Barn- och ungdomsnämnden, samhällsuppdraget Mål och budget 2015 och investeringsplan

Barn- och ungdomsnämnden, samhällsuppdraget Mål och budget 2015 och investeringsplan 2016-2018 Förvaltningsekonom, Lars Tosteberg Rapportnr: Dnr Bun 2014/119 Maj 2014

2014-05-23, rev 2014-06-11 1 (64) Innehåll 1. BAKGRUND... 4 2. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 2.1. Bokslut 2013... 5 2.2. Budget 2014... 5 2.3. Budgetramar 2015... 5 2.3.1. Regeringens vårproposition... 6 2.4. Statsbidrag... 6 2.4.1. Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa... 6 2.4.2. Statsbidrag för kvalitetssäkrade åtgärder inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem... 6 2.4.3. Statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd... 7 2.4.4. Övriga generella statsbidrag år 2015... 7 3. BUDGET 2015... 8 3.1. Barn- och ungdomsnämnd... 8 3.1.1. Konsekvenser av besparingar... 8 3.1.2. Anslag för oförutsedda kostnader... 8 3.2. Kansli... 9 3.2.1. Konsekvenser av besparingar... 10 3.3. Förskola och pedagogisk omsorg... 11 3.3.1. Beskrivning av området... 11 3.3.2. Områdets förutsättningar och peng 2015... 11 3.3.3. Konsekvenser av besparingar... 12 3.4. Fritidshem och fritidsklubb... 13 3.4.1. Beskrivning av området... 13 3.4.2. Områdets förutsättningar och peng 2015... 13 3.4.3. Konsekvenser av besparingar... 13 3.4.4. Priser fritidsklubb... 13 3.5. Utbildning... 14 3.5.1. Beskrivning av området... 14 3.5.2. Områdets förutsättningar och peng 2015... 14 3.5.3. Konsekvenser av besparingar... 15 4. VERKSAMHETSPLAN... 16 4.1. Uppdraget/Ansvarsområde... 16 4.2. Inriktningsmål och Effektmål... 16 4.2.1. Förskola och pedagogisk omsorg... 17 4.2.2. Fritidshem och fritidsklubb... 18 4.2.3. Utbildning... 18 4.3. Åtaganden... 20 4.3.1. Förskola och pedagogisk omsorg... 20 4.3.2. Fritidshem, pedagogisk omsorg och fritidsklubb för elever 6-12 år.. 21 4.3.3. Förskoleklass, grundskola och grundsärskola... 22 4.4. Ekonomistyrregler... 22 4.4.1. Utbetalning av peng... 22 4.4.2. Hantering av startkostnader... 23 4.4.3. Lokalkostnadskompensation enskilda utförare... 24 4.5. Nyckeltal... 24

2014-05-23, rev 2014-06-11 2 (64) 4.5.1. Vad kostar verksamheten i din kommun... 24 4.5.2. Effektivitetsnyckeltal i förskola och skola... 25 4.6. Peng och volymer 2015... 25 4.6.1. Volymer... 25 4.6.2. Förskola och pedagogisk omsorg... 25 4.6.3. Fritidshem och fritidsklubb... 26 4.6.4. Förskoleklass... 27 4.6.5. Grundskola... 27 4.6.6. Grundsärskola... 28 4.6.7. Lokalpeng... 29 4.7. Miljömål... 29 4.8. Riskanalys och internkontrollplan... 29 4.8.1. Kapacitet och lokalkostnader... 30 4.8.2. Långsiktig personalförsörjning... 30 4.8.3. Barns och elevers lärande och utveckling... 31 4.9. Plan för uppföljning och utvärdering... 31 5. AKTUELLA STYRDOKUMENT... 33 5.1. Styrdokument fastställda av barn- och ungdomsnämnden... 33 6. SAMMANSTÄLLNING I EKONOMISKA TERMER AV NÄMNDENS FÖRSLAG FÖR 2014 OCH 2015... 34 6.1. Budgetram 2014 (tkr)... 34 6.2. Budgetram 2015 (tkr)... 34 7. KONKURRENSPLAN... 35 7.1.1. Prövning av verksamheter - kansliet... 35 7.1.2. Prövning av verksamheter förskola/pedagogisk omsorg... 35 7.1.3. Prövning av verksamheter - Förskoleklass, grundskola, fritidshem och fritidsklubb... 36 7.1.4. Prövning av verksamheter - grundsärskolan... 36 8. TAXOR OCH AVGIFTER... 37 9. ÄSKANDEN OM MEDEL FÖR VOLYMFÖRÄNDRINGAR... 38 9.1. Expansionskostnader för lokal... 38 9.2. Startkostnader för nyetablerade enheter... 38 9.2.1. Startkostnad för lokaler... 38 9.2.2. Startkostnad personal... 39 9.3. Volymer med anledning av befolkningsprognosen... 39 9.4. Ökade volymer av lokaler 2015.... 39 10. INVESTERINGSBUDGET... 40 10.1. Investeringsäskanden 2015 - Samhällsuppdraget... 40 10.1.1. Objektbeskrivning... 40 10.1.2. Investeringsäskande 2015 per objekt (tkr), nya objekt... 41 10.1.3. Investeringsäskande 2015 per objekt (tkr), beslutat i plan för budget 2014 46 10.2. Investeringsplan 2016-2018 Samhällsuppdraget... 52 10.2.1. Objektbeskrivning... 52 10.2.2. Investeringsplan 2016 per objekt (tkr)... 53 10.2.3. Investeringsplan 2017 per objekt (tkr)... 58

2014-05-23, rev 2014-06-11 3 (64) 10.2.4. Investeringsplan 2018 per objekt (tkr)... 61

2014-05-23, rev 2014-06-11 4 (64) 1. BAKGRUND Den 4 november 2013 fastställde kommunfullmäktige resultat- och balansbudget för 2014 samt ekonomisk plan för åren 2015-2017. Detta beslut utgör ett viktigt underlag för beslut i kommunstyrelsen om preliminära budgetramar för 2015. Kommunstyrelsen beslutade den 25 november 2013 om riktlinjer och tidsplan för budgetprocessen för år 2015. Kommunstyrelsens beslut om preliminära nämndvisa ramar innebär en generell uppräkning av nämndernas ramar med en procent och ytterligare en procent för pengstyrd verksamhet. Senast den 13 juni 2014 ska nämnderna lämna in sina förslag till mål och budget för 2015 till kommunstyrelsen. Den fortsatta hanteringen kommer att ske i en sammanhållen budgetprocess där beslut om nämndernas Mål och budget (innehållande internkontroll-, konkurrens- och investeringsplan samt planer för uppföljning och utvärdering av mål och inkomna synpunkter och klagomål) för 2015, resultat- och balansbudget för 2015, ekonomistyrregler 2015, skattesats för 2015 samt ekonomisk flerårsplan för åren 2016-2018 fattas vid samma tillfälle. För kommunstyrelsen 2014-11-24 och av fullmäktige 2014-12-15. Barn- och ungdomsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av skolväsendet som utgörs av förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för förskola, familjedaghem, fritidshem och fritidsklubb.

2014-05-23, rev 2014-06-11 5 (64) 2. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1. Bokslut 2013 Barn- och ungdomsnämnden redovisade i bokslut 2013 ett överskott för samhällsuppdraget om 9 188 tkr. I hanteringen av 2013 års resultat hanterades för första gången startkostnader för nystartade för- och grundskolor samt expansionskostnader för lokaler som blev dyrare än beräknat bortom nämndens kontroll. Efter hanteringen av 2013 års resultat uppgår nämndens eget kapital för samhällsuppdraget till 9 349 tkr. 2.2. Budget 2014 2014 års budget för samhällsuppdraget omsluter 1 414 121 tkr. Verksamhetens intäkter uppgår till 110 799 tkr. Återstoden, 1 303 322 tkr utgör den skattefinansierade delen av nämndens budget och redovisas i form av kommunbidrag. Det har gjorts en teknisk justering för 2014 gällande kundtjänst och för barn- och ungdomsnämndens del blir det 2,5 mnkr. I hanteringen av 2014 års resultat kommer startkostnader för nystartade för- och grundskolor samt expansionskostnader för lokaler som blev dyrare än beräknat att hanteras på samma sätt som för 2013. I budget 2015 kommer en modell för hantering av start- och expantionskostnader att föreslås som är hållbara över tid. 2.3. Budgetramar 2015 Kommunstyrelsen har fastställt preliminära driftbudgetramar för nämnderna. Beslutet innebär att 2015 års budgetram räknas upp med en procent och ytterligare en procent för pengstyrd verksamhet. En teknisk justering sker inom nämndens budgetram då 8 mnkr flyttas från programområdet Fritidshem och fritidsklubb till programområdet Förskola och pedagogisk omsorg. Av kommunstyrelsens beslut framgår att de preliminära ramarna ställer krav på fortsatt effektiviserings- och omprövningsarbete. Ramarna bygger på planerad produktion för år 2014 vilket redovisas i kapitel 4. Beslut om justeringar av planerad produktion för år 2015 fattas av kommunfullmäktige i december 2014. I samband med dessa beslut kommer ramarna att justeras. Barn och ungdomsnämndens preliminära nettokostnadsram för år 2015 uppgår till 1 330 202 tkr. I budget 2015 kommer en modell för hantering av start- och expansionskostnader att föreslås som är hållbara över tid. Modellen presenteras i kapitel 9. Förslaget till system och rutiner är ett uppdrag från kommunstyrelsen (Kst 2014/74).

2014-05-23, rev 2014-06-11 6 (64) Nämnden planerar inte att disponera eget kapital under året. 2.3.1. Regeringens vårproposition I regeringens ekonomiska vårproposition som kom i april 2014 finns det förslag som kommer att konkretiseras i höstens budgetproposition som, om de blir verklighet, kommer att påverka budgetramarna för 2015. I förslagen som innebär permanenta nivåhöjningar på ca 3,7 mdr (vara 15-20 mnkr kan tillfalla Järfälla) kommer en del att bli verklighet 2015 och andra delar att bli verklighet senare. I förslaget finns både generella statsbidrag och riktade statsbidrag som kommunen måste ansöka om hos Skolverket. Den största reformen med mindre klasser i lågstadiet beräknas gå i gång hösten 2015 medan satsningen på en 10 årig grundskolan beräknas gå i gång först 2017. Mer information kommer i höstens budgetproposition som kommer innan beslutet om Mål och budget 2015 i kommunfullmäktige. I förslaget till budget 2015 är 15 mnkr av statsbidraget inräknat i pengen för förskoleklass och årskurs 1-5. 3,6 mnkr av det ökade statsbidraget är inräknat i pengen för årskurs 6-9. Detta statsbidrag innehåller ökade resurser för sommarskola och läxhjälp. Om det blir några förändringar i riksdagens beslut angående statsbidragen måste elevpengen och en del övriga kostnader räknas om. 2.4. Statsbidrag Statsbidragens andel av de totala intäkterna sjunker med cirka en tiondels procent per år. De nominella beloppen för statsbidragen har legat stilla fram till år 2013 medan kommunbidraget ökar. År 2014 sänktes statsbidragen med 3 611 tkr. År 2013 var statsbidragens andel av de totala intäkterna 2,6 procent jämfört med 2,8 procent år 2012 och 2,9 procent 2011. 2.4.1. Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa Kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem erhåller årligen ett statsbidrag som kompensation för beräknat inkomstbortfall. För år 2015 budgeteras ett bidrag om 26 600 tkr vilket ungefär motsvarar 2014 års bidrag. År 2013 var statsbidraget 29 770 tkr vilket är 3 122 tkr högre än 2014. 2.4.2. Statsbidrag för kvalitetssäkrade åtgärder inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Kommuner som tillämpar maxtaxa erhåller även, efter ansökan, ett statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder inom förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem. För åren 2015 budgeteras 4 200 tkr vilket ungefär motsvarar 2014 års bidrag. Bidraget utbetalas till enheterna enligt uppgjord plan. År 2013 var statsbidraget 4 700 tkr vilket är 489 tkr högre än 2014.

2014-05-23, rev 2014-06-11 7 (64) 2.4.3. Statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd Syftet med statsbidraget för s.k. papperslösa barn är att kommunerna som inom sitt område har barn som vistas i landet utan tillstånd och har kostnader för barnets utbildning ska kunna ansöka om ersättning för sina kostnader. För åren 2015 budgeteras 100 tkr. Statsbidraget betalades ut första gången hösten 2013. 2.4.4. Övriga generella statsbidrag år 2015 I det generella statsbidraget till Järfälla kommun ingår det sedan tidigare fem olika satsningar som redan idag är riktade till barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde. Dessa redovisas i tabellen nedan. Beloppen anges i kr per invånare och i beräkningen av beloppen har det antagits att kommunen har 70 000 invånare. Statsbidrag Kr/invånare Totalt (tkr) Fler nationella prov* 4 280 Lärarlegitimation* 26 1 820 Nya skollagen* 7 490 Införande av betyg från årskurs 6* 12 840 Ökad undervisningstid i matematik** 51 3 570 * Dessa statsbidrag ingår i pengen för 2014 men har inte hanterats på samma sätt som statsbidraget för ökad undervisningstid i matematik. ** Statsbidraget för ökad undervisningstid i matematik ligger från 2014 i pengen för årskurs 1-5 utöver ordinarie uppräkning på 2 %.

2014-05-23, rev 2014-06-11 8 (64) 3. BUDGET 2015 3.1. Barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsnämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Förutom arvoden och sociala avgifter till ledamöter och ersättare belastas nämndens budget med del av kostnader för förvaltningens sekretariat. Till detta kommer administrativa kostnader knutna till nämndens och arbetsutskottets sammanträden. Vartannat år har nämnden en budgetkonferens och nästa konferens är planerad till våren 2015. tkr Budget 2015 Budget 2014 Intäkter Kommunbidrag 1 191 1 044 Övriga interna intäkter 0 0 Externa intäkter 0 0 Summa intäkter 1 191 1 044 Kostnader Personalkostnad 1 016 989 Lokalkostnader 0 0 Övriga kostnader 175 55 Summa kostnader 1 191 1 044 Resultat 0 0 3.1.1. Konsekvenser av besparingar Den allra största delen av nämndens kostnader utgörs av personalkostnader. Övriga kostnader består av kostnader för Ipads, budgetkonferans och administrativa kostnader. Den mest sannolika effekten av en ramminskning är att antalet nämndsammanträden minskas ned från fem till sex. Arvoden till presidiet och nämndens ledamöter fastställs av kommunfullmäktige. 3.1.2. Anslag för oförutsedda kostnader Oförutsedda kostnader Budget 2015 Budget 2014 Intäkter Kommunbidrag 1 100 1 053 Kostnader 1 100 1 053 Resultat 0 0 Anslaget för oförutsedda kostnader är i stort sett oförändrat jämfört med 2014.

2014-05-23, rev 2014-06-11 9 (64) 3.2. Kansli Kansliets uppgift är i första hand att arbeta med prognoser och planering, budget, beställningar och avtal, kundval samt uppföljning och utvärdering. Kansliet ansvarar för långsiktiga systemfrågor för att hantera t ex kapacitets- och kvalitetsfrågor. Kansliets medarbetare medverkar också i ett stort antal kommunövergripande samarbets- och utvecklingsprojekt och är representerat i kommunens ledningsgrupp. Kansliet har 23 medarbetare. Årslönekostnaden motsvarar cirka 20 årsarbetare. I 2015 års budget finns ett anslag om 1,0 mnkr avsett för forskning och utveckling. Genom pensionsavgångar under de senaste åren, har många nya medarbetare rekryterats. Vid nyrekryteringar betonas kansliets kompetensbredd, akademisk utbildning och en inriktning på ett projektinriktat arbetssätt. Sammantaget kan kansliets förmåga att hantera sitt ansvar bedömas som mycket god. Kansliets medarbetare representerar nämnd och förvaltning i en mängd sammanhang inom och utanför kommunen. I samarbete med andra aktörer ska nämndens mål alltid fungera som ledning för kansliets synsätt och arbete. tkr Budget 2015 Budget 2014 Intäkter Kommunbidrag 15 994 15 597 Övriga interna intäkter 810 805 Externa intäkter 650 650 Summa intäkter 17 454 17 052 Kostnader Personalkostnad 12 009 11 659 Lokalkostnader 850 845 Övriga kostnader 4 595 4 548 Summa kostnader 17 454 17 052 Resultat 0 0 Ramminskningen 2014, med anledning av förändrad betalningsmetod för kundtjänsten, var på 2 492 tkr. I denna ramminskning ingick abonnemangskostnader för kommunens egenregiverksamhet, För- och grundskolor (FoG), på 805 tkr. Denna summa, som beräknas bli 810 tkr år 2015, återfinns i övriga interna intäkter då samhällsuppdraget kommer att ta debitera FoG för dessa abonnemangskostnader.

2014-05-23, rev 2014-06-11 10 (64) 3.2.1. Konsekvenser av besparingar Den allra största delen av kansliets kostnader utgörs av personalkostnader. Övriga kostnader består av kostnader för IT, Forskning & utveckling och administrativa kostnader. Den mest sannolika effekten av en ramminskning är att kostnaderna för personal måste minska.

2014-05-23, rev 2014-06-11 11 (64) 3.3. Förskola och pedagogisk omsorg 3.3.1. Beskrivning av området Ansvarsområdet omfattar förskolor och pedagogisk omsorg i form av familjedaghem för barn 1-5 år samt öppen förskola. Det finns totalt 54 förskolor, 35 av dem i kommunal regi. Dessutom finns pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, två av familjedaghemmen drivs i enskild regi. Förskolan är väl utbyggd och erbjuder flera former av pedagogik, som till exempel Reggio Emiliainspirerad verksamhet, Waldorf och Montessori. 69 procent av barnen är inskrivna i förskolor eller familjedaghem som drivs i kommunal regi och 31 procent i enskild regi. Totalt är cirka 4 200 barn inskrivna i förskolan och cirka 85 barn i pedagogisk omsorg, i form av familjedaghem. De fristående förskolorna drivs som aktiebolag, personakooperativ eller föräldrakooperativ. Förskolans förutsättningar styrs av befolkningsutveckling och nyttjandegrad (andelen barn i åldern 1-5 år som har plats i förskola eller pedagogisk omsorg. Nyttjandegraden var under 2013 i genomsnitt 89,6 procent. Förskolans verksamhet styrs av läroplanen och är en del i hela utbildningskedjan. Förskolan har därmed ett eget kapitel i skollagen. För pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande. Alla tre- till femåringar har rätt till allmän förskola. Den omfattar 525 timmar per år eller 15 timmar per vecka från höstterminen det år de fyller tre år. För hemmavarande barn finns öppna förskolor där barnen kan delta i en pedagogisk verksamhet tillsammans med föräldrar eller annan vuxen. Det finns öppna förskolor i kommunens tre av fyra kommundelar, Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll. Öppna förskolan i Jakobsberg har ett utökat åtagande vilket innebär att verksamheten vissa tider även är öppen för barn som är inskrivna i någon verksamhet, förskola alternativt pedagogisk omsorg. För barn som av medicinska och/eller fysiska funktionshinder är i behov av särskilt stöd kan extra medel beviljas, tilläggsbelopp. De flesta av dessa barn finns inom ordinarie verksamhet. Några av dem som är i omfattande behov av stöd har sin placering i någon av kommunens specialavdelningar, Ugglan som är en språkpedagogisk avdelning på Vattmyra förskola, Pråmen som är en avdelning på Fastebol förskola för barn med flerfunktionsnedsättningar och Gullvivan som är en allergiavdelning. Barn till föräldralediga har möjlighet till förskola 30 timmar per vecka och samma gäller för barn till arbetssökande. 3.3.2. Områdets förutsättningar och peng 2015 Pengen för plats i förskolan räknas upp med 3,6 procent. Barn- och ungdomsnämndens budgetram har räknats upp med 2 % till 2015. Dessutom har det internt inom nämnden gjorts en teknisk justering av ramen där det har flyttats 8 mnkr från ramen från programområdet Fritidshem och fritidsklubb till programområdet Förskola och

2014-05-23, rev 2014-06-11 12 (64) familjedaghem. Utöver det så har programområdet Förskola och familjedaghem fått sänkta statsbidrag för maxtaxa på 2,2 mnkr, minskningen av statsbidraget fördelas med häften vardera på programområdena förskola/familjedaghem och utbildning. Detta ger totalt en positiv nettoeffekt på 6,8 mnkr. Pengen för plats i familjedaghem räknas upp med 2 %. Anslagen till modersmål, talpedagog och psykologresurs räknas upp med 4 %. Anslaget som under 2014 gäller en specialpedagog gäller två specialpedagoger och anslaget räknas dessutom upp med 4 %. tkr Budget 2015 Budget 2014 Intäkter Kommunbidrag 443 591 425 874 Övriga interna intäkter 0 0 Externa intäkter 67 291 67 600 Summa intäkter 510 882 493 474 Kostnader Barnpeng 404 229 391 748 Lokalkostnader 62 442 59 460 Övriga kostnader* 44 212 42 226 Summa kostnader 510 882 493 474 Resultat 0 0 * Övriga kostnader är preciserade på sid 26. 3.3.3. Konsekvenser av besparingar Det har gjorts intern en teknisk justering av ramen inom nämnden där det har flyttats 8 mnkr från ramen från programområdet Fritidshem och fritidsklubb till programområdet Förskola och familjedaghem. Detta är en omprioritering till förmån för förskolan. Om kostnaderna överstiger ökningen av barnpengen måste enheterna effektivisera för att få en ekonomi i balans.

2014-05-23, rev 2014-06-11 13 (64) 3.4. Fritidshem och fritidsklubb 3.4.1. Beskrivning av området Fritidshem för elever i förskoleklass och årskurs 1-3 finns i 18 kommunala skolor och i två fristående skolor. Ett fåtal barn har plats i familjedaghem. Fritidsklubbar med öppen verksamhet för elever i årskurs 4, 5 och/eller 6 finns i 18 kommunala skolor och i två fristående skolor. 3.4.2. Områdets förutsättningar och peng 2015 Pengen för fritidshemmen i årskurs F-3 minskar med 4,2 % för heltidsplatser och ligger kvar på samma nivå som 2014 för deltidsplatser. Det har gjorts intern en teknisk justering av ramen inom nämnden där det har flyttats 8 mnkr från ramen från programområdet Fritidshem och fritidsklubb till programområdet Förskola och familjedaghem. tkr Budget 2015 Budget 2014 Intäkter Kommunbidrag 136 620 141 612 Övriga interna intäkter 0 0 Externa intäkter 34 280 33 950 Summa intäkter 170 900 175 562 Kostnader Peng 127 721 132 942 Lokalkostnader 13 260 13 000 Övriga kostnader* 29 920 29 620 Summa kostnader 170 901 175 562 Resultat 0 0 * Övriga kostnader är preciserade på sid 27. 3.4.3. Konsekvenser av besparingar Det har gjorts intern en teknisk justering av ramen inom nämnden där det har flyttats 8 mnkr från ramen från programområdet Fritidshem och fritidsklubb till programområdet Förskola och familjedaghem. Detta är en omprioritering till förmån för förskolan. Konsekvenserna för fritidshemmen kan till exempel bli minskad personaltäthet. 3.4.4. Priser fritidsklubb Avgiften på 600 kronor per termin till fritidsklubb är densamma 2015 som för 2014.

2014-05-23, rev 2014-06-11 14 (64) 3.5. Utbildning 3.5.1. Beskrivning av området Ansvarsområdet omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 och grundsärskola årskurs 1-9 för åldersgruppen 6-16 år. Förskoleklass finns i 18 kommunala skolor och i två fristående skolor. Förskoleklass är inte obligatorisk men nästan alla barn går i förskoleklass. 93 procent av förskoleklassbarnen går i kommunala skolor, 6 procent går i fristående skolor i kommunen och några få barn går i skola i annan kommun eller går kvar i förskolan. Alla skolpliktiga barn och ungdomar går i grundskola eller grundsärskola. Undervisningen av grundskoleelever sker i 22 kommunala skolor och i tre fristående skolor. 83 procent av eleverna går i kommunala skolor och 11 procent går i fristående skolor i kommunen. Drygt två procent går i andra kommuners skolor och drygt tre procent i fristående skolor utanför kommunen. Två kommunala skolor har klasser med grundsärskoleelever, Sandvikskolan och Kolarängskolan. Samundervisningsklasser med både grundsärskole- och grundskoleelever finns i Olovslundskolan och Björkebyskolan. Kommunens förberedelseklasser för barn som nyligen flyttat till Sverige och inte har svenska som modersmål finns i Aspnässkolan, Berghemskolan, Källtorpskolan, Tallbohovskolan och Ulvsättraskolan. På Sandvikskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever med autismspektrumtillstånd. I gruppen finns förskoleklassbarn och elever i årskurs 1-3. På Källtorpskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever i årskurs 6-9 med autismspektrumtillstånd. 3.5.2. Områdets förutsättningar och peng 2015 Programområdet Förskola och familjedaghem fått sänkta statsbidrag för maxtaxa på 2,2 mnkr, minskningen av statsbidraget fördelas med häften vardera på programområdena förskola/familjedaghem och utbildning. Pengen för förskoleklass räknas upp med 7,3 %, pengen för årskurs 1-5 räknas upp med 7,3 % och pengen för årskurs 6-9 räknas upp med 3,9 procent år 2015. Ramuppräkningen är i grunden 2 %. I regeringens vårproposition tillkommer resurser från staten för förskoleklass och årskurs 1-5 i form av en lågstadiesatsning för mindre klasser. Summan är 2 mdr för hela landet år 2015 och ca 15 mnkr av dessa beräknas tillfalla Järfälla. Om lågstadiesatsningen inte blir av eller förändras i riksdagens beslut hösten 2014 måste pengen räknas om. I regeringens vårproposition tillkommer också resurser från i form av läxhjälp och lovskola. Summan är 0,5 mdr för hela landet år 2015 och ca 3,6 mnkr av dessa beräknas tillfalla Järfälla. De ökade resurserna har lagts i pengen för årskurs 6-9 som beräknas öka med 3,9 % år 2015

2014-05-23, rev 2014-06-11 15 (64) Grundsärskolepengen får en total uppräkning 2015 på 2 procent med en högre uppräkning för nivå 1 och 2 på 3,5 % och en mindre uppräkning för nivå 3 och 4 på 1 %. Anslagen till modersmål, Järfälla stöd och behandling och skoldatatek räknas upp med 3 %. Anslagen gällande barn i behov av särskilt stöd räknas upp med totalt 8 %. Även KomTek (som BUN finansierar tillsammans med UBN) har fått en utökning av anslaget för att kunna utöka verksamheten med en halv tjänst. tkr Budget 2015 Budget 2014 Intäkter Kommunbidrag 731 705 718 142 Övriga interna intäkter 0 0 Externa intäkter 26 485 7 794 Summa intäkter 758 190 725 936 Kostnader Peng 474 208 452 073 Lokalkostnader 105 219 103 156 Övriga kostnader* 178 762 171 463 Summa kostnader 758 190 725 936 Resultat 0 0 * Övriga kostnader är preciserade på sid 27-29. 3.5.3. Konsekvenser av besparingar Om statsbidragen uteblir eller förändras i riksdagens beslut hösten 2014 måste pengen och vissa övriga kostnader räknas om. Penguppräkningen utan statsbidrag, som finns med vårpropositionen, är på 2 procent. Om penguppräkningen skulle bli 2 % kommer verksamheten att tvingas till effektiviseringar.

2014-05-23, rev 2014-06-11 16 (64) 4. VERKSAMHETSPLAN 4.1. Uppdraget/Ansvarsområde Barn- och ungdomsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom de delar av skolväsendet som utgörs av förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Nämnden ansvarar också för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och fritidsklubb. Nämnden har det dubbla uppdraget att både ansvara för att alla barn inom Järfällas geografiska område har till gång till de verksamheter som finns inom skolväsendet för åldersgruppen 0-16 år, och att vara styrelse för egenregiverksamheten inom Förskolor & grundskolor, FoG. 4.2. Inriktningsmål och Effektmål Förskolors och skolors verksamhet styrs av flera statliga styrdokument såsom skollag, läroplan för respektive verksamhet samt kursplaner för skolans olika ämnen. Överstatliga styrdokument, bl. a FN:s barnkonvention, har också stor betydelse. Kommunens mål för verksamheterna kompletterar och fördjupar de nationella målen. Verksamheterna vilar på demokratins grund. Alla delar av verksamheten, från förskolan till och med grundskolans slut, ingår i en sammanhållen grundläggande utbildning för barn och unga som rör kunskapsutveckling, förmedling och förankring av samhällets grundläggande värden och de ungas personliga och sociala utveckling. Järfälla ska enligt den av kommunfullmäktige antagna visionen år 2015 ha en skola på en ledande nationell nivå. Under en följd av år har resultaten också förbättrats väsentligt, och Järfällas relativa position bland landets kommuner stärkts. För att nå ännu högre vilket är fullt möjligt - krävs en fortsatt förbättring av de faktiska studieresultaten, kostnadseffektivitet, och ett klimat av pedagogisk utveckling och innovation. Att vara ledande på nationell nivå innebär alltså inte bara att ha studieresultat i paritet med andra goda skolkommuner, utan att utveckla arbets- och organisationsformer som i sig skapar förutsättningar för ytterligare resultatförbättring och innovation. För att kunna möta dessa ambitioner, har nämnden under budgetperioden 2012-2014 utvecklat styrningen av verksamheten en utveckling som kommer att fortsätta under 2015-2016. Nämndens mål kommer under perioden att fortsätta ansluta nära till de kommungemensamma portal- och inriktningsmålen. Mål uttrycks i budgetdokumentet för samhällsuppdraget. För den kommunala egenregiverksamheten, där nämnden som nämnts agerar som styrelse, kan specifika mål för verksamheterna formuleras i samband med kommande budgetarbete för Förskolor & grundskolor, FoG. Fristående verksamheter erbjuds alltid att på frivillig basis delta i utvecklingsarbete. Långsiktiga strategiska handlingsplaner för nämndens och förvaltningens arbete samlas till en grupp dokument som förtydligar arbetet med mål, uppföljning, planering och arbetssätt. Till de långsiktiga handlingsplanerna hör Kvalitetssystematik för utveckling, Program för resultatförbättring, Strategi och handlingsplan för förvaltningens arbete med forsknings- och utvecklingsfrågor, och för internationellt arbete, Ka-

2014-05-23, rev 2014-06-11 17 (64) pacitetsplan och Plan för långsiktig personalförsörjning. Samtliga dessa dokument revideras årligen för att ständigt vara aktuella. Till Kapacitetsplanen fogas en investeringsplanering för att möta behovet av nya platser i förskolan och grundskolan. Planeringen sträcker sig för närvarande till 2021, och blir alltmer omfattande i korrespondens med kommunens allt snabbare expansion. De verksamhetsmål som redovisas nedan, anger önskvärda förändringar under de kommande åren både i anslutning till nämndens egen höga ambitionsnivå och målen i den nya skollagen och läroplanen för grundskola. 4.2.1. Förskola och pedagogisk omsorg Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål Andelen barn som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Redovisningsform Kvalitetsundersökning Uppföljning/mätmetod Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Andelen pojkar och flickor som ges Delårsbokslut Kvalitetsundersökning samma förutsättningar ska öka varje och verksamhetsberättelsen år. Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns förskola ska öka varje år. Kvalitetsundersökning Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt och verksam- Delårsbokslut Kvalitetsundersökning ska öka varje år. hetsberättelsen

2014-05-23, rev 2014-06-11 18 (64) Inriktningsmål hållbar utveckling Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål Andelen barn som känner sig trygga ska öka varje år Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Kvalitetsundersökning Uppföljning/mätmetod 4.2.2. Fritidshem och fritidsklubb Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Andelen elever som kan rekommendera sitt fritidshem till en kompis ska och verksam- Delårsbokslut Kvalitetsundersökning öka varje år. hetsberättelsen Andelen föräldrar som är nöjda med verksamheten i fritidshemmet ska öka varje år. Kvalitetsundersökning Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen 4.2.3. Utbildning Inriktningsmål god välfärd Järfällaborna ska få ut bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande ständigt förbättrade resultat Effektmål Andelen elever som ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål ska öka varje år. Andelen elever i årskurs 9 som når högre betygssteg (A, B, C) ska öka varje år. Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 3 ska öka varje år. Kvalitetsundersökning Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Förvaltningsstatistik Förvaltningsstatistik Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen

2014-05-23, rev 2014-06-11 19 (64) Andelen elever som når målen i de ämnen där kunskapskrav finns i årskurs 6 ska öka varje år. Andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 ska öka varje år. Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka varje år. Förvaltningsstatistik Förvaltningsstatistik Förvaltningsstatistik Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Förvaltningsstatistik Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, Skola elever. Andelen pojkar och flickor som ges samma förutsättningar ska öka varje år, Skola föräldrar. Andelen elever som kan rekommendera sin skola till en kompis ska öka varje år. Andelen föräldrar som kan rekommendera sitt barns skola ska öka varje år. Redovisningsform Kvalitetsundersökning Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Kvalitetsundersökning Kvalitetsundersökning Kvalitetsundersökning hög brukarupplevd kvalitet avseende verksamhetens innehåll Effektmål Uppföljning/mätmetod Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen hög brukarupplevd kvalitet avseende personalens bemötande Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Andelen elever som anser att de blir Delårsbokslut och Kvalitetsundersökning väl bemötta av vuxna på skolan ska verksamhetsberättelsen öka varje år. Andelen föräldrar som anser att personalen bemöter barnen på ett bra sätt ska öka varje år. Kvalitetsundersökning Inriktningsmål hållbar utveckling Uppföljning/mätmetod Det sociala utanförskapet ska brytas. De som av olika anledningar hamnat utanför ska alltid erbjudas en väg in/tillbaka. Effektmål Redovisnings- Andelen elever som anser att de blir väl bemötta av andra elever på skolan ska öka varje år. Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Kvalitetsundersökning form Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen

2014-05-23, rev 2014-06-11 20 (64) Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Effektmål Andelen elever som känner sig trygga ska öka varje år. Andelen föräldrar som anser att barnen känner sig trygga i skolan ska öka varje år. Redovisningsform Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen Kvalitetsundersökning Kvalitetsundersökning Uppföljning/mätmetod Delårsbokslut och verksamhetsberättelsen 4.3. Åtaganden 4.3.1. Förskola och pedagogisk omsorg För barn mellan ett och fem år erbjuds plats i förskolor eller pedagogisk omsorg, i form av familjedaghem. Detta gäller under förutsättning att barnet är folkbokfört i Järfälla kommun och att båda föräldrarna arbetar eller studerar. Förskolan styrs av skollagen, Läroplanen för förskolan och Barn- och ungdomsnämndens mål. Läroplanen är också vägledande för verksamheten i pedagogisk omsorg. Vi åtar oss Ditt barn kan få plats i en förskola eller i pedagogisk omsorg när hon eller han har fyllt ett år. Senast fyra månader efter det att du anmält ditt intresse ska barnet få en plats i någon av våra förskolor eller pedagogisk omsorg. Förskolorna och den pedagogiska omsorgen har öppet elva timmar per dag. Tiderna anpassas så långt det är möjligt efter familjernas behov. Förskolorna och den pedagogiska omsorgen är öppna vardagar året om. Om förskolan eller den pedagogiska omsorgen behöver stänga, till exempel vid planeringsdagar eller semester, får barnen en tillfällig plats i en annan förskola eller pedagogisk omsorg. Barnen får näringsriktiga måltider. Barn som är i förskolan eller i pedagogiska omsorgen hela dagen får frukost, lunch och mellanmål. Du erbjuds utvecklingssamtal med personalen om ditt barn minst en gång per år. Ditt barn ska känna trygghet. Förskolan har en plan för arbetet mot kränkande behandling. Planen behandlar även situationer där barn känner sig kränkta av vuxna. Öppen förskola Alla barn under fem år som inte går i den vanliga förskolan eller i annan pedagogisk omsorg är välkomna till öppna förskolan. Där deltar barnen tillsammans med en för-

2014-05-23, rev 2014-06-11 21 (64) älder eller annan vuxen i den pedagogiska verksamheten. På öppna förskolan i Jakobsberg är även barn som redan är inskrivna i den vanliga förskolan eller i pedagogisk omsorg välkomna vissa tider. Vi åtar oss Öppen förskola finns i flera kommundelar i Järfälla. Öppen förskola är avgiftsfri. Den pedagogiska verksamheten leds av utbildad personal. 4.3.2. Fritidshem, pedagogisk omsorg och fritidsklubb för elever 6-12 år För elever i förskoleklass till årskurs 3 erbjuds fritidshem eller pedagogisk omsorg. Elever som går i grundsärskola, samundervisningsklasser eller i särskilda undervisningsgrupper kan gå i fritidshem till och med årskurs 6. Detta gäller under förutsättning att eleverna är folkbokförda i Järfälla och att föräldrarna arbetar eller studerar. För elever i årskurs 4-6 finns fritidsklubb. Om ditt barn inte gått i förskola eller pedagogisk omsorg måste du anmäla barnet. Vill du byta från pedagogisk omsorg till fritidshem gör du också en anmälan. För barn i fritidshem eller pedagogisk omsorg betalar du månadsavgift enligt maxtaxa. Är ditt barn anmält till fritidsklubbens verksamhet betalar du en avgift per termin. Fritidshem och fritidsklubbar styrs av skollagen och av Barn- och ungdomsnämndens mål. För fritidshem gäller också Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Vi åtar oss När ditt barn börjar skolan får det plats på fritidshemmet i den skola där hon eller han går. Fritidshemmet är öppet elva timmar per dag. Tiderna anpassas efter familjernas behov, så långt det är möjligt. Om du är föräldraledig har ditt barn rätt till fritidshem under skoldagar mellan kl 9 och kl 16 men inte under skollov och studiedagar. Familjen betalar reducerad taxa. Fritidshem och fritidsklubb är öppna vardagar året runt. Om fritidshemmet eller fritidsklubben behöver stänga, till exempel vid planeringsdagar och semester, erbjuds barnen en tillfällig plats i ett annat fritidshem/fritidsklubb. För ditt barn i årskurs 4-6 finns fritidsklubbar med öppen verksamhet. Barnet anmäls och familjen betalar en avgift per termin. Inga extra kostnader tillkommer för mellanmål och lunch.

2014-05-23, rev 2014-06-11 22 (64) Du och ditt barn har utvecklingssamtal, antingen på fritidshemmet eller tillsammans med en lärare i skolan. Ditt barn ska känna trygghet. Därför har fritidshemmet en plan för arbete mot kränkande behandling. Planen behandlar även situationer där barn och ungdomar känner sig kränkta av vuxna. 4.3.3. Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Järfälla erbjuder förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Grundskola för årskurs 1 till 9 finns i 21 kommunala och tre fristående skolor. Skolor för de yngre barnen har också förskoleklasser och fritidshem. Grundsärskola finns på fyra skolor. Skolorna styrs av Läroplan för det grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, skollag och Barn- och ungdomsnämndens mål. Vi åtar oss Ditt barn får en individuell utvecklingsplan som görs i samråd med barnet, dig och lärare. Om ditt barn är i behov av extra stöd görs ett åtgärdsprogram i samråd med dig. Där ska framgå vad som ska göras. Du och ditt barn har tillsammans med läraren utvecklingssamtal minst en gång varje termin. För förskoleklass gäller minst en gång per år. Då utvärderas och revideras utvecklingsplanen tillsammans med ditt barn och lärare. Ditt barn ska känna trygghet. Därför har skolan en plan för arbetet mot kränkande behandling. Planen behandlar även situationer där barn och ungdomar känner sig kränkta av vuxna. Om ditt barn inte når godkända resultat i svenska, engelska och matematik erbjuds lovskola från årskurs 7. Om ditt barn behöver mer tid att nå godkända resultat kan hon/han få extra skolår. 4.4. Ekonomistyrregler För att tydliggöra ansvar och befogenheter samt att få en smidig administrativ hantering fastställer kommunfullmäktige varje år regler för ekonomistyrning för styrelser och nämnder. Varje nämnd ska dessutom ta fram ekonomistyrregler för sina egna ansvarsområden. 4.4.1. Utbetalning av peng Barn- och ungdomsförvaltningen har under 2014 börjat att använda ett nytt system för utbetalning av peng till förskolor och skolor. Det nya utbetalningssystemet, kallat Betalning och beräkning, kopplar ihop verksamhetssystemet Procapita med ekono-

2014-05-23, rev 2014-06-11 23 (64) misystemet Raindance. Det nya utbetalningssystemet är ett modernt system som bland annat ökar kvalitén, förbättrar prognossäkerheten och minskar sårbarheten. Ekonomistyrreglerna 1-4 togs vid barn- och ungdomsnämndens sammanträde i december 2013. 1. Det förskott som idag finns hos fristående enheter kommer att återkrävas om enheten avvecklas eller blir uppköpt. 2. Utbetalning av barnpeng sker månadsvis och betalas ut enligt principen dag för dag. Förskolan/familjedaghemmet får betalt för det antal dagar innevarande månad som barnet är placerat där. Undantag görs för augusti månad där helt månadsbelopp betalas ut för förskole- och fritidshemsbarn placerade i augusti. 3. Utbetalning av fritidshemspeng och skolpeng till skola och grundsärskola sker månadsvis. Skolan får peng för de antal elever som är registrerade på enheten den 10:e innevarande månad. 4. Registering av barn/elever ska ske innan den 10:e varje månad för att peng ska betalas ut för barnet innevarande månad. För barn/elever som registreras efter den 10:e sker utbetalning av peng månaden efter. En slutlig peng görs alltid månaden efter då alla registeringar är gjorda för föregående månad. 4.4.2. Hantering av startkostnader Järfälla kommun kommer att växa med ca 30 000 invånare de närmaste 20-30 åren. Denna expansion kommer att föra med sig att nya förskolor och skolor kommer att tas i bruk nästan varje år. Varje nystartad enhet kommer att ha startkostnader vilket innebär att lokalkostnaderna den första tiden kommer överstiga lokalpengen och kostnaden för bemanningen större per barn/elev när organisationen är under uppbyggnad. För att nämnden ska få grepp om dessa startkostnader måste utföraren redovisa och specificera sina startkostnader per enhet varje år i december. 5. Startkostnader uppstår från och med 1 juli det år som en skola startar och från och med den månad som en förskola startar. Kostnader för tiden före driftstarten ska föras till byggprojektet. 6. Utföraren av en förskola eller skola som uppbär startkostnader måste redovisa och specificera dessa till förvaltningschefen senast i december varje år under startperioden. Ersättning för startkostnader kan endast ges till enhet som har kommit till på samhällsuppdragets initiativ. Olika enheter kan ha olika långa startsträckor. Nämnden måste fastställa hur länge det är rimligt att en enhet får ersättning för eventuella startkostnader. Exempelvis kan en ny 6-9 skola ha full beläggning när det fjärde driftåret inleds och borde då ha ekonomi för en acceptabel organisation som finansieras av elev- och lokalpeng samt övriga normala ersättningar som går ut till skolan. Nämndbeslut om verksamhetsstart ska innehålla en plan för tillväxt/intag till nya årskurser. 7. Den tid för hur länge startkostnader kan ges för en förskola eller skola fastställs av barn- och ungdomsnämnden.

2014-05-23, rev 2014-06-11 24 (64) 4.4.3. Lokalkostnadskompensation enskilda utförare Kommunens egen regi (För- och grundskolor) har fått ersättning för lokaler med faktisk lokalkostnad från och med 2014. Sedan tidigare har också tre privata utförare med mycket höga lokalkostnader ersättning på samma sätt. Från 1 juli 2015 kommer fristående enheter lokaliserade inom Järfälla kommun att få ersättning för lokaler på samma sätt alltså med ersättning för faktisk lokalkostnad. För enheter som har en stor andel elever från andra kommuner kommer de att ersättas med samma andel av lokalkostnaderna som andelen Järfällaelever motsvarar. Bakgrunden till förändringen är den höga andelen nybyggnation med mycket höga kapitalkostnader som Järfälla har och kommer att ha i växande utsträckning under många år framöver på grund av ökande befolkning. Nuvarande lokalpeng som räknas fram som ett genomsnitt av egna regins lokalkostnader ger för utförare med låga lokalkostnader en ersättning utöver deras faktiska kostnader för lokaler. Med tiden innebär ett vidhållande vid systemet med lokalpeng enligt genomsnittsprincipen att kommunens kostnader för lokaler ökar mer än nybyggnationen i sig föranleder i och med att ett antal utförare får större ersättning än de har kostnader. Dessutom får dessa enheter en över tid växande konkurrensfördel gentemot övriga utförare, i huvudsak egna regin, men även för närvarade ett par privata utförare som bara har ersättning för faktisk lokalkostnad. 8. Samtliga utförare som är lokaliserade inom Järfälla kommuns gränser ges lokalkostnadskompensation från och med 1 juli 2015. Fram till den 30 juni 2015 gäller lokalpeng. 9. Kommunala och fristående för- och grundskolor lokaliserade utanför Järfällas kommungräns kommer att få lokalpeng enligt tabellen på sidan 30. 4.5. Nyckeltal 4.5.1. Vad kostar verksamheten i din kommun I november varje år presenteras ett antal nyckeltal från SCB:s bok Vad kostar verksamheten i din kommun?. Dessa nyckeltal presenteras sedan också i verksamhetsberättelsen. De nyckeltal som vi använder är följande: Kostnad förskola, kr/inskrivet barn och år Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn och år Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn och år Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev och år Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev och år Nyckeltalen presenteras i en tidsserie 4-5 år tillbaka för att visa utvecklingen över tid. Jämförelse görs också med genomsnittet i Stockholms län samt med 5-6 kommuner som har liknade struktur som Järfälla. Ovanstående nyckeltal kan vid behov, (för grundskola och grundsärskola), brytas ned i undervisning, (personalkostnad), läromedel och utrustning, lokaler, måltider, skolskjuts och elevhälsa. Nyckeltalet för förskola kan brytas ned i personal- och lokalkostnader.

2014-05-23, rev 2014-06-11 25 (64) 4.5.2. Effektivitetsnyckeltal i förskola och skola Förskolan och skolan är komplicerade kunskapsorganisationer som utför en mängd aktiviteter som ska resultera i att barn och elever får en så bra kunskapsutveckling som möjligt. Detta ställer krav på effektivt resursutnyttjande och utveckling av kvalitén. För att veta om vi är effektiva och har en hög kvalitet så måste vi ta fram olika effektivitetsnyckeltal, både gällande ekonomi och kvalitet. Under våren 2014 har följande effektivitetsnyckel tagits fram. Nyckeltalen kommer att redovisas och följs upp i verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning. 1 Resursandel i lärandesituationer av lärarnas totala arbetstid (inkl. förtroendearbetstid) och hur stor andel av denna tid tillbringar läraren med elever i en undervisningssituation. Resursandel för förberedelse eller efterarbete av lektion av lärarnas totala arbetstid (inkl. förtroendearbetstid). Resursandel övriga arbetsuppgifter av lärarnas totala arbetstid (inkl. förtroendearbetstid). 4.6. Peng och volymer 2015 4.6.1. Volymer 2014* Förskola/pedagogisk omsorg 1-3 år 1 840 Förskola/pedagogisk omsorg 4-5 år 2 384 Fritidshem 6-9 år 3 566 Förskoleklass 921 Grundskola 7 716 Grundsärskola inklusive samundervisningsklass 110 *Volymer för 2015 läggs in efter den nya befolkningsprognosen för 2015 som görs efter nämndens beslut. 4.6.2. Förskola och pedagogisk omsorg Peng för förskola 1 5 år Kronor per 1-30 tim v 31-55 tim/v barn och år 2014 2015 2014 2015 1-3 år 86 500 90 300 108 300 113 000 4-5 år 67 800 70 800 86 300 90 100 1 Inom ramen för arbetet med projektet Avlastning för lärare, som beskrivs i Plan för långsiktig personalförsörjning, kommer en särskild utredning av lärarnas arbetstidsanvändning att göras, som underlag för bl. a effektivitetsnyckeltalen.

2014-05-23, rev 2014-06-11 26 (64) Peng för pedagogisk omsorg 1 5 år Kronor per 1-30 tim v 31-55 tim/v barn och år 2014 2015 2014 2015 1-3 år 95 000 97 900 113 100 116 500 4-5 år 76 000 78 300 91 900 94 700 Övriga kostnader barn 1-5 år tkr tkr 2014 2015 Kvalitetssäkrande åtgärder 3 400 3 100 Administrationsbidrag 3 940 4 130 Moms 8 200 8 720 Viktad peng 4 000 4 000 Barn i behov av särskilt stöd 13 260 14 430 Transporter 500 300 Psykologresurs 578 601 Modersmål 4 010 4 170 Öppen förskola 2 070 1 827 Kostkonsulenter 240 245 Talpedagog 642 667 Specialpedagog (2st) 606 1 260 Administration 780 700 Kundförluster 40 60 Summa 42 226 44 210 4.6.3. Fritidshem och fritidsklubb Peng för fritidshem 6-9 år Kronor per barn och år 2014 2015 Full närvarotid 38 200 36 600 Reducerad närvarotid, barn till föräldralediga 21 100 21 100 Tilläggsbelopp för fritidshem 6-12 Kronor per barn och år 2014 2015 Sandvikskolan (AST)* F-5 103 000 105 000 Grundsärskola/samundervisning nivå 1 31 800 32 400 Grundsärskola/samundervisning nivå 2 63 700 65 000 Grundsärskola/samundervisning nivå 3-4 118 000 120 000 * AST = Autism Spektrum Tillstånd

2014-05-23, rev 2014-06-11 27 (64) Övriga kostnader fritidshem/fritidsklubb 6-12 år tkr 2014 2015 Kvalitetssäkrande åtgärder 1 350 1 075 Administrationsbidrag 370 378 Administration 50 51 Barn i behov av särskilt stöd* 11 990 12 238 Moms 810 826 Kostkonsulenter 50 51 Anslag Fritidsklubb 15 000 15 300 Summa 29 620 29 920 4.6.4. Förskoleklass Peng för förskoleklass 2014 2015 Kronor per barn och år 42 500 45 800 Övriga kostnader för förskoleklass tkr 2014 2015 Administrationsbidrag 100 125 Moms 180 220 Barn i behov av särskilt stöd 4 000 2 565 Modersmål 1 040 1 061 Skolskjutsar 2 400 900 Summa 7 720 4 871 4.6.5. Grundskola Peng för grundskola Kronor per barn och år 2014 2015 Skolår 1-5 44 100 47 500 Skolår 6-9 56 100 58 300 Särskilda undervisningsgrupper, tilläggsbelopp Kronor per barn och år 2014 2015 Källtorpskolan 6-9 (AST)* 175 000 178 000 Sandvikskolan förskoleklass (AST)* 310 000 316 000 Sandvikskolan 1-5 (AST)* 310 000 316 000 Fjällenskolan 6-9 (AST)* 310 000 316 000 * AST = Autism Spektrum Tillstånd

2014-05-23, rev 2014-06-11 28 (64) Övriga kostnader för grundskola tkr tkr 2014 2015 Förberedelseklass 3 760 4 000 Barn i behov av särskilt stöd 39 887 43 067 Skolskjutsar 10 100 8 635 Viktat bidrag 62 900 62 900 Modersmål 11 390 11 729 Studiehandledning 4 400 4 490 Anslag till Järfälla barn och elevhälsa inkl specialpedagoger 11 000 11 330 Skoldatatek 736 809 Administrationsbidrag 2 500 2 800 Moms 5 500 5 600 Sommarhögskola 75 80 Lovskola 625 625 Kostkonsulenter 540 551 Administration 900 1 100 Ersättning till profilskolor 700 915 Simundervisning 107 109 Datortäthetsgaranti 6 000 6 000 Skolbio 135 135 Sjukhusskola 100 100 KomTek 1 924 2 187 Utvecklingsresurs 300 300 Summa 163 579 167 462 4.6.6. Grundsärskola Peng för grundsärskolans egenregiverksamhet Kronor per barn och år 2014 2015 Nivå 1 Samundervisningsklass F-5 166 200 173 800 Grundsärskola 1-5 166 200 173 800 Samundervisningsklass 6-10 183 300 191 600 Grundsärskola 6-10 183 300 191 600 Nivå 2 Träningsskola F-5 295 100 308 500 Träningsskola 6-10 318 700 333 200 Nivå 3 Autism F-5 382 000 389 700 Autism 6-10 405 000 413 200 Nivå 4 Flerfunktionsnedsättningar F-5 450 000 459 100 Flerfunktionsnedsättningar 6-10 473 000 482 500