Rörelseapparaten Anatomi och fysiologi, SJSB14 Roland Bendroth, Lunds universitet SKELETTET Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Endokrin / 2010 Benvävnad Epifys (ände) Epifysskiva tillväxtzon Diafys (skaft) Kompakt ben Spongiöst ben Röd benmärg Märghåla Gul benmärg Periost Kalciumfosfat (Ca 3 (PO 3 ) 2 ) Bild 7.1 Rörben (lårbenet) i genomskärning, (Människokroppen, Sand 2006) Kollagen 1
Benceller Osteoblast bygger upp Osteoklast bryter ner Osteocyt- står för benvävnadens underhåll Figure 4. An osteoclast, osteoblasts and osteocytes (across the bottom) Källa: The National Institutes of Health (NIH) Tillväxt Epifysskivan Tillväxthormon Insulin Thyroideahormon Könshormon Skelettröntgenbilder Vänster hand (flicka 11 år) Höger fot 2
Benindelning Rörben Platta ben Oregelbundna ben Bilda stomme Skydda Bidra till rörelse Skelettets uppgifter Producera blodkroppar Vara mineraldepå SKALLEN = CRANIUM Os frontale pannbenet Os parietale - hjässbenet Os nasale näsbenet Os occipitale nackbenet Os zygomaticum okbenet Maxilla överkäksbenet Mandibula- underkäksbenet Foramen magnum stora nackhålet i nackbenet 3
SKALLEN = CRANIUM = Pannben = Hjässben = Näsben = Tårben = Silben = Kilben = Nackben = Tinningbenet = Okben! = Överkäksben = Underkäksben 7 = Stora nackhålet Foramen magnum SINUS = BIHÅLOR Sinus frontalis = Pannhålor Sinus maxillares = Käkhålor Sinus ethmoidales = Silbenhålor Sinus sphenoidales = Kilbenshålor ORBITA = ÖGONHÅLA SUTURER=BENSÖMMAR FRÄMRE FONTANELLEN 4
RYGGRADEN COLUMNA VERTEBRALIS Vertebrae cervicales CI-CVII halskotor Vertebrae thoracicae ThI- ThXII bröstkotor Vertebrae lumbales LI-LV ländkotor Halsryggslordos Bröstryggskyfos Ländryggslordos Scolios Os sacrum korsbenet Os Coccygis, coccyx svansbenet RYGGRADEN = COLUMNA VERTEBRALIS Vertebrae cervicales CI-CVII Halskotor, Halsrygg Vertebrae thoracicae ThI-ThXII Bröstkotor, Bröstrygg Vertebrae lumbales LI-LV, Ländkotor, Ländrygg Os sacrum, korsbenet, Korsryggen Os Coccygis, coccyx svansbenet 1. Halsryggslordosen 3. Ländryggslordosen 4. Bröstryggskyfosen Scolios 4 3 5
Dens axis Kota = vertebra, kotor = vertebrae 1. Processus spinosus, taggutskottet 2. Arcus vertebrae kotbågen 3+9Processus transversus, tvärutskottet 4.Foramen vertebrale, kothålet 6. Corpus vertebrae, kotkroppen 8.Processus articularis, ledutskottet Discus intervertebralis = mellankotsskiva Foramen intervertebrale = mellankotshål 6
THORAX = BRÖSTKORG Revben, costa I-XII, costae I-VII fäster direkt på sternum VIII-X indirekt på sternum, bildar revbensbågen, arcus costalis XI-XII slutar fritt i bålväggen Sternum, bröstbenet Clavicula = nyckelbenet, scapula = skulderbladet Acromioclavicular-leden Sternoclavikular-leden acromion På scapulas baksida finns en benås som heter spina scapulae Lat Cavitas glenoidalis = ledpannan på scapula) Processus Coracoideus Med Tuberculum majus Tuberculum minus Lat. Humerus = överarmsbenet Caput humeri Collum anatomicum Collum chirurgicum Med. Epikondyler (lat + med) 7
Ulna = armbågsbenet, radius = strålbenet Lat Med Processus styloideus radii Processus styloideus ulnae 6 2 9 3 4 8 7 1 5 Handen = Manus 1. Falangben a.distal b.medial c.proximal 2. MCP-led metacarpophalangealled 3. DIP-led distal interfalangealled 4. PIP-led proximal interfalangealled 5. Metacarpalben, mellanhandsben 6. Carpalben handlovsben 8st varav båtbenet är ett 7. Os scaphoideum båtbenet 8. Radius 9. Ulna Handens fingrar benämns I-V och räknas från tummen Pelvis = bäcken G H J I A. Os ilium tarmbenet B. Os sacrum korsbenet C. Acetabulum höftledspannan D. Os pubis blygdbenet E. Symfysen blygdbensfog F. Os Ischii sittbenet G. Crista ilica höftbenskammen H. Spina ilica superior I. Sacrum J. Sacroiliacaleder A+D+F= Os coxa höftben 8
Könsbetingade skillnader i bäckenformen Märks tydligt först efter puberteten Kvinnliga bäckenet är rymligare, lägre och bredare Bäckeningången mer hjärtformad hos mannen och mer oval hos kvinnan Bäckenutgången är trängre hos mannen eftersom sittbenens utskott sitter närmare varandra än hos kvinnan C Lat. A B D Med. E Femur = lårben (sett bakifrån) A. Caput femoris lårbenshuvud B. Collum femoris lårbenshals C. Trochanter major D. Trochanter minor E. Femurkondyler (lat. och med.) Tibia = skenben, fibula = vadben Laterala och mediala malleolerna Lat. Med. Laterala och mediala Tibiakondylerna Eminentia intercondylaris Caput fibulae Tuberositas tibiae 9
Fot = pes, pedis Hälben calcanus Språngben talus Vristben tarsalben 7st varav hälbenet och språngbenet är två. Mellanfoten metatarsalben Tåben falangben (se handen) Fotens tår och mellanfotsben benämns I-V och räknas från stortån. Sesamben LEDER 10
LEDER Articulatio Förbindelse mellan ben Synovialled - äkta led Fog fibrös förbindelse broskförbindelse Synovialled Ledhuvud med ledbrosk (brosk = chondros) Ledpanna med ledbrosk Broskskiva disk, menisk Synovialmembran omger leden, synovialvätska ledvätska minskar friktion förser brosket med näring Ledkapsel Ledband förstärker leden inuti eller/och utanför leden Bursa slemsäck hindrar friktion mellan sena/ muskel och ben Bild 7.5 a Schematisk teckning av en synovialled. (Människokroppen, Sand 2006) Synovialleder Exempel på synovialleder: Kulled Vridled Gångjärnsled Sadelled 11
Axelleden Caput humeri (ledhuvud) och cavitas glenoidalis (ledpanna) bildar leden Kapseln är slapp, nästan ingen förstärkning av band Acromion och processus bildar ledens tak Ledpannan är fyra gånger mindre än ledhuvudet Kroppens mest rörliga led Kulled Armbågsleden Humerus, ulna och radius ligger i samma kapsel och består av tre leder Humerus och ulna ledar mot varandra genom olecranon (ledpanna) och mediala humeruskondylen (ledhuvud). Gångjärnsled. Laterala humeruskondylen och radius ledar mot varandra. (Tveksam kulled.) Radius och ulna ledar mot varandra. Vridled. Höftleden Caput femoris är ledhuvud och acetabulum ledpanna Stor rörelseförmåga Säkras med kraftiga och talrika muskler Kulled 12
Knäleden Femurkondylerna ledhuvud Tibia ledpanna Patella knäskålen Menisker lat. och med. Korsband främre och bakre Kollateralligament lat. och med. Patellarsenan Gångjärnsled MUSKLER MUSKLER -muskelns uppbyggnad 13
Muskelcellen = muskelfiber -motorisk enhet -muskelcellens uppbyggnad Den neuromuskulära synapsen: Motorändplatta Nervimpuls elektrisk signal Transmittorsubstans frisätts till synapsspalten genom exocytos Transmittorsubstans är ett ämne som vidarebefordrar nervimpulsen mellan två celler -acetylkolin i den neuromuskulära synapsen -lagras i vesikler i nervändslutet Mottagarmolekyler, receptorer i muskelcellens membran aktiveras Muskelcellen depolariseras kontraktion utlöses Transmittorsubstansen bryts ner av ett enzym i synapsklyftan så att signalen avbryts Bild 4.7 En neuromuskulär synaps (Människokroppen, Sand 2006) SARKOMER, AKTIN, MYOSIN,Z-BAND Sarkomer Mysin Aktin 14
1. Nervändslutet bildar synaps med flera muskelceller 2. En aktionspotential utlöses i muskelcellen 3. Ca kommer in i cellen 4. Aktinfilamentet blottläggs för myosinhuvudena, vilka binder sig till aktinfilamentena 5. Myosinhuvudena vrids och aktinfilamentena förskjuts i förhållande till myosinfilamentena och sarkomeret förkortas 6. ATP binder sig till myosinhuvudena och förbindelsen aktin-mysin bryts 6. ATP spjälkas och den frigjorda energin rätar upp mysinhuvudena 7. 4-6 upprepas så länge det finns en förhöjd nivå av Ca i cellen 8. Jonpumpar pumpar ut Ca ur cellen och muskelfibern slappnar av Från blodet till muskelcellen Glukos Syre Fettsyror Till blodet från muskelcellen mjölksyra 15
Isometrisk- Isoton muskelkontraktion Agonister Antagonister Ursprung Fäste Extensorer = sträckare Flexorer = böjare Senor - senskidor m. sternocleidomastoideus Bröstbenet till utskottet bakom örat Påverkar huvudets rörelser m. trapezius Från nackbenet och halsbröstryggen till skulderbladet och nyckelbenet Påverkar skuldergördeln och i viss mån övre extremiteterna 16
m. latissimus dorsi Från ryggen till överarmen Påverkar armens rörelse m. deltoideus Från skulderbladet och nyckelbenet till överarmens utsida Lyfter överarmen m. pectoralis major Från bröstkorgens framsida till överarmen Påverkar överarmens rörelse 17
m. biceps brachii och m. triceps brachii 1. m. biceps brachii Böjer armbågsleden Från skulderbladet till proximala underarmen 2. m.triceps brachii Sträcker armbågsleden Från skulderbladet och överarmsbenet till underarmen m.m. intercostales externa och m.m.intercostales externa 1. m.m. intercostales externa Inandning Ytterst mellan revbenen 2. m.m. intercostales interna Utandning Innerst mellan revbenen Diaphragma = mellangärdet Viktigaste andningsmuskeln (inandning) Avgränsar brösthålan från bukhålan Deltar i bukpressen Har hål för kärl och matstrupe N. phrenicus 18
Bukmuskulaturen 1. m.obliquus externus abdominis, m.obliquus internus abdominis, m.transversus abdominis Skyddar bukorganen Bukpress Rörelser i bålen 2. m. rectus abdominis Framåtböjning Från bröstbenet till blygdbenet m. erector spinae Från bäckenet till nackbenet Kroppshållningen Används då ryggen ska rätas ut m. gluteus maximus, medius och minimus Från bäckenet till lårbenet Sätesmusklerna Sträcker höften 19
m. iliopsoas Från ryggraden och bäckenet till lårbenet Böjer höften m.quadriceps femoris Från bäckenet och proximala lårbenet till skenbenet Lårets framsida Sträcker knäleden m. biceps femoris Från sittbenet till underbenet Lårets baksida Böjer knäleden Ingår i hamstringsmuskeln 20
m. triceps surae Från underbensbenen och distala lårbenet till hälbenet Fäster på hälbenet via achillessenan = hälsenan Tårna mot golvet Extensorer = sträckare Flexorer = böjare 21