Kvicksilver i gädda 2016

Relevanta dokument
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn

Kvicksilver och cesium i matfisk

2009:1. Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Kvicksilver i matfisk

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad

Kvicksilver i gädda i Norrbottens län 2012

Undersökning av kvicksilver i gädda, Kalmar län 2017

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad

Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning.

Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken

Abborre i Runn Metaller i vävnader 2013

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Metaller i vallgravsfisk 2012

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Kvicksilver: globala utsläpp och lokala effekter. John M unthe

Fortsatt anpassning av övervakning

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9

Tel: E-post: Tel: E-post:

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Acceptabel belastning


Metaller i Vallgravsfisk Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Sammanfattning av rapporten

Mälarens vattenvårdsförbund

Tel: E-post:

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

- Mölndalsåns stora källsjö

Sweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2014

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor,

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Grönsaksundersökning Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2015

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Grönsaksundersökning

Grönsaksundersökning. Blyhalt i sallat och grönkål i Landskrona 2016

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10

METALLER I HUSMOSSA 2012:1

Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

CESIUMPLAN för Gävle kommun

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen

Redovisning av resultat från genomförd förstudie vid Fengersfors bruk Louise Göthfors, Golder Associates AB

små dricksvattenanläggningar

Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i abborre och gädda

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Resultatrapport - Provtagning av ytvatten och sediment i Styrstad dike

Dioxiner och PCB i vår Östersjöfisk

PCB i fisk från Skarven

Cesiumundersökning. Bär och svamp 2017 BAKGRUND METOD

Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

1986L0278 SV

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Kvicksilver i den svenska miljön: förekomst, tillförsel och trender

Vattenöversikt för Lerums kommun

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Europeiska unionens råd Bryssel den 20 augusti 2014 (OR. en)

Upphandling av undersökningar av miljögifter och metaller i fisk

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV

Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Svensk författningssamling

Undersökning av metaller och andra miljögifter i fisk inom Tidans avrinningsområde

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota

Europeiska unionens råd Bryssel den 10 mars 2017 (OR. en)

Metaller i vallgravsfisk Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr:

Analys av rensmassor vid Knästorp 2016

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

Samordnat Listeriaprojekt

Transkript:

Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns Fiskevårdsförening ÅF-Infrastructure AB Caroline Grotell ÅF-Infrastructure AB, Hamntorget 3, Box 467, SE-651 10 Karlstad Sverige Tel +46 10 505 00 00, Registrerad i Stockholm, www.afconsult.com Org. nr. 556185-2103, VAT SE556185210301 Kvicksilver i fisk från Molkomsjön 2016-SLG Page 1 (6)

1 Inledning Inom Molkomsjöns Fiskevårdsförenings regi har gädda analyserats avseende kvicksilver. Kontaktperson Carl Mossberg. 2 Metodik Tio gäddor insamlades av fiskevårdsföreningen under april 2016. Fiskarna insamlades från olika delar av sjön. Gäddorna frystes för senare provtagning. ÅF har ansvarat för provtagning och utvärdering. För analys av kvicksilver provtogs en bit ryggmuskel. I samband med provtagning registrerades respektive gäddas längd och vikt samt fiskens kön. Kvicksilveranalys har genomförts vid ackrediterat laboratorium (ALS Scandinavia, Luleå). 3 Resultat och diskussion Analysresultat av kvicksilver framgår från Tabell 1, tillsammans med längd och vikt samt kön på de analyserade gäddorna från Molkomsjön 2016. Målet var att insamla gäddor kring 1 kg (inom intervallet 0,8-1,2 kg). Målet uppfylldes delvis, där fem individer insamlades inom önskat intervall (se Tabell 1). Övriga fem individer var i ett större intervall (1,3-1,7 kg). Majoriteten av gäddorna var hanar. Av Tabell 1 framgår även normerad kvicksilverhalt i 1 kg:s gädda (halt relaterat till vikt). Normeringen görs för att större/äldre fiskar i regel har en högre kvicksilverhalt jämfört med mindre/yngre individer. Detta är viktigt att göra vid jämförelse med resultat från andra platser och mellan undersökningsår. Resultaten visar tydligt att de större gäddorna har en högre kvicksilverhalt än de mindre. Det finns även en svag tendens till att hanar har en högre kvicksilverhalt än honorna. En av de analyserade gäddorna har en kvicksilverhalt som överskrider gränsvärdet för gädda avseende konsumtion (se avsnitt 6). I avsnitt 6 framgår även Livsmedelsverkets konsumtionsråd av vissa insjöfiskar, som gädda. Datum: 10/07/2016 Kvicksilver i fisk från Molkomsjön 2016-SLG Page 2 (6)

Tabell 1 Längd och vikt samt kön på de analyserade gäddorna från Molkomsjön april 2016. Kvicksilverhalt redovisad som registrerad halt (mg/kg våtvikt) samt normerad kvicksilverhalt (Hg-halt) per 1 kg:s gädda (ng/g vv). Längd Vikt Kvicksilver- Normerad Kön halt Hg-halt cm gram mg/kg vv ng/g vv 1 54 1000 0,541 541 Hona 2 50 900 0,33 367 Hona 3 61 1400 0,723 516 Hona 4 53 900 0,382 424 Hane 5 54 1000 0,424 424 Hane 6 54 1000 0,576 576 Hane 7 66 1700 0,722 425 Hane 8 61 1300 1,06 815 Hane 9 66 1600 0,879 549 Hona 10 64 1500 0,671 447 Hane Medel-alla 58 1230 0,631 509 Medel (0,9-1,0 kg) 53 960 0,451 466 Medel (1,3-1,7 kg) 64 1500 0,811 551 4 Jämförelse med andra undersökningar I Tabell 2 framgår resultat från tidigare kvicksilveranalyser på gädda från Molkomsjön. Vid första anblicken indikerar resultaten att kvicksilverhalten har tidigare varit på en mycket lägre nivå. Det finns dock en osäkerhet då det i vissa fall saknas underlag om storlek (år 2008). Vid flera av undersökningsåren har gäddorna även varit mindre i storlek. Mindre gäddor har i regel lägre kvicksilverhalter jämfört med större individer. Vid normeringen av tidigare resultat från Molkomsjön framkommer haltnivåer som är i nivå med resultaten år 2016. Högre enskilda haltnivåer har även registrerats tidigare (en individ år 2008). Resultaten indikerar dock en viss ökning av kvicksilverhalten, med reservation för att genomförda undersökningar inte genomförs regelbundet, utan mer sporadiskt. Datum: 10/07/2016 Kvicksilver i fisk från Molkomsjön 2016-SLG Page 3 (6)

Tabell 2 Resultat från undersökningar i Molkomsjön. Registrerad kvicksilverhalt (mg/kg våtvikt) samt normerad halt (Hg-halt) per 1 kg:s gädda (ng/g vv). Årtal Längd Vikt Kvicksilver halt mg/g vv Normerad Hg-halt ng/g vv 1968 0,33 1968 0,33 1968 0,39 1968 0,46 1968 0,46 Medel 0,39 1978 1010 0,31 307 1978 1210 0,33 273 1978 540 0,3 556 1978 980 0,33 337 1978 670 0,31 463 Medel 0,32 387 1983 43 940 0,2 213 1983 46 980 0,54 551 1983 39 680 0,23 338 Medel 0,32 367 1984 45 1010 0,29 287 1984 38 680 0,23 338 Medel 0,26 313 1994 60 1468 0,28 191 1994 66 1929 0,26 135 1994 58 1261 0,17 135 1994 60 1390 0,31 223 1994 43 862 0,22 255 Medel 0,25 188 2008 0,36 2008 0,11 2008 0,17 2008 0,9 2008 0,37 Medel 0,38 Datum: 10/07/2016 Kvicksilver i fisk från Molkomsjön 2016-SLG Page 4 (6)

I Figur 1 framgår normerad kvicksilverhalt i norra Vänern i gäddor inom storleken 0,8-1,2 kg under perioden 1996-2015. Millesvik är beläget väster om Värmlandsnäs och ses som ett referensområde för Vänern. Kattfjorden är tidigare historiskt belastad av en kloralkali fabrik. Den normerade kvicksilverhalten i Molkomsjön är på en högre nivå jämfört med referensområdet Millesvik. Det kan noteras att tendensen till nedåtgående kvicksilverhalt i Millesvik har stagnerat (Figur 1) och är i linje med tendensen till ökad halt i Molkomsjön. Resultaten från Kattfjorden visar dock att mellanårsvariationer kan förekomma med högre halter för att återgå till normal nivå för Kattfjorden. Figur 1 Medelhalter av normerad kvicksilverhalt i gädda från norra Vänern 1996-2015 (Från Grotell, 2016). 5 Diskussion Orsaken till kvicksilverförekomst i vatten och fisk beror på att under lång tid har utsläpp av kvicksilver skett i både Sverige och utomlands. Utsläppen från Sverige är numera begränsade. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i Sveriges vatten är för höga är internationella luftnedfall (VISS). Kvicksilver som har tidigare deponerats på skogsmark lakas senare ut i samband med avrinning. Kvicksilverhalter i gädda från Molkomsjön 2016 indikerar en viss ökning jämfört med tidigare undersökningsår. Den ökade kvicksilverhalten kan bero på ökad utlakning av kvicksilver från avrinningsområdet. En ökad utlakning kan bero på flera faktorer, som exempelvis ökad nederbörd som ger ökad avrinning från avrinningsområdet eller förändring i avrinningsområdet (ex avverkning av skog med skogsmaskiner), kan även leda till ökad avrinning. Det kan dock noteras att högre kvicksilverhalter förekommer i Acksjön och Borssjön, t.ex. åren 2007/2008 var medelhalten av kvicksilver dryga 1 respektive 0,55 mg/kg vv (Karlstad kommun). Dessa sjöar är belägna uppströms Molkomsjön, Acksjöns utlopp mynnar i Borssjön och Borssjöns utlopp mynnar i Molkomssjön. En förändring av Datum: 10/07/2016 Kvicksilver i fisk från Molkomsjön 2016-SLG Page 5 (6)

övriga miljöföhållanden i Molkomsjön (näringsämnen, försurning, konduktivitet, syrehalt i bottenvatten m.m.) kan även leda till ökade kvicksilverhalter i fisk, då tillgängligheten av kvicksilver (metylkvicksilver) och fiskens upptag av metaller styrs av miljöförhållandena i Molkomsjön. 6 Kostråd och gränsvärden I nedanstående faktarutor framgår kostråd beträffande fisk och gränsvärden för fisk avseende konsumtion. Fisk som kan innehålla högre halter av kvicksilver, som exempelvis gädda, rekommenderas att konsumeras högst en gång per vecka. För kvinnor i barnafödande ålder enbart 2-3 gånger per år. Kostråd beträffande gädda, gös, abborre och lake (Livsmedelsverket: www.slv.se) Kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande rekommenderas att högst 2-3 gånger per år att äta gädda och abborre. Övriga konsumenter rekommenderas att gärna äta fisk men helst inte mer än en gång per vecka beträffande gädda, gädda, gös, abborre och lake. Gränsvärden för fisk avseende konsumtion: Gränsvärden för livsmedel avseende kvicksilver i fisk (EG 1881/2006): 1 mg/kg våtvikt i gädda 7 Litteraturhänvisning EG1881/2006. Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Europeiska unionens officiella tidning 2006, L364/5. Grotell, 2016. Metaller och organiska föreningar i Vänerfisk år 2015. Avsnitt som ingår i Årsskrift från Vänerns vattenvårdsförbund 2016. Preliminär. Karlstad Kommun. Kvicksilverhalten i gäddmuskulatur, undersökningar i Karlstads kommun 2007/2008. Rapport från Karlstad kommun 2009:1. VISS. VattenInformationsSystem i Sverige. www.viss.lst.se Datum: 10/07/2016 Kvicksilver i fisk från Molkomsjön 2016-SLG Page 6 (6)