Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Relevanta dokument
5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Kemi 2. Planering VT2016

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)


NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Modell och verklighet och Gy2011

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Förslag den 25 september Biologi

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?

Ekologi Så fungerar naturen

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

FYSIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet fysik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Mikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

BETYG GYMNASIESKOLAN

Statens skolverks författningssamling

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

Arv och utveckling Arvet

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Livets myller Ordning i myllret

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Naturorienterande ämnen

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER

Ämnesplanering Levande organismer 7H

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

GENETIK - Läran om arvet

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Vatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Mikroplaster. Det stora miljöhotet. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Mitos - vanlig celldelning

Stockholms Tekniska Gymnasium Prov Fysik 2 Mekanik

Workshop om kursplaner åk 7 9

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

Prov Fysik 2 Mekanik

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Atomer och det periodiska systemet

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Betygskriterier DNA/Genetik

PRÖVNINGSANVISNINGAR

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Lokal pedagogisk plan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

Transkript:

Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö. Biologins karaktär och arbetsmetoder Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid. Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. Avgränsningar och studier av problem och frågor med hjälp av biologiska resonemang. Planering och genomförande av fältstudier, experiment och observationer samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. Fältstudier och undersökningar inom ekologi inklusive användning av modern utrustning. Simulering av evolutionära mekanismer, till exempel naturligt urval. Hur man identifierar organismer. Mikroskopering vid till exempel studier av celler eller celldelning. Bearbetning av biologiska data med enkla statistiska metoder. Användning av genetiska data för studier av biologiska sammanhang. Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Förmågor och kunskapskrav Kunskapskrav 1 2 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vad som bedöms E C A Redogöra för begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder Använda begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att svara på frågor Svara på frågor om och beskriva biologiska företeelser och förlopp Redogöra för hur biologins modeller och teorier utvecklas Värdera teorier och modellers giltighet och begränsningar Analysera och besvara frågor Formulering av egna hypoteser och egna frågor. Planering av experiment och fältstudier Tolkning och utvärdering av metoder Diskutera betydelsen för individ och samhälle Föra fram argument och redogöra för konsekvenser av ställningstagande Användning av ett naturvetenskapligt 11 språk och anpassning av kommunikation Bedömning av källors 12 trovärdighet och relevans 13 Bedömning av egen förmåga och situationens krav Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat Med säkerhet, Med säkerhet, Exemplifierar Exemplifierar Beskriver och generaliserar Översiktligt utifrån något exempel Utförligt utifrån några exempel Utförligt och nyanserat utifrån några exempel Enkla omdömen Enkla omdömen Nyanserade omdömen Enkla frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat enkla egna frågor I samråd med handledare Enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang Översiktligt Enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande och anpassar till viss del sin kommunikation Enkla bedömningar Komplexa frågor i bekanta situationer med tillfredsställande resultat egna frågor. Efter samråd med handledare Enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang Utförligt Välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande. och anpassar till stor del sin kommunikation Välgrundade bedömningar Komplexa frågor i bekanta och nya situationer med gott resultat Med säkerhet komplexa egna frågor. Efter samråd med handledare Nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar Utförligt och nyanserat komplexa frågor Välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Du föreslår också nya frågeställningar att diskutera. Med säkerhet och anpassar till stor del sin kommunikation Välgrundade och nyanserade bedömningar Med säkerhet

Värdeordens betydelse Översiktligt de viktigaste delarna är med men inte alla, mer ungefärlig men inte exakt, kortfattad beskrivning Utförligt innehåller alla steg/delar, exakt beskrivning, tydliga motiveringar, innehåller mer detaljer, längre beskrivning, resonemang i flera led Nyanserat innehåller flera perspektiv eller flera olika delar av ett problem t.ex. fördelar och nackdelar, globalt och lokalt, risker och möjligheter, flera olika effekter, påverkan på individ och samhälle Exempel på bedömning utifrån värdeorden Redogör för vad som menas med en mutation. Översiktligt: En mutation är en förändring i DNA-molekylen och kan antingen vara en genmutation eller en kromosommutation. Utförligt: En mutation är en slumpmässig förändring i DNA-molekylen och kan antingen vara en genmutation där det enbart är en kvävebas som byts ut, vilket kan leda till att proteinets struktur ändras, eller en kromosommutation där en del av kromsomen är borta eller uppträder flera gånger t.ex. som vid Huntingtons sjukdom, eller en kromsomantalsmutation där man har en extra kromosom som t.ex. Downs syndrom där man har en extra kromosom i par 21. Utförligt och nyanserat: En mutation är en slumpmässig förändring i DNA-molekylen och kan antingen vara en genmutation där det enbart är en kvävebas som byts ut, vilket kan leda till att en annan aminosyra bildas och att proteinets struktur ändras, eller en kromosommutation där en del av kromsomen är borta eller uppträder flera gånger t.ex. som vid Huntingtons sjukdom, eller en kromsomantalsmutation där man har en extra kromosom som t.ex. Downs syndrom där man har en extra kromosom i par 21. Om det blir samma aminosyra efter mutationen ändras inte proteinet och fungerar lika bra som tidigare. Många mutationer är till nackdel för organismen och är skadliga, men mutationer kan också vara bra. Mutationer leder till genetisk variation vilket leder till en biologisk mångfald som är en förutsättning för evolutionen.

Lektionsinnehåll Laborationer Studie av alleler hos majs Odling av majsfrön (planering, hypotes, utförande, laborationsrapport, statistisk undersökning i samarbete med matematiken) Övningar Vilka egenskaper har du? Korsningsscheman Genetikkluringar Stamträdsanalyser Korsord Kopplade gener Artikel om Gregor Mendel Föreläsningar/genomgångar En historisk tillbakablick (powerpoint) Monogena egenskaper (powerpoint) Arvet och miljön (powerpoint) Avel och förädling (powerpoint) Eget arbete Quizlet Examinationsformer Skriftligt prov kunskapskrav 1,2,3,4,5, 9 och 10 Planering och hypoteser kunskapskrav 6,7,11,13 Laborationsrapport kunskapskrav 8,11,13, Sidhänvisning 192-218 Kapitel: Individens genetik (Biologi 1 Liber)

Kunskapsinnehåll En historisk tillbakablick Livscykeln hos en zygot Mendels försök, frågeställning, utförande, resultat och slutsats Dominanta och recessiva alleler Homozygoter och heterozygoter Allel och locus Monogena egenskaper Monohybrid korsning Korsningsschema rita, förstå samt dra slutsatser Klyvningstal för monohybrid korsning Varför det teoretiska klyvningstalet skiljer sig från det uppmätta Genotyp och fenotyp Återkorsning, hur det går till och syfte Dominant nedärvning Dihybrid korsning Kopplade gener och överkorsning Mutationer, olika typer och olika effekter, sambandet mellan mutationer och evolutionen Könskromosomer hos människan jämfört med andra organismer Könsbunden nedärvning, sjukdomar Polygena egenskaper och Ärftliga sjukdomar Exempel på en ärftlig sjukdomar Arv och miljö Varför kunskaper om arv och miljö är viktigt Tvillingsstudier, varför och hur går det till Stamträdsanalyser, varför och hur det går till Avel och förädling Avel, syfte och hur det går till Inavel Inseminering Könlös och könlig förökning