33:e Årgången Häfte N:r 6, 1870 Carskrona
Anförande vid nedäggandet ar Ordförandeskapet t Kong. Örogsmanna-Säskapet den 15 Novem ber 1870. *) Ett händeserikt år har förfutit sedan K. Örogsmanna-Säskapet sednast firade sin högtidsdag, och den eviga fredens apostar hafva säkerigen sjefve ej kunnat undgå att inse, huru fruktösa deras sträfvanden äro, såänge menskigheten befinn er sig på den grad af uppysning, som faet ännu är. Detta tidskiftes sednare de har framstät taf.or af fas a och eände, förorsakade af ett krig, hvarti få motstycken finnas omtaade i historien. Om än under den kamp på if och död, som nu fortgår emean tvenne af Europas största miitärstater, några större krigshändeser på hafvet icke inträffat, torde dock denna kamp äfven för sjömiitärer icke vara utan sina ärdomar ; och det ::nå siunda äfven finnas anedning, att af de timade stora tidrageserna söka draga en och annan sutsats, med bicken fästad på oss närmast rörande förhåanden. Hvad då i.afseende på detta krig först och främst är begrundansvärdt, är den förvånande hastighet hvarmed utbrottet öfverraskade de utom kriget stående nationerna, för hvika härigenom hvarj e möjighet ti bemeding af misshäigheterna afkipptes. D et gäer i våra tider att under fredens ugn ti fuo bereda sig för kriget, och den gama satsen hjep dig sjef om du vi påräkna annans hjep, torde derföre nu mera än någonsin ega tiämpighet synnerigast på svaga stater, hvika, om ej beredde att skyndsamt kunna möta en angripare, hastigt ) Af H~rr Amira en m. m. C. A. Sundin. 20
kunna föt krossas, innan en möjigen ti hjep kommande aierad hinner anända. \Ien de gränsar, hvaraf ett and omgifn1s, bestämma dock åtminstone ti en viss grad don hastighet, hvarmed ett anfa bir möjigt. Hafomsutna änder kunna icke på ika kort tid öfversvämmas, som andra, b vika ega konvcntionet utstakade gränsiuier eer smaare hitt öfvcrgångna f.odgränsor. Öfverförandet af stora truppmassor med artieri, hästar, tross och förnödenheter nödvändiggör förberedeser, hvika des icke kunna het och hået förhemigas, des ock erfordra tid, hvikeu med någorunda säkerbet kan beräknas. Förbindesens uppriitthåance med eget and forchar ock en noggrann och vidsträckt bevakning at' omgifvande haf- och kuststräckor, synnerigast om den angripne eger ett rörigt kustförsvars-vapen ti sitt förfogande. viånne då icke vi, som af försynen bifvit satte på ett sådant hafomsutet and, böra, med öppen bick för denna förmån, söka att af detta yckiga äge draga de fördear det erbjuder, genom att åt de naturiga gränsornas försvar egna den omsorg och de uppoffringar, wika nutidens förstöresemej.e och krigs-sätt nödvändiggöra, eer med andra ord: för åstadkommandet af ett starkt kustför!var, såvä fytande som fast, göra aa de ansträngningar, hvamf nationen är mäktig. Men ska detta må kunna vinnas, fordras ovikorigen, att vi, för vidmakthåandct af ett fytande kustfö1' &var, beståonde af fartyg, hvika ti sina hufvucegem:kaper äro med fiendes j emngoda, och hvika såunda med hopp om framgång kunna möta en anfaande fiende vid våra kuster, vare sig att desse äro mer eer mindre sutne af omkringiggande homar och skär, ega ett e ta bissernent der fartygen kunna iordningstäa möjigen erhåna skador, erhåa nya förråder af ammunition och fömödenh~ete r af aa sag, oe11 der reserv-manskap, fasta sjukhus m. m. finnas att tigå i händese af behof. Att ett dyikt etabsscment måste genom permanenta befästningar vara skycdadt för fiendtiga anfa, är ock en erkänd satts. Vore fråga om att å Sveriges kust uppsöka den pats, som i hvarje afseende vore tjenigast för ett dyikt etabissement, kunde måhända tankarue bifva deade derom, huruvida fottans nuvarande hufvudstation Carskrona härti skue komma att väjas. Men orn än Cars.krona, ti föjd af de sista stora förändringarne med sjö kriasmaterieen och artieriet, oyckigtvis i många af- seeneen nu befinnes bristfäigt, eger dock detta eabissemont en stor mängd anäggningar, hvika äro adees oundgängigen nödvändiga att ega, å hviket stäe än sjöförsvarets materie må fö räggas. Enigt den vär- o der1'na som på Riksdaaens be, äran år 1867 anstädes. ö! o o å a statens egendom, uppskattades värdet af samtige anäggningar, hus och byggnader tihörande fottan a Carskrona station, ti ett beopp af 7,3::31,500 riksdaer rmt; ägges härti den å Carskronas befästningar nedagda summan af omkring 1,800,000 rdr, utgöra värdena å de~:< sa anäggningar m. m. tisammans omkring 9 miioner rdr. E huru iband de år 1867 värderade byggnader funnas en och annan mindre ändamåsenig och ti och med numera obehöfig, torde det dock icke vara förmä tet, att uttrycka öfvertygesen om omöjigheten deraf, att erforderiaa mede kunna åstadkommas för de anägg- ningar, hvika befve behöfige på andra stäen, der sjöförsvarets materie kunde föräggas, och der etabissemen o tet skue kunna vara skycdadt af befästningar, hvika antingen redan finnas, eer i aa fa måste anäggas, såsom t. ex. Stockhom. Äfven uneer förutsättning af det otroiga att kostnaden af sädana oundgängigen nödvändiga anäggningar
27G annorstdes, iekc öf, crstogo kostnaden fiir Carshona befästningars upp11_i epaude i ett tifrejsshi.anre skick, så bör Yii knappast kunna ifrftgasättas att öfyergifva on pats, hviken i afseonde på dess försvar är af naturen mera gynnad än något annat marin-etabissement i Europa och ti föjj deraf kan för endast en bråkde af hvad 1war ock en af dessa hanmars befästande kostar, erhåa en större försvarsstyrka, och å hviken pats så betydiga kostnader som öfver!j miioner riksdaer då skue vara utan a nytta nedagde. Men, kan såunda icke n&gon tanke på Carskronas öfvergifvande såsom hufvud-etabissement för yårt sjöförsvar uppstå, återstår också icke något annat än n,tt med befästningarnos förstärkande göra en bö1jar1. Att ega en sjöförsvarsmaterie utan etabissement der den kan underhåas och repareras är ika ändamåsöst, som att ha ett etabissement het och hået ~ obetryggadt mot fiendtiga anfa. Gränsen för befästningarrres motståndskraft torde deremot icke vara så ätt att bestämma. Ingen pats har ännu kunnat göras absout ointagig. Latituden emean de tvenne ytterigheterue är stor, och derföre att man icke genast kan uppnå den högsta grad af motståndsförmåga, bör vä icke a sådan uppgifvas. Hvad i afseonde på detta krig vidare är anmärkningsvärdt, är att några egentiga sjöstrider fartyg emean, eer emean fartyg och befästningar, icke egt rum, oaktadt isynnerhet Frankrike haft en betydig sjömakt ti sitt förfogande. Såsom en föjd häraf kan ock i rent teckniskt hänseende icke mycket för sjövapnet vara att af detta krig inhemta. Men då säkerigen de festas förväntningar gått i en adees motsatt riktning, kan det i miitäriskt hänseende icke sakna intresse att söka utreda, hvad som mc1jigen kunnat bidraga ti den brist på verksamhet, hvarti Frankrikes stora sjömakt bifvit dömd under detta krig. Utan att ingå i undersökning 277 huruvida poitiska skä miijigeu kunnat för efinnas för en dyik overksamhet,efter det kriget tiands för Frankrike tagit den oyckiga vändning, som inträffade genom katastrofen vid Sedan, torde det vara nog att erinra det dessförinnan en tidrymd af omkring sex veckor förfutit efter krigets förkarande, under h viken tid antagigen inga poitiska skä förefurmos emot ett kraftigt användande af den Frankrike ti förfogande stående öfverägsna sjökrigsmatorieen. Att så icke skedde måste derföre tiskrifvas miitära skä. Såvidt miijigt varit att om den ti N ord- och Östersjnn afsända franska Jiottan erhåa uppgifter, bestod donna fotta af föjande fartyg nemegen: Cert. Pansar-freg.... Namrr. ' <.C ' I istersjön: 1 ) j KanonantaL ~ / en,...,... :.H ~- ' ~ ~... :g ' - er. 1-1 ~aq ~ ' ~ ~ ::t:) =- :> 3 Pi ( <'D ~ ~ ':!~ ::;:: :: O ~o ~ 3 p p ~ ~ o ~,; :' CD ~., La Surveiante 410 - - - --14 14,0 27,6 L'Ocean 12-12 14,0 28,- =i= F and re 22 2 10 34 14,0 27,6 Gauoise 4110 Guyenne 4110 14 14,0 27,6 korv. Janne d'arc -4 4 8 12,0 21,7 Thetis - 4 4 2112 14 14,0 27,G B 12,0 21,7, Batt. Rochambeau 14 11,0 21, - Avis o & disp. Jer. Na~o1 e on 13,- L 'Hiron ee 16,4 13,- Coigny Bouraine a 15, - Oassis 6 15;- No1 dsjön: 2 ) } 4 15,- Pansar-fi eg. La Oouronne --20 410--3413,0 26,9 La Goire --16 412--32!13,o26,s :Magnanime 410- - ---14 14,o27,6 Heroin e --22 2 10-/-3414,o27,6 Savoie 410- - ----1414o27 6 korv. Atante,. ' Monteame 1 ) Uppr,1fen, från Daumark,!Jör,.,. ifoiit i. 1 ) Uppf; ifen. hem öd ur ir ui n{:ar. nfu5idit;. - 4 4---- 81~o 217 -,. ' - 4 4--,-,-- 8 12,0 21,7
271' Om än, vid betraktandet af denna fottas be k f:' h t d t o. d s a ene, e rnasto me gifvas, att f& af de i densamma 1 å d f ng en e artyg ega de bästa tänkbara egenskapor för att med förd~ kunna användas i de farvatten, hvika närmast omgifva de 3:ne fasta fiendtiga patser, mot hvika ett angrepp med fartyg kunnat förvänt:1s,- jag menar Jades Y.. b. oc 1 \_e s marm-eta 1ssementer och befästningarne 1,id As-s1~ndet - så synes dock denna omständighet ensamt 1 ock för sig, icke hafva bordt förhindra åtminstone försök, ti att undanrödja de i farvattnen anbragte hinder, hvarförinuan ett anfa på befästningarne svårigen kunnat företagas; mon icke ens sådana försök hafv o a, sa v1dt kändt är, egt rum, oaktadt oroande från sjösidan föga varit att befara från den öfverat innestängda fiendtiga fottan. Man måste såunda antaga att, bristande utrustning för ändamået, bristande kännej.om om farvattnena samt f o ' ar HLga för deri af fienden anbragte hinder, utgjort de egentiga skäen ti overksamheten. Under afvaktan på ankomsten af andstignings-trupper, för gemensamma o~erati~ner. tiands och sjös, förföt måhända också den, savä 1 afseende på vfdereks- som andra förhåanden ' mest gynnsamma tidpunkten för ett anfa ensamt från sjös~dan på dessa positioner, h vika sannoikt under uppskotvet hunno att fuständigt armeras och att förstärkas medest undervattensminor och andra hinder. H uru härmed sig rätteigen förhåer, derom ska nod en snar framtid komma att emna fuständig uppysning. Ett torde dock utan fara för misstag kunna antagas afgjordt,. o det neiigen, att ~f1 ' en den korta närvaron af Fran ~m fottan vid ''yskands Nord- och Östersjö-kuster förorsakat dess Lefokning stora föruster och stora ansträngningar ti förekommande af ännu större oyckor. 27D Men de å 'ryskands kuster vidtagna åtgärder ti förhindrande af angrepp från Franska fottan vi sa ikvä tiika att, oaktact underägsenhot i sjökrigsmatorie, det itigaunda är omöjigt för den svagare att sätta ett kraftigt motstånd mot on anfaande öfvorhigsen sjömakt. Att i detta afseende unlervatteusminors användande! utöfvat ett stort infytande, synes obestridigt, dock torle deraf ej böra dragas atför bostämda sutsat.3er om dorns absouta ofebarhet att afhåa fi ondtiga anfa, des emedan J. eras undanröd j ande, såsom of van är nämnt, så vid L kändt är, icke ens försökts, och des emedan sjefva!inornas varaktighet måhända icke ti fuo kmmat con stateras på den korta tid de varit utagde. Ieke heer gifva niigra underrätteser vid tattcl:n att andra än fasta minor af tyskarue bifvit använda. Ferfaeiga oyckshändeser, h~ araf tyskarne sjefve drabbats vid utäggningen och upptagningen af minor, gifva nek en varning derom, att mirrors handterande fordrar mycken försigtigbet och vana. At taar såunda för nödvändigheten deraf att, då minor utan tvifv e skoa komma att ingå såsom en vigtig de af kustförsvaret, i ock för deras tih-erkning och handhafvande, en vä öfvad minkur bicas i fredstid. Sutigon har det pigående kriget gifvit ärdomar, i afseende på de discipinära förhåandonas infytande på nutidens stridsmassor: vä värda att beaktas äfven i vårt and. Att den oikhet, som i detta hänseende visat sig emean den Tyska och een Franska hären, varit en af de bidraganj.e orsakerna ti fransmännens motgångar, derom torde bäst vittna franska öfverbefähafvarnes egna tankar, och i detta afseende är intet mera betecknande än ett uttaande, som nyigen tiskrifves een repubikanske generaen Cambrie, deri han i en genera-order ti sitt fok yttrar:
280 ~et är discipinen, som utgör fiendens styrka. det är bnsten på discipin som utgör vår svaghet oc 1 ti stor de vaat våra oyckor. Ett besök å Örogsvartvet i Köpenhamn *). Danska marinen eger för närvarande föjande stridsfartyg; tre fregatter: Danmark, Dannebrog och Peder Skram; ett batteri: Rof-Krake; och två tornfartyg: Lindormen och Gorm; aa bepansrade mod påtar af från 4'//' ti 7 tjockek, bestyckade med grofva reffiade kanoner enigt Armstrongs system, samt försedda med maskiner, som gifva dem en hastighet af 11 knop och derutöfver. Med undantag af pansarfregatten Danmark äro de aa byggda på örogsvarfv et, hvaraf man kan finna hviken stor verksamhet detta varf utveckat under de sednare åren. Den arbetspersona som der syssesättes utgöres af 62 mästare, maskinister och qvartersmän, 27 förmän och 356 handtverkare på ordinarie stat samt 2 qvartersmän och 155 handtverkare på extra stat. Nybyggnads-ansaget har under åren från och med ~866 i medeta utgjort 1,000,000 rdr svenskt pr år och mnevarande års hea Marin-budget utgör 3,762,380 rdr svenskt, utom ett extra ansag af 273,200 rdr ti reffiade kanoner och projektier. Räkenskapsåret räknas från d. Apri ~et ena, ti d. Apri det föjande året, och den de af ett t1 bestämd t ändamå bevijad t ansag, so; ' ej är användt den 31 Mars ska återevereras ti Statskassan, så framt ej ministern af riksdagen får sig medt,>ifvet dess bibehåande.,. tit'f. *) Anföra!de i 1\. i)dotr<manna-säskapet af Iiapten M. v ({I'Usrn Varfvets verkstäder äro ej anagda i den skaa, att aa de ti nutidens stridsfartyg erforderiga materiaierna der kunna tiverkas, utan såvä pansarpåtar som fartygs-maskiner upphandas af enskida fabrikanter. Vid anskaffande af fartygsmaskiner har danska regeringen företrädesvis sökt att få dem tiverkade inom andet, men dock ej gått så ångt vid genomförandet af denna princip, att utändska verkstäder förhindrats konkurera, hvarföre regeringen, dit ritningarne ti det fartyg, som ska byggas, äro faststäda, utsänder inbjudning, ti de bäst vitsordade mekaniska verkstäder såvä inom som utom andet, att inkomma med anbud å ett maskineri, hviket ska uppfya de fordringar åtföjande fartygs-ritningar och specifikationor angifva. Dessa specifikationer, upptagande nästan aa de fordringar och vikor ett >ifvande kontrakt kan inrymma, äro tryckta, och åtföjas af en vid dem fästad s. k tender, h varpå spekuanten ego r att utsätta anta och f uständiga dimensioner af aa de maskindear och öf'riga för beräknande af maskineriets effektiva kraft och ämpighet nödvändiga faktorer, samt kostnad. De anbud jemte ritningar, som inom don bestämda tiden äro inkomna, öfveremnas ti diredören för maskin-. och byggnadsväsendot, som up pslitter beskrifning öfver hvart och ett af de erbjudna maskinerierna, samt förordar, antingen oföräncradt eer med iakttagande af vissa af honom föresagna och motiverade förändringar, det, som han anser ämpigast. D etta direktörens utåtande, åtföjct af do inemnade anbuden (tenders) och ritningar, öfversändes ti regerings-kommissionen, hviken, efter tage11 kännedom deraf, genom votering om så behöfves, bestämmer det mfskinori, som hos ministern ska föresås ti antagande. Genom detta koka och försigtiga sätt att gå ti väga, vid anskaffandet af maskiner ti örogsfartygen, bif,,a voderbörando i tifä1c, både att
28:! bedö ~1a huruvida de erbjudna maskiuerierua kunna fug?ra._:de utofvade resutaten, och att iakttaga de uppfinmnga~ och förbättringar, som kommit maskin-tiverkningen h godo vid de oika verkstäderna, samt att betrygga staton emot det missförhåande, att i ett af dess fartyg bir insa~t ett maski:1eri, som ej förmår gifva fartyget den hastighet, det v1d konstruktionen var afsedt att uppnå. Vid kontraktets sutiga utförande fuständigas de i specifikationen gjorda detaj-bestämmeserna. D en instruktion som de bifvande besigtningsmänncn 1afva att stäa sig ti efterrättese åtföjer kontraktet och är af föjande innehå : Jioresrrifter att iarttaga vid prö(vandet af maskinerna ti fartyget N. N. Profven verkstäes under edning af en af marinministern utnämnd komite. a) Fö1 emå (ör profven: att förvissa sig det maskineriet är i god ordning och arbetar vä; att mäta de indikerade hästkrafterna kokonsu~tion e~ och skeppets fart, under sex timmars' gång med bogsta augtryck och fu kraft ;.. ~tt undersöka maskinernas handterande så att igångsattmug, stopp och back ätt kunna verkstäas och att de arbeta mjukt, äfven mod ringa pistonhastighet. Föremå för kornitens speciea undersökning ska vara: att vacuum är tifredsstäande, att pannorna äro täta,. att tigången på matarvatten ::ir rikig, att öfverh_ottmng, expansiousventier, auxiiär-ångpumpar, distienngs-apparat, reguato~, pro peer, afkoppings-apparaten och aa andra maskmdear arbeta vä och äro i öfverensstämmese med kontraktet. 283 b) Innan profturen bötjas skoa föjande (öresrrifter iakttagas: Diametern af cyindrar, sagets ängd och aa andra hufvadsakiga dimensioner, specificerade i kontraktet, uppmätas. Minsta genomskärings-arean och beastningen af säkerhetsventien, undersökes. B eastningen pr qvadrattum regeras i öfverenssämmese med kontraktet. Indikatorerna, hvika tihandahåas af staten och äro af Richardsons konstruktion, samt aa andra instrumenter, som skoa användas vid försöken för bedömande af r esutaten, skoa undersökas i r.ärvaro af everantören eer dess ombud. Koen som skoa använra ~ vid profturen fyas i säckar och vägas. staten tihandahåer nödig handräckning af maski- nor. nister och edare. c) Unde1 profvet: Leverantören eger att handhafva maskiner och pan Aa observationer öfver försökeu utföras af komiteu. Staten förser med bästa sort N eweaste ko, men eyorantören oger att använda andra h an anser statons m:.ndro goda. d) Fu!;rofts prof: Profturen ska ri.icka minst 6 timmar. Newcaste ko om Profturen företages under fördeaktiga omständigheter i afseende på väder och vind. F artygets äge ska vara detsamma som i kontraktet är omnämndt.!'örsöken fi. ej börja utan everantörens medgifyande. Under försöken ska fartyget, i Sundet gå en distans af minst 8 enge:->ka mis ängd fmm och tibaka så än-
284 ge som sådant för profvet erfordras. utet :;toppande eer minskande af farton får ega rum. Vattenhöjdon i pannorna ska håas vid medehöjd i profgaset och får ej vara väsendtigt ägre vid försökets sut än vid dess början. Satmteu i pannorna får ej titaga märkigt under profture n. Throtte eer ångventien ska vara öppen under hea profvet men expansionen får användas ti den utsträckning, som everantören kan anse nödigt för bibehåande af ett jemt ångtryck i pannorna. I den händese throtte-ventien skue behöfva st1ngas, i anedning af öfverkokning eer för andra omständigheters sku, är everantören berättigad att begära en ny proftur. Aa mede ti dragets ökande i pannorna äro tiåtna. Lagren få <::_j under profturen visa annan eer större värme, än som kr.n vara att hänföra ti tifäiga orenheter. Vid hvarjc vändpunkt af een bestämda banan obsorveras tiden och anta sag af maskin; skeppets stäe bestämmes genom pejingar och vinkemätningar emean föremå som finnas utagda i sjökortet. Indikator-diagrammer skoa tagas från begge ändarno af aa cyindrarne hvarje 20:ce minut. Konsumtion af bri1nse beräknas efter medeta af åtgången under hea profvet Hästkraften beräknas af medetaet af det genom diagrammorna funna medetrycket, och af medetaet af auta sag i minuten, erhåit genom sagtäjaro. Pistonareau ska beräknas efter don uppmmta cimnetom af cyindrarne utan afdrag för pistonstänger, men om trunkar användas, skaj deras area fråncrag:as. Sagcts verkiga änge ingår som faktur. En hä~tkraft är ika med 33,000 skåpund-fot engeskt mått och vigt. Farten beräknas af företa medetaet af farten under aa genomöpningar af banan. En knop är ika med 6,07 5 engeska fot. e) Vidare undersäming: Igångsättnings-apparatco ska försökas och var~ så konstruerad att maskinerna arbeta framåt eer back mom ) d. 20s efter det ordern iir gifver., äfvcnså skoa e börja arbeta back 40s efter order gifvits, om de förut arbetade fu fart framåt, eer omvändt. Maskinerna skoa sättas i gång med ängventien tiräc1di()'t stängd och då arbeta mjukt med en piston-hastigo. het af mindre än 100 fot per mmut. Vacuum ska undersökas och får ej vid något tifäe under profvet vara mera än 6 tum, enigt vacuummetern, ägre än qvicksifverhöjden i atmosferen. Under gång med fu fart ska undersökas om rikig tigång på matarvatten fås med bott hafva antaet matarpurnpar. Temperaturen hos ångan i öfverhettnings-apparaten, äfvensom ängpipan ska pröfvas.. Indikator-diagrammer skoa tagas med de ohka expansions-graderna..... Efterses om auxiiär-ångpumparna hafva t1rackhg kraft för att rikigen mata aa pannorna. Komiten eo er äfven att undersöka om distieringsapparaten kan förse med föreskrifven qvantitet vatten af best~md temperatur, och huru ång tid som fordras för att afkoppa propeern. f) Efter profturen: Maskinerna undersökas.
186. S1Ldana dear som korniteon finner ämpiot ege. d att åta osstaga för att förvissa sio- h.od ' d I en o k ' ' o uruv1 a e tagit nagon s ada under försöken.,, Då det å Örogsvarfvet sednast byggda tornfarty t Gorm d 1 t 1 1. ' e s ar o ge na~ mas d vara monitorer, och des ~yrgen har afsutat sma p~ofturer, torde några uppgifter rorande detsamma vara af mtresse. Fartyget är af jern, försedt mod tvenne tvåb d' sh f h k a 1ga h ~ u var oc mas mer om tisamman c 360. 11.. 1., nonune a ast,rafter och föjande di menrioner: I... ängd emean perpeudikarne... Största bredd på pansarets vtterkaut Djupgi'tende på ifvet fut ~trustad. Djup i rummet från däcksbjekarnos rätinie ti köens underkant på 226 fot*) 38 fot 11 14 fot tum. ~ spantet 16 fot 6 tum. Depacementets kub på.ytt~r~an~ af bordägguin o en Ofversta Yatteuinieus area ~ 44.VIidtespautets area. Drägtighet i eng. ton..... o 74,410 kub.-fot. s 1,779. 1, O qvadr.-fot. 4G5 qvadr.-fot. dd d, för- id'opausaret bestr af 7 tums massiv pdt P 12 tums teak-backning; påtarna äro fästade med butapr a se a me muttrar på inre ändarne, och sträcka sig 3 fot under vatteninien. Tornet, som förer tvenne 18 tons reffiade m. ] dd.. ynmngs. a nmgs-kanoner uh Jernavetter, är byggdt eni t ka ten Ooes system. g P Tornet består af ett ska af 1 tums paot t Q nvi (Ct är agdt 12 tums teakbacknino- derefter 2 t, n. < 1 u anpa o t o d 0' ums p a pa en qvadrant af tornet der kanonp t p acera e och sist 7 tums påt rund hea to t d ' or arna äro rne. *) Aa må( äro dansia: r.11d: rot - 1 -. t. r -,o : ~ 7 S:\'f'nSKa 1ot. Tornpåtarne äro fästade med butar med koniska hufvud och muttrar på innersidan. Tornets inre diameter är 21 fot 6 tum. Pansarpitarnes höjd 8 fot 5 tum. Portens underkants höjd öfver däcket 2 fot. Kanonmynningens höjd öfver vattnet 5 fot 6 tum. ''ornet st1lr ungefär pi en tre d j e de af fartyget förifrån och kan manövreras både för tmga oeh handkraft, dess bas hviar pi trossdäck ; 8 man kunna nida tornet, cirken rund på 2rn 20s. Maskinerna igga ungefär i fartygets midt, cyindrarno bordvarts och de 4 kondensorerna midskepps; pannorna, 4 ti antaet, stå ångskepps 2 pi warj e sida med edstäderna, fem i hvarje panna, inåt. Fartyget har baans-roder med rorpinne af jern, pi wiken yandrar en metahysa, hvarti dritigs-bocken äro fästade, så att dritåget atid verkar i dess fördeaktigaste riktning. stridsrattens pats är uti ett styr- och kommandotorn som uppgår från trossdäck straxt förom kajutan eer på en femtede af fartygets ängd akter-ifrån. Denna pats för styrtornet har den oägenhet med sig att kanontornet hindrar utsigten rätt för öfver. Resutaten af de prof som med fartyget erhöosvoro föj.ande: Fuirrafts prof (forcerad edning 4 pannor): :Maskinerna: indikerade 1,876 hästkrafter. Koåtgång 4 1 '!5 eng. pund pr indikerad hästkraft. Fart. 12,n eng. mi. Fur~afts prof (jemn edning 4- pannor): Maskinerna indikerade 1,G73 hästkrafter. Koåtgång 4 1 1 eng. pund pr indikerad hästkraft. Fart. 12,25 eug. mi.
28\ Pru( med 3 pannor jemn edning: Maskinerna indikerade 1,100 hästkrafter. Koåtgång 3 eng. pund pr indikerad hästkraft. Fart. 11,2 eng. mi. Prof med 2 pannor furcerad edning: Maskinema indikerade 1,115 hästkrafter. Koåtgiing 4,5 eng. pund pr indikerad hästkraft. Fart. 11,4 eng. mi. De svängningsförsök som gjordes visade att: med begge maskinerna framåt och 100 sag af skrufvarna, svängde fartyget cirken på 5 33s med en diameter af 1,900 fot. Med 85 sag fubordades cirken på 6' 12s med en diameter af 1,800 fot. Med yttre skrufven framiit den inre stopp och 85 sag af skrufven svängdes cirken på 6m 12s med en diameter af 1,400 fot. Med ena skrufven framåt den andra back och 80 sag af skrufvarna svängdes cirken på 5m 30s och fartyget roterade omkring en punkt beägen vid 1 / 4 af dess ängd akterifriin. Som inom danska marinen en väsendtig omorganisation af bemanningen under de sednaste åren vidtagits, ska i korthet redogöras för de hufvudsakiga grunderna för densamma. I Danmark, der aumän värnepigt är införd, bemannas äfven fottan af värnepigts-skydige. Landet är indeadt i 6 utskrifnings-kretsar. I hvarje utskrifnings-krets finnes en af konungen utnämnd utskrifnings-chef. En h var dansk man ska, då han fyt sitt 17 :de år, upptagas i ruorna för den krets inom hviken han vistas. Den som,-jd denna tic har uppnått hnjf-'befaronhots :rrad, d. v. s. segat 18 månader ti sjös, öfvcrföros i ö. sjöruau..... En i sjöman upptagen värnephgtg, s~m. OJ VIdare syssesätter sig med sjöfart, eger rätt att bhfva öfverftird ; armeens ruia. ~ Hvarje i sjöru m~ upptag cn värnepigti~, sk-a, af chefen i utskrifnings kretsen, förses med en SJöfarts-bok, hvaruti hans namn, födeseort och år, samt hans nummer och aa i ruan befintiga anmärkr.ingar rörande mns värrropigt, fuständigt införas. Deruti införes äfven seean af v ecerbörand.e kaptener aa in- och afmönstringar. ' Inom hva1je utskrifnings-krets ska årigen hiias en session på hviken utskrifning af det icke befarna manskapet eger rum. Utomordentiga sessioner kunn-a håas efiter närmare bestämmese af justitie-ministern. 8essionen bestämmer huruvida person i fr'åga är värn~pigtig e1er ej; om han har rätt ti att ur ruan afföh k hänföras ti ett t1d1gare eer se.dnare ras; -om an s a utskrifnings-år m. m... En hvar icke befaren värnepigtig, som, mom ~et a: o 1 f 11 22 g är s yc1g sa för hviket sessionen ha es, Y er. ar,...'. ' :.. framt han inom -andet vistas, pbrsonhgen mstaa sig for sessionen.. I f re d t d ::; kan en hvar då han hos sessionen derorn 1 ' d o b o, f.. uppskj utet med att utskrifvas m.ti et ar an a 01, <t då han fyer sitt 25:te år. I kngstid eger mtot uppskof rum... ' k H varje tjenstcugi.g man utsknfves ti egent 1g ngstjenst eer som miitär-arbetare.. TJ enstetiden för de ti korig.stjenst dugige är 8 år h 8 1. s eer fotta:n~ i armeen eer fottan oc ar armc:on 21 0
förs tärkning. Likvisst kan de befarnes qvarsh.ew1 c i fö rstärkningen furkortas derigenom att, fur warj c 'roo-t '''). o. som de gjort under sin tjonstetid utöfver ett, dem mecgifves ett års afkortning. Afkortningen kan dock oj öfverstiga 3 år, hvari gonom ingen kan upphöra att var~ i förstärkningen förr än han uppnått 35 års åder. Det på sessionen ti egentig krigstjenst utskrifna manskap fördeas emean sjövapnet och arme0n. Skne sjöyapnet behöfva mera fok än på sessionen är upptaget såsom ämpigt för sjötjenst, fyes bristen af det manskap, som var afsedt ti fotfok inom armccn. D e värnepigtige, som på sessionen äro utskrifno såsom miitäre arbetare, fördeas emean armeon och fottan orter som de äro bäst ämpige. Af de värnepigtige, hvim enigt värnepigts agen, för året utsk rifyi ~s s&som dugige t i sjötjenst, inkaas irigen, vanigen i början af Apri och Oktober, 700 man att danas ti örogstjenst och 100 man att danas ti miitäre arbetare D essa 800 man öfvas först i and gemensamt under 2 månader, hvarefter minst 524 qvarstanna för att öfvas ombord under 6 månader eer ett Togt, nem. 450 ti sjöfok, 4 ti att tjenstgöra vid förpgnings-htren, och 70, uttagna band miitär-arbetarne, att tjonstgira såsom handtvcrkare; öfrige hemförofvas. De af miitär-arbetarue som q varstanna hafva sig äfven medgifvet att uttjena sin tir i and, men skoa då tjenstgöra i 12 månader. Fartyg rustas årigen ti det anta som erfordras för att öfva. 1,200 man i 6 miinader. Dessa bemannas des med ofvannämnde för året nyutskrifne, des med det befarna manskapet, hviket inkaas ti det anta, som erfordras för att fya antaet 1,200, som i agen är bestäm,ct. ') Ett tnt:t iir ika med 6 m!\oad\>rs tirogstjenst. Det b cf~wna n1:wskapet inkaas efter hefarc!'thetsgrad och Togter så att, inom hvarj e befarenhets-kass., de som hafva minsta antaet '''r ogter'' inkaas först utar ;ftfseende pit deras åder. Hafbefaren kaas den som i 18 och hebefare'j. den som i 3f) månader varit ti sjös och ttncet denna tid gjort i förra faet 2 och i sednare 4 resor ti hamnar, som äro behgna vester om on inia emean Texe och I~ind esnäs, eer öster om en inia emean Riigenvace Och Kamar) dock beräknas ofvannämnce bestämmeser ~j någon ti godo förr än efter fyda 18 ~r. Personaen inom danska marinen består af: em Officers-kår, et artieri-kiir, en matros-kår och en varfs.afdcnin,g. Officers-kåren utgöres af:: 1 Amira, som är chef för kåren, 15 Kommendörer,.34 Kapte;ner, 47 Premier-öjtnan'ter och ett obestämdt anta second~ öjtnanter, af hvika endast 20 kunna vara i tjenstgöring under fredstid, samt ett ikaedes obestärndt anta q eserv öjtnanter. Fottans under-officerare deas ikasom armeens i 2 kasser; en första kass svarande emot armeens setgeantkass och en andra kass svarande emot armeens km po ras-kass. Chefen för örogs-varfvet är tiika högst-kommenderande öfver artieri-kåren, matros-kåren och vatfs-afdemngen. Tygmästare, chef, Artieri-kåren utgores af: Undertygmästare, som är en ti denna tjenst kom. menderad officer af fottan e1er armeet:t 7 2 Tyg-officerare,
,. ] 29? 11 Under-officerare af 1:a ka11sen 1 1 u :a gra(, 30,,, 2:a grad, 62,,, 3:e grad, och ett obestämdt anta under-officerare af 2:a kassen hvaraf 30 äro på stadig tjentsgöring i fredstid, resten ä: hemförofvad eer för tifäet sjökommonderad. *) Undex-officerare af 2:a kassen detaga personigen i at arbete. Matros-kåren utgöres af: 1 Equipagemästare, chef, 2 V m fs-skeppare, 8 Under-officerare 18,, 2:a grad, 48 \,, 3:e grad; och ett obestämdt anta under-officerare af 2:a kassen hvaraf 24 äro ti stadig tjenstgöring i fredstid, resten hemförofvad eer för tifäet sjökommenderad. Ti varfs-afdeningen hö re r: af 1:a kassens 1:a grad, a) En handtvcrkskår beståonde af: 1 Direktör för maskin- och byggnadsväsendet, chef, 2 Under-direktörer, 18 Mästare, 6 Under-mästare, 13 Gesäer, 25 Qvartersmän, 35 Förmän, 440 Menige arbetare. Förmännen detaga personigen 1 at arbete. *) 'ör att vid den nya oqpnisaioncn!unna bibehåa den dåvarande fasta matroskåren, &jordei sö sta de en deraf ti under-officerare, af 1;a ~I0\9Sem ii ffsa e-rader, brandmäs tare, J ustitiesorgeant, b) En varfs-kår best!endo af : 8 Varfs-under-officerare, och högst 120 Varfs-m betare Assistent och 20 Betjenter. c) En pois-kir bestående af: d) En kontorspersona bestående af: Kontors-chef, Kontroör, Hufvud-magasin-förvatare, Bokhåare, Konstruktör, U n der-konstruktör, 3 Fumägtige Fabriks-skrifvaro, 15 Assistentor och ett obestämdt anta skrifvare. Vid fottans förpägnings-kår äro anstäde en öfvorintencent, tvb. intendenter och ända ti tjugofem reso'vintendenter och under-intendenter, hvaraf endast 6 kunna vara i tjonst under fredstid, resten är antingen för tifäet sjökommenderad eer hemförofvad. Undor-officerare af 2:a kassen antagas på ir i sender, skue nrgon af dem mot sin önskan hemförofvas, eger han rätt att stå qvar i tjenst med ön ti 3 minader efter det hemförofning s-ordern bifvit honom meddead. Undor-officerare af :a kassen äro p f. fast stat men kunna afskedas med ett haft års uppsägning. Chefen för örogs-varfvet antager och hemsänder 2:a kassens under-officerare samt befordrar och afskedar :a kassens, dock understäer han detta marin-ministerns medg-ifvande fih Jo under-officerare af :a kassen, som, en-
igt en ädre ag; iiro berättigade ti pension, samt for dem af 2:a kasson hvars tjenstetid icke är utupen. ~an kan äfven transportera under-officerare från on kår ti en annan och fartygs-chefer kunna under en expedition, inom de gränsor, som af ministern bestämmes befordra ti under-officerare af 2:a kassen. ' Under-officera1 e af :a kassen utväjas inom 2:a kassen, antingen de äro uppfordrade ti tjenstgöring eer hemförofvade. Ingen kan befordras ti under-officer af :a kassen :rrecan ian fyt sitt 32:a år. V ederbörande kår-chefer inemna tjonstebetyg för de under-officerare, hvika uneer do sednaste åren tjenstgjm't under dem. Befordran inom de oika graderna af :a under-officerskasserna sker genom va band dem som stått minst tv& ar i gradeu. Vid ofvannämm1o bcfordrun affattar en så kaad uofordrings-konunission, beståonde af den ifrågavarande underofficerens kår-chef, en tyg-officer, en skeppare eer mästare, smnt on för warje gång af varfs-chefen förordnad under-officer, ett befordringsförsag, upptagande trenne kompetenta, och eger varfs-chofcn seean att utväja })and dessa tre den han finuer bmpigast. Ti seeond-öjtnanter utnämner ministern do kaeetter som bafva genomgått afgångs-cxamon vid fottans officers-skoa och önska att förbifva i tjenst. De kunna i amänhet tjena i minst tvenne år, och antagas ej på kortare tid än år. Ti premieröjb;tanter befordras de, som under sm. tjerstetid hafva gjort mi)st 2 örogs-togt och hafva goda vitsord om praktisk dugighot eer hafva gjort minst örogs-togt och dessutom varit eever, vid armeens officersskoas högsta afcening, ett år. Enigt författningen skoa minst 2om iret bef,hdras_, och skue härigenom premier-öjtnants-graden bifva öfvertaig, återstäes nummeräran under ~et ee~ dc föjande åren då ett större anta patser bhfva ochga. Vid befordran frfm premieröjtnant ti kapten ;;ker hvar tredje efter va och J.e öfriga efter [Ldor.!'ör att kunna befordras efter åder ska on öjtnant efter sin utnämning ti seeond-öjtnant hafva varit ti sjös sammanagdt 7 år; för att kunna befordras efte~' va fot: dras åter endast 4 år; denna fordran kan yttorhgare uecsättas ti 3f 2 och 2 år för den premier-öjtnant, som har genomo B.tt högsta afconingen af armee ns officersskoa och 0 derefter tjenstgjort i 3 eer 2 :'h på varfvet vid något af de tekniska afceningarne, eer uneer ika ång tid varit ärare Yid någon f.ottans eer armeons höo-ro undervisning-s-anstat. o. ~ Tjenst ti sjös uneer krigstid rämas dubbe. För att befordras ti kommeneur ska en kapteu såsom sftcan hafva gjort tjeust som fartygs-chef och varit minst 4 år i kassen. För att bof~rdra s ti amira ska en kommemöt hafva gjort tjenst som varfs-cb ef, eskader-chef, f.ott-inspektör eer fartygs-chef. Dessa två sednare befordringar ske endast efter val Officerare af premier-öjtnantsgraden och de tre högsta kasserna utnämnas af konungen. Hvarje fartygs- eer eskader-chef iuemnar efter sutac expedition tjenstebetyg såvä öfver sina officerate sout under-officerare. Likaedes affattar varfs-chefen betyg öfver de officerare som under sednaste året tjenstgjort under honom... Vid beforcran inom officers-kåren utgöres bofordnngs kommissionen af chefen fö r officers-kåren och 2 kommoncörer, som. Yid befordran ti kommencörer, förstärke ~
1 :2UG med 2 kommendörer, och vid befordran ti kapten förstärkes med två kaptener. ~o_mmendörer och kaptener i kommissionen utnämnas: af mmistern; hvarje år afgår regemos-sigt en kommenför och en kapten från befordrings-kommissionen. Kommissionen eger att, vid befordran efter va, på försaget uppsätta trenr..e, som den ansar företrädesvis skickiga band dem som uppfyt fordringarna för be fordron:. Kommissionen grundar sitt omdöme ~ personernas dugig1et på deras tjenstebetyger, hvika från ministeriet tihandahåes kommissionen. Ministern utnämner den af de tre föresagna han anser värdigast. Vid en premier-öjtnants befordran efter åder ska befordrings-kommissionen afgifva yttrande om den ifrågavarande har fugjort fordringarna och anses ämpig att befordras ti kapten. Ådersgränsen hvareftcr befordran ej får ega rum är för seeond-öjtnant B2 år, för premier-öjtnant 42 år och för kapton 52 år; den åder hvarefter officerarno äro skyeiga att afgå med pension är, för premieröjtnant 45, för kapton 55, för kommendör 65 och för rt ira 70 år. Denna befordringsprincip måste utan tvifve utöfva dot Lästa infytande 1)å en tjenstemanna-kår. De officiea tjenstebotygop. 1rukJiga inom Danmark Engand, Frankrike, Norge med fora änder, vorkar på h var och en såsom en sporre att genom arbete förskaffa sig vitsord om~dugighot och nit i tjensten, egenskaper si. nödvändiga hos hvarje tjensteman. Medvetandet åter att befordran beror, icke af det personiga godtyc,wt hos en enda individ, utan af en kommission, sammansatt både af för- män och bifvamc gradkamrater, som för sitt votum icke 1 har annat rättesnöre än de officiea tjenstobotygen parade med egen personig kännedom, måste astra en känsa af trygghet och sjefständighet hos hvarje individ. Öfversigt af 1870 års Riksdagsförhandingar rörande Sjöförsvaret. (Forts. fr. sid. 262.) Herr ]f~ A. PaZanders motion om omorganisation af ri!refs sjöfärsvar; det (dr motionens behanding tisatta särsfriida uts/rotts uiande deru(1jer; samt diskussionen derom inom!ramrarne. I öfvertygesen derom, att Svorgo numera icke kan, i händese af krig mot dess på hafvet mäktigasto granne, utan starka hundsförvandter förmå på öppna sjön med framgång bjuda denna fiende spetsen, och såedes vår fytande krigsmakts hufvudsakiga uppgift torde bifva att, i händese af ett s&dant krig, bidraga ti försvaret af do vigtigasto positionerna vid vår kust, samt att den persona, som, uti grunderna för den år 1866 påbö1jade omorganisationen af Kong. 1\'Iaj:ts fotta, afsågs att bibehåas för sjöförsvaret, dead på tvenne kårer och utgörande 172 officerare, 227 under-officerare, 400 matroser och jungmän, 200 kanoniorer, 4,444 båtsmän och 280 skeppsgossar, eer tisammans 5,723 personer, vore at för stor i förhåande ti den sjökrigsmaterie som Sverge mäktade underhåa- väckte herr /f: A. Patander i Andra kammaren en motion, hvarmed han afsåg, att söka åstadkomma en undersökning om, huruvida det icke, synnerigast för andets försvars-kraft, vore förmånigt, att i vissa dear betydigt förminska och, i sammanhang dermed, på on kår organisera sjöförsva,rets stampersonal
ti hvars nöjaktiga öfvande med dess nuvarande anta de befintiga öfnings-ansagen, vore adees otiräckiga. För att kunna bestämma storeken af den persona andet under fredstid borde, för dess sjöförsvar, håa uppsatt måste man söka ösningen af tvenne frågor: den ena: huru många inom h varje kategori af personaen erfordras för att i krig nöjaktigt använda den sjö-krigs-materie andet då kan oga ; samt den andra: huru stort ansag vi och kan nationen under freden emna i och för dess sjökrigs-personas beredande för kriget? Besvarandet af den första frågan vore vissorigen svårt, enär den het och hået berodde pt. hvad cert fartyg man funne för sjöförsvaret den ämpigaste; men att dömma efter don erfarenhet man år efter år fann at mer och mer besannad, nemigen, att aa nyare uppfinningar hade haft ti resutat att göra materieen at mera och mera dyrbar, under det att den derti behöfiiga besättningsstyrkan bof snarare mindre och såedes en materie af ett visst kapitavärde &tminstone icke fordrade större bemanning än don nuvarande materieen, sa kunde man anse sig icke göra nfigon feaktig beräkning, om man antoge den konuna att bifva i förmuande ti den bosättningsstyrka som nu erfordrades. Tager man återigen- don andra frågan i betraktande, så vore det antagigt att större öfnings-ansag än de som för närvarande utginge, ej komma att afses, ikasom, å andra sidan, att dessa ansag, enär de äro behöfiiga, fortfarande få qva rstå oförminskade, förutsatt att de ändamåsenigt och samvetsgrannt användas. Efterforskade man derefter hvad med öfnings-ansagen åstadkomits under de trenne ftr som förfu tit sedan {ong..maj:ts fottas personas dening., sa. fuuue man, att under dessa år i medeta per år föjande tj enstgöringstid å kronans fartyg kommit individema iuom motst&unde yrkes-kategorier ti de, noml: Vid Hung. F/oan: Officerare utan afseende gr a e R egements-officerare 2. f) d. Kaptener och Subaterner m. :! d. Styrmän och såsom sådana tjenstgörance :sta kassons matroser. 2 m. :2-± d. Konstapar och såsom sådana tjonstgörande :sta kassens matroser. 2 m. 18 d. Skeppare och s&som ss.jana tjenstgörando :sta kassens matroser. 2 m. H d. n kårens anta enigt stat afdragits antaet nf dem, ~a troser och jungmän (då fr& o p a i) som göm underoffi.cers-tjonst, men surnum erärernas nnta ej tiagts) Båtsmän Vid ](o ng/. Skärgårds-artierie: Officerare, utan afseende på grad. Dito dito sjömtniugstjenst oberäknad Regements-officerare Kaptener och Subatemer Dito dito, sjömätningar oberämale. Uneerofficerare Dito sjömätningar oberäknade Kanonierer. Båtsmän Dito utom sjömätningstjenst. i) f> 2 2. t d. 2 m. G e. In. G d. m. ö d. m. '~ i) d. n. O d m. 11 J. JU. 13 d. m. G d. m. G d. m. 19 d. 17 d. 20 e. Huru otifredsstäande dessa ro'mtater vore, behöfde knappast framhåas, synnerigast med afseende å vis r,<a
JOO yrkeskasser och grader, och huru otänkbart det vore. att under så kort tjenstgöringstid i fartyg, bibringa och undermua den nödiga dugigheten uti ett så mi'tngsidio't svåröst och exceptionet yrke som sjökrigarens i vår tid är, insåges ätt. Om denna sakernas stäning måste fortfara, och om sjöförsvarets befäs- och underbefäspersona fortfarande skue tvingas att i medeta vistas tre fjerdedear af året och derutöfver i and vid stationerna, i amänhet så godt som utan syssesättning i tjensten, men dock af densamma bunden, så vore det mera än sannoikt, att ett krig, hvari vårt sjöförsvar toges i anspråk, för dettas persona komme att medföra många stora och förödmjukande motgångar, samt för nationen många gäckade förväntningar. Vid den de af sjöförsvaret, som benämnes kong. fottan vore öfningstiden, j omförd med syskonvapnets, mindre obetydig. Mod afseondo på kong. fottan vore dock att anmärka, att don persona, som under krig har att i våra skärgårdar föra den derstädes med afseende å dimensionerna svårhandterigasto materieen, ikvä under nuvarande förhåanden i amänhet ej med skä kan förväntas derstädos vara synnerigen hemmastadd. Vid den andra deen af sjövapnet, kong. skärgårdsartieriet, v oro medetjenstetiden ombord, hvaraf sjökrigsdugigheten rock hufvudsakigast betingades, si iten, att don, trots ämnets avariga beskaffenhet, nästan väckte öje. Då nu derti komme, att, med undantag af det eer do skärgårds-artieriets fartyg, hvika under sednare åren utsändts för att i ikhet mod fartyg af samma kass från kong. fottan, under den svåra årstiden bispringa nödstäda handesfartyg, endast undantagsvis något skärgårds-artieriets fartyg nattetid eer i hårdt väder är i rörese, så torde det vara tydigt, att om än ganska mycken okakännedom inom Stockhoms skärgård af fera band skärgurds-artieriots officerare på kort tid förviirf- o' ;;o vats, det dock icke med nuvarande förmeandon på bngden äte sig gjra, att inom denna officers-htr underhåa den af dess modemmar i amänhot dit medförda yrkesdugigheten.,.. Denna vore dock oumbärig om dess officerare, t1d1gt som sent på året, måhända under det att en öfverägsen fiende är herre i Östersjön, skue kunna med små och sannoikt ej särdees sjödugiga fartyg, navigera från.on punkt ti en annan ängs vår vidsträckta och farhga kust och derunder om och när så erfordras overera ' bataj mot fienden som mot eemeuten~a. En synnerig försvårande omstänchghet ~ed af~oende på kong. skärgårds-artieriets tjenstedu~hghet 1 amänhet borde äfven noga beaktas, don nemhgen, att kanonierkåren, som är afsede att emna de behöfiga förhandskarame eer bästa märmen för manskapet å skärgårds-artieriets fartyg, och utur hviken kiir detta vapens underofficerspersona utgår, i amänhet icke, sås~m faet t. ex. är med matroskåren, rekryteras med ynghno-ar som genomgått en grundig och praktisk sjömiio '. f d tärisk skoa, och icke heer med unga SJÖ aran e. Från sjövapnets synpunkt sedd förtjenade denna kår derföre med at skä, att såsom af 1862 års sjöförsvarskomite föresogs, indragas, på det att dess af samma komite ti 80,000 rdr rmt, eer 400 rdr per man, om året beräknade kostnad, måtte kunna nyttigare användas. Ginge man derefter ti en undersökning af hvad kostnad båtsmanshået påade andets innevårare så förefö det nästan omöjigt, men antogs af motionären uti en uppgjord beräkning att, förutom mindre poster, dock uppgå ti 1,155,439 rdr rmt årigen, hviket vore en högst betydig summa. I afseende på den vauta andet får för dessa uppoffringar anförde motionären:
Båts:m111shåets uppgift torde numera biirtt an~os vara att., och för bemanningen af sjöförsvarets fartvg cmna: 1 :o dis{)ipi neradt och ti skötandet af kanoner och hanevapen öfvact sjöfok, d. v. s. karar med håg fö r och vana Yid ifvet och tjensten ombord, och som ders:ädes kunna fugöra sina m&nga maktp!iggande skydjgheter, äfvcn under svära och pröfvande förhåanden ; 2:o discipinerade och sjövana edare och koämpare; 3:o discipinerade och sjövana sjukvircare. Att åiggandet att dessutom tjenstgöra såsom handräcknings- och bevakningsmanskap vid stationerna, bör anses såsom en bisak, synes redan deraf, att, om bitsmännen i sjefva verket vore obehöfiga i och för fyandet af de trenne förstnämnda ändamåen, och såedes i verkigheten eneast befvo ti nytta såsom handräckningsmanskap, så skno, under förutsättning t. ex. deraf att 1 /6 af båtsmanshået, d. v. s. 946 man, i medeta vore uppfordrad, hvarj e kar under uppfordringstiden kosta andet omkring 4 riksdaer riksmynt om dagen, oberoende af hans större eer mindre arbetsskickighet, och ti Qch med af huruvida han under uppfordringstiden tjenstgjorde. För att nu kunna bedöma, i hvad mån båtsmanshået kan. fya_ sin uppgift, torde det vara tiräckigt att erinra s1g föjande fakta. Ti båtsmän antagas vanigen jordbruksarbetare. Medeådern vida a~tagni~ge:n har vi~at sig vara omkring 23 år, dqck ma 1cke nagon, som ti bätsman anmäe.s o d f. oj 1 pa grun a sm a der kasseras, förutsatt att han är mean 16 och 30 är, såedes t. ex. icke den som är 29 år ~amma! och ännu amrig sett en farkost. H åg för sjö Mvet är säan anedningen ti att någon bir båtsman ' (hviket ord dock skue betyda örogssjiinmn), ty om on ynging vi egna sig åt sjöyrkct, väj er han ej gerna en bana på hviken hvarkcn befordran, ökade inkomster, eer en sjefkänsan något så när tifrecsshtiiande verksamhet stär att genom nit och dugighet vinna. Då derti uti rust- och rotehåames eget intresse naturigtvis igger, des att auskaffa kar för så ågt pris som möjigt, des att tii båtsmän på sina egor hafva sådant fok, som genom sin derstädes användbara arbetsdugighet kunna göra mesta gagnet och på sarurna ging försö1ja sin famij, så är det tydigt, att det endast undantagsvis och vid yttersta kusten händer, att någon bir båtsman under afsigt att derefter på sin från uppfordring fria tid egna sig åt sjöfart eer fiske. Staten kan icke förhindra antagandet i dess tj enst såsom båtsman af en derti anmäd person, på grund deraf att denne synbarigen samar anag för sjöyrket. Ej heer finn es det, [t.minstone under de sednaste decennierna, exempe på, att en kar, som en gå ng bifvit båtsman, fått afsked derföre att han t. ex. ider af oöfverviunerig sjösjuka, är synnerigen enfadig, eer annars ombord hj epös. Sådana fa äro dock inom båtsmanshä et, tyvärr! ångt ifrån ovaniga. Föjden af dessa förhåanden är, att fertaet af båtsmän anse uppfordringarna såsom ett nödvändigt ondt, och sjökommenderingar i a1mänhet, i och för sig, sisom ett ännu större, hviket de ock icke tveka att, då det befinnes atför motbj udande, på ändamåsenigasto sätt undandraga sig; detta så mycket hedre, som de föga eer intet kunna förora genom ättja, iknöjdhet, eer odugighet i tjensten, -och föga vinna genom motsatsen deraf. Oaktadt at detta fin.ns det inom båtsmanshået, synj;ierigen band dess eiter, artieribåtsmännen, ej säan karar, som, jemte det för mängden af båtsmän gemensamma, goda kroppskrafter, äfven hafva framstående
305 anag för sj i!yrket ; mc n Yid bitsmansh 9tet g ''.,, rege, att a uppfordrino ska ske i tu å... o r, s< va < <L e1 sasom m.c~n som mom kompanierna, äfvensom att icke dear a~.ohka k~m~anier sam~idigto b?ra vara uppfordrade. Ti fojd deraf ater det s1g svarhgen göra, att ti sjömän a~~e och dana endast de båtsmän, hvika för sjöifvet v~ s a anag; ty om än detta icke skue innebära en orätt VIsa mot rust- och rotehåarne, så skue det i fa de srunda afsedeas tjcnst derefter vid något tif~ e behöfdo tagas i anspråk, åtminstone i fredstid ofta inträffa att man för a;t åtkomma några få, derjemte måste upp ~ fordra ~era gange~ dessas anta obehöfigt mamkap. Dessutom VIstas rotormgsbåtsmännen vanigen i hemorten under oppet af minst två på hvarandra föjande år utaf t~e, och på så ång tid hinner merendes den ytigt förvarfvade, ehuru för andet dvrköpta SJ.ömannab 1 'Id o. ' nmgen, att sa t1 sagandes afdunsta och vid nästa u 1' d... o ' ppwr nng fi~nes deraf foga spar, 1 fa omständigheterna då medgifva att eftersöka sådana. Så förhåer det sig utan öfverdrift mod d SJO!Orsvarets stamtrupp, för hviken dock andets innevånare få vidkännas så betydiga uppoffringar... J'.. ', enna Des p~ grund af, des i sammanhang med hvad såunda här 1 hufvudsak bifvit anförd t, föresoo motion... ren, a~t riksdagen för sin de skue antaga, b samt de;. efter ut~ ~n underdånig skrifvese ti Kong. \faj:t framstaa, fojande grunder, hvika den, enigt numera vunnen ~rfa:enhet, ansåge böra iakttagas med afseende på orgamsatwnen af rikets sjöförsvar... :o. Huf~uduppgiften för Sveriges sjökrigsmagt i handese af kng är att utgöra ett kraftigt kust- och skärgårdsförsvar. För denna uppgift bör atså sjöförsvarets si vä persona so m materie beredas. 2:o. Tarikare sjökrigspersona bör icke vara ständigt uppsatt än som med tigängiga mede kan håas fuständigt iifvad och tjenstdugig. Den persona, som kan beräknas derutöfver komma att erfordras, bör, enigt derför från tid ti tid faststäd pan, stå att erhi.a utur en band andets sjöfarts-idkande befokning organiserad reserv. 3:o. stations- och varfstjensten samt redovisningsväsendet bör, i sammanhang med reduc01 andet af den fasta sjökrigspersonaen, förenkas, hvarvid vä organiserade in- och utändska privata etabissementer af motsvarande omfattning, i tiämpiga dear böra tjer..a såsom förebid. 4:o. Vid tiämpningen på officerspersonaen af den i andra punkten uppstäda rege bör iakttagas : att de officerare som ti ett anta af omkring 90, i stäet för å kong. fottans och kong1. skärgårdsartieriets normastater tisammans upptagna 176, torde komma att finnas, organiseras på en kår; att dessa marinens officerare icke böra anses tihöra någon viss sjövapnets station, utan att de må ega att, då deras tjenst icke påkaas, vistas å hviken uppgifven ort inom riket de behaga ; 5:o. Vid tiämpningen på underofficerspersonaen af den i andra punkten uppstäda rege bör iakttagas: att de underofficerare, som ti ett anta af tisammans omkring 130, i stäet för å kong. fottans och kong. skärgårdsartieriets normasater tisammans upptagna 227, ära komma att finnas, i öfverensstämmese med hvad för officerarne ansetts ämpigt, böra organiseras på en kår ; att dessa marinens underofficerare må ega att, då deras tjenst icke är påkaad, vistas å hviken uppgifven ort inom riket de behaga. 22