,6 Arbetsskador 19

Vanliga orsaker till allvarliga arbetsolycksfall år 2010 och 2011 De vanligaste orsakerna eller händelserna för allvarliga arbetsolycksfall som inträffade under år 2010 och 2011 redovisas i tabell 5. Fall utomhus eller inomhus Över en tredjedel av de allvarliga arbetsolycksfallen beror på att man har halkat, snubblat, trampat snett, tappat balansen, eller av någon annan anledning har ramlat. Olyckorna har skett i samband med förflyttningar både inomhus och utomhus eller i en trappa och är vanligare bland kvinnor än bland män. Händelserna leder i över 53 procent till medicinsk invaliditet. De yrkesgrupper som är mest utsatta för fallskador bland kvinnor är socialt arbete, vård- och omsorgs arbete, lärare, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, barn skötare, förskolelärare och fritidspedagoger. Bland män är fallolyckorna vanligast i yrkesgrupperna yrkesförare, betongbygg- och anläggningsarbete, metallarbete och byggnadsträarbetare samt fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m.fl. Gruppen yrkesförare är särskilt utsatta för fall utomhus, ofta i samband med förflyttningar till och från fordon. Antalet fallolyckor har ökat både bland kvinnor och män. Exempel på händelseförlopp: Yrke: Skötare Kön: Kvinna Ålder: 61 år Händelse: Promenad med brukare. Halkade, det var halt på vägen. Diagnos: Fraktur på nedre delen av radius (Underarm/handled) Allvarlighet: Medicinsk invaliditet. Använda handhållet verktyg eller maskin Olyckor som inträffar när man använder handhållna verktyg eller maskiner är främst en vanlig händelse som orsakar allvarliga arbetsolyckor bland män. Yngre män i ålder 16 25 år löper större risk än äldre män att skadas av denna typ av händelse. Åtta procent av männens allvarliga arbetsolyckor 2010 och 2011 orsakas av händelse typen, bland kvinnor nästan två procent. Denna händelse leder i 78 procent av olyckorna till medicinsk invaliditet. Bland män är yrkesgrupper där händelsen är mest frekvent: metallarbete, byggnadsträarbetare, betong- byggoch anläggningsarbete. Bland kvinnor är händelsen vanligast i yrkena metallarbete och övrigt industriellt arbete. Exempel på händelseförlopp: Yrke: Byggnadsträarbetare Kön: Man Ålder: 29 år Händelse: Jag skar till en eltröskel. Jag slant med kniven och kapade en del av tummen. Diagnos: Sårskada på finger (fingrar) utan skada på nagel Allvarlighet: Medicinsk invaliditet. Yrke: Glasmästare Kön: Man Ålder: 26 år Händelse: Skar glas med en trissa, slant med glaset, skar upp fingret. Diagnos: Sårskada på handled och hand med icke specificerad lokalisation Allvarlighet: Medicinsk invaliditet. Yrke: Rektor Kön: Kvinna Ålder: 41 år Händelse: Går på marken. Halkade. Föll till marken. Diagnos: Skulderbladsfraktur Allvarlighet: Medicinsk invaliditet. 20 Arbetsskador

Maskiner för bearbetning och framställning Cirka 9 procent av de allvarliga arbetsolyckorna orsakas i arbete med maskiner för bearbetning och fram ställning. Både yngre män och kvinnor, 16 25 år, har högre risk för händelsetypen än sina äldre kollegor. För kvinnor är händelseförloppet vanligast i yrkesgrupperna övrigt industriellt arbete och metallarbete samt hotell-, restaurangoch storköksarbete. Bland män är händelsetypen vanligast yrkesgrupperna metallarbete, byggnadsträarbetare och övrigt industriellt arbete. Denna händelse leder i 78 procent av olyckorna till medicinsk invaliditet. Exempel på händelseförlopp: Yrke: Maskinoperatör Kön: Kvinna Ålder: 19 år Händelse: Arbetade med vacuumpackningsmaskin. Vid frammatning av plastfilm fick jag av misstag in handen under en rulle. Fingertoppen klämdes av. Diagnos: Traumatisk amputation av annat enstaka finger (komplett) (partiell) Allvarlighet: Medicinsk invaliditet. Yrke: Möbelsnickare Kön: Man Ålder: 30 år Händelse: Skulle hyvla. Fick in handen i maskinen. Diagnos: Multipla sårskador på handled och hand Allvarlighet: Medicinsk invaliditet. Hot och våld eller rån. Cirka 9 procent av arbetsolyckorna orsakades av hot och våld eller rån. Rån står för cirka 30 procent av olyckorna i kategorin. Det är en minskning jämfört med föregående år då 40 procent av olyckorna orsakades av rån. Andelen av de allvarliga arbetsolyckorna som orsakar medicinsk invaliditet är låg för rån, 5,7 procent, och för hot och våld 30,5 procent. Bland kvinnor är yrkesgrupper som socialt arbete, vård- och omsorgsarbete och försäljare inom detaljhandeln mest utsatta för hot och våld eller rån. För män är samma yrkesgrupper utsatta, men även yrkesförare, väktare, ordningsvakter och poliser, tullbevakningspersonal blir ofta hotade, utsatta för våld eller rån. Exempel på händelseförlopp: Yrke: Butikskassör Kön: Man Ålder: 19 år Händelse: Satt vid kassan strax innan stängning. Blev hotad av en rånare med kniv. Diagnos: Akut stressreaktion Allvarlighet: Sjukskriven >30 dagar Yrke: Socialsekreterare och kuratorer Kön: Kvinna Ålder: 64 år Händelse: Oanmält besök på förmiddagen hos familj i deras lägenhet. Vi blev hotade av sambon. Diagnos: Reaktion på svår stress, ospecificerad Allvarlighet: Sjukskriven >30 dagar Arbetsskador 21

Tabell 5. Godkända allvarliga arbetsolycksfall, skadeår 2010 och 2011, fördelat efter händelsetyp. Sorterat efter antal. Händelse Män Kvinnor Totalt Andel av totalen, % Andel med medicinsk invaliditet, % Ramla ute 1 304 1 241 2 545 14 52,2 Ramla inne 895 1 008 1 903 10 55,9 Övriga händelsetyper 1 394 439 1 833 10 65,4 Maskiner för bearbetning och framställning 1 502 238 1 740 9 78,0 Fall från höjd 1 052 157 1 209 7 58,9 Hot och våld 527 609 1 136 6 30,5 Använda verktyg eller maskin (handhållen) 1 000 124 1 124 6 78,2 Fall i trappa 415 368 783 4 53,0 Något ramlar, tippar, välter eller rasar 527 156 683 4 62,7 Delta i träning, övning eller annan aktivitet 331 297 628 3 60,2 Lasta, lossa, bära eller flytta (manuell hantering 481 141 622 3 56,1 Skuren av kniv 360 141 501 3 86,2 Rån 178 314 492 3 5,7 Ramla eller falla övrigt 288 204 492 3 60,2 Hantera dörr, port, lucka 204 172 376 2 69,9 Olycka med person, barn, brukare, elev, boende ell 31 249 280 2 38,6 Olycka med arbetsvagn, palllyftare eller skottkärr 193 85 278 2 47,8 Olycka med lyftanordning inblandad 237 23 260 1 74,6 Hetta, eld, explosion, svets eller el 217 38 255 1 57,6 Brännskada 126 95 221 1 23,1 Kliva i eller ur fordon 155 58 213 1 49,3 Risk för smitta (ej i samband med hot eller våld) 58 141 199 1 4,0 Djur (ej vilt) 66 112 178 1 61,2 Cykel 53 122 175 1 56,6 Skuren av glas eller plåt 136 32 168 1 84,5 Påkörning av person (tåg, tunnelbana eller spårvag 58 16 74 0 12,2 Totalt, samtliga händelser 11 792 6 580 18 372 100 57,6 I diagram 1 och diagram 2 visas det vanligaste händelse förloppet för allvarliga arbetsolycksfall fördelat på yrke och kön. Bland kvinnor är händelsen ramla ute mest förekommande bland vårdpersonal. Ungefär var fjärde skada för vårdpersonal är ett fall utomhus. För kvinnliga lärare, förskolelärare och fritidspedagoger är det cirka var femte skada som orsakats av ett fall. Bland män är händelsetypen vanligast i yrkesgrupperna betong-, byggoch anläggningsarbete samt byggnadsträarbetare. Var femte av de som drabbas tillhör dessa yrkesgrupper. För manliga yrkesförare är det 1 av 7 som skadar sig efter ett fall utomhus. I diagram 3 och diagram 4 illustreras arbetsolyckor som orsakat medicinsk invaliditet för kvinnor och män fördelat på händelse som orsakat olyckan. För både kvinnor och män är olika typer av fallolyckor vanligast. Det vanligaste händelseförloppet som orsakar medicinsk invaliditet bland kvinnor är ramla som utgör knappt 40 procent av händelseförloppen. Bland män som drabbas av arbetsolyckor som orsakat medicinsk invaliditet har cirka 30 procent ramlat eller fallit. Diagrammet visar också att mer än var fjärde av olyckorna orsakas i samband med hantering av handhållet verktyg/maskin eller arbete med maskiner för bearbetning och framställning. 22 Arbetsskador

Foto: Krause & Johansen/Johnér Arbetsskador 23

Diagram 1. Godkända allvarliga arbetsolycksfall som beror på händelseförlopp Ramla ute per yrke. Skadeår 2010 och 2011, kvinnor. 2% Övrigt industriellt arbete 2% Metallarbete 24% Övriga yrkesgrupper 13% Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 11% Lärare 2% Försäljare inom detaljhandel 2% Yrkesförare 3% Tidningsdistrubitions- och cateringarbete 3% Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass 4% Hotell-, restaurangoch storköksarbete 6% Städare och fönsterputsare 11% Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 9% Barnskötare m fl 8% Förskolelärare och fritidspedagoger Diagram 2. Godkända allvarliga arbetsolycksfall som beror på händelseförlopp Ramla ute per yrke. Skadeår 2010 och 2011, män. 32% Övriga yrkesgrupper 14% Yrkesförare 4% Övrigt industriellt arbete 2% Tidningsdistrubitionsoch cateringarbete 3% Elektriskt arbete 3% Jordbruks-, skogsbruksoch trädgårdsarbete 4% Godshanteringsoch lagerarbete 12% Betong-, byggoch anläggningsarbete 10% Metallarbete 8% Byggnadsträarbetare 8% Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 24 Arbetsskador

Diagram 3. Godkända arbetsolycksfall som medfört medicinsk invaliditet per händelsetyp. Skadeår 2010 och 2011, kvinnor. 3% Använda verktyg eller maskin (handhållen) 3% Olycka med person, barn, brukare, elev, boende 4% Ramla eller falla övrigt 4% Hantera dörr, port, lucka 3% Något ramlar, tippar, välter eller rasar 19% Övriga händelsetyper 21% Ramla ute 17% Ramla inne 4% Skuren av kniv 5% Maskiner för bearbetning och framställning 5% Delta i träning, övning eller annan aktivitet 6% Hot och våld 6% Fall i trappa Diagram 4. Godkända arbetsolycksfall som medfört medicinsk invaliditet per händelsetyp. Skadeår 2010 och 2011, män. 29% Övriga händelsetyper 16% Maskiner för bearbetning och framställning 3% Delta i träning, övning eller annan aktivitet 11% Använda verktyg eller maskin (handhållen) 3% Fall i trappa 4% Lasta, lossa, bära eller flytta (manuell hantering) 4% Skuren av kniv 5% Något ramlar, tippar, välter eller rasar 7% Ramla inne 9% Ramla ute 9% Fall från höjd Arbetsskador 25

Vanliga diagnoser vid allvarliga arbetsolycksfall I tabell 6 och tabell 7 redovisas de vanligaste diagnoserna vid allvarliga arbetsolycksfall som inträffade 2010 och 2011. Kvinnor 12 procent av kvinnorna fick diagnosen underarmsfraktur och det är den vanligaste diagnosen bland kvinnor. Diagnosen är ofta en följd av fallolyckor. Två av tre kvinnor som fått diagnosen har drabbats av medicinsk invaliditet. En annan diagnos som ofta är förknippad med fallolyckor är underbensfraktur, det är den tredje vanligaste diagnosen för kvinnor där mer än hälften av olyckorna lett till medicinsk invaliditet. Den näst vanligaste diagnosen bland kvinnor är skador på flera kroppsregioner. Drygt 10 procent av kvinnorna som drabbats av allvarliga arbetsolycksfall har fått den diagnosen. Tabell 6. Godkända allvarliga arbetsolyckor per diagnos för kvinnor 2010 och 2011. Sorterat efter antal. Diagnos Kvinnor Andel av totalen, % Andel skador med medicinsk invaliditet, % Underarmsfraktur 792 12,0 64,9 Skador på flera kroppsregioner 690 10,5 36,3 Underbensfraktur (inklusive fotled) 567 8,6 65,4 Akut krisreaktion 507 7,7 6,9 Fraktur/Klämskada/Kontusion finger 412 6,3 77,4 Fraktur hand (ej finger/fingrar) 411 6,3 60,8 Sårskada finger/fingrar 315 4,8 87,0 Fraktur på skuldra och överarm 278 4,2 65,8 Luxation/distortion på knäets leder och ligament 228 3,5 39,9 Luxation, distortion och sena hand och handled 195 3,0 65,1 Fraktur på fot med undantag av fotled 185 2,8 60,0 Kontakt med och exponering för smittsamma sjukdomar 169 2,6 1,8 Ryggvärk 167 2,5 3,6 Kontusion på knä 96 1,5 44,8 Skada på muskel och sena på skulder- och överarmsnivå 88 1,3 40,9 Distortion i fotled 85 1,3 32,9 Fraktur på lårben 80 1,2 76,3 Kontusion på skuldra och överarm 76 1,2 39,5 Luxation och distortion i skuldergördelns leder och ligament 67 1,0 31,3 Fraktur på ländkotpelaren och bäckenet 65 1,0 50,8 Skada på sträckmuskel och dess sena till finger/fingrar 65 1,0 73,8 Ytlig skada på huvudet 54 0,8 35,2 Fraktur på revben, bröstbenet och bröstkotpelaren 54 0,8 29,6 Hjärnskakning 53 0,8 35,8 Traumatisk amputation finger/fingrar 46 0,7 91,3 Kontusion på nedre delen av ryggen och bäckenet 46 0,7 23,9 Skada på muskel eller sena på underben 33 0,5 63,6 Sårskada på underarm 32 0,5 56,3 Skallfraktur och fraktur på ansiktsben 29 0,4 65,5 Luxation och distortion i leder och ligament på fotleds-och fotnivå 29 0,4 65,5 Klämskada på andra och icke specificerade delar av handled och hand 29 0,4 79,3 Distorsion i halskotpelaren 22 0,3 59,1 Sårskada på underben 21 0,3 61,9 Skada på ögat och ögonhålan 9 0,1 66,7 Övriga diagnosgrupper 585 8,9 42,8 Samtliga diagnoser 6 580 100,0 50,5 26 Arbetsskador

Män De mest förekommande skadorna bland män är fingerskador. Det drabbade drygt 20 procent av männen, och leder ofta till medicinsk invaliditet. Fingerskador orsakas ofta i samband med arbete med maskiner för be arbetning och framställning, knivar och andra handhållna verktyg eller maskiner. En annan vanligt förekommande skada är skador på flera kroppsregioner. Detta drabbar nästan 10 procent av männen, och hälften av olyckorna har lett till medicinsk invaliditet. Den här typen av skador är ofta förknippad med arbete med maskiner för bearbetning och framställning, olika typer av fallolyckor samt hot och våld. Tabell 7. Godkända allvarliga arbetsolyckor per diagnos för män 2010 och 2011. Sorterat efter antal. Andel skador Diagnos Män Andel av totalen, % med medicinsk invaliditet, % Sårskada finger/fingrar 1 344 11,4 90,4 Fraktur/Klämskada/Kontusion finger 1 253 10,7 80,9 Skador på flera kroppsregioner 1 160 9,8 49,1 Underbensfraktur (inklusive fotled) 724 6,2 59,1 Underarmsfraktur 608 5,2 66,8 Fraktur hand (ej finger/fingrar) 551 4,7 63,9 Fraktur på fot med undantag av fotled 399 3,4 59,4 Skada på sträckmuskel och dess sena till finger/fingrar 373 3,2 74,8 Luxation/distortion på knäets leder och ligament 358 3,0 47,8 Akut krisreaktion 344 2,9 8,1 Skada på muskel och sena på skulder- och överarmsnivå 330 2,8 58,8 Luxation, distortion och sena hand och handled 323 2,7 71,2 Traumatisk amputation finger/fingrar 318 2,7 93,7 Fraktur på revben, bröstbenet och bröstkotpelaren 236 2,0 20,4 Fraktur på skuldra och överarm 232 2,0 65,1 Kontusion på skuldra och överarm 192 1,6 53,1 Skada på muskel eller sena på underben 164 1,4 56,7 Ryggvärk 156 1,3 8,3 Luxation och distortion i skuldergördelns leder och ligament 152 1,3 46,1 Fraktur på ländkotpelaren och bäckenet 146 1,2 59,6 Kontusion på knä 137 1,2 38,7 Distortion i fotled 125 1,1 26,4 Fraktur på lårben 102 0,9 74,5 Kontakt med och exponering för smittsamma sjukdomar 101 0,9 3,0 Ytlig skada på huvudet 98 0,8 59,8 Sårskada på underarm 93 0,8 71,0 Skallfraktur och fraktur på ansiktsben 85 0,7 62,7 Klämskada på andra och icke specificerade delar av handled och hand 82 0,7 90,2 Kontusion på nedre delen av ryggen och bäckenet 72 0,6 15,3 Skada på ögat och ögonhålan 70 0,6 85,7 Luxation och distortion i leder och ligament på fotleds-och fotnivå 69 0,6 60,9 Sårskada på underben 51 0,4 43,1 Hjärnskakning 36 0,3 44,4 Distorsion i halskotpelaren 23 0,2 34,8 Övriga diagnosgrupper 1 285 10,7 56,0 Samtliga diagnoser 11 792 100,0 61,8 Arbetsskador 27

Vanliga händelsetyper fördelat på kön och ålder För de mest frekventa händelserna för olycksfall har den åldersrelaterade överrisken tagits fram för kvinnor respektive män genom att: först beräkna ett ålders beroende risktal för t.ex. kvinnor genom att antalet arbetsolycksfall som beror på en specifik händelsetyp divideras med antalet sysselsatta kvinnor i motsvarande åldersgrupp och därefter beräkna ett åldersoberoende risktal på motsvarande sätt för kvinnor utan att hänsyn tas till ålder. Överrisken beräknas genom att det åldersspecifika risktalet divideras med det icke åldersrelaterade risktalet. Detta innebär att risken för kvinnor i genomsnitt (normalrisken) att drabbas av en olycka med en specifik händelsetyp får värdet 1. Av diagram 5 framgår att kvinnor i äldre åldersgrupper drabbas av allvarliga arbetsolyckor orsakade av fall oftare än yngre kvinnor. För kvinnor i åldrarna 56 64 år är risken för att ramla inne 2,5 gånger högre än normalrisken, risken för att ramla ute 2,3 gånger högre än normalrisken och fall i trappa är 1,9 gånger högre än normalrisken. För kvinnor i åldrarna 46 55 år är riskerna för ramla inne och ramla ute 1,2 respektive 1,3 gånger högre än normalrisken. Åldersgrupperna 46 55 Diagram 5. Jämförelser av risken att drabbas av olycksfall efter åldersgrupp och händelsetyp 2010 och 2011, kvinnor. Antal olycksfall 600 550 500 Ramla ute (56 64) 450 Ramla inne (56 64) 400 Ramla ute (46 55) 350 300 Ramla inne (46 55) 250 200 Hot och våld (36 45) 150 Hot och våld (46 55) Hot och våld (26 35) Fall i trappa (56 64) Fall i trappa (46 55) 100 Träning (36 45) Träning (46 55) Maskiner (36 45) Träning (56 64) 50 Något ramlar (46 55) Fall från höjd (46 55) Något ramlar (56 64) Fall från höjd (56 64) Något ramlar (16 25) 0 Maskiner (16 25) 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0 Normalrisk Överrisk 28 Arbetsskador

år och 56 64 år bland kvinnor har också en högre risk att drabbas av skador vid träning, övning eller annan aktivitet, den är 1,2 gånger högre än normalrisken. För yngre kvinnor i åldrarna 16 25 år är maskiner för bearbetning och framställning förknippat med en överrisk, risken är 1,4 gånger högre än normalrisken. I diagram 6 visas överrisken för olika händelsetyper för män. De yngre männen i åldrarna 16 25 år har 1,4 gånger högre risk än normalrisken att drabbas av arbets olyckor vid användning av handhållna verktyg eller maskiner. Män 16 25 år har också 1,4 gånger högre risk att drabbas av olycksfall när de arbetar med maskiner för bearbetning och framställning. Män i åldern 26 35 år har 1,3 gånger högre risk att drabbas av hot och våld än normalrisken. Liksom för kvinnor är risken för allvarliga fallolyckor högre i de övre åldersgrupperna. För åldrarna 56 64 år är risken för att ramla ute 1,8 gånger normalrisken, ramla inne är 1,5 gånger högre och fall från höjd är 1,4 gånger högre. Diagram 6. Jämförelser av risken att drabbas av olycksfall efter åldersgrupp och händelsetyp 2010 och 2011, män. Antal olycksfall 600 550 500 450 400 350 Maskiner (46 55) Ramla ute (46 55) Ramla ute (56 64) 300 Maskiner (56 64) Fall från höjd (46 55) Maskiner (16 25) Ramla inne (46 55) Fall från höjd (56 64) 250 Ramla inne (56 64) 200 Handhållna verktyg och maskiner(16 25) Hot och våld (36 45) 150 Hot och våld (26 35) Fall från höjd Något ramlar (46 55) (16 25) Något ramlar (56 64) 100 Träning (36 45) Träning (26 35) Träning (46 55) Något ramlar (16 25) 50 0 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0 Normalrisk Överrisk Arbetsskador 29

Jämförelser över tid allvarliga arbetsolycksfall I detta avsnitt beräknas den årliga risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall för olika yrkesgrupper under perioden 2007 2011. För mindre grupper är det svårare att avgöra om skillnader mellan år beror på faktiska förändringar eller om de beror på systematiska fel i kodning och/eller slumpmässig variation i skadeutfallet. Tabell 8 visar hur många personer per 1 000 sysselsatta som under år 2007 2011 drabbades av ett allvarligt arbetsolycksfall i olika yrkesgrupper. Risken har beräknats med utgångspunkt från de allvarliga arbetsolycksfall som inträffade under respektive år och som registrerats i AFA Försäkrings skaderegister i december år 2012. Den genomsnittliga risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall har minskat succesivt under 2000-talet fram till år 2009. Sedan 2010 har riskerna för allvarliga arbetsolycksfall ökat. Det är för tidigt att uttala sig om det är ett trendbrott eller en tillfällig uppgång. Yrkesgrupperna brandpersonal och byggnadsträarbetare löper de högsta riskerna att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall. Risken för poliser, tullbevakningspersonal samt betongbygg o anläggningsarbete ökade under år 2011 medan exempelvis risken för gruv- och bergarbete, stenhuggare och träindustriarbetare minskade under år 2011. I tabell 9 redovisas antalet arbetsolycksfall i olika yrkesgrupper under år 2007 2011. Antalet allvarliga arbetsolycksfall minskade fram till år 2009, men har ökat de två senaste åren. Det största antalet olyckor sker inom yrkesgrupperna metallarbete följt av betongbygg- och anläggningsarbete, byggnadsträarbetare samt arbete inom socialt arbete, vård- och omsorgsarbete. Det är alla stora yrkesgrupper på den svenska arbetsmarknaden. 30 Arbetsskador

Tabell 8. Årlig risk för allvarliga arbetsolycksfall fördelat på yrkesgrupper och skadeår. Män + kvinnor. Yrkesgrupp risk2007 risk2008 risk2009 risk2010 risk2011 Brandpersonal 11,8 11,3 10,7 14,2 12,4 Byggnadsträarbetare 11,3 10,2 9,4 10,9 10,8 Poliser, tullbevakningspersonal 8,1 8,9 9,0 7,0 8,3 Betong- bygg- o anläggningsarbete 8,0 7,5 6,1 6,8 7,5 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 11,2 10,2 7,0 8,5 7,1 Träindustriarbete 9,2 7,9 5,9 8,2 6,8 Livsmedelsarbete 5,2 5,9 5,8 5,6 6,3 Metallarbete 4,9 5,3 4,9 5,7 5,9 Övrigt industriellt arbete 6,0 4,2 3,6 4,0 5,5 Jordbruks-, skogsbruksoch trädgårdsarbete 6,7 5,8 5,0 5,2 5,5 Däckspersonal, lotsar och fartygsbefäl 3,5 5,3 4,0 4,4 5,3 Fastighetsskötare, expeditionsvakter, renhållningsarbetare m fl 4,3 3,8 4,0 4,4 4,9 Byggnadsmålare 3,3 5,6 5,3 4,4 4,8 Yrkesförare 6,4 5,7 4,5 5,0 4,7 Väktare, ordningsvakter 5,4 6,6 5,5 5,8 4,7 Murare 5,3 3,7 3,6 3,9 4,5 Isolerings och VVS-montörer 6,2 5,3 4,0 4,2 4,5 Golvläggare 3,9 4,8 4,6 5,6 4,3 Kriminalvårdare 4,0 3,4 4,0 4,3 4,2 Tidningsdistrubitions- o cateringarbete 3,1 3,3 2,9 3,0 3,8 Pappers- och pappersmassearbetare 4,2 4,3 3,7 5,7 3,5 Elektriskt arbete 3,1 3,3 2,6 3,3 3,4 Städare och fönsterputsare 2,5 2,9 2,5 2,8 3,4 Militärt arbete (endast anställda) 2,5 2,7 4,0 3,4 3,1 Godshanterings- och lagerarbete 3,0 3,5 2,6 2,7 2,8 Hotell-, restaurangoch storköksarbete 1,9 2,0 2,0 2,6 2,6 Grafiskt arbete 2,5 2,4 2,8 2,9 2,5 Undersköterskor, sjukvårdsvårdbiträden och ambulansförare 1,9 1,6 2,1 2,3 2,3 Textil-, skinn och läderindustriarbete 2,6 3,1 1,9 4,9 2,2 Socialt arbete, vård- och omsorgsarbete 1,5 1,8 1,7 1,8 1,9 Barnskötare m fl 1,6 1,3 2,0 2,1 1,9 Förskolelärare och fritidspedagoger 1,7 1,6 1,8 2,3 1,9 Försäljare inom detaljhandel 1,8 1,5 1,9 1,7 1,5 Sjuksköterskor, barnmorskor och medicinstekniska ass 1,4 1,4 1,2 1,5 1,4 Övrigt hälso-,sjukvårds-,vård- och omsorgsarbete 0,8 1,2 1,5 1,3 1,4 Lärare 1,3 1,2 1,2 1,5 1,3 Tandvårdsarbete 1,5 1,4 0,9 1,2 0,7 Övriga yrkesgrupper 0,8 0,9 0,7 0,8 0,7 Läkare 0,6 0,8 0,3 0,6 0,5 Genomsnittlig risk 2,2 2,2 2,0 2,2 2,3 Arbetsskador 31