Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala

UV GAL RAPPORT 2011:6 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala Okulär klassificering Uppland, Gamla Uppsala socken, fornlämning 586:1 m fl Mia Englund och Eva Hjärthner-Holdar G A L Geoarkeologiskt Laboratorium

UV GAL RAPPORT 2011:6 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala Okulär klassificering Uppland, Gamla Uppsala socken, fornlämning 586:1 m fl Mia Englund och Eva Hjärthner-Holdar G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala 3

Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Portalgatan 2A 754 23 Uppsala Växel: 010-480 80 30 Fax: 010-480 80 47 e-post: uvugal@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2011 Riksantikvarieämbetet UV GAL Rapport 2011:6 ISSN 1654-7950 Utskrift Uppsala, 2011

Innehåll Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Syfte... 8 Metod... 8 Resultat... 8 Norra området... 9 Centrala området... 9 Södra området... 11 Utvidgning, GAU skoltomt... 11 Materialets potential... 14 Sammanfattande tolkning... 15 Referenser... 17 Administrativa uppgifter... 18 Figurer... 19 Tabellförteckning... 19 Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala 5

6 GAL UV Rapport 2011:6. Geoarkeologisk undersökning

Sammanfattning Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Mitt i Uppsala har analyserat ett material, huvudsakligen bestående av smältor och slagger från en kompletterande arkeologisk förundersökning i Gamla Uppsala sn (OKB). Material från förundersökningen Utvidgning, GAU skoltomt ingår även i denna analys. Uppdraget kommer från Anton Seiler vid RAÄ UV Mitt. Det analyserade materialet består utöver smältor och slagger av smält lera där vissa fragment är delar av infodring till ässja/ugn, samt ett fynd av teknisk keramik. Inom förundersökningsområdena finns tydliga spår efter smide och gjutning av Cu-legeringar. Vidare finns silver med viss kopparhalt som kan vara använt som lödmetall, vitmetaller, samt möjliga spår efter kupellering. Inga processanläggningar som kan knytas till det arkeometallurgiska materialet framkom under förundersökningen. Däremot kan vi med hjälp av fynden tolka vilka processled inom metallhantverket som förekommit på platsen, vilket visade sig vara främst smide och gjutning men också kupellering. Fynden visar att ett varierat metallhantverk har funnits i Gamla Uppsala. Bredden i fyndmaterialet gör att potentialen är stor och att spåren efter metallhantverk i området kan bidra med kunskap om status och samhällsorganisation. Det är få platser som uppvisar denna komplexitet. Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala 7

Inledning Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) har fått en förfrågan från Anton Seiler vid UV Mitt om att genomföra en enklare arkeometallurgisk analys av material, huvudsakligen smältor och slagger från en kompletterande arkeologisk förundersökning i Gamla Uppsala sn, Uppsala Raä 586:1 m fl (OKB). Material från förundersökningen Utvidgning, GAU skoltomt, Uppsala Raä 586:1 och 240:1 ingår även i denna analys. Syfte Syftet med analysen är att ge tydliga indikationer på vilka typer av arkeometallurgiskt material och därmed metallurgiska aktiviteter som framkommit på de berörda lokalerna i Gamla Uppsala. Metod Samtliga fynd i uppdraget har undersökts okulärt av GAL. Materialet har sedan beskrivits i termer av material, sakord, vikt, antal samt med en kommentar om fyndens form, porstorlek, grad av flutenhet, magnetism samt eventuella avtryck (tabell 1). Ett urval av fynden har dessutom slipats eller sågats för att göra det möjligt att studera deras tvärsnitt (tabell 2). Urvalet för de slipade eller sågade fynden bygger på att dels göra det möjligt att karaktärisera de vanligast förekommande materialen, dels studera de som vid en första okulär granskning påvisade speciella avvikelser. Metallernas relativa rephårdhet provades med ett stålverktyg. Fyndregistrering i Intrasis har utförts av de undersökande institutionerna (UV Mitt, Upplandsmuseet, SAU) i Gamla Uppsala. Denna gjordes före den okulära klassificeringen av GAL. Omtolkade fynd vad gäller material och sakord är ändrade/omregistrerade i Intrasis av GAL. Resultat Det arkeometallurgiska fyndmaterialet från Gamla Uppsala består huvudsakligen av smältor och slagger, men även av smält lera som är fragment av infodring till ässja/ugn. En del av den smälta leran har inte kunnat bestämmas närmare, dessa fragment förblir odefinierade. Två fynd av smidesskållor finns från det centrala området (lokal 16, 16A). Ett mer ovanligt fynd av teknisk keramik finns från det södra området (lokal 9). Fyndet består av ett fragment av ett troligt kupellationskärl (muntlig uppgift Anders Söderberg, se även Söderberg, A. 2007). Inga processanläggningar, som kan knytas till det arkeometallurgiska materialet, framkom under förundersökningen. Däremot kan vi med hjälp av fynden tolka vilka processled som har ägt rum vad gäller metallhantverk. Det arkeometallurgiska materialet visar platsens potential och komplexitet vad gäller metallhantverk. De hantverk som framträder i fyndmaterialet är smide, smältning/gjutning av kopparlegeringar, 8 GAL UV Rapport 2011:6. Geoarkeologisk undersökning

användning av andra legeringar och vitmetaller samt möjligen kupellering. Nedan presenteras resultaten från analysen per delområde. Norra området Materialet från det norra området (lokal 23C samt 26A) består främst av smältor bestående av Cu-legering och möjligen tenn. Smältorna antyder att man på platsen (främst lokal 26A) arbetat med Cu-legeringar (Fig. 1). Figur 1. Fnr. 8 Lokal 23C. Slipad smälta. Centrala området Materialet från det centrala området (lokal 12D, 12E, 16, 16A, 18 samt 18B) består främst av slagg samt smältor. Från lokal 16 finns ett fynd av infodring samt ett fynd av en smidesskålla. Infodringen (Fnr. 83) påträffades i ett grophus (A1786). Smidesskållan antyder att man arbetat med primär- eller sekundärsmide. Från lokal 16A finns också ett fynd av en smidesskålla (Fig. 2) samt förmodad infodring till en ässja. Från lokal 18 finns ett fragment av infodring till ugn eller ässja. Figur 2. Fnr. 254 Lokal 16A. Smidesskålla i tvärsnitt. Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala 9

Vad gäller slaggerna i det centrala området finns det ett fynd (Fnr. 22, lokal 18B) som skiljer sig från smidesslaggerna i området. Detta fynd liknar reduktionsslagg men saknar viktiga drag för att säkert kunna definieras som detta. Eftersom inga andra fynd eller funna anläggningar styrker detta i nuläget är även smide en möjlig tolkning. Dock kan järnframställning inte helt uteslutas (Fig. 3). Figur 3. Fnr. 22 Lokal 18B. Slaggen i tvärsnitt, med koncentration av metalliskt järn. Smältorna i det centrala området består av Cu-legeringar (Fnr. 25, 26, 28, 45, 140, 313), vitmetaller, möjligen legeringar av koppar och silver (Fnr. 70) som kan vara hårdlod/lödmetall. Fynd nr 26, 27, 28 och 31 härrör från ett brandlager (A12973) och kan därmed vara smälta föremål. Fynd nr 45 från lokal 18B är särskilt intressant då smältan verkar innehålla små fragment av en degel. Även tenn och tenn/bly legeringar är möjliga (Fnr 8, 113,116). Fynden visar att man på platsen arbetat med gjutning (Fig. 4). Figur 4. Fnr.45 Lokal 18B. Slipad smälta. Det mörka partiet innehåller de eventuella degelfragmenten. 10 GAL UV Rapport 2011:6. Geoarkeologisk undersökning

Södra området Materialet från det södra området (lokal 9 samt lokal 12A) består av en smälta, ett fragment av infodring samt bränd lera i form av teknisk keramik. Infodringen (Fnr. 19) påträffades i ett grophus (A960). Fragmentet av teknisk keramik (Fnr.10) härrör från ett kärl som förmodligen använts för testning/kupellation/avdrivning av silver. Fyndet kan dock inte knytas till någon anläggning (Fig. 5). Figur 5. Fnr.10 Lokal 9. Fragment av troligt kupellationskärl. Utvidgning, GAU skoltomt Materialet från utvidgningen består av smältor. Smältorna i området består av Cu-legeringar och vitmetall, troligen aluminium d.v.s. recent material (Se figur 6). Ett fynd (Fnr.82), en förmodad gjuttapp och smältorna av Cu-legering indikerar att gjutning skett inom området. Figur 6. Fnr. 80 Lokal Utvidgning GAU skoltomt. Slipad smälta. Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala 11

Tabell 1. Okulärt granskade fynd. Område Lokal Fyndnr. Material Sakord Vikt (g) Antal Kommentar Norra 23C 8 Metall Smälta 7 1 Fluten, oregelbunden form. Norra 23C 10 Smält lera Odef. 14 1 Lätt blåsig. Fragment utsatt för relativt hög temperatur. En sida med avtryck, förmodligen efter sten. Norra 26A 1 Metall Smälta 5 1 Oregelbunden form. Norra 26A 2 Cu-leg. Smälta 7 1 Vidhäftat material. Centrala 12D 140 Cu-leg. Smälta 10 1 Vidhäftat material. Centrala 12D 279 Slagg Smidesslagg Centrala 12D 312 Smält lera Smält lera 62 3 Storblåsig. 1 1 Droppformad. Centrala 12D 313 Cu-leg. Smälta 13 2 Oregelbunden form. Ett fragment svagt magnetiskt. Centrala 12D 598 Slagg Slagg 1,5 1 Magnetisk. Centrala 12E 98 Slagg Slagg 7 1 Småblåsig. Svagt magnetisk. Centrala 12E 106 Slagg Smidesslagg 5 1 Småblåsig. Centrala 12E 113 Metall Smälta 1 1 Vidhäftat material. Centrala 12E 116 Metall Smälta 1 1 Helt fluten. Centrala 16 70 Metall Smälta 17 1 Oregelbunden form. Centrala 16 83 Smält lera Infodring Centrala 16 84 Metall Smälta 15 1 Trögfluten. Centrala 16 182 Slagg Smidesslagg Centrala 16 184 Smält lera Odef. 6 1 Lätt blåsig. Centrala 16 199 Smält lera Odef. 2 1 Storblåsig. Centrala 16 276 Slagg Smidesskålla 13 2 Utsatt för hög temperatur. Fragment bestående av olika skikt, varav ett smält. 7,5 1 Oregelbunden form. Småblåsig. Smidesslagg med smält lera. 394 1 2 fragment, nästan intakt. Plan/konvex form. Centrala 16 375 Slagg Slagg 10,5 1 Stor och småblåsig. Centrala 16 606 Slagg Slagg 10 1 Småblåsig. Centrala 16A 126 Slagg Slagg 5 4 Småblåsig. Glasiga fragment. Ett fragment magnetiskt. Centrala 16A 180 Slagg/ Smält lera Slagg/ Infodring Centrala 16A 254 Slagg Smidesskålla 8,5 1 Småblåsig. Fragment med glasig yta. Infodring till ässja. 1083 1 Nästan intakt. Plan/konvex form. Svagt magnetisk, ställvis magnetisk. Centrala 16A 326 Smält lera Odef. 2,5 1 Stor och småblåsig. Glasigt fragment. Centrala 16A 327 Slagg Smidesslagg 17,5 1 Tät, något småblåsig. Centrala 16A 369 Slagg Slagg 1 1 Småblåsig. Glasigt fragment. Svagt magnetisk. Centrala 18 154 Smält lera Odef. 1,5 5 Lätta, småblåsiga fragment. Centrala 18 173 Smält lera Infodring Centrala 18 332 Smält lera Odef. 5,5 1 14,5 1 Fragment med olika skikt utsatt för relativt hög temperatur. En sida smält, blåsig. Infodring till ugn/ässja. Centrala 18 338 Slagg Slagg 9,5 1 Fluten form, något småblåsig. Magnetisk. Centrala 18 372 Slagg Slagg 16 1 Oregelbunden form. Magnetisk. Centrala 18B 22 Slagg Slagg 17 1 Fluten/oregelbunden form. Kolavtryck. Starkt 12 GAL UV Rapport 2011:6. Geoarkeologisk undersökning

Område Lokal Fyndnr. Material Sakord Vikt (g) Antal Kommentar magnetisk. Centrala 18B 24 Slagg Slagg 10 3 Oregenbunden form. Småblåsig. Svagt magnetisk. Centrala 18B 25 Cu-leg. Smälta 15 1 Fluten form. Centrala 18B 26 Cu-leg. Smälta 1,5 1 Helt fluten. Centrala 18B 27 Cu-leg./Silver? Smälta 4,5 1 Fluten form. Centrala 18B 28 Cu-leg. Smälta 1 1 Helt fluten. Centrala 18B 31 Cu-leg./Silver? Smälta 3 1 Fluten form. Centrala 18B 45 Cu-leg. Smälta 35 1 Oregelbunden form. Smältan innehåller troligen små fragment av degel. Södra 9 10 Bränd lera Teknisk keramik 19 1 Fragment av kärl, troligen använd för avdrivning/kupellation. Metallrester i botten av kärlet. Södra 9 12 Metall Smälta 2 1 Fluten/oregelbunden form. Södra 12A 19 Smält lera Infodring Utvidg 78 Cu-leg. Smälta 3 1 Fluten form. Utvidg 79 Cu-leg. Smälta 1,5 1 Helt fluten. 21 5 Småblåsig. Fragment utsatta för reativt hög temperatur. Ässjefodring. Utvidg 80 Metall Smälta 10,5 1 Helt fluten. Liknar aluminium. Utvidg 81 Cu-leg. Smälta 4 1 Fluten/oregelbunden form. Utvidg 82 Cu-leg. Smälta 2,5 1 Fluten/oregelbunden form. Gjuttapp? Utvidg 83 Metall Smälta 3 1 Fluten/oregelbunden. Liknar aluminum. Tabell 2. Slipade/sågade fynd (urval ur tabell 1). Område Lokal Fyndnr. Material Hårdhet Beskrivning Kommentar Norra 23C 8 Vitmetall Repas lätt Tvärsnittet homogent. Metallen känns spröd. Troligen tenn, kan vara en legering (tenn/bly). Centrala 12E 113 Vitmetall Repas lätt Tvärsnittet homogent. Troligen tenn, kan vara en legering. Centrala 12E 116 Vitmetall Repas lätt Tvärsnittet homogent. Troligen tenn, kan vara en legering. Centrala 16 70 Metall Repas Tvärsnittet homogent, inslag av koppar i ytan av smältan. Den slipade ytan uppvisar en ljusgrå metall. Legering silver/cu-leg.? Låg kopparhalt. Centrala 16 84 Vitmetall Repas mkt Tvärsnittet homogent. Smältan innehåller troligen bly. lätt Centrala 16 375 Slagg - Tvärsnittet har en småblåsig, matt, grå yta. Centrala 16 606 Slagg - Tvärsnittet har en homogen småblåsig, matt, grå yta. Centrala 16A 254 Slagg - Tvärsnittet har en homogen små/storblåsig, matt, grå yta. Små metalldroppar av järn (mkt mindre än 1 mm.) kan ses i tvärsnittet. Centrala 18B 22 Slagg Repas ej lätt Tvärsnittet småblåsig, matt, Slaggen rostbrun på ytan. grå. Koncentration av metalliskt järn. Centrala 18B 27 Vitmetall Repas Tvärsnittet homogent. Smältan delvis grönfärgad i ytan, innehåller troligen koppar. Legering silver/cu-leg.? Centrala 18B 45 Cu-leg./ inneslutet material - Tvärsnitt med metall, kol samt glasigt material med inneslutna cu-leg. droppar. Det inneslutna materialet i smältan kan vara keramiskt, troligen små fragment av en degel. Utvidg 80 Vitmetall Repas lätt Tvärsnittet homogent. Smälta med låg densitet. Aluminium? Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala 13

Materialets potential Fynden visar, även om mängden från denna undersökning inte är stor, att ett varierat metallhantverk har funnits i Gamla Uppsala. Här har olika metaller, allt från järn till olika ädelmetaller, använts för produktion av föremål. Inom förundersökningsområdena finns tydliga spår efter smide, gjutning av Cu-legeringar, silver med en viss kopparhalt, som kan vara använt som lödmetall, samt vitmetaller. En post tyder på att även kupellering har förekommit. Denna bredd gör att potentialen är stor och att metallhantverket kan bidra med kunskap om status och samhällsorganisation. Det är få platser som uppvisar denna komplexitet. I stort kan man säga att det bara är centralplatser som uppvisar en dylik variation. Förundersökningen har inte påvisat några processanläggningar för ändamålen ifråga men vanligtvis är avståndet mellan rest- och avfallsmaterial och processanläggning inte särskilt stort vilket gör att dessa med all sannolikhet står att finna inom exploateringsområdet. Det finns dock metallurgiskt material som kan knytas till grophus eller dess fyllning. Det är erkänt att grophus i många fall har varit platsen för olika typer av hantverk. Ett exempel bland många är Järrestad i Skåne (Grandin & Hjärthner-Holdar 2003). Tidigare undersökningar i området har också påvisat stor verksamhet vad gäller metallhantverk i Gamla Uppsala (se t ex Ljungkvist 2000:158f a.a ; 2006:90ff a.a.). Det har visat sig att processanläggningarna för olika metallhantverk är mer avancerade än man tidigare trott. Till exempel är ässjorna för järnsmidet redan under tidig romersk järnålder välbyggda av sten, ibland eldfast sådan, och dessutom fodrade med för ändamålet utvald lera. Dessutom visade det sig i Husby, Glanshammars socken i Närke att den uppbyggda ässjan d v s ässja i/på stenbyggd pall redan börjar uppträda under vikingatid på boplatser tillhörande de högre skikten i samhället (Hjärthner-Holdar et al 2000). Däremot är inte t ex gjuteriets och ädelmetallhantverkets processanläggningar lika väl kända och dokumenterade. I Skeke, Rasbo socken i Uppland har dock en välkonstruerad gjuterihärd påträffats i ett verkstadshus daterat till folkvandringstid. De gravlagda i båtgravarna 3, 6, 7, 12 och 13 och grav 1 i Gamla Uppsala har fått med sig tydliga tecken/symboler på att de på ett eller annat sätt varit engagerade i järn- och metallhantverk och då mest troligt järnproduktionen (UMF; Arwidsson1942; 1977; UMF; UMF; Nordahl 2001). I dessa gravar finns både verktyg, råvaror och skickligt gjorda föremål och ornament av just järn. I samma gravar finns också mycket konstfullt tillverkade föremål av andra metaller och kombinationer av dylika vilket är en viktig ingång till de andra metallhantverken och dess processanläggningar som bör finnas i området. Även de mest rikt utrustade gravarna på Birka, 644, 750 och 872, innehåller en tydlig symbol för järn- och metallhantverk nämligen hammaren (Arbman 1943). I nyare forskning finns det en del som antyder att man utnyttjade järnmalmerna/bergmalmerna i Uppland under förhistorisk tid bl.a. genom 14 UV GAL Rapport 2011:6. Geoarkeologisk undersökning

ett fynd av en järnframställningsplats vid Fullerö (Vattholma gruvor och Dannemora gruvor tillhör samma geologiska formation/malmkropp). Där kunde GAL genom kemiska analyser knyta samman malm och slagg och en gruva i Vattholma (Kresten 1993:37ff). Det är därför av vikt att försöka utröna varifrån och vilken typ av malm som varit utgångsmaterialet för järnhantverket i Gamla Uppsala. Anläggningar, gjutformar och deglar samt andra kärl, t ex för avdrivning, är viktiga material för förståelsen av arbetet med Culegeringar och ädelmetaller. Frågan är också varifrån råvarorna kom och därmed skulle handeln och distribution med dessa i viss mån kunna kartläggas. Men här är också tillverkningsprocessen både metallurgiskt och hantverksmässigt en betydelsefull del av förståelsen. Föremål och avfallsmaterial är viktiga ingredienser där man, genom olika kemiska analyser, metallurgiskt kan visa vilka legeringar, ytbeläggningar, lödningsmaterial, bindningsmaterial vid förgyllning alternativt försilvring eller annan ytbeläggning som använts. Detta i sin tur visar produktionsinriktning och smedens skicklighet samt om vi har att göra med experimenterande och/eller upprepad teknik. Dessutom skulle en sådan undersökning kunna koppla ihop olika verkstäder. Som exempel kan nämnas att gjuteriet i Bäckby, Västerås i Västmanland troligen utgått från Helgö. Både gjutformar och vad som gjutits och hur samt deglar talar sitt tydliga språk (Excavations at Helgö XVII). Materialet, allt från järn till olika ädelmetaller och legeringar, i Gamla Uppsala skulle med stor sannolikhet kunna bidra till att besvara frågor som: Varifrån råvarorna kommer och i vilken form Hur olika processanläggningar är konstruerade Vilka tekniker och kvaliteter/typer av material använde man Vilken produktionsinriktning man hade, d v s vad tillverkade man Har vi att göra med ett stationärt hantverk, ambulerande och /eller utlånade hantverkare och kan man av detta utläsa om det finns något som tyder på en samhörighet mellan olika högstatus-/centralplatser Hur innovativ är eliten eller tyngs eliten i Gamla Uppsala av tradition Till detta behövs, förutom undersökning av processanläggningar, metallurgiska analyser av olika typer vilket betyder metallografiska, petrografiska och kemiska analyser där även proveniensbestämningar ingår med bl a analyser av blyisotoper. Sammanfattande tolkning Materialet visar att det finns stora möjligheter att kunna konstatera vilka typer och kvaliteter man har använt, vad som producerats och vilka tekniker som använts och utnyttjats. Fynd av smält material inom lokal 18B kan ha uppstått vid eldbegängelse, eftersom fyndkontexten ett Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala 15

16 UV GAL Rapport 2011:6. Geoarkeologisk undersökning brandlager, möjliggör detta. Dessutom är det troligt att det finns processanläggningar inom exploateringsområdet eftersom det så tydligt finns både avdrivningskärl och gjuttappar samt smältor och slagg i området. Tekniker som använts visar sedan skickligheten hos hantverkarna men också statusen på bosättningarna. Järn- och metallhantverket i Gamla Uppsala och dess status har flera aspekter som kan belysas arkeometallurgiskt. Här kan råvaror och varifrån de kommer, anläggningar, produkter och avfall bidra till förståelsen av själva hantverket och dess utövares sociala status som ambulerande eller stationära utövare. Resultaten av detta ska vara en del i tolkningen av hur produktionen och hantverket är organiserat i ett område där troligen eliten i samhället dominerar. Frågan är också var i samhällsstrukturen innovationer tas upp? Är det eliten i samhället som tar upp och vidareutvecklar nyheter eller..? Hur uttrycks detta i så fall i Gamla Uppsala? En övergripande fråga är vad det är som styr status i samhället? Är det kunskap som styr och vi därmed har att göra med ett tämligen socialt rörligt heterarkiskt samhälle där även en hantverkare får hög status eller ett mer hierarkiskt, släktskapsbundet samhälle (Hjärthner-Holdar et al 2008:736ff; Hjärthner-Holdar & Risberg 2009:981ff).

Referenser Arbman, H. 1943. Birka I. Die Gräber 1 2. I:Text, II:Tafeln. KVHAA. Stockholm Arwidsson,G. 1942. Valsgärde 6. Die Gräberfunde von Valsgärde I. Uppsala. Arwidsson, G. 1977 Valsgärde 7. Die Gräberfunde von Valsgärde I. Uppsala. Excavations at Helgö XVII, Workshop Part III, 2008. Helen Clark and Kristna Lamm (eds). KVHAA. Stockholm. Grandin, L. & Hjärthner-Holdar, E. 2003. Metallhantverket vid Storgården. Ett arkeometallurgiskt perspektiv. I: Järrestad. B. Söderberg (red). Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter 51. Hjärthner-Holdar, E., Ranheden, H., Rahmqvist, S.& Seiler, A. 2008. Några avslutande reflektioner. Bisysslorna som en spegling av maktstrukturen. I: Land och samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. E. Hjärthner-Holdar, H. Ranheden & A.Seiler (reds). Volym 4 Arkeologi E4 Uppland studier. RAÄ, UM, SAU. Uppsala. Hjärthner-Holdar, E. & Risberg, Ch. 2009). Technology of Iron: Choices and Innovation. I: Matrials and Manufacturing Processes, 24:981-986. Taylor & Francis Group, LLC. Hjärthner-Holdar, E., Lamm, K. & Grandin, L. 2000. Järn- och metallhantering vid en stormannagård under yngre järmålder och tidig medeltid. I en bok om Husbyar. M. Olausson (red). Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar, Skrifter 33. Stockholm. Ljungkvist, J. 2000. Den förhistoriska bebyggelsen i Gamla Uppsala. Fornvännen. Ljungkvist, J. 2006.En hiar atti rikr. Om elit, struktur och ekonomi kring Uppsala och Mälaren under yngre järnålder. Aun 34. Uppsala. Kresten, P. 1993. Undersökning av malmer och slagger. I: Ett tvärsnitt genom Gamla Uppsala socken. Arkeologiska undersökningar inför gång- och cykelvägen mellan Gamla Uppsala och Storvreta. L.Karlenby (red).raä UV 1993:3. Nordahl, E. 2001.Båtgravar i Gamla Uppsala. Spår av en vikingatida högreståndsmiljö. Aun 29. Uppsala. Söderberg, A. 2007. Om två metallurgiska processer knutna till vikingatidens betalningsväsende. I: Sigtuna Museums Årsskrift 2007. Sigtuna. Muntlig referens Anders Söderberg 2011-06-23 Förkortningar UMF: Uppsala universitets museum för nordiska fornsaker/museum Gustavianum. Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala 17

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-00278-2011, 422-01516-2011. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 11445. Projektgrupp: Mia Englund, Lena Grandin, Eva Hjärthner-Holdar och Erik Ogenhall Foto: Mia Englund och Erik Ogenhall. 18 UV GAL Rapport 2011:6. Geoarkeologisk undersökning

Figurer Figur 1. Fnr. 8 Lokal 23C. Slipad smälta. Figur 2. Fnr. 254 Lokal 16A. Smidesskålla i tvärsnitt. Figur 3. Fnr. 22 Lokal 18B. Slaggen i tvärsnitt, med koncentration av metalliskt järn. Figur 4. Fnr. 45 Lokal 18B. Slipad smälta. Det mörka partiet innehåller de eventuella degelfragmenten. Figur 5. Fnr. 10 Lokal 9. Fragment av troligt kupellationskärl. Figur 6. Fnr. 80 Lokal Utvidgning GAU skoltomt. Slipad smälta. Tabellförteckning Tabell 1. Okulärt granskade fynd. Tabell 2. Slipade/sågade fynd (urval ur tabell 1). Spår efter metallhantverk i Gamla Uppsala 19