Framtidens folkhälsa och välfärd. Inlägg av Urban Lundin. Vem är jag?

Relevanta dokument
Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017

ANTAGEN KF

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

Om mig. Länsrapport

Innehåll Mötets öppnande Val av justerare 11 Föregående protokoll 4 12 Lägesredogörelse 2018/ Information från länsstyrelsens

Humanistiska programmet (HU)

Välfärds- och folkhälsoprogram

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare Sid 1

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Folkhälsoplan Härjedalens kommun. Politiska mål och ambitioner

1 (10) Folkhälsoplan

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Individuella programmen GySär13

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Salutogent förhållningssätt

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Tidsrikedom. - Strategier mot tidspress. 3 oktober 2009

DÅ PASSAR BARN OCH FRITIDSPROGRAMET DIG!

Estetiska programmet (ES)

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi?

Ett socialt hållbart Vaxholm

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Beslut för förskoleklass och grundskola

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa

Folkhälsa Fakta i korthet

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Verksamhetsplan för år 2014

Komvux: Elever, kursdeltagare och utbildningsresultat, första halvåret 2015.

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Nävertorp grundsärskola i Katrineholms kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Folkhälsoplan.

LUPP om Trygghet och hälsa

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Tranängskolans fritidshem. Kvalitetsanalys 16/17

Vad är folkhälsovetenskap?

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Det bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv

4. Behov av hälso- och sjukvård

Naturvetenskapsprogrammet

Studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar. David Spak, studie- och yrkesvägledare, SYVutveckling

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

SCB: Sveriges framtida befolkning

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Aktivitet Relation - Identitet

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.

Stanna upp en stund!

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Härjedalens Gymnasium presenterar

Bakgrund EU 2020 strategin Nationell och regional tillväxt

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

INTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2(16) Innehållsförteckning

Drogpolitiskt program

Möjligheter och utmaningar i. Östergötland hur går vi vidare?

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Naturvetenskapsprogrammet

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läget för lärarlegitimationer 2014

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

En liten skola med stora ambitioner

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

2. Vad ger dig glädje och meningsfullhet i arbetet? Vilka saker i arbetet löper väl?

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Transkript:

Vem är jag? Namn: Urban Lundin, ålder 64 Akademiska Fil mag i fysik, matematik och engelska meriter: Vidareutbildning inom biologi och idéhistoria Utbildad folkhögskolelärare. Yrke: Rektor på Åsa folkhögskola Arbetslivs- Tio år som lärare i obligatoriet och på två erfarenhet: folkhögskolor Tre år som lärarutbildare Fem år som projektledare och ledarutvecklare í Tanzania 21 år som rektor på två olika folkhögskolor Åsa Folk High School

Vem är jag? Således: Gedigen erfarenhet som lärare och ledare på folkhögskola Ytliga kunskaper om hälsofrågor.

Lite om den professionella kontexten Åsa folkhögskola är en av 150 folkhögskolor i Sverige Skolorna är spridda från Kiruna i norr till Östra Grevie I söder Statsbidrag (täcker ca 1/3 av totalkostnaderna) utgår till skolorna Huvudmannabidrag från landstinget Studiemedelsberättigade kurser

Vilka faktorer påverkar vår hälsa? Miljö (sociala relationer, arbete, fysisk miljö, samhälle, kultur) Livsstil Arv genetiska faktorer

Framtidens folkhälsa och välfärd Så om du vill ha dålig hälsa, se till att du - är ensam - ta avstånd från andra och samhället - låt andra trycka ner dig Alltså: Var olycklig!

Rök, drick, glo på TV, gå och lägg dig efter midnatt, rör dig bara för att komma närmare kylskåpet, dvs.: odla dåliga vanor

Se till att du är utrustad med dåliga gener, dvs.: välj bräckliga och svaga föräldrar

Man kan inte göra så mycket åt arvet, utom att i viss mån kompensera för brister på det området. Så följaktligen måste du om du vill ha en god hälsa se till att du - är lycklig och har en känsla av meningsfullhet i livet - odlar goda vanor (sluta röka och dricka, motionerar regelbundet, äter nyttig mat etc.) Och vilken av de här båda faktorerna är viktigast?

Vad är hälsa? Alla försök att definiera begreppet stöter på motstånd. Jag gör det enkelt för mig genom att hålla mig till WHO:s definition: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (och inte bara frånvaro av sjukdom och handikapp)

Fullständigt? Välbefinnande? Är detta objektiva, väl avgränsade vetenskapliga termer? Njäe. Subjektiva och objektiva aspekter ryms i allt vi betraktar. När det gäller hälsa och välbefinnande är det subjektiva påtagligt. Förförståelse och förhållningssätt viktigt!! Tjejer i grundskolan och på gymnasiet mår inte lika bra som de jämnåriga killarna. Det visar en kartläggning av ungdomarnas hälsotillstånd. Skolsköterskan Karin Nilsson tror att skillnaden beror på att tjejer upplever en större press utifrån.

Att tjejer mår sämre än killar är en slutsats som har gått att dra samtliga år som landstinget i Sörmland har genomfört enkätundersökningen Liv och hälsa. Siffrorna är inte förvånande för Karin Nilsson som arbetar som skolsköterska vid Valla skola, Häringeskolan, Sköldinge skola och interkulturella enheten. Undersökningar visar samma sak gång på gång, och hon tror att siffrorna har sin förklaring i att unga tjejer upplever att det ställs krav på hur de ska vara. Det är den åldern när de är som mest känsliga och ännu inte fått så bra självkänsla. Samtidigt känner de en stor press på sig att de måste se ut eller vara på ett visst sätt, säger Karin Nilsson, och tillägger att hon tror att det i första hand är tv-program som skapar pressen.

Alarmerande, eller hur? Det beror väl på! För 77 procent av tjejerna uppger att de mår bra. Motsvarande andel bland killarna är 89 procent. Ta fasta på det positiva, inte bara det negativa! Se upp för gråterskorna!

Vad vill Landstinget? Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Vad vill och kan Åsa? Visst, delvis och indirekt bidrar vi till detta. Men: - många av skolans kurser är riksrekryterande - ökat välbefinnande är en indirekt effekt av studierna som är svår att mäta

Nog med reservationer! Vi tror oss bidra (framför allt) till ökat psykiskt och socialt välbefinnande. Vi gör det genom att erbjuda ett meningsfullt sammanhang. All pedagogisk verksamhet består av - form - innehåll - relation Och det är helheten som räknas!

Verksamheter/kurser på Åsa folkhögskola Korta kurser Sommarkurser Samarbete med diverse olika organisationer t.ex. - fackförbund - miljöorganisationer - sociala organisationer (RSMH t.ex.) Långa kurser Allmän kurs högskolestudier Invandrarkurser (Kursen Vidare) Musikkurs Textil & formgivning Streetdance Friskvårdsledare

Känsla av meningsfullhet och deltagande genom mobilisering och empowerment Exempel: Kursen Vidare som genomförs i en invandrartät stadsdel. Ger bättre hälsa och lägre konsumtion av sjukvård. Rekryterar framför allt invandrarkvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Framtidens folkhälsa och välfärd

Känsla av meningsfullhet och deltagande genom kulturella aktiviteter Exempel: Vår streetdancekurs som omfattar också andra uttryck för hiphop kulturen. Rekryterar många manliga invandrare.

Känsla av meningsfullhet och deltagande genom friluftsliv. Använda naturen som en källa till att skapa sinnesfrid och ro Att tillbringa tid i naturen laddar våra mentala batterier samtidigt som det gör livet mer meningsfullt och hälsosamt Ingen roddmaskin i världen kan ersätta känslan av att ro i en riktig båt i en riktig sjö Exempel: Friskvårdskursen på Åsa folkhögskola

Sådant här tror vi mindre på. Men det fungerar för vissa! Fitness Konceptstyrda och specialiserade program ofta med ursprung i Amerika Exempel: Nautilus, SATS