Slutrapport Mäklarfunktioner/nätverk/ modeller för samverkan

Slutrapport Mäklarfunktioner/nätverk/ modeller för samverkan Redovisning av deluppdrag i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar N 2009/8901/ENT (delvis) Tillväxtverket dnr 012-2010-2662 Författare: Per-Olof Remmare, projektledare Godkänd av: Birgitta Böhlin, tf generaldirektör 1 (65)

Förord Tillväxtverket har under perioden våren 2010 till våren 2013 haft i uppdrag att genomföra flera av deluppdragen i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Det främsta syftet har varit att främja en utveckling av ökat entreprenörskap och företagande inom dessa näringar. I denna rapport presenteras deluppdraget Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan och de resultat och effekter som Tillväxtverkets arbete bidragit till. Uppdraget har genomförts i samverkan med nationella myndigheter och organisationer som pekats ut av regeringen. En viktig framgångsfaktor har varit det stora och goda regionala engagemanget för de kulturella och kreativa näringarna som en stark drivkraft för tillväxt. Detta har skapat särskilt goda möjligheter för uppdragets genomförande. Rapportens fokus ligger på respektive region eller läns specifika drivkraft för att utveckla kulturella och kreativa näringar sett utifrån respektive region eller läns profilområden inom dessa näringar. Fokus är också på vad som resurs- och tidsmässigt har kunnat prioriteras och genomföras under tiden 2010-2012 med bland annat ekonomiskt stöd från uppdraget Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan. Vår förhoppning är att rapporten ska kunna fungera som en inspirationskälla för att utveckla kulturella och kreativa näringar. Rapporten presenterar också kort vad som har kunnat genomföras runt omkring i landet under arbetet med regeringens handlingsplan. Stockholm i januari 2013 2 (65)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 5 2. Förslag till åtgärder 6 3. Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar 9 4. Uppdraget Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan 10 4.1 Arbetsmetod för genomförande av uppdraget 11 4.1.1 Regional dialogrunda 12 4.1.2 Erfarenheter och intryck från dialogrundan hösten 2010 13 4.1.3 Vad behöver göras och hur kan Tillväxtverket stötta 14 4.1.4 Samverkan med Almi Företagspartner AB och Exportrådet 15 4.1.5 Generator Sverige ett fortsatt pilotprojekt för regionernas och länens 16 erfarenhets- och kunskapsutbyte inom kulturella och kreativa näringar 4.1.6 Genomförda seminarier för kunskaps- och erfarenhetsutbyte 17 4.2 Nationella lärprojekt i mäklarfunktionsuppdraget 18 4.3 Halvtidsutvärdering av uppdraget våren 2012 20 5. Redovisning av resultat i 21 regionala insatser och projekt 21 5.1 Norrbotten 22 5.2 Västerbotten 23 5.3 Västernorrland 24 5.4 Jämtland 26 5.5 Dalarna 28 5.6 Värmland 29 5.7 Gävleborg 31 5.8 Uppsala 32 5.9 Västmanland 34 5.10 Stockholm 36 5.11 Gotland 36 5.12 Sörmland 38 5.13 Östergötland 40 5.14 Örebro 42 5.15 Västra Götaland 43 5.16 Jönköping 46 5.17 Kronoberg 47 5.18 Kalmar 49 5.19 Blekinge 50 5.20 Halland 52 5.21 Skåne 54 6. Analys och sammanfattande slutsatser 56 7. Bilagor 62 - Medverkande kontaktpersoner från nationella myndigheter och organisationer - Medverkande kontaktpersoner och projektägare från regional nivå 3 (65)

4 (65)

1 Sammanfattning Tillväxtverket har från sommaren 2010 till januari 2013 i nära dialog med samverkande myndigheter och organisationer och landets alla regioner och län arbetat med uppdraget Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan i regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Uppdragets genomförande har starkt bidragit till att det i dag finns regionala strategier eller andra rådgivande styrdokument för näringsutveckling inom kulturella och kreativa näringar i alla regioner och län. Vårt arbete har därigenom stöttat tillkomsten av en regional infrastruktur för olika typer av offentliga och privata stöd- och främjandeinsatser för ökat entreprenörskap och företagande inom de kulturella och kreativa näringarna. I knappt hälften av landets regioner fanns ett visst arbete och ett strategiskt tänk vid uppdragets början. Dessa erfarenheter och kunskaper har varit till god hjälp och tagits tillvara i vårt arbete. Tillväxtverkets krav på minst 50 procent regional medfinansiering har mer än fördubblat de av regeringen öronmärkta ekonomiska medlen om 18 mnkr. Vissa projekt har också haft medfinansiering från EU:s regionala utvecklingsfond (ERUF) och från EU:s Jordbruksfond. Olika modeller för affärsutveckling har kunnat prövas genom olika regionala projekt och insatser. Under drygt 2,5 år har uppdragets projektaktiviteter engagerat tusentals personer på regional och lokal nivå runt om i landet. Detta har ökat kunskapen om dels vad kulturella och kreativa näringar är, dels hur affärsutveckling inom näringarna kan ske. Några regioner och län har samarbetet med Almi Företagspartner AB. Flera kreatörer och konstnärer har härigenom kunnat vidareutveckla och stärka sina företag eller företagsidéer. Ett drygt 20-tal nya företag har bildats som en direkt effekt av uppdragets genomförande och fler företagsetableringar är att vänta. Uppdraget har även lyft betydelsen av att se kulturella och kreativa näringar som en del i en större regional utvecklings- och tillväxtkontext. Därmed har näringarna synliggjorts som drivkrafter i regionala strategiska långsiktiga utvecklingsarbetet som exempelvis i regionala utvecklingsprogram (RUP) eller motsvarande och i de regionala kulturplanerna enligt den nya kultursamverkansmodellen. Tillväxtverket konstaterar att det behövs en funktion som samlar och koordinerar regionerna och länen i arbetet med kulturella och kreativa näringar och vi anser sett utifrån arbetet med uppdraget att Tillväxtverket skulle kunna ta en sådan roll. Tillväxtverket har under arbetet med uppdraget medfinansierat Generator Sverige som ett pilotprojekt i syfte att utveckla ett operativt stöd för främjandeinsatser. De kulturella och kreativa näringarnas utvecklingspotential för ökad attraktivitet och stärkt internationell konkurrenskraft har översiktligt belysts i uppdraget och dess genomförande. Här skulle insatserna från Tillväxtverket ha kunnat vara något vassare, men eftersom det vid starten saknades baskunskap och regional infrastruktur för arbete med kulturella och kreativa 5 (65)

näringar var det svårt att få regionerna och länen att lyfta blicken och prioritera internationella perspektiv. Inom ramen för uppdraget har vi därför valt att finansiera ett antal nationella så kallade lärprojekt i syfte att lyfta fram kulturella och kreativa näringars potential för affärsutveckling och långsiktiga utvecklingskraft på en såväl nationell som internationella arena. Bland annat har branschdagar för bild och form-området genomförts och författare och förlag inom bokbranschen har fått möjlighet att synas och delta i vårens bokmässa i Bologna då Sverige svarar för ett gästvärdskap. Sammantaget har genomförandet av uppdraget bidragit till väl utvecklade dialogformer mellan den nationella och regionala nivån i arbetet med kulturella och kreativa näringar. Det har också via genomförandet av alla regionala projekt skett en kunskaps- och kompetenshöjning om vad kulturella och kreativa näringar är och hur främjandeinsatser för ökat entreprenörskap och företagande inom näringarna kan utvecklas såväl nationellt som regionalt och lokalt. Regioner och län har också bildat nätverk för att utbyta kunskap och information. Nätverket utvecklas succesivt i syfte att stärka näringarna ytterligare. Tillväxtverket ser det som prioriterat att regeringen fortsätter att avsätta ekonomiska medel till utvecklingsarbete för kulturella och kreativa näringar i kombination med fortsatta riktade samverkansuppdrag till olika nationella myndigheter och organisationer. Regeringsuppdraget och de särskilda medel som avsatts för uppdraget har sammantaget haft stor betydelse för att utveckla kulturella och kreativa näringar. Arbetet har kommit en bra bit på väg och varit framgångsrikt men det återstår ännu en del utvecklingsarbete som kräver uthållighet för att inte utvecklingstakten ska minska. I nästa avsnitt lämnar vi därför några rekommendationer för fortsatt utveckling. 2 Förslag till åtgärder för fortsatt arbete Tillväxtverket lämnar följande förslag till Näringsdepartementet inför det fortsatta nationella arbetet med att utveckla entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar. Samtliga förslag bygger på resultat av arbetet med Mäklarfunktionsuppdraget. 1. Fortsatta uppdrag kopplat till arbetet med kulturella och kreativa näringar bör prioriteras vilket vi också bedömer bör framgå i berörda myndigheters regleringsbrev. Arbetet med uppdraget Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan har skapat en regional infrastruktur och ökat kunskapen om kulturella och kreativa näringar och deras drivkraft i landets alla regioner och hos berörda nationella myndigheter och organisationer. De nationella myndigheternas roll i utvecklingsarbetet bör dock bli tydligare så att ytterligare synergier kan uppnås. Det vore olyckligt om det arbete och det regionala engagemang, i kombination med de processer och samarbeten som arbetet med uppdraget har satt igång, skulle minska genom att inte avsätta nya nationella ekonomiska resurser för en fortsatt utveckling av kulturella och kreativa 6 (65)

näringar. Alla projekt som har genomförts inom ramen för uppdraget har skapat förväntningar hos projektägare och andra parter på ett fortsatt övergripande nationellt engagemang med koordinering, rådgivning samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Inte minst många regioner och län efterlyser fortsatt nationellt engagemang för frågorna. Genom Tillväxtverkets sätt att arbeta med uppdraget har 38 mnkr gemensamt investerats från nationell och regional nivå under tiden 2010-2013. Tillväxtverket har också, i samverkan med berörda nationella myndigheter och organisationer samt i dialog med regionerna, verkat för att koppla ihop kulturella och kreativa näringars drivkrafter med övrigt regionalt tillväxtarbete. De strategier och program som har tagits fram för kulturella och kreativa näringar, har kopplats ihop med övergripande regionala styrdokument som Regionala utvecklingsprogram (RUP) och de nya regionala kulturplanerna enligt kultursamverkansmodellen. Även kulturella och kreativa näringars koppling till turism och besöksnäring har ofta lyfts och diskuterats vid de regionala dialogmötena. Allt detta har sammantaget bidragit till en förstärkt regional helhet i tillväxtarbetet. 2. De kulturella och kreativa näringarnas internationella konkurrenskraft är stor och ökar hela tiden i betydelse. För att sätta Sverige och Tillväxtverket på den internationella kartan och stärka oss som leading part för kulturella och kreativa näringar bland de nordiska länderna, behöver vi ha en bra och löpande omvärldsbevakning. Detta för att påvisa de kulturella och kreativa näringarna som drivkraft för utveckling och tillväxt på såväl lokal, regional som nationell nivå. Tillväxtverket bedömer att vi för närvarande saknar resurser för att på ett offensivt sätt bedriva ett sådant arbete. Vi vill därför prioritera nya riktade uppdrag till myndigheten för att stärka vår koordinerande roll inom kulturella och kreativa näringar i nära dialog med våra samverkande nationella myndigheter och organisationer. Ett sådant uppdrag från regeringen ser vi som en viktig del i det fortsatta strategiska utvecklingsarbetet av näringarna. Med anledning av de kulturella och kreativa näringarnas internationella karaktär och konkurrenskraft avser Tillväxtverket att genomföra en internationell/nordisk konferens under Kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå, i samverkan med andra regionala och nationella aktörer. 3. Flera projekt som genomförts i mäklarfunktionsuppdraget har en hög innovationsgrad. Vi bedömer att det finns ett lärande i dessa projekt utanför regionerna och mellan regionerna och ser det som prioriterat att under 2013 kunna vara med och fortsatt ekonomiskt stötta några projekt med en bra innovativ höjd inom kulturella och kreativa näringar. Nuvarande ekonomiska möjligheter ger endast begränsade möjligheter till ett sådant engagemang under 2013. 4. Tillväxtverket anser utifrån halvtidsutvärderingen av mäklarfunktionsuppdraget och erfarenheterna av pilotprojektet Generator Sverige under drygt två år att det behövs en offentlig aktör med funktionen att samla, koordinera och fokusera det främjandearbete som bedrivs på regional och nationell nivå för att utveckla kulturella 7 (65)

och kreativa näringar. En sådan aktör bör ha kanaler till såväl samtliga regioner som till nationella myndigheter och organisationer som främjar kulturella och kreativa näringar. Vi anser att Tillväxtverket är bäst lämpat att vara denna aktör och föreslår att regeringen ger Tillväxtverket en sådan funktion, alternativt utreder frågan om annan huvudman för funktionen. 5. Tillväxtverket bedömer att utvecklingen av kulturella och kreativa näringar under en period även behöver en funktion som erbjuder operativ rådgivning, utbildning och nätverksstöd till både lokala och regionala offentliga företrädare och företag. Anledningen är att området ännu är nytt för många och kompetens behöver därför tillföras. Denna funktion kan utföras av en icke offentlig aktör. Ett sådant exempel är pilotprojektet Generator Sverige som ingått i mäklarfunktionsuppdraget. Tillväxtverket anser att den funktionen i och med mäklarfunktionuppdragets slut bör konkurrensutsättas genom en offentlig upphandling. Tillväxtverket föreslår att regeringen tilldelar medel till berörd myndighet för att genomföra en sådan upphandling. 6. Tillväxtverket har under uppdraget noterat ett stort behov av att lyfta frågan om immaterialrätter, inte minst i digitala media. Då frågan om immateriella rättigheter är så pass central för affärsutveckling inom kulturella och kreativa näringar föreslår Tillväxtverket regeringen att utreda och genomföra insatser som stärker medvetenheten inom det affärs- och innovationsfrämjande systemet om de värden som genereras genom dessa rättigheter. 7. Tillväxtverket föreslår slutligen att regeringen snarast utvärderar arbetet med de nio deluppdragen i Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Ett sådant systematiskt tillvägagångssätt skulle ge goda möjligheter att se vilka effekter som uppnåtts. En sådan utvärdering skulle också ge förutsättningar för att på rätt sätt kunna kanalisera och öronmärka resurser till fortsatt arbete med kulturella och kreativa näringar så att dessa i framtiden kanaliseras till insatser och uppdrag som är mest efterfrågade. Ett sådant tillvägagångssätt skulle minska risken att skjuta över målet i kommande satsningar på näringarna samtidigt som det skulle stärka regeringens beställarkompetens. 8 (65)

3 Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Den 16 september 2009 beslutade regeringen om en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Det övergripande syftet med handlingsplanen har varit att öka entreprenörskap och företagande inom dessa näringar eller på annat sätt främja en utveckling och påvisa näringarnas drivkrafter och tillväxtskapande effekter i olika samhällsprocessen inte minst som drivkraft för regional utveckling och tillväxt samt stärkt internationell konkurrenskraft. En viktig utgångspunkt i det övergripande arbetet med handlingsplanen har varit de kulturella och kreativa entreprenörernas behov och möjligheter och därmed det ökade behovet av samverkan mellan kultur och näringsliv. Kopplingen till de kulturella och kreativa näringarnas betydelse för en utveckling av innovativa miljöer och regioners attraktionskraft har också stått i fokus för handlingsplanens genomförande. I handlingsplanen finns nio utpekade deluppdrag till nationella myndigheter varav Tillväxtverket har fått i uppdrag att koordinera merparten av dessa. Andra utpekade koordinerande nationella myndigheter har varit Tillväxtanalys och Vinnova. I ett fall har Tillväxtverket och Vinnova haft ett gemensamt koordinerande uppdrag. De nio deluppdragen och vem som har haft det koordinerande ansvaret för respektive uppdrag redovisas nedan. 1. Rådgivning till företag - Tillväxtverket 2. Programsatsning på inkubatorer för kulturella och kreativa näringar Vinnova och Tillväxtverket 3. Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan - Tillväxtverket 4. Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar - Tillväxtverket 5. Innovation och design Vinnova 6. Ledarskap och arbetsorganisation Vinnova 7. Studie om finansieringsbehov Tillväxtanalys 8. Förbättrad statistik Tillväxtanalys 9. Kompetensutveckling Tillväxtverket 9 (65)

4 Uppdraget Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan Den 10 juni 2010 fick Tillväxtverket ett riktat uppdrag att koordinera deluppdraget Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan i regeringens Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. (N2009/8901/ENT (delvis)). Av uppdraget framgick att vi skulle samverka med Tillväxtanalys, Kulturrådet (KUR), Riksantikvarieämbetet (RAÄ), Riksarkivet (RA) och Svenska Filminstitutet (SFI). Samråd skulle kring uppdragets genomförande också ske med Vinnova. Tillväxtverkets riktade uppdrag föregicks av ett mer informellt uppdrag som vi fick i december 2009 vid ett möte på Näringsdepartementet. Detta muntliga uppdrag innebar att Tillväxtverket till den 31 januari 2010 skulle ta fram en promemoria som redovisade hur vi såg på det mer praktiska genomförandet av uppdraget sett utifrån de mer generella skrivningarna om mäklarfunktionsuppdraget i regeringens handlingsplan för de kulturella och kreativa näringarna. Det muntliga uppdraget genomfördes av Hans Ahrens och Per-Olof Remmare och redovisades till Näringsdepartementet den 25 januari 2010 (Tillväxtverket dnr 340-2010-328). Inför redovisningen genomförde Tillväxtverket i januari 2010 ett antal hearingar med olika nyckelaktörer och intresseorganisationer inom de kulturella och kreativa näringarna för att få inspel till det kommande arbetet. I efterhand kan vi konstatera att skrivningarna i denna promemoria blev vägledande för det riktade uppdragets slutliga utformning. Tillväxtverket fick dock vänta drygt fem månader på att det riktade uppdraget kom, vilket bidrog till att arbetet redan från början fick en något längre startsträcka än vad vi från början tänkt. Av Tillväxtverkets uppdrag från den 10 juni 2010 framgår att; Tillväxtverket ska stödja och följa tillväxtinriktade kreativa och innovativa verksamheter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå som bygger på samverkan mellan kultur och näringsliv. Tillväxtverket ska fortlöpande samråda med det av regeringen i dag inrättade Rådet för kulturella och kreativa näringar. Vidare ska nämnda myndigheter samråda med de länsstyrelser och självstyrelseeller samverkansorgan som ansvarar för det regionala tillväxtarbetet i respektive län. Tillväxtverket ska även i tillämpliga dela samråda med berörda universitet och högskolor samt Exportrådet. Av uppdraget framgår vidare att; Det övergripande målet är att i enlighet med regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar stärka entreprenörskap och företagande inom denna sektor samt att främja kulturell och kreativ kompetens i näringslivet för ökad konkurrenskraft och innovationsförmåga. I dag återfinns 4,7 % av de sysselsatta i Sverige inom kulturnäringarna, enligt den definition som utarbetats av myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys. Berörda myndigheter ska redovisa hur insatserna bidragit till dessa mål. Målet för uppdraget är att utveckla och stärka mäklarfunktioner, nätverk och mellanhänder som knyter samman kulturella och kreativa entreprenörer och företag med kunder, 10 (65)

uppdragsgivare och vidgade marknader. Utifrån detta ska modeller och metoder utvecklas och spridas genom t.ex. pilotprojet och goda exempel på nätverkande och samverkan. I denna del av uppdraget ska dialog föras med Almi Företagspartner AB som har uppdrag att genomföra mentorinsatser för bland annat företagare inom kulturella och kreativa näringar (dnr N2010/873/ENT). Åtgärderna ska bidra till att främja utvecklingen av entreprenörskap och företagande inom kulturella och kreativa näringar. Verksamheterna bör karaktäriseras av en hög grad av nytänkande och med strategiska och samtidigt konkreta utvecklingsmål vad gäller entreprenörskap, affärsutveckling och företagande samt tillvaratagande av kulturellt och konstnärligt kunnande. Uppdraget ska även utveckla tvärsektoriella samverkansformer som förstärker samarbetet dels mellan myndigheter, dels mellan myndigheter och lokala och regionala aktörer. Uppdraget bör också ha en internationell dimension så att utvecklandet av mäklarfunktioner, nätverk, mellanhänder kan bidra till en ökad internationell marknad. Goda exempel på hur andra länder arbetat med internationalisering av kulturella och kreativa näringar bör tas tillvara inom uppdraget. Uppdraget bör, i tillämpliga delar, knytas samman med övriga uppdrag inom handlingsplanen. Regeringen har anslagit totalt 18 mnkr för uppdraget genomförande varav 8 mnkr har fått disponeras 2010 och resterande 5 + 5 mnkr har fått disponeras 2011 respektive 2012. Tillväxtverket har tidigare lämnat två delrapporter i uppdraget. Den första den 15 oktober 2010 (Tillväxtverket dnr 012-2010-2662) och den andra den 30 juni 2011 (Tillväxtverket dnr 012-2010-2662). En slutrapport ska lämnas senast den 25 januari 2013 och en slutrapport avseende det ekonomiska utfallet senast den 30 juni 2013. Redovisningarna ska följa upp utfallet av uppdragets genomförande i relation till målen för handlingsplanen och uppdraget. 4.1 Arbetsmetod för genomförandet av uppdraget För att ge Tillväxtverket en samlad nationell överblick kring arbetet med kulturella och kreativa näringar på såväl nationell, regional som lokal nivå föreslog vi redan i promemorian till Näringsdepartementet i januari 2010 att vi borde genomföra en regional dialogrunda till samtliga regioner och län. Denna dialogrunda borde också ske i samverkan med de nationella myndigheter och organisationer som pekas ut i uppdraget. Denna metodik har bland annat visat sig framgångsrik vid genomförandet av andra regeringsuppdrag där regionala aktörer haft en central roll. Ett sådant exempel är regeringsuppdraget Tematiska myndighetsgrupperingar (N2007/5727/RT och Nutek dnr 012-2007-02625 och senare omfört till Tillväxtverket dnr 012-2009-90054) under tiden 2007-2009. Inom ramen för detta uppdrag skrevs en rapport - Dialog som verktyg - ur vilken vi i detta uppdrag kunnat tillgodogöra oss tidigare erfarenheter när det gäller metodik och tillvägagångssätt för dialog mellan nationella och regionala aktörer. En möjlighet som underlättades av att projektledaren för Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för 11 (65)

samverkan och Dialog som verktyg från och med 2011 har varit samma person (Per-Olof Remmare). Uppdraget om mäklarfunktioner har från och med våren 2010 till och med den 31 december 2010 koordinerats av Johan (Joppe) Pihlgren. Från och med den 1 januari 2011 fram till slutförandet av uppdraget har Per-Olof Remmare varit projektledare. 4.1.1 Regional dialogrunda Under tiden september till november 2010 besökte Tillväxtverket (Per-Olof Remmare och Johan (Joppe) Pihlgren) tillsammans med representanter från de samverkande myndigheterna och organisationerna samtliga landets 21 regioner och län. Vi dessa regionala dialogmöten medverkade regionala och lokala aktörer från främst; regionala självstyrelseorgan, kommunala samverkansorgan, regionförbund, länsstyrelser, i några fall kommuner, universitet och högskolor, Almi och olika regionala kulturinstitutioner. Vid ett par dialogmöten medverkade också regional näringslivsorganisation och företrädare från Tillväxtverkets regionala ERUFkontor. Tillväxtverket har varit noga med att representanter från såväl kultur- som näringslivssidan skulle medverka vid mötena. Om så inte var fallet har vi varit tuffa och hotat med att ställa in mötena. Antalet deltagare vid dialogmötena har varierat mellan cirka 10 och 25 personer. Sammantaget träffade vi cirka 250 personer under vår turné i landet. Mötena har dokumenterats i form av korta minnesanteckningar. Något som bidrog till att det fanns en bred förankrad kunskap om handlingsplanen och dess intentioner redan i ett tidigt skede i genomförandet av handlingsplanen. Inför varje möte fick regionerna ett frågebatteri där vi bad dem presentera det regionala arbetet med kulturella och kreativa näringar och vilka strategiska styr- eller beslutsdokument (strategi, program, plan, etcetera) som fanns för det regionala och i förekommande fall lokala arbetet med dessa näringar. Tillväxtverket har koordinerat mötena och deltagit i samtliga. Bland de samverkande myndigheterna var särskilt Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet och i viss mån Riksarkivet flitigt närvarande. Detta bidrog till att dessa myndigheters frågor kopplade till de kulturella och kreativa näringarna kom att hamna i fokus vid diskussionerna. SVID (Stiftelsen Svensk industridesign) var inte en av regeringen utpekad aktör i genomförandet, men tog ändå tidigt plats i den regionala dialogrundan då de såg ett mervärde i att samverka med regionerna och länen kring kulturella och kreativa näringar. Detsamma gäller Nämnden för hemslöjdsfrågor (NFH) som efterhand anslöt sig till den regionala dialogrundan. Vid de regionala dialogmötena har innehållet i handlingsplanen diskuterats övergripande. Dialogmötena har alltså inte enkom handlat om genomförandet av uppdraget Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan. Vi såg redan från början att helheten i genomförandet av handlingsplanens olika deluppdrag var en avgörande framgångsfaktor för ett gott resultat i det fortsatta arbetet. 12 (65)

4.1.2 Erfarenheter och intryck från dialogrundan hösten 2010 Efter den avslutade dialogrundan (november 2010) kunde Tillväxtverket konstatera att arbetet med kulturella och kreativa näringar och inte minst kunskapen om vad dessa näringar står för varierade stort över landet. Regioner som Västra Götaland (VGR), Dalarna, Kalmar och Gävleborg hade kommit långt i arbetet med att se de kulturella och kreativa näringarna som drivkrafter för attraktivitet, innovationer och regional tillväxt. Vi fick också vårt tidigare antagande om att VGR sedan länge haft en ledande position bland landets regioner i arbetet med kulturella och kreativa näringar bekräftat. Även regioner som Blekinge, Västernorrland, Jämtland, Värmland, Östergötland hade kommit en bra bit på väg och hade regionala styrdokument eller strategier för arbetet med kulturella och kreativa näringar. Dessa regioner kunde också snabbt formulera önskemål om vad de ville göra och hur Tillväxtverket genom medel från Mäklarfunktionsuppdraget skulle kunna vara med och stötta en fortsatt utveckling. I dessa regioner var också regionala profil- och styrkeområden inom kulturella och kreativa näringarna väl uttalade i olika strategier, planer och/eller program. Några regioner hade tidigare deltagit i arbetet med EU-projektet KRUT (Kreativ Regional Utveckling och Tillväxt) och genom detta kartlagt kulturella och kreativa näringar som en grund för ett framtida strategiskt arbete med frågorna. Vi kan konstatera att de regioner som deltagit i KRUTsamarbetet hade större kunskap och därmed ett försprång i förhållande till andra regioner om kulturella och kreativa näringars utvecklings- och drivkrafter. Den regionala dialogrundan konstaterade att elva av landets regioner redan hösten 2010 hade någon form av strategi eller plan/program för arbetet med kulturella och kreativa näringar. Samtidigt saknade landets övriga tio regioner sådana underlag. Vi såg också att strategierna eller planerna för kulturella och kreativa näringar i flera fall har kopplats till det regionala arbetet med regionala utvecklingsplaner (RUP, RUS eller RUFS). Något som tydligt visar dessa näringars betydelse för attraktivitet och regional tillväxt. Vid flera dialogmöten diskuterades även den regionala kulturplanen enligt den nya kultursamverkansmodellen. Detsamma gällde hur regionens kulturella och kreativa näringar också kan vara en drivkraft för att utveckla regionens övriga offentligt finansierade kulturutbud. Under den tid som mäklarfunktionsuppdraget har pågått har Kulturrådet genomfört regionala dialogmöten kring kulturplanerna och vi kan konstatera att det faktum att dessa processer pågått parallellt har lett till att flera regionala kulturplaner även har redovisat utvecklingsinsatser för de kulturella och kreativa näringarna. Tillväxtverket ser detta som ett gott exempel på synergieffekter mellan olika nationella insatser och regeringsuppdrag. I vissa regioner kan vi konstatera att kunskapen om kulturella och kreativa näringar var direkt eller relativt låg. Följande regioner saknade hösten 2010 regionala strategier eller planer för arbetet med kulturella och kreativa näringar; Norrbotten, Västerbotten, Stockholm, Västmanland, Örebro, Sörmland, Jönköping, Kronoberg, Skåne och Gotland. 13 (65)

4.1.3 Vad behöver göras och hur kan Tillväxtverket stötta För att öka kunskapsnivån om kulturella och kreativa näringar insåg vi i nära dialog och diskussion med våra samverkande myndigheter att det behövs någon form av regional infrastruktur för att förverkliga intentionerna i handlingsplanen över hela landet. En grundsten i ett sådant arbete är att det finns en regional plan eller strategi för arbetet med kulturella och kreativa näringar, gärna politiskt antagen av regionstyrelse eller motsvarande organ. Tillväxtverket ställde därför som krav att en strategisk plan eller motsvarande dokument måste vara det första steget i arbetet med kulturella och kreativa näringar. Av planen som bör vara framtagen genom en bred och väl förankrad regional process ska det framgå hur arbetet ska gå till, vilka som är regionens särskilda profil- och styrkeområden inom kulturella och kreativa näringar och hur regionen ska främja ett ökat entreprenörskap och företagande inom dessa näringar. Även befintliga eller tänkta främjandestrukturer skulle redovisas. Vi fann att arbetet med regionala profil- och styrkeområden inom kulturella och kreativa näringar är viktigt för att dels stärka den regionala konkurrenskraften, dels för att kunna öka en regional specialisering inom näringarna. Även dessa näringar behöver alltså regional profilering och specialisering. Detta medförde att tio av landets regioner och län under våren 2011 fick medel för att genomföra en strategisk plan för arbetet med kulturella och kreativa näringar. Storstadsregionerna beviljades 200 tkr vardera, medan övriga fick 100 tkr per region. Ett villkor för beslutet var att arbetet skulle vara slutfört inom sex månader. Detta ledde till att landets samtliga regioner och län hösten 2011 utarbetat en strategisk plan för arbetet med kulturella och kreativa näringar. Något som vi efter den regionala dialogrundan uppfattat som en viktig grundsten i skapandet av en regional och nationell infrastruktur för ett framgångsrikt arbete med kulturella och kreativa näringar. Inte minst kopplat till genomförandet av intentionerna i regeringens handlingsplan för näringarna. Genom detta arbetssätt, med mäklarfunktionsuppdraget som katalysator, kom alla regioner och län mer eller mindre i fas med varandra och fick liknande förutsättningar för att kunna utveckla entreprenörskap och företagande inom näringarna. Vi vill beskriva det som att en nationell grundsten därmed var lagd för ett mer strukturerat arbete. När de tio regionerna eller länen hade utarbetat sin strategiska plan för näringarna fick varje län eller region ett beslut från Tillväxtverket om ett projekt som med avstamp i intentionerna i den regionala strategin för kulturella och kreativa näringar på olika sätt främjar en utveckling av ökat entreprenörskap och företagande inom näringarna. Dessa projektbeslut fattades löpande under hösten 2011. Alla projekt fick den 12 december 2012 som slutdatum för redovisning. Anledningen var Tillväxtverkets redovisning till Näringsdepartementet den 25 januari 2013. De elva regioner och län som hösten 2010 hade ett strategiskt regionalt styrdokument för arbetet fick redan under våren 2011 beslut om ett projekt från Tillväxtverket som med avstamp i intentionerna i den regionala strategin på olika sätt har bidragit till att utveckla och stärka de kulturella och kreativa näringarna. Projekten har bland annat handlat om en stärkt regional infrastruktur för kulturella och kreativa näringar, konkreta främjande insatser för 14 (65)

utvecklat entreprenörskap och företagande, stärkt utveckling och tillväxt inom kulturella och kreativa näringar kopplat till regionens profil- och styrkeområden inom näringarna. Vad projekten handlar om och syfte, mål, resultat och effekter av projektens genomförande redovisas region- och länsvis i avsnitt 6. De beviljade stöden för samtliga projekt i steg två i arbetet med Mäklarfunktionsuppdraget har varierat mellan 0,5 mnkr och 1,5 mnkr beroende på projektinnehåll, regionernas och länens ambitionsnivå och mognadsgrad i arbetet. Ett generellt krav på alla projekt har varit minst 50 procent regional medfinansiering. Genom detta har Tillväxtverket bidragit till att växla upp medlen i Mäklarfunktionsuppdraget till minst det dubbla. Det betyder att uppdraget totalt omfattar 18 mnkr från handlingsplanen, 2,2 mnkr i medel som Tillväxtverket skjutit till från näringslivsanslaget plus en regional medfinansiering om minst 18 mnkr. De samlade ekonomiska resurserna har därmed uppgått till drygt 38 mnkr för insatser under den tid som Mäklarfunktionsuppdraget pågått. 4.1.4 Samverkan med Almi Företagspartner AB och Exportrådet Regeringen har pekat ut Almi Företagspartner AB och Exportrådet som särskilda samverkanspartners i tillämpliga delar i genomförandet. Tillväxtverket har under åren 2010 och 2011 haft ett par dialogmöten med olika företrädare från Almi Företagspartner AB centralt. Dessutom har företrädare från Almis regionala organisation medverkat vid flera av dialogmötena. Vid de centrala mötena har främst diskuterats hur Almis erfarenheter från tidigare arbete med mentorskap skulle kunna tas tillvara i arbetet med regeringens handlingsplan. Tillväxtverket konstaterar att dessa överläggningar i ett inledande skede inte resulterade i något konkret samverkansprojekt. Överläggningarna har dock resulterat i att Tillväxtverket (S Algotson och J Pihlgren) föreläste vid Almis två interna utbildningsdagar kring kulturella och kreativa näringar som genomfördes i Botkyrka kommun hösten 2010. Därtill har Almi Gävleborg på eget initiativ kartlagt behovet av affärsutveckling i främst solo- och mikroföretag inom kulturella och kreativa näringar i Gävleborg och Dalarna. Resultatet presenteras 2013 i Almi-rapporten Affärsdesign Kulturella och kreativa näringar. Denna rapport kan, i kombination med Tillväxtverkets egna erfarenheter från arbetet med så kallade Utvecklingscheckar för kulturella och kreativa näringar, ligga till grund för framtida affärsutvecklingsinsatser inom området. Exportrådet är en annan särskild utpekad samrådspart i uppdraget främst kopplat till behovet av internationalisering. Tillväxtverket har träffat Exportrådet vid ett par tillfällen då generella frågor kring kulturella och kreativa näringar och deras exportpotential har diskuterats. Frågan om behovet av exportstöd för företag inom kulturella och kreativa näringar för att till exempel delta vid mässor utomlands har diskuterats. Denna form av exportstöd finns i flera av våra nordiska grannländer. Både vi och våra samverkande myndigheter och organisationer finner frågan om ett svenskt exportstöd för flera av näringarna inom kultursektorn som prioriterad. 15 (65)

Den kommer också att vara prioriterad i Tillväxtverkets fortsatta arbete med kulturella och kreativa näringar 2013-2014. Kopplat till internationaliseringen har Tillväxtverket (Karin Hallerby och Per-Olof Remmare) löpande under 2010 och 2011 haft överläggningar med Svenska Institutet om deras då pågående regeringsuppdrag att utveckla en pilot och plattform för kulturella och kreativa näringar utomlands. Överläggningarna har resulterat i flera synergier som att myndigheterna exempelvis har deltagit i varandras möten och utbildningar. Synergier märks också i prioriteringen av stöd till olika projekt och andra Sverigefrämjande insatser utomlands. Exportrådet har också bjudits in till de referensgruppsmöten som Tillväxtverket har koordinerat under genomförandet av handlingsplanen. Rådet har medverkat vid några av dessa, men vi kan konstatera att Exportrådet endast i begränsad omfattning har deltagit i genomförandet av just mäklarfunktionsuppdraget i handlingsplanen. Under 2012 har Utrikesdepartementet genom handelsministerns insatser för främjandet av Sverigebilden utomlands visat intresse och engagemang för arbetet med handlingsplanen. Handelsminstern har främst prioriterat att arbeta med områdena design, mode, musik, film, dataspel, marknadskommunikation och litteratur. På tjänstemannanivå kontaktade departementet under senhösten 2012 Tillväxtverket för ett möte om pågående och planerade insatser kring de kulturella och kreativa näringarna. Utrikesdepartementet deltog även i Tillväxtverkets lärandekonferens i december 2012 under temat hur kulturella och kreativa verksamheter påverkas av och utvecklas i nya media. Konferensen genomfördes inom ramen för arbetet med uppdraget Kompetensutveckling i handlingsplanen. 4.1.5 Generator Sverige ett pilotprojekt för regionernas och länens erfarenhets- och kunskapsutbyte för kulturella och kreativa näringar Sedan 2008 finns föreningen Generator Sverige. Föreningen verkar för att svenska regioner i samarbete, och därmed Sverige, ska bli ledande ifråga om konkurrenskraft baserad på kulturella och kreativa näringar. Verksamheten sker främst via ett kansli med anställd personal och går ut på att stärka kompetensen i de organisationer som arbetar med kultur- och näringsutveckling lokalt, regionalt och nationellt. Verksamheten bygger på ett medlemskap där regioner, län eller kommuner dels får del av kunskapsstöd och dels får delta i ett aktivt erfarenhetsutbyte om kulturella och kreativa näringar. Det kan till exempel vara utbildningsinsatser av offentliga aktörer eller annat regionalt prioriterat som främjar en utveckling av näringarna. I skrivande stund samlar Generator Sverige, enligt hemsidan, elva regioner eller län som medlemmar. Dessa regioner och län är: Blekinge, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Västernorrland, Örebro, Östergötland. Därtill har Generator Sverige även ett antal kommuner som medlemmar. 16 (65)

Sedan 2008 ordnar Generator Sverige varje år en nationell konferens inom ett aktuellt tema med koppling till kulturella och kreativa näringar. Konferenserna var redan från början välbesökta och är en viktig mötesplats för ett löpande erfarenhets- och kunskapsutbyte. Det gäller inte minst för nätverkande mellan aktörer inom de kulturella och kreativa näringarna. Senast i Gävle i november 2012 deltog närmare 350 personer från hela landet. Tillväxtverket har som ett pilotprojekt under den tid som arbetet med handlingsplanen pågått medfinansierat Generator Sverige med ett verksamhetsbidrag från mäklarfunktionsuppdraget om totalt 2,2 mnkr under perioden 2011-2012. Målet med projektet har varit att stärka kulturella och kreativa näringar, i syfte att skapa regional tillväxt. Detta har skett genom bland annat föreläsningar, utbildningar, seminarier med regionala beslutsfattare, rådgivning och omvärldsbevakning. I december 2012 beslutade Tillväxtverket att förlänga verksamhetsbidraget till Generator Sverige till och med den 31 mars 2013. Förlängningen har skett i avvaktan på eventuella nya direktiv från regeringen i arbetet med kulturella och kreativa näringar i Tillväxtverkets regleringsbrev för 2013. 4.1.6 Genomförda seminarier och konferenser för kunskapsoch erfarenhetsutbyte För att få till stånd ett löpande kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan de projekt som Tillväxtverket beviljat stöd till i landets alla regioner och län har vi anordnat två nationella konferenser mellan projektägarna och regionerna. Konferenserna har pågått från lunch till lunch under två dagar och arrangerats i nära samverkan med Generator Sverige. Den första konferensen i mäklarfunktionsuppdraget ägde rum den 20-21 juni 2011 på Hotel Foresta, Lidingö. Vid konferensen medverkade samtliga projektägare och representanter från alla landets 21 regioner och län. Även representanter från samtliga av regeringen utpekade nationella myndigheter och organisationer samt representanter från Närings- och Kulturdepartementen deltog. Konferensen uppmärksammades av media och på kvällen den 20 juni fanns ett inslag i Kulturnytt där några konferensdeltagare intervjuades. Konferensen syftade främst till att skapa ett nätverk mellan alla projektägare i uppdraget. Ett annat syfte var att sprida information mellan regionerna och länen genom korta projektpresentationer om var man befann sig i arbetet. Hälften av landets regioner arbetade då med en strategi för kulturella och kreativa näringar och resterande regioner arbetade med konkreta projekt för att utveckla entreprenörskap och företagande inom näringarna. Projektpresentationerna fungerade som idégivare och flera regioner och län identifierade tänkbara samverkansfrågor. Genom konferensen bidrog vi till en god spridning av arbetet med handlingsplanen och alla dess uppdrag. Vid konferensen skapades också ett informellt nätverk om arbetet med kulturella och kreativa näringar. Därefter har flera regioner och län ibland i samarbete med Generator Sverige på egna initiativ träffat varandra och på olika sätt fortsatt att utveckla ett samarbete. 17 (65)

Den andra nationella konferensen i mäklarfunktionsuppdraget genomfördes den 19-20 april 2012 på Långholmens hotell och konferens i Stockholm. Även denna konferens var välbesökt och samlade så gott som samtliga projektägare och regioner och län samt representanter från alla våra samverkande nationella myndigheter och organisationer. Endast Regionförbundet i Kalmar och Region Gotland hade förhinder att delta. Temat för konferensen var hur kulturella och kreativa näringar kan bidra till en ökad internationell konkurrenskraft och attraktivitet. Därtill belystes EU:s pågående arbete med kulturella och kreativa näringarna. Konferensen innehöll såväl föreläsningar som workshops. Vid konferensen medverkade Sveriges dåvarande kulturråd i Bryssel, Henrik Selin, samt Rasmus Winstedt-Tscherning från CKO - Centrum för Kultur og Opplevelseekonomi i Danmark. Under 2012 hade CKO ett uppdrag från Nordiska Ministerådet att kartlägga och utveckla arbetet om kulturella och kreativa näringar i de nordiska länderna. Även Regeringens Råd för kulturella och kreativa näringar presenterade genom ordföranden Sven-Olof Bodenfors och sekreteraren Nicke Lundmark en lägesrapport kring rådets arbete. Vid konferensen medverkade också företrädare från Näringsdepartementet. Sammantaget bidrog konferensen till värdefulla inspel i vårt fortsatta arbete med handlingsplanen. Genom att belysa de kulturella och kreativa näringarnas internationella konkurrenskraft och hanteringen inom EU och inte minst genom diskussioner kring EU:s syn på näringarnas utvecklingspotential genom det nya programmet Creative Europe fick vi en tydligare internationell koppling i regionernas och länens arbete med dessa näringar. Att se denna koppling har också varit en del i regeringens uppdragsbeställning till Tillväxtverket. 4.2 Nationella "lärprojekt" i mäklarfunktionsuppdraget Vid sidan av de 21 regionala projekt som beskrivs i avsnitt 6 har Tillväxtverket finansierat ett flertal andra nationella satsningar och projekt som vi funnit relevanta inom ramen för mäklarfunktionsuppdraget. Flera av dessa projekt beviljades stöd under hösten 2012 och pågår en bit in på 2013. Resultatet kan därför ännu inte redovisas. Nedan beskrivs dessa nationella satsningar kortfattat; 1. Branschdagar inom Bild- och formområdet. Tillväxtverket har gett KRO/KIF ett bidrag om 132 tkr från mäklarfunktionsuppdraget för att genomföra branschdagarna Agenda Bild och Form 2016 inom bild- och formområdet. Branschdagarna har också medfinansierats av Kulturrådet och Riksutställningar. Vid branschdagarna som genomfördes den 17-18 oktober 2011 på Moderna Museet i Stockholm deltog drygt 150 personer varav merparten var yrkesverksamma bild- och formkonstnärer. Branschdagarna stämmer väl överens med intentionerna med mäklarfunktionsuppdraget och projektet syftade till ett ökat nätverkande mellan yrkesverksamma inom området. Ett annat syfte var att öka kunskaperna inom KRO och KIF om behovet av stöd och insatser för ett stärkt entreprenörskap och företagande inom yrkeskåren. Projektet slutredovisades till Tillväxtverket den 31 december 2011. 18 (65)

2. Lärande och närande framtidsstrategier. Tillväxtverket har gett Svensk Slöjd AB ett bidrag om 700 tkr för att följa upp och utvärdera hemslöjdens hundraårsjubileum 2012. Jubileet omfattade bland annat utställningar på Liljevalchs, Waldemasudde och Nordiska Museet i Stockholm samt på Vadstena slott. Projektet har också haft medfinansiering från Nämnden för hemslöjdsfrågor. Syftet med projektet var att utvärdera effekterna av alla nationella satsningar under jubileumsåret och visa på vilket sätt detta stärkt eller kommer att stärka slöjden som näringsgren. Bara Liljevalchs hade under tiden maj till september 2012 drygt 75 000 besökare. Svensk Slöjd AB har anlitat HUI Handels Utrednings Institut för att genomföra utvärderingen. Tillväxtverket anser att projektet väl svarar gentemot syftet med handlingsplanen genom dels samverkan mellan myndigheter, dels utvärdering och uppföljning av slöjden som näringsgren för att öka kunskap om framgångsfaktorer för stärkt affärsutveckling inom området. Projektet slutredovisas till Tillväxtverket den 1 april 2013. 3. Stöd till kulturexport inom satsningen Sveriges hedersgäst för bokmässan i Bologna i mars 2013. År 2013 är Sverige hedersgäst på Bolognamässan med en omfattande och bred svensk utställningsverksamhet. Tillväxtverket har gett Kulturrådet 500 tkr i stöd för att administrera resecheckar för att svenska bokförlag och författare ska kunna delta i mässan och knyta nya eller vidareutveckla internationella kontakter. Projektet medfinansieras av Kulturrådet. Tillväxtverket anser att projektet väl svarar mot flera av syftena med mäklarfunktionsuppdraget genom att till exempel stärka nätverk inom kulturella och kreativa näringar, utveckla samverkan mellan myndigheter och bidra till en ökad internationell marknad. Projektet ska slutredovisas till Tillväxtverket den 30 april 2013. 4. Sammankoppling av nationella initiativ inom Kulturella och kreativa näringar. Tillväxtverket har gett WDO Kreativa kommunikationslösningar i Skellefteå AB ett bidrag om högst 520 tkr. Projektet syftar till att vidareutveckla och implementera Rådet för kulturella och kreativa näringars slutsatser och rekommendationer med det övriga arbetet med handlingsplanen. Tillväxtverket finner projektet högprioriterat mot bakgrund av de synergier som finns och behöver tydliggöras mellan rådets arbete och resultatet av genomförandet av nio olika deluppdragen i handlingsplanen. Projektet ska slutredovisas till Tillväxtverket den 30 april 2013. 5. The Global Leadership Award in Sustainable Apparel. Tillväxtverket har gett Forum for Design and Sustainable Enterprise AB ett bidrag om högst 200 tkr för att genomföra projektet The Global Leadership Award Apparel. Projektet syftar till att stärka och utveckla regionala nätverk för företag inom kläd-, textil- och skobranschen för att bättre kunna nå ut med socialt och miljömässigt hållbara produkter på en internationell marknad. Tillväxtverket bedömer att projektet stämmer väl överens med intentionerna i mäklarfunktionsuppdraget genom att dels stärka nätverk mellan företag, dels bidra till 19 (65)

ökad konkurrenskraft på en internationell marknad. Projektet ska slutredovisas till Tillväxtverket den 31 mars 2013. 4.3 Halvtidsutvärdering av uppdraget Tillväxtverket har låtit Kulturstrategi AB, Susan Bolgar, halvtidsutvärdera uppdragets insatser i enlighet med Tillväxtverkets plan för uppföljning och utvärdering. Utvärderingen genomfördes via telefonintervjuer med 52 respondenter (100 procent svarsfrekvens) på nationell och regional nivå under mars 2012. Resultatet ger Tillväxtverket med beröm godkänt i arbetet med uppdraget från den regionala nivån. Regionerna och länen anser att de lättare har kunnat få fram regional medfinansiering tack vare möjligheterna till medfinansiering från den nationella nivån. Något som också har bidragit till en regional en prioritering av arbetet med kulturella och kreativa näringar. Den regionala nivåns samlade uppfattning är att uppdraget har gjort nytta och konsulten skriver i sammanfattningen av rapporten att När man som utomstående bearbetar materialet och talar med respondenterna framträder bilden av ett uppdrag som engagerar de flesta, som man arbetar ganska strukturerat med, och som flertalet upplever som positivt. Alla verkar uppfatta kulturella och kreativa näringar som en viktig del i regionens/länets eller nationens tillväxt och utveckling. Av alla intervjuade har ingen uttryckt uppfattningen att själva verksamhetsfältet inte var av intresse. Det finns således en positiv grund och ett gediget engagemang att bygga vidare på. Det är tydligt att Tillväxtverket varit den myndighet som haft synlighet bland deltagarna i regionerna/länen. Tillväxtverkets arbete får generellt sätt goda omdömen för tillgänglighet (man får alltid svar på e-post eller telefonsamtal), bemötande och upplägg. Träffarna med regionala företrädare har varit mycket uppskattade. De flesta respondenterna från regionerna/länen säger också att det nationella stödet både det ekonomiska och det arbetsmässiga varit avgörande för att lyfta frågorna på regional nivå. Det har gett arbetet status och ekonomiska medel. Överlag är attityden till arbetet mer positiv bland respondenterna från regionerna/länen än bland respondenterna från de nationella myndigheterna och organisationerna. Där är man mer kritisk till upplägget som helhet även om mycket lite kritik rikas mot Tillväxtverket direkt Mot bakgrund av ovanstående konstaterar Tillväxtverket att fler nationella myndigheter hade önskat sig riktade uppdrag med tillhörande ekonomiska medel istället för att endast vara en utpekad samverkanspart i arbetet med mäklarfunktionsuppdraget. 20 (65)