PROGRAM FÖR BOSTADSBYGGANDE 2015 2019

PROGRAM FÖR BOSTADSBYGGANDE 2015 2019 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE NOVEMBER 2014

Omslagsbilden har tagits i sammanhang med stadsbyggnadspriset. Fotograf: Pernilla Sjöholm Byggherre: Småa

Bostadsbyggande i Sigtuna kommun Föreliggande program för bostadsbyggande är mandatperiodens första. Vi i den nya kommunledningen, bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet, har tre övergripande fokusområden för detta program under den kommande mandatperioden: Fortsatt hög takt i bostadsbyggandet. Sigtuna kommun är en av de kommuner i Stockholms län som bygger allra flest bostäder, inte minst hyresrätter. Det är viktigt för oss, dels för att vi ser rätten till bostad som en social rättighet, dels för att bostadsbristen i Storstockholm är tillväxthämmande för hela regionen. Våra höga ambitioner för tillväxt och fler bostäder kommer fortsätta under denna mandatperiod, inte minst när det gäller bostäder för unga. Enfamiljshus, bostadsrätter och hyresrätter har alla sin plats i ett välfungerande samhälle. Med målet att ha en tredjedel vardera av dessa upplåtelseformer skapas väl integrerade, mångsidiga samhällen. I praktiken innebär det att andelen bostadsrätter behöver öka i Sigtuna kommun. En hållbar stadsmiljö. Vi vill bygga en levande blandstad där värdefulla grönområden bevaras och människor har nära till gröna rekreations- och motionsområden. Vid byggande ska i första hand redan hårdgjorda ytor tas i anspråk. Vi ska sträva efter förtätning och stadsmässighet i bebyggelsen och hellre bygga på höjden än ta grönområden i anspråk. Våra bostadsområden ska också vara trevliga och trygga att bo i. Grönytor och planteringar ska underhållas väl. Nedskräpning och förstörelse måste kraftfullt motverkas. För att bidra till ökad trygghet på kvällar och nätter ska parkeringar, gångvägar och dess omgivningar ha bra belysning. Tryggheten och gemenskapen i kommundelarna ska också förbättras genom ett ökat bostadssocialt arbete, där såväl SigtunaHem som andra bostadsbolag involveras. Giftfria förskolor är en annan viktig prioritering för kommunledningen. Klimatsmart byggande. Energiförbrukningen i kommunens och Sigtunahems fastigheter ska minska. Därför ska arbetet med alternativa uppvärmningsformer och bättre energiteknik fortsätta. Möjligheten att arbeta ännu mer klimatsmart, ska alltid finnas med i planeringen av nybyggnation till exempel genom att utvinning av solenergi på hustaken kan möjliggöras. Vi ska ha höga ambitioner vad gäller energieffektivitet vid nybyggnation, systematiskt arbeta med miljöcertifiering samt uppmuntra byggandet av passivhus. Sigtuna kommun ska fortsätta växa, samtidigt som livskvalitet och hållbarhet värnas och utvecklas. Detta program är en viktig del av detta arbete för framtiden. Lars Bryntesson (S), kommunstyrelsens ordförande Pierre Cengiz-Edstrand (MP), kommunalråd Dan Rosenholm (FP), kommunalråd 1 (54)

Innehåll 1 Bostadspolitiska mål... 5 1.1 Allmänt... 5 1.2 Nybyggnationer av hyresrätter... 5 1.3 Bygg ekonomiskt och ekologiskt hållbart... 6 1.4 Ny- och ombyggnation för alla inte bara några... 6 1.5 Alla ska ha råd att bo bra... 7 1.6 Boendesegregationen måste brytas... 7 1.7 Nya bostäder som en del av centrumutvecklingen... 7 2 Allmänna förutsättningar... 8 2.1 Inledning... 8 2.1.1 Regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS 2010... 8 2.1.2 Delregional utvecklingsplan för Arlandakommunerna... 8 2.1.3 Fler attraktiva bostäder i attraktiva miljöer... 8 2.2 Ny lagstiftning för kommunernas bostadsförsörjningsansvar... 9 2.3 Översiktsplan 2014... 9 2.4 Befolkning och hushåll... 10 2.4.1 Befolkning... 10 2.4.2 Bostadsbestånd... 11 2.4.3 Förutsättningar för bostadsbyggande... 13 2.4.4 Hushåll... 14 2.4.5 Bostäder för unga... 14 2.4.6 Ensamkommande flyktingbarn... 15 2.5 AB Sigtunahem... 15 2.6 Arbetsmarknad och pendling... 16 3 Utbud av bostäder för äldre... 17 3.1 Befolkningsutveckling bland de äldre... 17 3.2 Kvarboende - möjlighet att bo kvar i sitt hem... 17 3.3 Nyproduktion och tillgänglighet... 18 3.4 Seniorboende... 18 3.5 Trygghetsboende... 19 3.6 Särskilt boende för äldre... 20 4 Bostäder för personer med funktionsnedsättning och inom socialpsykiatrin... 22 4.1 Allmänt... 22 4.2 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS... 22 4.2.1 Gruppboende/serviceboende... 22 4.3 Socialpsykiatri... 23 5 Bostadsbyggandets påverkan på förskola och skola... 24 5.1 Inledning... 24 5.2 Befolkningsutveckling... 24 5.3 Förskola... 24 5.4 Skola... 26 5.4.1 Årskurs F-6... 26 5.4.2 Årskurs 7-9... 27 6 Planerad nybyggnation... 28 6.1 Allmänt... 28 6.1.1 Upplåtelseformer... 28 6.1.2 Självbyggartomter... 29 6.1.3 Utveckling av stadsmiljön... 29 3 (54)

6.1.4 Byggstart för planerade projekt 2015-2019... 29 6.2 Märsta... 33 6.2.1 Bostadsprojekt i Märsta... 33 6.3 Sigtuna stad... 39 6.3.1 Bostadsprojekt i Sigtuna stad... 39 6.4 Rosersberg... 43 6.4.1 Bostadsprojekt i Rosersberg... 43 6.5 Landsbygd... 45 6.5.1 Bostadsprojekt på landsbygden... 45 7 Kommunfullmäktiges beslut att godkänna Program för bostadsbyggande 2015-2019... 48 4 (54)

1 Bostadspolitiska mål 1.1 Allmänt För Sigtuna kommun är en bra bostad en social rättighet. Boendet är en grundläggande del av välfärden. En bostadsrätt, ett hyreskontrakt eller en egen villa önskemålen för boendet skiljer sig åt. Med en mångfald upplåtelseformer och en blandad bebyggelse ska man kunna välja det boende som passar den egna situationen bäst. Bostaden och boendemiljön påverkar starkt våra möjligheter att leva ett gott, rikt och tryggt liv. En hög takt i bostadsbyggandet, blandade boendeformer och en stark allmännytta är viktiga instrument för att bryta segregationen på bostadsmarknaden. Med en aktiv bostadspolitik minskar klyftorna i boendet. Sigtuna kommun måste i planarbete, genom exploateringsavtal och med hjälp av Sigtunahem som beställare och utförare bli bättre på att pressa priserna på byggmateriel och bygga smartare, utan att göra avkall på miljö- och klimatmål eller estetiska värden. Fler billigt producerade bostäder ska ge unga vuxna möjlighet att flytta hemifrån och skaffa en egen bostad. Det är dags att villkoren för människors boende blir mer rättvisa. Sigtuna kommun menar att skattepolitiken ska medverka till att den sociala bostadspolitikens mål uppfylls. Det är dags att bygga nytt, att bygga för framtiden och att bygga i hela landet. Det är statens och kommunernas gemensamma uppgifter att ta ett samlat ansvar för bostadspolitiken och bostadsförsörjningen. Staten har bland annat ansvar för de ekonomiska villkoren, finansieringsvillkoren för bostäderna samt de lagar och regler som gäller för bostadsbyggandet. Kommunen har genom en genomtänkt boendeförsörjningsplan, en aktiv markpolitik och SigtunaHem ett direkt operativt ansvar för att förverkliga bostadspolitiken lokalt. Sigtuna kommun ligger i en region med tillväxt. Trycket på bostadsbyggande är stort och vår kommun har liksom andra kommuner ett ansvar för att möta efterfrågan på bostäder från dem som har eller får arbete i vår region. Den ökande efterfrågan på bostäder, de avskaffade investeringsstöden och räntebidragen påverkar aktörerna på bostadsmarknaden. Det gäller såväl byggföretag, kreditinstitut, bostadsförvaltare, kommuner som boende. Trots ökad takt i bostadsbyggandet de gångna åren så råder fortfarande bostadsbrist i Sigtuna kommun, liksom i hela Stockholmsregionen. För att kunna möta den stora efterfrågan på bostäder krävs det att Sigtuna kommun har en hög planberedskap för bostadsbyggandet. 1.2 Nybyggnationer av hyresrätter Små lägenheter för unga vuxna, ensamstående och äldre ska byggas i vår kommun. Sigtuna kommun ska vid sidan av byggnation av bostadsrätter och villor, verka för byggandet av hyresrätter de kommande åren. Byggnation ska främst ske genom kompletteringar i tätorterna men planeringen för byggnation i nya större områden ska också fortsätta, liksom kompletteringsbebyggelse på landsbygden. 5 (54)

1.3 Bygg ekonomiskt och ekologiskt hållbart Som ett led i omställningen till ett hållbart samhälle menar Sigtuna kommun att staten, regionerna och kommunerna bör enas om ett nytt program för ekologisk, social, teknisk och kulturell ombyggnad av samhället med syfte att långsiktigt åstadkomma en modernisering, ombyggnad och upprustning av allmännyttans miljonprogramsområden. För att uppnå det målet bör både generella och riktade åtgärder användas, t.ex. en sund konkurrens och bättre produktivitetsutveckling i byggbranschen. Konkurrensverket bör ägna byggsektorn särskild uppmärksamhet i syfte att öka konkurrensen i sektorn och kostnadsmedvetandet hos kommuner, byggherrar och entreprenörer. Villkoren mellan olika upplåtelseformer bör skattemässigt vara neutrala och likformiga. Ny- och ombyggnation skall bidra till ett ekologiskt hållbart boende. Det ska vara lätt att bygga klimatsmart och att bygga småskaliga energilösningar. Kommunen ska, bland annat i planarbete och genom exploateringsavtal, verka för att det byggs fler bostäder med passivhus-standard och att fler kommersiella lokaler som byggs miljöklassas t.ex. enligt Green Building konceptet. Kommunen ska också aktivt verka för en klimatanpassning av befintliga bostadsområden vare sig det rör flerbostadshus eller villor med direktverkande el. För att ta hänsyn till och bevara skyddsvärda natur- och kulturmiljöer skall byggnation i nya områden alltid föregås av utredningar som klargör påverkan på dessa värden. Principen om ekologisk hållbarhet bör prägla alla faser i bostädernas liv. För att minimera behovet av återkommande renoveringar bör både av ekologiska och ekonomiska skäl, miljövänliga och hållbara material användas vid byggnation. Det ska ständigt vara strävan att minska avfallet vid byggnation och så mycket som möjligt av materialen bör återvinnas. Omsorgen om de boendes hälsa ska väga tungt när valet av byggmaterial görs. För att säkerställa god biologisk mångfald även i de boendes direkta närmiljö skall den befintliga naturmiljön beaktas vid byggandet av nya bostäder. Bostäderna skall på ett enkelt och effektivt sätt göra det möjligt för de boende att leva ekologiskt hållbart. Det handlar exempelvis om låg energiförbrukning, enkel återvinning av avfall samt god tillgång till kollektivtrafik. Den dag husen skall rivas ska byggnadsmaterialen i så stor utsträckning som möjligt gå att återanvända eller återvinna. 1.4 Ny- och ombyggnation för alla inte bara några Hus och boendemiljöer måste byggas med hänsyn till de människor som ska leva i dem. Det handlar om en bostadspolitik som tillfredsställer den växande gruppen äldre och pensionärer. Personer med funktionshinder behöver också bostäder som passar hushållets behov. För särskilt den äldre befolkningen är det viktigt att bostaden är utformad så att det finns möjlighet att bo kvar även i högre åldrar. I många flerbostadshus är detta omöjligt för att det till exempel saknas hiss. Trappsteg och trånga dörröppningar gör det omöjligt att bo kvar för den som har fått sämre rörelseförmåga. När hälsan sviktar ökar behovet av trygghet i boendet. Sigtuna kommun vill göra det möjligt för seniorer att bo kvar i sina invanda boendemiljöer. Möjligheterna att vid behov flytta till en mera tillgänglig bostad eller till ett trygghetsboende ska utökas. 6 (54)

Det är av största vikt både för den enskilde och för samhället att alternativa boendeformer för den åldrande och funktionshindrade befolkningen planeras. Seniorbostäder i hyresrätt behövs i alla kommundelar. Vid all nyproduktion ska kommunen pröva om seniorbostäder är aktuella för projektet. Ett antal äldre och funktionshindrade behöver andra möjligheter till boende, till exempel i gruppboende eller särskilt boende för äldre. En behovsplanering för särskilda boenden har upprättats i syfte att kunna möta en ökad efterfrågan. Personer över sjuttio år ska ges förtur till Sigtunahems lättillgängliga lägenheter. Genom att ge unga vuxna (18-24 år) extra poäng i Sigtunahems intressebank ska denna åldersgrupps inträde på bostadsmarknaden underlättas. För att skapa en positiv utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt ska kommunen arbeta för att en småskalig byggnation på landsbygden kommer till stånd. 1.5 Alla ska ha råd att bo bra För många, inte minst barnfamiljer, går en mycket stor del av den disponibla inkomsten till boendet. Bostadsbidragen har därför en viktig funktion för att grupper med låg betalningsförmåga ska kunna behålla en rimlig boendestandard. Målet måste vara att en heltidsarbetande ska klara sina boendekostnader utan försörjningsstöd. Familjestödet och bostadsbidragen bör tillsammans användas för att förbättra barnfamiljernas situation och möjligheter att efterfråga en bostad som motsvarar familjens behov. Hyrorna bestäms genom förhandlingar mellan parterna inom ramen för ett robust hyressättningssystem enligt bruksvärdet. Bristande konkurrens inom byggbranschen måste motverkas för att åstadkomma prisvärda bostäder. Allmännyttan har som en av sina främsta uppgifter att medverka till att alla människor ges möjlighet till ett gott boende till rimligt pris. Allmännyttan ska stärkas och utvecklas. Sigtuna kommun skall medverka till att Sigtunahem och hyresrätten har en stark ställning. Allmännyttan bör också visa vägen för hur hyresgästernas inflytande kan öka. 1.6 Boendesegregationen måste brytas Klassmässig, social, etnisk och ekonomisk boendesegregation skall motverkas. Särskilda satsningar skall förbättra boendemiljöerna i eftersatta bostadsområden. Människor måste kunna välja det boende som stämmer bäst med den egna situationen. Sigtuna kommun skall stimulera olika upplåtelseformer och ökad blandning av boendeformer i våra kommundelar. Kommunen ställer sig positiv till tillkomsten av kooperativa hyresrätter som en ytterligare upplåtelseform och alternativ på dagens bostadsmarknad. 1.7 Nya bostäder som en del av centrumutvecklingen Sigtuna kommun ska vara en aktiv part i utvecklingsarbetet av både Märsta och Valsta centrum. För att centrumbildningarna ska vara levande och attraktiva krävs både en mångfald av verksamheter och bostäder. I planläggningsarbetet med centrumanläggningarna ska stort utrymme för ges för nya bostäder. 7 (54)

2 Allmänna förutsättningar 2.1 Inledning Sigtuna kommun är belägen i ett av landets starkaste tillväxtområden mitt emellan Stockholm och Uppsala. I den Regionala Utvecklingsplanen För Stockholmsregionen, RUFS 2010, pekas Arlanda Märsta ut som en av åtta regionala stadskärnorna som är viktiga för Stockholmsregionens framtida utveckling. Genom sitt geografiska läge med närheten till Stockholm och Uppsala och som värdkommun för Arlanda flygplats utgör Sigtuna kommun en attraktiv kommun att bo, arbeta och verka i. Det ger Sigtuna kommun goda förutsättningar som tillväxtkommun. I Sigtuna kommun beslutar kommunfullmäktige årligen om ett program för bostadsbyggande i enlighet med bostadsförsörjningslagen (2000:183). Programmet som antas samtidigt med kommunens ekonomiska verksamhetsplan Mål och budget, har ett planeringsperspektiv på fem år. 2.1.1 Regional utvecklingsplan för Stockholms län, RUFS 2010 I den Regionala Utvecklingsplanen För Stockholmsregionen finns en samsyn i regionen kring förutsättningar och problem knutna till bostadsbyggandet och där Sigtuna kommun liksom övriga kommuner i länet har ett ansvar att tillgodose den kraftiga efterfrågan på bostäder i Stockholmsregionen. Regeringen gav i juni 2012 Stockholms läns landsting i uppdrag att göra en regional bedömning av behovet av nya bostäder i länets kommuner. Uppdraget avrapporterades hösten 2012 med en bedömning om Stockholmsregionens samlade behov av nya bostäder till år 2030. Bakgrunden till detta är den oro som finns för den kraftiga befolkningsökningen inom Stockholmsregionen, samtidigt som en stor bostadsbrist är påtaglig i regionen. Utifrån antaganden i RUFS 2010 om ett högre utbyggnadsalternativ vad gäller det långsiktiga behovet av bostäder har bedömts att i genomsnitt ca 400 bostäder per år i snitt behöver färdigställas i Sigtuna kommun fram till år 2030. Enligt kommunens översiktsplan bör bostadsbyggandet ske inom och i anslutning till tätorterna samt i goda kollektivtrafiklägen. Detta är även förenligt med de målsättningar som anges i RUFS 2010 om en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. 2.1.2 Delregional utvecklingsplan för Arlandakommunerna Sigtuna kommun har tillsammans med Knivsta kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun samt Swedavia, Arlanda flygplats tecknat en avsiktsförklaring om ett fördjupat samarbete i Arlandaregionen avseende bland annat bostadsbyggande. Parterna är överens om att målet för det fördjupade samarbetet är att genom ett proaktivt förhållningssätt skapa förutsättningar för ett uppnå gemensamma winwin -effekter till gagn för Arlandaregionens utveckling. Strategier för detta baserat på en gemensam vision för Arlandaregionens utveckling ska redovisas i en delregional utvecklingsplan, som under år 2016 beräknas kunna antas av respektive part. 2.1.3 Fler attraktiva bostäder i attraktiva miljöer Marknadsföringen av Sigtuna kommun som attraktiv boplats skall stärkas. Detta skall delvis uppnås genom en mer samordnad marknadsföring av kommunen men även 8 (54)

genom konkreta förändringar av stadsmiljön. Märsta skall utvecklas till en modern stad med en hög ambitionsnivå vad gäller utformning och estetik. I likhet med VäsbyLabs skall många mindre byggbolag medverka till att omforma Märsta, och andra delar av kommunen, till mer stadslika miljöer med fokus på att skapa en levande blandstad. 2.2 Ny lagstiftning för kommunernas bostadsförsörjningsansvar Den 13 november 2013 beslutade riksdagen att anta förlaget till en tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Den nya lagen började gälla från och med den 1 januari 2014. Ändringarna innebär att innehållet i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen har preciseras. Nytt är att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommunen ska även samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktörer med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Om en kommuns riktlinjer inte innehåller uppgifter om hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen ges regeringen en möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer. Bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet förs in i plan- och bygglagen (2010:900), som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja bland annat vid planläggning. Vid planläggning ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen vara vägledande. Sigtuna kommun tar redan idag ett stort ansvar för bostadsbyggandet i regionen genom sina höga mål för bostadsbyggande som framkommer i programmet för bostadsbyggande och som stämmer väl överens med de mål för regionen som preciserats i den Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS 2010). 2.3 Översiktsplan 2014 Våren 2014 antog kommunfullmäktige Sigtuna kommuns nya översiktsplan, Översiktsplan 2014. I den nya översiktsplanen finns en stark inriktning på bostadsbyggande genom att fokusera mer på förtätning av befintliga tätorter samt att bygga ihop områden och att bygga i stråket mellan Märsta och Sigtuna stad. Att förtäta innebär att fler kommer att använda de grönområden som finns nära tätorter och det är en utmaning att förtäta och samtidigt ha en god kvalitet på tätortsnära grönområden. Att förtäta istället för att sprida ut bebyggelsen leder samtidigt till att det går att bevara naturområden som är värdefulla. 9 (54)

I Översiktsplan 2014 framhålls att det program för bostadsbyggande som kommunen årligen tar fram ska vara underlag för kommunens bostadsplanering. 2.4 Befolkning och hushåll 2.4.1 Befolkning Sigtuna kommun har haft en betydande befolkningsökning under hela 2000-talet. Under den senaste tioårsperioden har kommunens befolkning ökat med nästan tjugo procent. Kommunen ökade sin befolkning under 2013 med 1 100 invånare, och hör till en av de kommuner i landet som relativt sett har den snabbaste befolkningstillväxten. Diagrammet nedan visar på hur antal invånare är fördelade mellan tätorterna och landsbygden 2013. 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 43372 26 537 8985 1728 6122 Märsta Sigtuna Rosersberg Landsbygd Totalt Figur 1 Invånare fördelat på kommundel (31 december 2013). Sigtuna kommun under 2000-talet har haft en snabbare befolkningstillväxt än i riket och senare under perioden även i jämförelse med övriga Stockholms län. En förutsättning för en fortsatt befolkningstillväxt är naturligtvis att det fortsatt kan produceras fler nya bostäder som ska kunna möta den ökande efterfrågan på bostäder som finns i hela Stockholmsregionen på grund av den stora inflyttningen till regionen. Invånarantalet i kommunens tätorter respektive på landsbygden framgår i grafen ovan. Märsta är den största tätorten i kommunen där cirka 60 procent av kommunens invånare bor. 10 (54)

Riket Länet Sigtuna kommun 125 120 115 110 105 100 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 30/6 Figur 2 Utveckling av invånarantalet från år 2003 till och med 30 juni 2014 i riket, Stockholms län och i Sigtuna kommun. Antalet invånare uppgick den 30 juni 2014 till 43 723, vilket utgör en ökning med 351 invånare under första halvåret 2014. Kommunens invånarantal beräknas att fortsatt växa även de närmaste fem åren enligt prognos för befolkningsutvecklingen. Prognosen för befolkningsökningen inom olika åldersgrupper och totalt framgår av tabellen nedan. Befolkningen beräknas uppgå till 50 526 personer år 2019. År Ålder 2013 2019 0-5 3 517 4 358 6-15 5 317 6 556 16-18 1 668 1 882 19-24 3 800 3 388 25-64 22 615 26 948 65-84 5 803 6 564 85-652 830 Summa 43 372 50 526 Tabell 1 Befolkningsmängd 2013 och prognos för 2019. 2.4.2 Bostadsbestånd Antalet bostäder i kommunen uppgick den 1 januari 2014 till 17 983 bostäder. Bebyggelsen är till dominerande del modern. Mindre än cirka 1 procent av lägenheterna i bostadsbeståndet har sådan standard att de inte betecknas som fullt moderna. Fördelningen av småhus respektive flerbostadshus ser olika ut i de olika kommundelarna. Märsta har en betydligt större andel flerbostadshus än småhus, den vanligaste upplåtelseformen i Märsta är hyresrätt. Sigtuna stad har en jämnare fördelning mellan de två bostadsformerna, med en något större andel småhus som främst upplåts med äganderätt än flerbostadshus. I Rosersberg är det jämnt fördelat mellan de flerbostadshus och småhus. På landsbygden är de flesta bostäderna i småhus som i huvudsak upplåts med äganderätt. 11 (54)

Om man ser till hur fördelningen är inom respektive lägenhetsstorlek i förhållande till bostadsform så återfinns de mindre lägenheterna, 1-3 r o k, till en mycket stor andel i flerbostadshus och bostäder större än tre r o k finns i småhus. 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1378 3859 5256 3524 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 5 rok 3853 Figur 3 Lägenhetsstorlekar i befintligt bostadsbestånd i Sigtuna kommun år 2013. Antalet färdigställda lägenheter i kommunen åren 2003-2013, fördelade efter hustyp och upplåtelseform redovisas i tabellen nedan. Färdigställda lägenheter 2003-2013 i Sigtuna kommun Färdigställda lgh Hustyp Upplåtelseform År Totalt Flerbostadshus Småhus Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt 2003 125 42 83 83 0 42 2004 125 99 26 26 59 40 2005 134 93 41 41 20 73 2006 180 85 95 71 54 55 2007 160 132 28 28 0 132 2008 564 412 152 152 122 290 2009 69 32 37 35 0 34 2010 118 72 46 46 0 72 2011 612 469 143 143 3 466 2012 204 124 80 80 0 124 2013 177 143 34 34 47 96 Tabell 2 Antalet färdigställda lägenheter i kommunen 2003-2013, fördelade efter hustyp och upplåtelseform. Nedanstående diagram redovisar antalet färdigställda lägenheter och flyttningsnetto under åren 2003-2013 Flyttningsnettot är ett resultat av årliga ut- och inflyttningar i kommunen. Som framgår av diagrammet har kommunen haft ett positivt flyttningsnetto under hela perioden. 12 (54)

Färdigställda lägenheter Befolkningsökning 1200 1000 800 600 400 200 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Figur 4 Antalet färdigställda lägenheter och befolkningsökning i kommunen åren 2003-2013. 2.4.3 Förutsättningar för bostadsbyggande I Stockholms län påbörjades enligt SCB under 2013 byggande av drygt 12 200 bostäder, vilket är 5 600 fler än föregående år. Kommunerna i Stockholms län bedömer i bostadsmarknadsenkäten att det under år 2014 kommer att påbörjas cirka 16 000 bostäder och 16 500 bostäder 2015. Kommunernas beräkningar ligger i linje med hur många bostäder som behöver byggas årligen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län beräknar dock att runt 12 000 bostäder kommer att börja byggas 2014 och 2015. År 2013 färdigställdes177 nya bostäder i Sigtuna kommun vilket är liten minskning jämfört med året innan. Trots det är Sigtuna en av de kommuner där det byggs allra mest i förhållande till befolkningsstorlek i Stockholms län. Under perioden 2015-2019 planeras för byggstart av totalt 3 814 nya bostäder i Sigtuna kommun. Med hänsyn till bostadsbristen i Stockholmsregionen är detta mycket positivt och angeläget. Samtidigt har det sedan tidigare år gått att se att alla projekt inte byggs enligt tidplan. I augusti 2014 redovisas att cirka 1 200 lägenheter finns i lagakraftvunna detaljplaner där projekten inte börjat byggas. Kommunen eftersträvar ett variationsrikt utbud av bostäder som svarar mot kommuninvånarnas och de olika kommundelarnas behov och efterfrågan. Det finns att antal aspekter, som i princip samtliga kommuner i Stockholms län, däribland Sigtuna, lyfter fram som hinder för ett ökat bostadsbyggande och som orsakar förseningar eller att projekt inte blir av. Det är framförallt de höga produktionskostnaderna, en avvaktan från byggherrar att igångsätta projekt, överklagande av detaljplaner och brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen som utgör de främsta hindren. Olika myndigheters svårigheter att respektera remisstider för aktuella planförslag bidrar också tyvärr ofta till förseningar. Uppgifter om detta har kommunerna framfört till länsstyrelsen i årligen genomförd bostadsmarknadsenkät. Det är ett fortsatt högt bebyggelsetryck i hela Stockholmsregionen och det finns många målkonflikter som ovan nämnts och utmaningar i planeringen som måste lösas på ett hållbart sätt. 13 (54)

Bland de utmaningar som regionen gemensamt står inför hör: Starkt samband mellan infrastruktur och bostadsbyggande Rörligheten på bostadsmarknaden är begränsad Fortsatt höga bostadspriser Nya villkor för hyresrätten Behovet av upprustning i bostadsbeståndet Boendesegregationen 2.4.4 Hushåll Hushållsbildningen påverkas av faktorer som inkomst- och prisutveckling samt tillgång till bostäder. Bostadsutgifterna har ökat kraftigt de senaste åren. Det ökande antalet småhushåll tillsammans med högre relativa bostadskostnader, särskilt för nyproducerade lägenheter, gör att efterfrågan på smålägenheter från både nya och befintliga hushåll har stigit och väntas fortsätta stiga. Samtidigt är bilden komplex på grund av den nuvarande bostadsbrist som råder i Stockholmsregionen. Sett utifrån nuvarande bostadsbestånd och fördelningen i nyproduktionen av bostäder på lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer så behöver efterfrågan tillgodoses i ett långsiktigt behovsperspektiv. Det är därför väsentligt att kommunens bostadsbestånd innehåller ett varierat utbud av lägenheter till storlek, upplåtelseform och prisläge. Genom ett varierat utbud motverkas en ensidig hushållssammansättning och rörligheten på bostadsmarknaden underlättas, samtidigt som möjligheterna till kvarboende inom området ökar när något hushåll vill byta lägenhetsstorlek. 2.4.5 Bostäder för unga Bostadsbristen i kommunen och länet i stort påverkar ungas möjligheter att hitta ett boende i stor utsträckning. Stigande nybyggnadshyror och bostadspriser, höga krav för att få ett förstahandskontrakt och hög andel insats vid köp av bostadsrätter gör att många unga har svårt att komma ut på bostadsmarknaden och få ett eget boende. Det gör att många bor kvar hos föräldrarna eller bor i tillfälliga lösningar som inneboende eller i andra hand. För att möjliggöra för unga att flytta hemifrån ska kommunen se över i vilka stadsdelar där det finns platser som kan vara lämpliga för att bygga fler bostäder som unga har möjlighet att efterfråga. De projekt som redan pågår ska ses över för att se var det finns möjligheter att tillföra bostäder för unga. De nya bostäderna som byggs behöver ha låga inflyttningshyror och nära tillgång till kollektivtrafik och övrig service. Även bristen på studentbostäder är stor och än finns inga studentbostäder i Sigtuna kommun. Studentbostadsmässan är ett projekt som pågår 2014-2017 och som har Stockholms Akademiska Hus som huvudman. Uppdraget handlar om att stärka Stockholmsregionen som universitetsstad genom att gemensamt bland medverkande kommuner se till att det finns 6 000 nya inflyttningsklara studentbostäder i regionen vid utgången av år 2017. Sigtuna kommun avser medverka till denna satsning genom att inom ramen för sin ambition att bygga fler bostäder för unga pröva möjligheterna att i lämpliga områden inom kommunen även bygga studentbostäder. 14 (54)

Inom bland annat följande områden kan bostäder för unga och studenter vara aktuella: Märsta centrum Området nära Märsta station Norrbacka Valsta längs busstråken Rosersberg, nära stationen Sigtuna kommun välkomnar initiativ som kan bidra till att det byggs fler bostäder för unga och studenter. Kommunen kommer därför att i början av 2015 bjuda in byggföretag, särskilt lokala, för idéutbyte för att öka byggandet av bostäder lämpliga för unga. 2.4.6 Ensamkommande flyktingbarn Sigtuna kommun har sedan 2006 ansvaret för att bereda ensamkommande asylsökande barn utan legal vårdnadshavare ett omhändertagande under asylprocessen. Systemet bygger på att alla kommuner i landet sedan tar emot ungdomarna och erbjuder ett permanent boende. Tröghet i systemet har resulterat i att Sigtuna kommun har ett flertal barn och ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd och därmed är kommuninvånare kvarboende i kommunen. Dessa tonåringar bor idag i gruppboenden och i förekommande fall i familjehem. Efter avslutad skolgång behöver dessa ungdomar slussas ut på en bostadsmarknad, som i rådande läge med brist på bostäder, är svår att komma in på. Ungdomarna utgör inte heller målgruppen för socialtjänstens genomgångsbostäder, då genomgångsbostäderna främst är inriktade mot personer i behov av stöd och behandlingsinsatser. Kommunen har ett helhetsansvar för dessa barn och ungdomar och för deras behov behöver årligen ett tiotal lägenheter tillkomma. Målgruppen ensamkommande barn har inget nätverk i landet, varför de har större svårigheter än andra ungdomar att etablera sig på bostadsmarknaden. 2.5 AB Sigtunahem Det kommunala bostadsföretaget AB Sigtunahem är verksamt på en bostadsmarknad som är rörlig och expansiv. Företagets bostadsbestånd är för närvarande cirka 4 500 bostäder inom kommunens tätorter Märsta, Sigtuna och Rosersberg. I Sigtunahems bostadsbestånd finns också totalt 87 lägenheter i s.k. kategoriboenden, det vill säga seniorbostäder, +55 år, (65) och trygghetsboenden +70 år, (22). (se även kapitel 3 och 4). Ungefär hälften av dem som valt att flytta till kommunen och till en lägenhet med förstahandskontrakt kommer till övervägande del från kommuner i övriga Stockholms län. Den andra hälften av bostadsökande som får lägenhet i Sigtunahems bestånd utgörs av redan i Sigtuna kommun boende invånare. För att bidra både till en hög produktion av bostäder och en balanserad bild mellan upplåtelseformerna långsiktigt har Sigtunahem i uppdrag enligt sina ägardirektiv att utöver hyresrättslägenheter även nyproducera bostadsrätter. När en balanserad situation mellan upplåtelseformerna råder på kommunens bostadsmarknad återgår 15 (54)

uppdraget för Sigtunahem till att enbart nyproducera lägenheter som upplåts med hyresrätt. I Sigtunahems intressebank finns ungefär 27 000 personer registrerade (september 2014). Av dem är cirka 9 000 aktivt sökande, det vill säga har sökt lägenhet under de senaste 12 månaderna. Antalet som visar intresse för varje ledig lägenhet ökar alltjämt och uppgår nu till i genomsnitt 430 i det ordinarie bostadsbeståndet. Intresset för nyproducerade lägenheter är ungefär lika stort. Även kötiden för en lägenhet ökar och det krävs nu 3 600 poäng i genomsnitt för att komma ifråga för ett hyreskontrakt, det vill säga närmare tio år. Omflyttningen i bostadsbeståndet ligger på en fortsatt låg nivå, 14 procent. Så även i nyproducerade bostadsområden. Sigtunahem analyserar fortlöpande sin intressebank i syfte att få kunskap om efterfrågesituationen. Som en följd av detta bygger Sigtunahem för närvarande små yteffektiva lägenheter. Just nu uppför Sigtunahem 210 lägenheter i Valsta centrum, merparten ettor och tvåor om 31 kvm respektive 37 kvm. Fyror på 69 kvm. Det i sin tur ställer särskilt stora krav på en genomtänkt utformning av det gemensamma offentliga rummet med mötesplatser för olika intressen, tycke och smak. Koncept som Sigtunahem nu utformar. Just nyproduktionen i Valsta centrum är dessutom föremål för diskussion om olika upplåtelseformer, både hyresrätt och bostadsrätt. 2.6 Arbetsmarknad och pendling Genom sitt geografiska läge mellan Stockholm och Uppsala tillhör Sigtuna kommun ett av landets starkaste tillväxtområden. Arlanda flygplats sätter sin prägel på både samhällets struktur och kommunens näringsliv. Såväl det internationella perspektivet, som inriktningen på kommunikationer, ger mycket tydliga effekter på sysselsättningen. Majoriteten av arbetstillfällena i kommunen finns på och omkring flygplatsen. 2012 Prognos 2018 Arbetstillfällen 28 000 30 000 Varav på och omkring Arlanda flygplats 16 500 20 000 Förvärvsarbetande invånare 20 568 22 000 Andel förvärvsarbetande invånare med arbetsplats inom kommunen 48% 45% Utpendling 10 734 12 000 Inpendling 18 189 20 000 Tabell 3 Arbetstillfällen, förvärvsarbetande och pendling (2012 års siffror och prognos 2018). Etableringen av nya företag och efterfrågan på mark är fortsatt hög i Sigtuna kommuns. Enligt prognos för sysselsättningsutvecklingen till år 2018 bedöms arbetsplatstillväxten i kommunen komma att bli fortsatt positiv. Sigtuna kommun utsågs under 2012 också till landets bästa nyföretagarkommun, vilket är ett kvitto på ett gott företagsklimat i kommunen. 16 (54)

3 Utbud av bostäder för äldre 3.1 Befolkningsutveckling bland de äldre Sigtuna kommuns befolkning växer och kommunen har alltjämt en relativt ung befolkning, även om andelen äldre över 65 år ökar. Vid 31 december 2013 utgjorde gruppen över 65 år 14,9 procent av befolkningen och prognosen fram till år 2019 visar att andelen förblir relativt oförändrat på 14,6 procent. Allmänt är också trenden att åldersgruppen över 65 år har allt bättre hälsa och kan bo kvar allt längre i sin ordinarie bostad. Samtidigt är åldersgruppen ingen homogen grupp utan har olika behov av boende. Andelen inom åldersgruppen 85 år och äldre ligger stabilt under programperioden, en större ökning kommer först efter år 2020. Kommunen har haft förebyggande hembesök hos de i åldersgruppen 80 år och äldre, som inte har haft kontakt med socialförvaltningen. I denna grupp framkommer en bild av aktiva och engagerade äldre som upplever sin livssituation som positiv. Tabellen nedan visar på prognoser för befolkningsutveckling fördelat på olika områden i kommunen. Märsta 2014 2019 65 79 år 3 555 4 315 80 år och äldre 397 549 Sigtuna inkl. landsbygd 65 79 år 1 674 1 505 80 år och äldre 196 200 Rosersberg ink. Landsbygd 65 79 år 417 448 80 år och äldre 41 53 Övrig landsbygd 65 79 år 327 296 80 år och äldre 29 28 Tabell 4 Befolkningsutveckling ålder 65år och äldre (2014 års siffror och prognos för 2019). 3.2 Kvarboende - möjlighet att bo kvar i sitt hem En grundläggande trygghet för den enskilde individen är att bostaden ska kunna fungera även om man får någon typ av funktionshinder eller då man blir äldre och får balans- och/eller rörelsesvårigheter eller liknande. En viktig faktor är att även kunna vistas ute utan hinder. Bostadsbeståndet i Sigtuna kommun är relativt modernt och har överlag en god tillgänglighet. Det finns dock en stor andel av de äldre bostäderna i flerbostadshus som är byggda i tre våningsplan och inte har hiss. De är byggda innan det fanns krav på hiss för bebyggelse med tre våningar. Där är naturligtvis tillgängligheten sämre. Enkla anpassningar för att förbättra tillgängligheten inom den egna bostaden kan göras efter ansökan hos kommunen under förutsättning att åtgärden är 17 (54)

bidragsberättigad enligt gällande lagstiftning. Som exempel kan nämnas åtgärder som att ta bort trösklar, bredda en dörr och göra duschplatsen mer tillgänglig. Samtidigt sker en snabb utveckling vad avser teknik som hjälpmedel för att tryggare kunna bo kvar hemma. En klar och tydlig trend under senare år är att behov och efterfrågan på kvarboende ökar, då det blivit fler som fått upp ögonen för denna möjlighet. För många känns det tryggt och invant att kunna bo kvar i sin nuvarande bostad med sin välkända omgivning. Det är dock viktigt att kombinera kvarboende med goda mötesplatser i närheten, så att inte ensamhet och ofrivillig isolering istället blir ett problem. Seniorernas Hus kan vara ett exempel på sådan attraktiv och funktionell mötesplats. Kvarboende ska ses som en möjlighet och inte en skyldighet. Ibland krävs det relativt omfattande ombyggnadsåtgärder i den egna bostaden för att kunna klara de krav som finns då funktionshinder har uppkommit. För vissa åtgärder lämnar kommunen bostadsanpassningsbidrag allt i enlighet med gällande lagstiftning. Kostnaderna för bidragen har under årens lopp ökat, men å andra sidan är det stora kostnadsbesparingar som görs så länge det går att skjuta upp en flytt till särskilt boende. 3.3 Nyproduktion och tillgänglighet Antalet nyproducerade bostäder inom Sigtuna kommun har ökat under 2000-talet. Under åren 2014-2018 ligger antalet planerade lägenheter för byggstart i genomsnitt på drygt 700 bostäder per år. För närvarande finns en stor planberedskap i kommunen, det vill säga det finns många färdiga detaljplaner med byggrätter där byggherren förbereder byggstart. Inom flera av de nya bostadsområdena har också exploatering redan påbörjats. Sammantaget innebär detta för den enskilde att det finns ett relativt stort utbud av nya, moderna och tillgängliga lägenheter för det fall att den nuvarande bostaden inte fungerar tillräckligt väl. Samtliga nyproducerade lägenheter har en mycket god tillgänglighet då lagstiftningen inom byggnadsväsendet ställer krav på att bostäderna ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Detsamma gäller för tomtmarken och utemiljön. Det innebär att man ska kunna bo kvar i sin lägenhet även om man exempelvis skulle bli rullstolsburen. Det finns några få undantag då lägenheter inom nyproduktionen inte har fullgod tillgänglighet. Flerbostadshus i två våningsplan har inte lagkrav på installation av hiss och det bedöms som regel att det inte är ekonomiskt rimligt att göra det. Andra våningsplanet i ett sådant hus har därmed inte fullgod tillgänglighet. 3.4 Seniorboende Inom Märsta och Sigtuna stad finns ett antal exempel på bostadshus där inriktningen är så kallat seniorboende. En seniorbostad är i grunden en helt vanlig lägenhet i ett flerbostadshus. Det skulle också kunna vara ett boende i mindre radhus, men det är mindre vanligt. Upplåtelseformen kan vara hyresrätt eller bostadsrätt. Det som bland annat kännetecknar boendet är att de som bor där i regel är ett par eller ensamstående, inga barnfamiljer, och där någon i hushållet är över 55 år. I praktiken är de som flyttar in äldre än så. 18 (54)

Det finns en efterfrågan att bo i seniorboende, och därför är kommunens målsättning att öka utbudet av bostäder i seniorboendeform. Under 2015 planeras byggstart ske för ett seniorboende i Ragvaldsbo i Sigtuna stad. Där avses cirka 55 lägenheter uppföras som seniorbostäder i flerbostadshus varav tre fjärdedelar avses upplåtas med bostadsrätt och en fjärdedel med hyresrätt. Vid Aludden finns också planer på att bygga ett seniorboende med cirka 20 lägenheter. I planerad nyproduktion under kommande år finns det flera andra projekt som till del kan komma att innehålla seniorbostäder i den omfattning som det finns efterfrågan på. Det kan visa sig lämpligt i samtliga tätorter liksom på landsbygden. Inom bland annat följande projekt kan seniorboende komma att möjliggöras: Märsta centrum Valsta centrum Norrbackaområdet Stockholmsvägen/Skolgatan Steningehöjden Steninge slottspark Märsta Port Ansgarsliden Norra Sigtuna stad Sigtunabygdens golfbana Rosersberg; Västra Rosersberg och stationsområdet Landsbygdsprojekten i Odensala och Skepptuna 3.5 Trygghetsboende Under senare år har en typ av boende, benämnt trygghetsboende, blivit vanligare och det syftar till att uppfylla behoven hos den grupp äldre som inte är i behov av särskilt boende, men som för sin trygghets skull vill flytta till ett slags gemenskapsboende. Den äldre har då inte det omfattande vård- och omsorgsbehov som gäller för plats i särskilt boende, utan anses klara av att bo i sin egen bostad rent funktionellt. Trygghetsboendet ska ses som ett något förstärkt seniorboende och kan upplåtas till personer som fyllt 70 år. Det är ingen biståndsbedömd insats utan upplåtelse av bostad sker av hyresvärden. I trygghetsboende har lägenheterna god tillgänglighet, de kan ha ett mer avancerat larm eller andra tekniska stödfunktioner som underlättar i det dagliga livet och bidrar till ökad trygghet. Det ska finnas gemensamhetsutrymmen med möjlighet att exempelvis äta gemensamt, ta promenader och ha samvaro med andra. I trygghetsboendet ges hjälp av hemtjänst och nattpatrull utifrån de behov och biståndsbeslut man har på samma sätt som i annat ordinärt boende. Trygghetsboende kan vara ett alternativ för den som har hemtjänstinsatser och börjat fundera på att flytta för att få närmare till andra eller har behov av anpassad lägenhet. I Sigtuna stad 19 (54)

finns ett boende i Lönngränd som liknar trygghetsbostäder och i Märsta vid Arhem finns det ett hus med trygghetsbostäder. Sigtuna kommun har en ambition att genom det kommunalägda bostadsbolaget SIgtunahem ytterligare kunna utveckla konceptet med trygghetsbostäder till att bli en slags gemenskapsboende där det bland annat finns tillgång till gemensam mötesplats med plats för samvaro. I Märsta Centrum planeras det för trygghetsbostäder med gemensamhetslokaler som ska kunna användas som ett så kallat Seniorernas Hus. Det är en lokal som kan nyttjas av såväl boende i trygghetsbostäderna som intresseorganisationer som exempelvis pensionärsorganisationer. På bland annat följande platser kan trygghetsbostäder tillkomma framöver: Märsta centrum Valsta centrum Sigtuna stad Norra Sigtuna stad (Sigtuna stadsängar) Rosersberg 3.6 Särskilt boende för äldre När man av olika skäl inte längre kan bo kvar i eget boende kan man efter beviljat biståndsbeslut erbjudas lägenhet i särskilt boende. Detta är en boende- och vårdform där det ges service, omvårdnad och tillsyn. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Särskilt boende är ett boende med vanligt hyreskontrakt. Lägenheten består vanligtvis av ett rum med pentry (trinett) samt hygienutrymme. Hyresgästen betalar bruksvärdeshyra precis som för en vanlig lägenhet. Utöver hyra betalas för den mat och omvårdnad som mottags. Man möblerar själv sin lägenhet, med undantag av sängen. I ett särskilt boende finns gemensamma samvaroutrymmen avsedda för de som bor där. De ytorna betalar man också hyra för. Antal platser i särskilt boende 2015 2016 2017 2018 2019 Märsta Ärlinghem 70 70 70 70 70 Arhem 44 80 80 80 80 Ymerplan 72 72 72 72 72 Summa 186 222 222 222 222 Sigtuna stad Hemskogen 56 56 56 56 56 Norra Sigtuna stad 0 0 0 40 40 Summa 56 56 56 96 96 Totalt 242 278 278 318 318 Tabell 5 Förändringar av antalet lägenheter i vård- och omsorgsboende. Idag finns flera särskilda boenden inom Sigtuna kommun såväl i Märsta som i Sigtuna stad, men det finns visst behov av ytterligare lägenheter på grund av en växande befolkning där andelen äldre ökar. Äldre- och omsorgsnämndens planering 20 (54)

av särskilt boende de kommande åren framgår av tabellen ovan. Behovet av plats i särskilt boende gäller både personer som har stora somatiska behov och personer med demenssjukdom och där behoven ändras över tid. Nyproduktion bör därför anpassas till att kunna användas av båda grupperna. I centrala Märsta finns två vård- och omsorgsboenden; Ärlinghem och Arhem. Arhem har 44 lägenheter och Ärlinghem 70 lägenheter. En av enheterna på Arhem utgörs av åtta lägenheter avsedda enbart för korttidsvistelse. Det tredje vård- och omsorgsboendet i Märsta består av Ymer som är beläget i Valsta. Ymer har 72 lägenheter. I Sigtuna stad finns Hemskogen med 56 lägenheter. Det nytillskott av lägenheter för vård- och omsorg som behövs för ett visst ökat behov av lägenheter avses tillgodoses i först hand genom utbyggnad av Arhem i Märsta. I gällande detaljplan för Arhem finns ytterligare byggrätt som tillgodoser utbyggnad med uppemot 36 lägenheter. Efter en sådan utbyggnad har Arhem nått sitt kapacitetstak. Avsikten är nu att genomföra utbyggnaden så att lägenheterna kan stå klara under andra halvåret 2015. Därmed har behovet av fler lägenheter tillgodosetts för ett antal år framöver. Mot slutet av perioden visar prognoserna på att antal lägenheter behöver utökas, och då är avsikten att ge plats för ett nytt särskilt boende inom Norra Sigtuna stad. Här förutsätts en god blandning av service, bostäder och verksamheter och då hamnar ett vård- och omsorgsboende väl förankrat i den nya stadsdelen. Behovet för en första utbyggnadsetapp bedöms vara cirka 40 lägenheter. 21 (54)

4 Bostäder för personer med funktionsnedsättning och inom socialpsykiatrin 4.1 Allmänt Inom Sigtuna kommuns omsorg för personer med funktionsnedsättning finns både gruppbostäder och servicebostäder som samtliga har standard för att kunna betecknas som fullvärdiga lägenheter. Det vill säga de är utrustade med de grundläggande funktionerna som kök och badrum utöver sov- och vistelserum. En gruppbostad är en enhet med 5-6 lägenheter och gemensamhetsutrymmen för boende med personal dygnet runt. Gruppbostäderna har olika inriktning för att anpassas till de boendes behov. I en servicebostad är de boende mer självständiga och har därmed ett mindre omvårdnadsbehov och flera lägenheter i närområdet kan knytas till enheten. 4.2 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS 4.2.1 Gruppboende/serviceboende I Märsta kommer det under 2015 att byggas ett nytt boende med 5-6 platser. Bedömningen är att det inom planeringsperioden finns behov av ytterligare ett gruppboende med färdigställande under 2018. För att motsvara behoven bör de byggas som fristående enheter. Demografiska effekter bidrar till ett ökat behov och flera yngre personer behöver på sikt ett eget boende och är i behov av gruppbostad. Detta gäller företrädesvis personer med diagnoser inom autismspektrat. I tabellen nedan visas grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning fördelade på kommundel, flertalet av dessa bostäder finns i Märsta. Märsta Sigtuna stad Solbrinken 5 Garnsviken 5 Vänorten 6 Trollberga 5 Arenberga 6 Brännbo 5 Odenbacken 6 Pilsbo 5 Dalen 6 Norrbacka 5 Sätuna 6 Södergatan 6 Valsta 5 Vikingavägen 6 Totalt 57 Totalt 20 Tabell 6 Grupp- och servicebostäder för personer med funktionsnedsättning. För de som klarar ett självständigt boende ska möjligheten finnas att flytta ut från kommunens gruppbostäder/servicebostäder och få stöd i eget boende. I första hand söker den enskilde lägenhet med eget kontrakt, alternativet är att ansöka om annan särskilt anpassad bostad, vilket innebär en lägenhet som hyrs via socialförvaltningen. Det stöd som behövs i boendet sker genom individuellt utformat boendestöd. Behov finns av 4 8 lägenheter årligen. 22 (54)

4.3 Socialpsykiatri De flesta i socialpsykiatrins målgrupp vill och kan klara ett eget boende. Det finns stöd av psykiatrin och ett viktigt komplement är boendestöd. Det utformas efter aktuella behov och är individuellt anpassat. De flesta i denna grupp är ensamhushåll och behovet är mindre lägenheter med rimlig hyresnivå. Personer som har stora behov och behöver tillgång till personal dygnet runt kan efter ansökan beviljas boende i gruppbostad. Socialpsykiatrin har två gruppbostäder, Tilgärdet i Sigtuna stad med tio lägenheter och sju satellitlägenheter samt Stockholmsvägen i Märsta med sex lägenheter och tre satellitlägenheter. Detta motsvarar i stort sett behoven av regelrätta gruppbostäder. För de som klarar ett självständigt boende ska möjligheten finnas att när behoven minskat kunna flytta ut från gruppbostaden och få stöd i eget boende. Möjligheten att klara ett eget självständigt boende förutsätter ett kvalificerat och individuellt utformat boendestöd, med hög tillgänglighet. Lokalen som boendestödspersonalen utgår från ska även ha en del som kan användas för gemensamma aktiviteter. Lägenheterna finns i geografisk närhet för att underlätta kontakten mellan boendestöd och brukarna. Behov finns av 2-4 lägenheter under 2015. 23 (54)

5 Bostadsbyggandets påverkan på förskola och skola 5.1 Inledning I Sigtuna kommun är det stor efterfrågan på bostäder och nya invånare söker sig till kommunen. Som nämnts i kapitel två har kommunen de senaste åren haft den högsta befolkningsökningen på många år. En viktig aspekt för familjer när de undersöker potentiella platser där de ska bosätta sig är om det finns en fungerande barnomsorg och om det finns tillgängliga platser i närområdet. Förskole- och skolkapacitet är då en viktig fråga att ha med i planeringsprocessen för nya bostadsområden, och kommunen strävar efter att det för alla nya och befintliga invånare ska finnas barnomsorg inom närområdet till bostaden. Därför redovisas i detta kapitel hur redan pågående utveckling av bostäder samt de kommande årens planerade bostadsbyggande påverkar behovet av platser inom förskola och skola. Inom Sigtuna kommuns ansvarsområde för barn och ungdomar finns ett antal verksamhetsformer: förskola, skola, fritidshem, särskola, naturskola och kulturskola. Det omfattar ungefär 8 000 barn och ungdomar i åldersspannet 1-15 år, vilket motsvarar cirka 20 procent av kommuninvånarna, som utnyttjar de olika verksamhetsformerna. I kommunen finns 48 förskolor och 20 skolor, och av dessa är 16 förskolor och fyra skolor i fristående regi. Barn- och ungdomsnämnden tar årligen fram en kapacitetsplan som utgör underlag för lokalplaneringen för dess verksamheter de kommande fem åren. 5.2 Befolkningsutveckling Som framgår av nedanstående tabell befinner sig befolkningen i åldern 0-15 år i stark tillväxt. Enligt framtagen prognos förväntas befolkningen i de åldrarna växa med 23 procent mellan åren 2013-2019. Tabell 7 Befolkningsutveckling i gruppen 0-15 år, 2013 till 2022. Den starka befolkningstillväxten innebär att kommunen kommer att behöva en utökad kapacitet för både förskolan och skolan de närmaste åren. I följande delar i detta kapitel redogörs för kapacitetstillgången kontra kapacitetsbehovet inom förskola och skola i kommunens olika stadsdelar. 5.3 Förskola Enligt barn- och ungdomsnämndens kapacitetsplan ökar barnantalet allra mest i centrala Märsta och Valsta. Detta behov ska mötas med en utbyggnad av Orions förskola i Östra Steninge och en utbyggnad av förskola centralt i Märsta. Därför 24 (54)

planeras nu en om- och tillbyggnad på Ekillaskolan för att tillskapa ny förskola som ger en fördubblad kapacitet på platser jämfört med vad som fanns i den nu rivna Vallmons förskola. Därutöver har nyetablering av förskolor i centrala Märsta och det nya området Märsta Port beslutats. Projekteringen för en helt ny förskola inom Steningehöjden har påbörjats och beräknas färdigställas 2016. I Sigtuna stad planerar en fristående aktör för en ny förskola med cirka 80 platser, och med planerad start våren 2015. På landsbygden finns det skolor och förskolor i Odensala och Skepptuna. I dessa områden finns planer på en utveckling av bostadsbebyggelse, vilket kommer att medföra ett antal nya elever till förskolan och skolan. Inom förskolan finns idag ett platsunderskott i Odensala, vilket kommer att lösas genom den nyss färdigställda utbyggnaden av kapaciteten på Odensala förskola. Det kan i Odensala även bli aktuellt med en utbyggnad av skolan eftersom platsbehovet överstiger tillgången med upp mot 20 platser. I Skepptuna möter behovet efterfrågan av förskole- och skolplatser. Dagens kapacitet och det framtida kapacitetsbehovet visas i de följande tabellerna. Siffrorna gäller för augusti månad då de nya terminerna startar. Centrala Märsta 2015 2016 2017 2018 2019 Platstillgång förskola 947 977 1047 1047 1047 Platsbehov förskola 941 989 1014 1057 1079 Valsta/Östra Steninge 2015 2016 2017 2018 2019 Platstillgång förskola 734 804 894 934 934 Platsbehov förskola 765 782 797 798 929 Steningehöjden 2015 2016 2017 2018 2019 Platstillgång förskola 115 115 160 160 160 Platsbehov förskola 103 122 133 145 151 Sigtuna stad 2015 2016 2017 2018 2019 Platstillgång förskola 757 757 757 757 837 Platsbehov förskola 738 741 759 785 822 Rosersberg 2015 2016 2017 2018 2019 Platstillgång förskola 155 155 155 235 235 Platsbehov förskola 154 165 189 199 218 Landsbygd 2015 2016 2017 2018 2019 Odensala Platstillgång förskola 100 100 100 100 100 Platsbehov förskola 69 73 81 87 92 Skepptuna Platstillgång förskola 68 68 88 88 108 Platsbehov förskola 78 84 88 91 99 Tabell 8 Förskola platstillgång och platsbehov för olika områden. 25 (54)

5.4 Skola 5.4.1 Årskurs F-6 Som nämnts i inledningen behövs även en utbyggnad för skolår F-6 under den kommande femårsperioden. Detta kommer att ske genom en utbyggnad av Steningeskolan, förtätning av Valstaskolan samt nybyggnad av en skola i centrala Märsta med cirka 500 platser, som även ersätter den nedgångna Centralskolan (med cirka 250 platser idag). I Steningehöjden etableras en skola med plats för cirka 180 elever under perioden. Skolan ska sedan kunna byggas ut i etapper för att möta den ökande efterfrågan som är en följd av att stadsdelen utvecklas med ytterligare bostäder. I Sigtuna stad planeras för en ny skola med start höstterminen 2015. Den nya skolan startar i en form av övergångslösning i avvaktan på att kapacitetsbehovet är så pass stort att en permanent nybyggd skola kan byggas. I Rosersberg och på landsbygden, omfattande Odensala och Skepptuna, är kapaciteten för barn i åldrarna för årskurserna F-6 i balans under hela perioden 2015-2019. Centrala Märsta 2015 2016 2017 2018 2019 Platstillgång skola 1095 1095 1305 1305 1305 Platsbehov skola 1143 1200 1277 1313 1362 Valsta/Östra Steninge 2015 2016 2017 2018 2019 Platstillgång skola 1120 1195 1195 1195 1245 Platsbehov skola 1089 1114 1182 1213 1242 Steningehöjden 2015 2016 2017 2018 2019 Platstillgång skola 175 175 175 175 175 Platsbehov skola 129 148 158 179 187 Sigtuna stad 2015 2016 2017 2018 2019 Platstillgång skola 925 925 925 925 1000 Platsbehov skola 919 903 924 910 946 Rosersberg 2015 2016 2017 2018 2019 Platstillgång skola 305 305 305 305 305 Platsbehov skola 259 259 272 288 235 Landsbygd 2015 2016 2017 2018 2019 Odensala Platstillgång skola 170 170 170 170 170 Platsbehov skola 128 125 131 134 138 Skepptuna Platstillgång skola 140 140 140 140 140 Platsbehov skola 120 121 130 137 145 Tabell 9 Skola platstillgång och platsbehov för olika områden. 26 (54)

5.4.2 Årskurs 7-9 När det gäller skolår 7-9 behövs en utbyggnad av högstadiekapaciteten med cirka 150 platser över perioden i centrala Märsta. Det behovet tillgodoses genom en mer effektiv lokalanvändning i Ekillaskolan. På samma sätt anpassas Valstaskolan och St Olof så att respektive kapacitetsbehov tillgodoses, cirka 60 platser i Valsta och cirka 120 platser i Sigtuna. 27 (54)

6 Planerad nybyggn nation 6.1 Allmänt Programmet för bostadsbyggande i Sigtuna kommun visar hur h den planerade byggnationenn av bostäderr under helaa perioden 2015-2019. Under de kommande fem åren redovisas ett planerat bostadsbyggande om drygt 4000 bostäder, cirka 800 nya bostäder per år. Eller uttryckt i ett mått somm brukar jämföras kommuner emellan cirka 188 lägenheter/1000 invånare per år. Märsta Sigtuna Rosersberg Landsbygd 7% 7% % 17% 69% Figur 5 Planerat bostadsbyggande 2015-2019 fördelat på kommundel. 6..1.1 Upplåtelseformer Kommunen eftersträvar att de nytillkommande bostäderna 2015-20192 ska bli i olika hustyper samt varierande utformningar och lägenhetsstorlekar. Av den totala volymen nya bostäder under perioden utgörs cirka 45 procent av hyresrätt, drygt 35 procent av bostadsrätt och cirka 20 procent av äganderätter.. För de kommande årens bostadsproduktion är ambitionen att a upplåtelseformerna ska vara blandade. Den långsiktiga målsättningenn är att det i bostadsbeståndet ska vara ungefär en tredjedel av hyres-, bostads- och äganderätter. På så sättt skapas en mångfald i bostadsutbudet och invånarna kan välja den formm av bostad som passar den egna och familjens livssituation bäst. Upplåtelseformen i planerad nyproduktion framgår av följande figur. 28 (54)

Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Upplåtelseform ej bestämt 1200 1000 800 600 400 200 0 2015 2016 2017 2018 2019 Figur 6 Sigtuna kommuns planerade bostadsbyggande 2015-2019 fördelat på upplåtelseformer. 6.1.2 Självbyggartomter Kommunen har en tomt- och huskö för de som är intresserade av självbyggartomter. För att möta den efterfrågan som finns på sådana tomter ska kommunen göra en genomgång av mark som kan vara lämplig för självbyggartomter och se över förutsättningarna för att privata markägare också ska kunna bidra med tomter till tomt- och huskön. Målet är att kön ska fyllas på med 10 till 15 nya tomter per år. 6.1.3 Utveckling av stadsmiljön I den nya översiktsplanen framhålls att den fysiskt byggda miljön är en viktig del av ett hållbart samhälle. Inriktningen för bostadsbyggandet ska framöver utgöras av förtätning inom tätorterna och på sikt att separerade stadsdelar och tätorter kommer att byggs ihop. I tätorterna ska det finnas ett utbud av upplevelser, fritids- och friluftsaktiviteter och kultur som även ska kunna användas på kvällar och helger. Det ska kännas tryggt att vistas i och förflytta sig i kommunen. Genom att områden med bostäder, centrum och kollektivtrafikbytespunkter integreras med levande gatumiljöer och ett varierat serviceutbud ökar användandet av områdena och därmed också tryggheten. Bebyggelsens gestaltning ska bidra till att stärka stadsbild, gaturum och parker. Extra stor vikt ska läggas vid områdesentréer, knutpunkter och centrum. 6.1.4 Byggstart för planerade projekt 2015-2019 Följande tabell redovisar byggstart för planerade projekt i Sigtuna kommun för åren 2015-2019. De siffror som redovisas i tabellen ligger betydligt högre än vad som färdigställts föregående år vilket är ett resultat av en hög takt i detaljplaneringen som inte mötts upp av marknadens byggnadstakt. I slutet på augusti 2014 fanns det cirka 1200 bostäder i färdiga detaljplaner, eftersom att dessa inte ännu byggts blir siffrorna för byggstarter de närmast åren högre än det mål som finns för bostadsbyggandet på 300-500 bostäder årligen. 29 (54)

Märsta 2015 2016 2017 2018 2019 Arhem 90 Fd Brandstationen 46 HSB Stationsgatan 75 Märsta centrum 35 50 50 30 Märsta Port 133 133 133 Steningehöjden 35 20 120 100 Valsta centrum 100 110 Steninge Slottspark 20 80 80 80 60 Övre Ekilla 65 V Galaxvägen 24 Steninge /Trädgårdsallén 20 20 10 Norrbacka 205 90 50 Stockholmsvägen/Stationsg. 35 Frejgatan 70 Magnegatan 70 Bureängen 40 40 Arkaden 60 Stockholmsvägen/Skolgatan 100 100 Bollbacken 5 10 Bostäder för unga 30 50 50 50 Bragegatan 20 Summa 699 744 653 553 145 Sigtuna 2015 2016 2017 2018 2019 Myntvägen 15 Ragvaldsbo 65 50 Rådmansängen 6 8 Skyttegatan 3 Skyttegatans förlängning 15 15 15 Mjärden 6 Garnet 4 Bostäder i Til 3 Södertilsvägen 8 Ansgarsliden 18 Hällsboskolan 40 40 40 Norra Sigtuna stad (Sigtuna stadsängar) 80 90 90 90 Summa 110 156 145 145 145 Rosersberg 2015 2016 2017 2018 2019 Kadettvägen 5 Pendelvallen 30 Västra Rosersberg 75 75 75 Vantarboda 5 Summa 0 40 75 75 75 Landsbygd 2015 2016 2017 2018 2019 Venngarns slott 87 Granby 10 Herresta 5 4 3 Lövstaholm 3 2 Venngarn 1:17 5 8 Skepptuna, Helgåby 10 10 10 10 Odensala kyrkby 5 5 Odensala HåstaHage 10 10 5 Sigtunabygdens Golf 10* 10* 10* Kompletterande bebyggelse 10 10 10 10 10 Summa 115 50 49 43 25 Totalt i kommunen 924 990 922 816 390 * Förutsättningar för bebyggelse skall bedömas efter det att en miljökonsekvensbeskrivning är genomförd. Tabell 10 Planerade bostadsprojekt i Sigtuna kommun. 30 (54)

Tabellen ovan visar det totala antalet bostäder för varje projekt och det sammanställda antalet för tätorterna respektive landsbygden. Nedan på denna sida och på nästkommande sida finns en sammanställning uppdelat på de olika tätorterna och landsbygden med det totala antalet för respektive upplåtelseform. Mer ingående information om Märsta, Sigtuna, Rosersberg och landsbygden och dess projekt finns i efterföljande delar av detta kapitel. Märsta 2015 2016 2017 2018 2019 Hyresrätt 489 295 290 50 30 Bostadsrätt 140 251 140 320 75 Äganderätt 70 65 90 50 40 Upplåtelseform ej bestämt 133 133 133 Totalt 699 744 653 553 145 Sigtuna stad 2015 2016 2017 2018 2019 Hyresrätt 25 65 80 80 80 Bostadsrätt 40 83 40 40 40 Äganderätt 45 8 25 25 25 Totalt 110 156 145 145 145 Rosersberg 2015 2016 2017 2018 2019 Hyresrätt 0 30 30 30 20 Bostadsrätt 0 0 25 35 20 Äganderätt 0 10 20 10 35 Totalt 0 40 75 75 75 Landsbygd 2015 2016 2017 2018 2019 Hyresrätt 40 15 0 0 0 Bostadsrätt 12 0 0 0 0 Äganderätt 63 35 49 43 25 Totalt 115 50 49 43 25 Tabell 11 Planerat bostadsbyggande efter område och upplåtelseformer. 31 (54)

Karta 1 Planerade projekt i Märsta med omnejd. 32 (54)

6.2 Märsta Fler bostäder kommer att byggas både genom att befintliga områden förtätas och genom att nya bostadsområden byggs ut. Märsta utgör en del av den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta, och ges en hög prioritet att utvecklas med fokus på att Arlanda och Märsta ska sammanlänkas. Kommunstyrelsen har beslutat att en fördjupad översiktsplan ska tas fram för att utgöra en sammanhållen utgångspunkt för utvecklingen av den regionala stadskärnan. De bostäder som behövs för att stötta utvecklingen av den regionala stadskärnan lokaliseras naturligen till Märsta. Strategin för utvecklingen är att Märstas centrala delar ska utvecklas utifrån en stadsmässig karaktär gärna med funktionsblandning. För att driva på utvecklingen av centrala Märsta kommer en särskild styrgrupp att utses. Av stor strategisk vikt är planeringen för utveckling av centrumanläggningarna Valsta centrum och Märsta centrum. Båda handlar om att utöka och utveckla de kommersiella ytorna, men också om att möjliggöra för fler bostäder i direkt anslutning till centrumhandel och service. 6.2.1 Bostadsprojekt i Märsta Arhem På Arhem planeras för tre nya punkthus. De nya husen möjliggör uppemot 90 nya bostäder. Avsikten är att lägenheterna ska upplåtas med 1/3 hyresrätt och 2/3 bostadsrätt. Detaljplan är klar och byggstart är möjlig under 2015. F.d. Brandstationen Vid Stationsgatan på den tomt där brandstationen tidigare låg är avsikten att uppföra flerbostadshus. Projektet är tänkt att innehålla 46 lägenheter och utgör en förtätning i ett centralt läge i Märsta. Större delen av bebyggelsen förses med hiss. Upplåtelseform är tänkt att vara bostadsrätt. Detaljplan finns färdig och ansökan om bygglov har inkommit, byggstart kommer troligtvis att ske i början på 2015. HSB Stationsgatan I stationsnära läge har HSB i en första etapp uppfört ett punkthus som blivit Märstas nya landmärke. Detaljplanen möjliggör för byggandet av ytterligare 75 lägenheter med lokaler i bottenvåningen, upplåtelseformen avses bli bostadsrätter och byggstart beräknas till tidigast 2019. Märsta Centrum Sigtuna kommun har tillsammans med centrumägaren FastPartner AB sedan 2011 startat upp ett gemensamt arbete om utveckling av Märsta centrum. Biblioteket och konsthallen stod klart under våren 2014 och kulturskola färdigställs senare under 2014. I anslutning till kulturskolan finns en färdig detaljplan för 35 lägenheter i trygghetsboende, planerad byggstart är under 2015. FastPartner har i övrigt för avsikt att utveckla och komplettera butiksutbudet, renovera de befintliga husen och uppföra cirka 130 nya lägenheter. Detaljplanen antogs 2014. 33 (54)

Märsta Port Märsta port kommer att utgöra ett nytt bostadsområde i dalen mellan Märsta och Valsta och kommer att leda till att områdena byggs ihop. Färdigt utbyggt kommer området inrymma cirka 400 bostäder med blandade upplåtelseformer. Utvecklingen av området ska ske med fokus på god stadsmiljö. Det finns en laga kraft vunnen detaljplan som möjliggör för såväl ett flertal högre flerbostadshus längs med 263:an, som för ett antal punkthus i närheten av Valstavägen samt en förskola. Det finns planer på att även möjliggöra för fler bostäder inom området, detaljplanearbetet kan komma igång under 2015. Steningehöjden Steningehöjden är en stadsdel som växer fram väster om Valsta. Området byggs ut i etapper, många bostäder står klara men många fler kommer att byggas de kommande åren. I sin helhet beräknas området innehålla runt 900 bostäder med olika hustyper och med varierande upplåtelseformer. Inflyttning sker successivt och till dags dato är cirka 300 lägenheter färdigställda. Det finns för närvarande tre gällande detaljplaner och planläggning för den fjärde och näst sista etappen av stadsdelen pågår. Sporthall är färdigställd och uppförande av en F-6 skola har påbörjats under året. Det är även planlagt för två förskolor i området. Valsta Centrum Valsta Centrum ska utvecklas till ett stadsdelscentrum med utökat innehåll jämfört med idag. Det har tillskapats nya byggrätter för bostäder och utökade kommersiella och offentliga verksamheter. Samtidigt ska utemiljön med parkeringsytor, torg och parkmiljö ges ett rejält lyft. Det planeras bli cirka 210 lägenheter, främst med hyresrätt som upplåtelseform. Valstabiblioteket kommer att flytta till centrumbyggnaden och ett medborgarkontor kommer att öppna, även verksamheten vid Frejgården planeras flytta hit. Detaljplan är klar och byggstart av bostäderna är planerad till 2015 Steninge Slottspark Detaljplanen för att bygga bostäder vid Steningeslotts park antogs i oktober 2014. Ambitionen är att det nya bostadsområdet ska inrymma uppemot 500 bostäder i blandad bebyggelse med olika typer av upplåtelseformer. Utvecklingen av området ska ske med hänsyn till de natur- och kulturmiljövärden som karakteriserar området. Beräknad byggstart är 2015. Övre Ekilla Det nya bostadsområdet utmed Hemmansvägen har under 2013 växt fram med såväl småhus uppförda i egen regi som nya flerbostadshus. Den byggnation som gällande detaljplan ytterligare möjliggör är ett 60-tal småhus med äganderätt, varav 2/3 har tomtstorlekar mellan 600-800 kvm och 1/3 med cirka 300 kvm. Under 2015 planeras byggstart för 8 lägenheter som är särskilt är tänkt att passa som första boende för unga som flyttar hemifrån. Västra Galaxvägen Invid Västra Galaxvägen i Östra Steninge finns ett område som sedan några år tillbaka är planerat för komplettering av bostäder. Avsikten är att uppföra två mindre flerbostadshus om vardera tolv lägenheter och i två våningsplan. Upplåtelseform är planerad att vara hyresrätt. Detaljplan är klar och möjlig byggstart är 2015. Steninge/Trädgårdsallén I ett läge söder om Trädgårdsallén och omedelbart väster om Östra Steninge planeras 34 (54)

ny bebyggelse ske som avslutar Östra Steninge åt väster. Avsikten är att det ska bli en småskalig bebyggelse i storleksordningen av ett 50-tal bostäder. Planarbetet är i ett tidigt skede och vartefter mer kunskap om platsen och dess förutsättningar blir kända kommer detaljerna i ny bebyggelse att klargöras. Norrbacka Norrbackaområdet i norra Märsta byggdes under 1970-talets första år och innehåller 660 lägenheter i flerbostadshus i två våningar upplåtna med hyresrätt. Husen är i behov av upprustning och modernisering. Samtidigt tål området en förtätning, vilket också underlättar för att nå förbättrad tillgänglighet. Förtätningen skall även möjliggöra en bättre balans mellan hyresrätter och bostadsrätter i området. En del av de befintliga husen kan komma att byggas på med ytterligare två våningsplan och därmed kompletteras med hiss. De befintliga envånings tvättstugorna byggs på till fyra våningar. Nya hus kan också komma placeras på lämpliga platser. Dialog och enkäter har förevarit bland boende för att utröna de olika behoven och önskemålen. Planen, som medger 300 nya lägenheter, vann laga kraft 2014. I en andra etapp kommer detaljplanen som rör de stora parkerings- och garageytorna i öster mot Norrbackavägen göras om för att möjliggöra utbyggnad av bostäder även där. Först i ett senare skede under planprocessen kommer lämpligt antal nya lägenheter att kunna läggas fast. Stockholmsvägen/Stationsgatan Sigtunahem har tillsammans med Sigtuna kommun tagit initiativ till detta kombinerade förskole- och bostadsprojekt. I byggnaden ska det finnas en förskola med plats för cirka 80 barn och i våningsplanen ovanför förskolan ryms 35-38 bostadslägenheter. Detaljplanen är klar och möjlig byggstart är under 2015. Frejgatan Befintligt parkeringsdäck ska ersättas med två flerbostadshus. Plats för parkering kommer att anläggas i garage under husen. Det kan handla om cirka 70 nya bostäder fördelade på två huskroppar. Merparten, cirka 70 procent av de nya bostäderna är tänkt att vara små lägenheter på 1-2 rum och kök. Planläggning har startat upp under hösten 2013. Detaljplanen väntas vara färdig sommaren 2015 med möjlig byggstart hösten 2015. Magnegatan Befintligt parkeringsdäck ska ersättas med två flerbostadshus. Parkeringsmöjligheter kommer att anordnas i anslutning till Magnegatan och Ymergatan. Det kan handla om cirka 70 nya bostäder fördelade på två huskroppar. Merparten, cirka 70 procent av de nya bostäderna är tänkt att vara små lägenheter på 1-2 rum och kök. Planläggning har startat upp under hösten 2013. Detaljplanen väntas vara färdig sommaren 2015 med möjlig byggstart hösten 2015. Bureängen I Valsta på Bureängen söder om Valstavägen är avsikten att pröva förutsättningarna för att bygga bostäder på platsen, cirka 80 lägenheter. Planarbete väntas komma igång under 2015. Byggstart planeras till 2017. Upplåtelseform för lägenheterna avses bli hälften hyresrätt och hälften bostadsrätt. Arkaden Centralt i Märsta kommer två nya flerbostadshus med 60 lägenheter att uppföras. De nya husen placeras på vardera sidan av Arkadenbyggnaden. Upplåtelseformen är 35 (54)

hyresrätt. Parkeringsbehovet löses genom garage under flerbostadshusen. I markplan planeras för kommersiella lokaler. Detaljplan är antagen 2014. Stockholmsvägen/Skolgatan På den plats där Centralskolan idag är belägen planeras förändringar med förtätning som utgångspunkt. Detta möjliggörs genom att skolan ska rivas då den är i dåligt tekniskt skick, och en helt ny skola ska uppföras. Den nya skolan ska rymmas i en högre byggnad, vilket gör att mark frigörs i detta centrala läge och möjliggör för helt ny bostadsbebyggelse. Omfattningen och strukturen på bebyggelsen ska studeras vidare och behandlas i en detaljplan för hela området. Projektet kan rymma omkring 200 lägenheter, med möjlig byggstart 2017. Bollbacken Efter Stockholmsvägen finns ett område, Bollbacken, som kan ge plats för en bostadsgrupp om 10-15 lägenheter. Planarbetet har inletts och en planerad byggstart kan bli 2015/16. Upplåtelseformen är antingen äganderätt eller bostadsrätt. Området ligger centralt i Märsta och bebyggelsen ska få en stadsmässig utformning. Bostäder för unga De kommande åren ska kommunen arbeta för att möjliggöra för fler bostäder som unga har råd med. Upplåtelseformen kommer att vara hyresrätt och en del kan komma att utgöras av studentbostäder. Genom att se över redan befintliga projekt kan nya bostäder komma att tillkomma redan under 2015. Framöver är målsättningen att möjliggöra för byggandet av cirka 50 bostäder för unga årligen. Bragegatan I samband med återuppbyggnaden/nybyggnaden av Brage förskola är avsikten att genomföra ett kombinerat förskole- och bostadsprojekt. I byggnaden ska det finnas en förskola med plats för 120 barn och i våningsplanen ovanför förskolan ryms cirka 20 lägenheter. För att minimera barnens exponering för kemikalier på förskolan ska giftfria byggnadsprodukter väljas. Planering väntas komma igång under början av 2015 och byggstart planeras till senare delen av 2015. 36 (54)

Byggstart för planerade projekt i Märsta 2015-2019 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Märsta 2015 2016 2017 2018 2019 Arhem 30 Arhem 60 Fd Brandstationen 46 HSB Stationsgatan 75 Märsta centrum 35 50 Märsta centrum 50 30 Märsta Port * 133* 133* 133* Steningehöjden Steningehöjden 25 100 100 Steningehöjden 10 20 20 Valsta centrum 60 55 Valsta centrum 40 55 Steninge Slottspark 20 30 Steninge Slottspark 40 40 40 Steninge Slottspark 40 40 40 30 Övre Ekilla 5 Övre Ekilla 60 V Galaxvägen 24 Steninge /Trädgårdsallén 10 Steninge /Trädgårdsallén 20 10 10 Norrbacka 130 90 50 Norrbacka 75 Stockholmsvägen/Stationsgatan 35 Frejgatan 70 Magnegatan 70 Bureängen 40 Bureängen 40 Arkaden 60 Stockholmsvägen/Skolgatan 100 Stockholmsvägen/Skolgatan 100 Bollbacken 5 10 Bostäder för unga 30 50 50 50 Bragegatan 20 Summa 699 744 653 553 145 *Fördelningen mellan bostadsrätter och hyresrätter är ej bestämt. Tabell 12 Planerat bostadsbyggande i Märsta fördelat på projekt och upplåtelseform. 37 (54)

Karta 2 Planerade projekt i Sigtuna stad med omnejd. 38 (54)

6.3 Sigtuna stad Även i Sigtuna stad kommer nya bostäder att byggas genom förtätning och genom att nya områden byggs ut. Genom ett rådslag under 2013 fick invånarna i och omkring Sigtuna stad ta ställning till om kommunen skulle gå vidare med planeringen av Norra Sigtuna stad som är det största utbyggnadsprojektet i Sigtuna stad. En majoritet av de som röstade ställde sig positiva till projektet och planarbetet pågår för området. 6.3.1 Bostadsprojekt i Sigtuna stad Myntvägen I den norra delen av Munkholmen finns sedan 2006 en färdig detaljplan med byggrätter för ett mindre antal småhus på relativt stora tomter. Upplåtelseform är tänkt att vara äganderätt. Det är relativt komplicerade markförhållanden, vilket gjort det nödvändigt att under flera år förbelasta marken för att förbereda för kommande byggnation. Ragvaldsbo Ett seniorboende om cirka 70 lägenheter i flerbostadshus planeras uppföras vid Ragvaldsbo. Upplåtelseformen blir 3/4 bostadsrätt och 1/4 hyresrätt. Området kommer även att omfatta 10 radhus, byggstart 2015 upplåtelseformen är äganderätt. Detaljplan är klar och byggstart förväntas bli under 2015. Därutöver avser kommunen gå vidare med att få till stånd ca 50 lägenheter på den tomt som tidigare var avsedd för särskilt boende. Rådmansängen På före detta Sigtuna IP, öster om Uppsalavägen, har nya bostäder växt fram. Två flerbostadshus är redan färdigbyggda, dessa är ett seniorboende som upplåts med hyresrätt. Resterande byggrätt enligt gällande detaljplan utgörs av småhus. Upplåtelseform blir äganderätt. Småhusen är under uppbyggnad och kommer att stå klara för inflyttning 2015. Den sista etappen i detaljplanen utgörs av småhus längs Skolbacken och Uppsalavägen, där byggstart troligen blir först under 2016. Skyttegatans förlängning Mellan Skyttegatan och Prästängsvägens norra del ska ett planarbete igångsättas för att pröva förutsättningarna för ny bostadsbebyggelse. Först efter att planarbetet kommit igång kan det avgöras vad som är lämpligt antal nya bostäder. Detaljplanearbetet förväntas påbörjas under 2015 och siktar mot möjlig byggstart under 2016. Skyttegatan småhus Inom bostadsområdet längs med Skyttegatan har en detaljplan antagits för att komplettera med tomter för småhus på vardera sida om gatan. Det är tre tillkommande småhus i ett uppvuxet villaområde. Mjärden I anslutning till Thilsjöområdet mot gränsen till Björkbacka har en detaljplan antagits som möjliggör en förlängning av gatan Mjärden och utökning av tomter för fem kedjehus och ett fristående småhus. Kommunens intention är att tomten för det fristående huset förs in i tomt- och huskön medan de fem kedjehusen blir självbyggartomter för en byggemenskap. 39 (54)

Garnet I det nästan färdigbyggda småhusområdet i Björkbacka äger kommunen några mindre småhustomter som avses bebyggas. Detaljplanen är klar. Bostäder i Til I området mellan Germunds väg och Glimmervägen i Til finns möjligheter till kompletteringsbebyggelse i mindre omfattning. Avsikten är att fortsätta med bebyggelsestrukturen på Germunds väg, vilket har givit förutsättningar för tre stycken nya småhus avsedda för självbyggeri. Detaljplanen är lagakraftvunnen. Södertilsvägen I Sigtuna stads östra delar invid Tufvassonsfabriken planeras en förtätning med 7-8 småhus. Möjlig byggstart kan tidigast bli under 2015. Ansgarsliden På en redan bebyggd fastighet längs med Manfred Björkqvists Allé planerar ny ägare att bygga om den befintliga byggnaden från kontor/konferens till bostäder. Avsikten är att byggnaden ska rymma cirka 18 lägenheter och ges fokus mot seniorboende i ett attraktivt läge i Sigtuna stad. Planeringen är ännu i ett tidigt skede, trolig byggstart är tidigast 2017. Hällsboskolan I anslutning till Hällsboskolan i norra delen av Sigtuna har frågan väckts om nya bostäder. Fokus är att skapa yteffektiva bostäder med olika upplåtelseformer. Planarbete har inte inletts. Totalt kan drygt etthundra lägenheter tillskapas. Byggstart 2017 med 25 lägenheter per år. Norra Sigtuna stad Norr om Ragvaldsbovägen har planläggning påbörjats i enlighet med resultatet av ett rådslag som hölls våren 2013. Därefter har ett planprogram varit ute på samråd hösten 2013. Den nya stadsdelen ges en stadsmässig bebyggelse med närhet till mötesplatser och motionsspår. Den nya bebyggelsen om cirka 750 bostäder ges en blandad karaktär och varierade upplåtelseformer samt inslag av service. Förskola kommer att placeras inom området och under fortsatt planarbete ska utredas om det finns behov av att bygga en skola inom området. 40 (54)

Byggstart för planerade projekt i Sigtuna stad 2015-2019 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Sigtuna stad 2015 2016 2017 2018 2019 Myntvägen 15 Ragvaldsbo 25 25 Ragvaldsbo 40 25 Rådmansängen 6 8 Skyttegatan 3 Skyttegatans förlängning 15 15 15 Mjärden 6 Garnet 4 Bostäder i Til 3 Södertilsvägen 8 Ansgarsliden 18 Hällsboskolan 40 40 40 Norra Sigtuna stad (Sigtuna stadsängar) 40 40 40 40 Norra Sigtuna stad (Sigtuna stadsängar) 40 40 40 40 Norra Sigtuna stad (Sigtuna stadsängar) 10 10 10 Summa 110 156 145 145 145 Tabell 13 Planerat bostadsbyggande i Sigtuna stad fördelat på projekt och upplåtelseform. 41 (54)

Karta 3 Planerade projekt i Rosersberg. 42 (54)

6.4 Rosersberg Nybyggnation av bostäder i Rosersbergs villastad har under många år varit i stort sett omöjligt på grund av flygbuller. Den översyn av det så kallade influensområdet för Arlanda flygplats som pågått under flera år har tyvärr inte kommit i mål ännu. Det nya miljötillståndet för Arlanda är överklagat till mark- och miljödomstolen och dom ska meddelas i november 2014. I syfte att påskynda ett klargörande för byggnation av nya bostäder i Västra Rosersberg utförde kommunen år 2008 tillsammans med LFV Arlanda (numera Swedavia) och Länsstyrelsen i Stockholms län en fördjupad studie av hur flyget påverkar Rosersbergs möjligheter till utveckling av bostäder. Resultatet visade på att det kommer att bli en lättnad vad gäller flygbullersituationen väster om Ostkustbanan, vilket gör att inga överskridanden av riktvärdena riskeras. Det har gjort det möjligt att igångsätta planeringen av nya bostäder. Genom de markförvärv som kommunen genomfört dels 2012 och dels hösten 2013 avseende mark bland annat lämplig för utveckling av bostäder väster om järnvägen planarbetet har inletts under 2014 och kommer att fortsätta under kommande år. Vad gäller de två mindre förtätningsprojekten i centrala Rosersberg är de belägna inom Arlanda flygplats influensområde, men kompletteringen bedöms av kommunen som väldigt angelägen för att ge förutsättning för tillgängliga bostäder i ett centralt läge, att kunna bibehålla service och till och med utveckla den. Kommunen menar att vid den intresseavvägning som måste göras mellan de allmänna intressena finns det sammantaget många starka skäl till detta tillskott av bostäder i Rosersberg trots flyget. I den storstadsregion som Sigtuna kommun verkar i och den inflyttning som sker så anser Sigtuna kommun att bostadsförsörjning borde jämställas med riksintressena, så att det finns förutsättningar för rimliga avvägningar mellan dessa motstående intressen. 6.4.1 Bostadsprojekt i Rosersberg Kadettvägen I ett relativt centralt läge i Rosersberg finns möjlighet till komplettering med fem småhus som smälter in i omgivande miljö. Byggstart är beräknad till 2016. Pendelvallen I nära anslutning till Rosersbergs station ska förutsättningarna prövas för en förtätning som blir ett komplement till bebyggelsen i den centrala delen av villasamhället. Platsen som föreslås tas i anspråk utgörs av den yta som länge använts som fotbollsplan, Pendelvallen, vars betydelse minskat sedan Råbergsvallen utvecklats. Istället är avsikten att här uppföra flerbostadshus och möjliggöra lokaler för service, handel och liknande i bottenvåning och lämpligt antal våningsplan för uppemot ett 30-tal lägenheter med god tillgänglighet. Planarbetet har påbörjats, byggstart beäknas ske tidigast 2016. Västra Rosersberg Totalt kan Västra Rosersberg medge en utbyggnad av 300-400 lägenheter med varierande hustyper och upplåtelseformer med en utbyggnads tid över flera år. Planeringen kan dock ge förutsättningar för en tätare bebyggelse i synnerhet som området har så nära till en pendeltågsstation. Området kommer att byggas ut i 43 (54)

etapper. Kommunen har förvärvat mark i området för att skapa förutsättningar för kommande utveckling och under 2014 har planarbetet startats upp. Det första steget i kommande planprocess är väsentligt för att få bindande besked från länsstyrelsen angående synen på Västra Rosersberg och flygbullersituationen. Vantarboda Vantarboda är ett område sydväst om där Västra Rosersberg planeras. Området består av ett antal friliggande småhus omgiven av skog. Som en del av utvecklingen i Västra Rosersberg kommer det att möjliggöras för ett fåtal nya småhus i Vantarboda. Bostäderna sak anpassas för att passa in i områdets nuvarande utformning och småskalighet. Byggstart för planerade projekt i Rosersberg 2015-2019 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Rosersberg 2015 2016 2017 2018 2019 Kadettvägen 5 Pendelvallen 30 Västra Rosersberg 30 30 20 Västra Rosersberg 25 35 20 Västra Rosersberg 20 10 35 Vantarboda 5 Summa 0 40 75 75 75 Tabell 14 Planerat bostadsbyggande i Rosersberg fördelat på projekt och upplåtelseform. 44 (54)

6.5 Landsbygd Utanför tätorterna på landsbygd finns det flera pågående bostadsprojekt varav de flesta är av mindre omfattning. Stor del av landsbygden omfattas av influensområdet för flygbuller för Arlanda vilket begränsar möjligheterna för bostadsbyggande. Inom de kommande åren ska kommunen se över lämpliga platser där ny bebyggelse kan tillkomma på landsbygden i de områden som inte berörs av flygbuller. Ny bebyggelse ska vara småskalig och i huvudsak lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och i de områden där det finns kommunal service. Att underlagen för skolor och förskolor på landsbygden bibehålls är en viktig förutsättning för en levande landsbygd. Odensala är ett område som kan bli aktuell för mer byggelse framöver. 6.5.1 Bostadsprojekt på landsbygden Venngarns slott Våren 2014 antogs detaljplanen för Venngarns slottsområde. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för vidare utveckling av området. Detaljplanen möjliggör för att bygga ett 40-tal friliggande nya hus för bostadsändamål. Några av husen är parhus, och sammanlagt tillförs därmed cirka 45 nya lägenheter. En del av bostäderna har börjat byggas under 2014 och resterande kommer att påbörjas under 2015. Granby I den västra delen av Sigtunahalvön i anslutning till befintlig bebyggelse i Granby har ett stort antal nya småhus redan uppförts med stöd av den detaljplan som togs fram för några år sedan. Färdigutbyggt blir det totalt cirka 50 småhus som tillkommer. Bebyggelsen ansluts till det lokala reningsverket. Upplåtelseformen är äganderätt. Kommunen har under 2013 dessutom uppfört en förskola inom området med platser för 40 barn. Den volym småhus som återstår är cirka tio stycken. Herresta I Odensala i anslutning till befintlig bebyggelse i Herresta By har det planlagts för nio stycken tomter för självbyggeri. Tomterna är relativt stora för att på bästa sätt kunna anpassas till omgivande kultur- och odlingsbygd. Området är beläget inom riksintresseområde för kulturmiljövård så bebyggelsen ska ges en lantlig karaktär. Tomterna kommer i första hand att erbjudas kommunens tomt- och småhuskö. I anslutning till Odensala bygdegård har ytterligare tre småhus planlagts. Innan exploateringen kan påbörjas ska kommunalt vatten och avlopp dras till Herresta By. Även de befintliga fastigheterna avses anslutas. Lövstaholm I anslutning till befintlig bebyggelse i Charlottenberg kommer cirka fem småhus byggas som ska samverka och fungera tillsammans med ett nytt ridhus och omgivande hästanknutna verksamheter. Lokalt reningsverk försörjer bebyggelsen. Detaljplanen är klar. Ett av husen är färdigställt. Venngarn - Murarbo (Venngarn 1:17) Efter Väg 263, mittemot Österby By har planläggning genom programsamråd påbörjats. Planen prövar möjligheterna för ett mindre antal bostadshus. Strukturen på bebyggelsen ska passa in i de befintliga bebyggelsetraditionerna för området. Efter genomfört samråd finns en del ytterligare utredningsbehov som ska slutföras innan detaljplanen kan hanteras vidare. 45 (54)

Skepptuna, Helgåby Inom en fastighet i Skepptuna, Helgåby, i nära anslutning till Skepptuna förskola och skola samt bygdegård finns planer på tillkommande bostadsbebyggelse. Området kallas för Klockarbol, och är intressant för nya bostäder som ett led i landsbygdsutvecklingen i kommunens nordöstra delar. Genom att fler kan få möjlighet att bo i Skepptuna ges också den kommunala servicen i närområdet stärkta förutsättningar för utveckling. Dessutom är området beläget alldeles utanför Arlanda flygplats influensområde och därmed inte i konflikt med flygbuller. Det är tänkt vara en varierad bebyggelse med olika storlekar och upplåtelseformer. Främst egnahem med friliggande villor, men även möjlighet för uppförande av mindre flerbostadshus som kan upplåtas med antingen bostads- eller hyresrätt och gärna med inriktning seniorboende. Det kan handla om 40-80 nya bostäder. Den exakta omfattningen kommer att klargöras under planprocessen. Detaljplanearbetet påbörjades under 2013 och kommer att fortsätta under kommande år. Odensala kyrkby Inom den bebyggelsegrupp som finns i anslutning till Odensala förskola, skola och fritidshem finns planer på att komplettera med några bostäder. Kommunen har förvärvat mark i kyrkbyn, och det kan bli 5-10 tillkommande bostäder beroende på vilken hustyp som bedöms lämplig, antingen småhus eller mindre flerbostadshus. Under 2015 beräknas förutsättningarna för projektet kunna konkretiseras. Odensala, Håstahage Här finns två planuppdrag, ett för flerbostadshus för äldre i Odensala kyrkby och ett för småhus vid Håstahage. Den nya bebyggelsen ska till till storlek, innehåll och utformning är anpassas såväl till platsen som till omgivande kulturbygd. Området kan komma rymma upp mot 25 enheter och planläggning kommer att inledas under 2015. Sigtunabygdens Golf I den gällande detaljplanen för golfbana finns det planlagt för ytterligare nio hål i den södra delen, men där föreslås nu istället att pröva förutsättningarna för en villabebyggelse om cirka 30 enheter. Under detaljplaneprocessen som startat upp under hösten 2013 ska fokus läggas på en god gestaltning av nya byggnader, hantering av strandskydd och förhållandet till det öppna och känsliga landskapet med höga natur- och kulturvärden. Nästa steg i planprocessen är framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning. Kompletterande bebyggelse Kommunen ska arbeta för en småskalig byggnation på landsbygden för att långsiktigt kunna garantera den kommunala servicen på mindre orter. I genomsnitt bedöms tillskottet på landsbygden bli cirka tio bostäder per år utöver de redovisade specifika projekten. 46 (54)

Byggstart för planerade projekt på landsbygden 2015-2019 Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Landsbygd 2015 2016 2017 2018 2019 Venngarns slott 40 Venngarns slott 12 Venngarns slott 35 Granby 10 Herresta 5 4 3 Lövstaholm 3 2 Venngarn 1:17 5 8 Skepptuna, Helgåby 10 Skepptuna, Helgåby 10 10 10 Odensala kyrkby 5 Odensala kyrkby 5 Odensala HåstaHage 10 10 5 Sigtunabygdens Golf 10* 10* 10* Kompletterande bebyggelse 10 10 10 10 10 Summa 115 50 49 43 25 * Förutsättningar för bebyggelse skall bedömas efter det att en miljökonsekvensbeskrivning är genomförd. Tabell 15 Planerat bostadsbyggande på landsbygden fördelat på projekt och upplåtelseform. 47 (54)

Byggstart för planerade projekt 2015-2019 Märsta 2015 2016 2017 2018 2019 Arhem 90 Fd Brandstationen 46 HSB Stationsgatan 75 Märsta centrum 35 50 50 30 Märsta Port 133 133 133 Steningehöjden 35 20 120 100 Valsta centrum 100 110 Steninge Slottspark 20 80 80 80 60 Övre Ekilla 65 V Galaxvägen 24 Steninge /Trädgårdsallén 20 20 10 Norrbacka 205 90 50 Stockholmsvägen/Stationsg. 35 Frejgatan 70 Magnegatan 70 Bureängen 40 40 Arkaden 60 Stockholmsvägen/Skolgatan 100 100 Bollbacken 5 10 Bostäder för unga 30 50 50 50 Bragegatan 20 Summa 699 744 653 553 145 Sigtuna 2015 2016 2017 2018 2019 Myntvägen 15 Ragvaldsbo 65 50 Rådmansängen 6 8 Skyttegatan 3 Skyttegatans förlängning 15 15 15 Mjärden 6 Garnet 4 Bostäder i Til 3 Södertilsvägen 8 Ansgarsliden 18 Hällsboskolan 40 40 40 Norra Sigtuna stad (Sigtuna stadsängar) 80 90 90 90 Summa 110 156 145 145 145 Rosersberg 2015 2016 2017 2018 2019 Kadettvägen 5 Pendelvallen 30 Västra Rosersberg 75 75 75 Vantarboda 5 Summa 0 40 75 75 75 Landsbygd 2015 2016 2017 2018 2019 Venngarns slott 87 Granby 10 Herresta 5 4 3 Lövstaholm 3 2 Venngarn 1:17 5 8 Skepptuna, Helgåby 10 10 10 10 Odensala kyrkby 5 5 Odensala HåstaHage 10 10 5 Sigtunabygdens Golf 10* 10* 10* Kompletterande bebyggelse 10 10 10 10 10 Summa 115 50 49 43 25 Totalt i kommunen 924 990 922 816 390 * Förutsättningar för bebyggelse skall bedömas efter det att en miljökonsekvensbeskrivning är genomförd. 52 (54)

STADSBYGGNADSKONTORET www.sigtuna.se