Två metoder av finutsättning och dess noggrannheter

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Naturgeografi Gustav Lans & Jonas Skogfält Två metoder av finutsättning och dess noggrannheter Two methods for setting out and their accuracies. Examensarbete 7,5 hp Mät- och kartteknikprogrammet Datum: 2013-05-31 Handledare: Uliana Danila Examinator: Rolf Nyberg Löpnummer: 2013:8 Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Försäkran Denna rapport är en deluppfyllelse av kraven till högskoleexamen på programmet för Mätoch kartteknik. Allt material i denna rapport som inte är mitt eget har identifierats, och rapporten innehåller inte material som har använts i en tidigare examen. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 2

Förord I den två-åriga utbildningen mät- och karteknik på Karlstads universitet så avslutas utbildningen med ett examensarbete på 7.5 högskolepoäng. Denna rapport är vårt avslutande examensarbete innehållande de kunskaper vi uppnått under dessa två år. Vi vill tacka Jonas Knutsson och Oskar Nilsson på Svenska Mätcenter i Karlstad för utlåning av instrument, samt vägledning och handledning så vi kunde uppnå vårt resultat. Vi tackar också Jonas Holm på Byggmoment för att ha tagit sig tid att hjälpa oss under vår undersökning. Karlstad, juni 2012. Gustav Lans och Jonas Skogfält Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 3

Sammanfattning Denna rapport beskriver en undersökning utav två olika metoder för att framställa bästa möjliga resultat vid en finutsättning av lägenhetsdetaljer. Dessa två metoder är utsättning med måttband från baslinjer och utsättning av totalstation. Genom våra kunskaper inom mät- och kartteknik samt hjälp från en snickare har denna undersökning kunnat genomföras. Utsättningen med måttband har gått till genom att låta snickaren sätta ut fönster, badrum och VA-detaljer med endast några baslinjer och ritning till sin hjälp. Utsättningen med Trimble totalstation har genomförts genom en vanlig finutsättning av punkter och linjer, gjort utifrån våra kunskaper inom mätteknik. Dessa två olika metoder har sedan jämförts för att påvisa de olika skillnader som uppstår. I rapporten framgår hur undersökningen uppstod genom praktik på Svenska Mätcenter i Karlstad, även hur de olika moment som undersökningen har krävt redovisas. Resultat över skillnader i noggrannhet och tid redovisas i rapporten. Rapporten granskar också mätosäkerheten och dess konsekvenser. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 4

Abstract This report describes a study of two different methods to achive the best possible result in setting out apartment details. These two methods are the setting out of details with a measuring tape from baselines and the setting out procedure with an instrument (totalstation). Through our knowledge in surveying and mapping technology and help from a carpenter, this investigation has been implemented. The setting out using a tape has been performed by letting the carpenter to set out windows, bathroom and water- and drain-details from baselines and drawing. The setting out using a surveying instrument was carried out by means of a Trimble Total Station. These two methods have been compared in order to detect and show the difference that occurs. The report shows the investigation background story from the practice of Swedish Mätcenter in Karlstad. A result of differences in accuracy and time is described in the report, as well as their theoretical consequences Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 5

Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Abstract... 5 1. Bakgrund... 8 1.2 Svenska Mätcenter Karlstad... 8 2. Syfte... 10 3. Finutsättning... 10 4. Frågeställning... 11 5. Underlag... 11 6. Metod och genomförande... 11 6.1 Instrument och programvaror... 12 6.2 Inmätningen av område och transformation... 12 6.3 Etablering av byggnät... 12 6.4 Utsättning... 13 6.5 Bearbetning... 13 7 Resultat... 15 7.1 Rapporter... 15 7.1.1 Fönster... 15 7.1.2 Badrumshörn... 15 7.1.3 VA-detaljer... 15 7.2 Diagram... 15 7.2.1 Fönster... 16 7.2.2 Badrumshörn... 17 7.2.3 VA-detaljer... 19 7.3 Jämförelse i tid... 20 8 Diskussion... 22 8.1 Felteori... 23 8.2 Konsekvenser... 24 9 Slutsats... 25 10 Källor... 26 11 Bilagor... 26 11.1 Bilaga1... 26 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 6

11.2 Bilaga2... 27 11.3 Bilaga 3... 27 11.4 Bilaga4... 28 11.5 Bilaga5... 29 11.6 Bilaga6... 30 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 7

1. Bakgrund Efter att ha genomfört en 4-veckors praktikperiod på Svenska mätcenter så gavs möjligheten att utforma vårt examenarbete. På ett personalmöte på Mätcenter diskuterades hur man skulle kunna få fram ett bra argument och ett underlag som bevisar att genom att köpa in deras tjänster, fås en bättre noggrannhet till skillnad ifrån att en snickare gör jobbet på egen hand. En stor byggfirma i Karlstad har entreprenaden över Bryggudden etapp två och har köpt in Mätcenters tjänster över hela byggnaden. Till och börja med hade Byggbolaget tänkt köpa in en tjänst via Mätcenter där man endast får baslinjer utsatta på varje våning. Sedan skulle man låta snickarna sätta ut detaljer som badrum, inre väggar, VA-detaljer och fönster med mera på egen hand. Eftersom Byggbolaget saknar egna utsättare så har de inte heller köpt in den utrustning som underlättar för denna typ av arbete. I slutändan valde Byggbolaget att köpa in hela tjänsten av finutsättning, där badrum, VA-detaljer, inre väggar med mera inkluderas. Det var i detta stadie som Mätcenter ville bevisa att en högre noggrannhet i finutsättning uppnås genom deras kompetens och expertis gentemot att en snickare utför samma typ av jobb med enklare utrustning som till exempel måttband och tumstock. Det är viktigt att ha ett bra argument till sina kunder varför man ska köpa in en konsultfirma, som kostar mycket pengar. För att kunna bevisa att noggrannheten blir bättre samt arbetet utförs på en kortare tid så ska därför en undersökning utföras där man jämför hur bra resultat man kan få genom att göra samma typ av jobb med olika mätmetoder. 1.2 Svenska Mätcenter Karlstad Svenska Mätcenter är ett konsultföretag som huvudsakligen inriktar sig emot byggande av hus, vägar och anläggning. I Sverige är företaget framförallt inriktade mot de stora byggbolagen som Skanska, NCC, Byggbolaget och PEAB, men bedriver även verksamhet emot mindre byggbolag och privatpersoner. Det är inte bara denna typ av verksamhet som företaget bedriver utan man riktar sig även emot spårarbeten och terrängstudier med mera. Mätcenter finns i ett tiotal svenska städer, med huvudkontoret i Örebro, och har även verksamhet i andra länder som Norge, Tjeckien, Estland, Finland och Kanada. Företagets slogan lyder att de ska vara det självklara valet av mätföretag för kunder och medarbetare i Sverige. (1) Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 8

På Karlstadkontoret har man framförallt inriktning på konstruktion och idag anser man att man är det självklara valet när det gäller husbyggen och vägbyggen. (Knutsson Jonas platschef Svenska Mätcenter, intervju 24 april 2013). Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 9

2. Syfte Syftet med vårt projekt är att framföra de skillnader i framförallt noggrannhet och tid vid en finutsättning av lägenhetsdetaljer genom utsättning med totalstation och utsättning med hjälp av måttband. Utsättningen kommer endast ske i plana koordinater utan höjder. Utförandet kommer ske genom att en snickare vid namn Jonas Holm ska utföra finutsättningen med måttband och vi ska utföra finutsättningen genom mätteknik. Till hjälp får Jonas några baslinjer utsatta utav oss som han kan utgå ifrån, efter hans utsättning ska det också mätas in utav oss. I nästa moment ska vi sätta ut samma föremål och även det ska mätas in. När dessa moment är klara ska data bearbetas. Genom bearbetningen ska vi kunna urskilja de olika skillnaderna som uppstår av dessa två typer av finutsättning. Genom att jämföra inmätningarna för de olika utsättsmetoderna med ritningen ska skillnaderna uppstå. I resultatet ska det framkomma vilken metod som ger bäst noggrannhet och hur stor den radiella differensen och x- och y- differenser blir för respektive metod, samt skillnad i tid ska redovisas. 3. Finutsättning Vid ett bygge är det viktigt att alla delar av bygget hamnar på rätt plats. När ett bygglov har gått igenom så ingår oftast i priset hos kommuner för bygglovet en grovutsättning, finutsättning samt en lägeskontroll. Grovutsättning är viktigt då det utgör en förberedelse för markarbetet inför en finutsättning. Vid finutsättningen sätts hushörnen sedan ut med en noggrannhet på ett fåtal millimeter, samt med rätt höjd. En lägeskontroll görs när plattan är gjuten och kontrollerar att den är på rätt plats. Kommunerna har data innan som de utgår ifrån vid dessa moment. Finutsättning innebär inte bara utsättning av hus, det kan också innebära utsättning av fönster, VA-detaljer, badrum eller andra detaljer. I vårt projekt har vi utgått från samma moment men vi har endast gjort finutsättning av vissa detaljer i plana koordinater. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 10

4. Frågeställning Den frågeställningen som vi använt oss av i denna undersökning är följande: Hur mycket skiljer det i noggrannhet mellan de två olika metoderna? Hur mycket skiljer det i tid att genomföra arbete? Vilken metod bör man använda sig av? 5. Underlag De underlag vi har haft är: Ritningar från Byggbolaget via Mätcenter Egna kunskaper i GEO och Trimble-instrument 6. Metod och genomförande Två snickare kommer att utföra finutsättning med hjälp av tre baslinjer, som blivit utsatta med totalstation. De kommer att göra utsättning av ett badrum samt all inre VA till badrummet och fönster runt en lägenhet. Deras hjälpmedel till utsättningen kommer att vara måttband, tumstock, skalstock och färgsnöre. Efter att deras utsättning är genomförd kommer all utsättning att mätas in, med hjälp av totalstation, för att kunna bearbetas i SBG GEO. Snickarnas resultat kommer att jämföras mot underlaget som tagits fram från Byggbolaget. Efter att snickarna har gjort sina utsättningar samt att deras resultat har blivit inmätt så kommer en ny utsättning göras, detta med hjälp av en totalstation. I nästa moment kommer även denna utsättning att mätas in för att kunna bearbetas i SBG GEO. Tanken bakom de båda resultaten är att de ska jämföras mot det underlag som tagits fram från Byggbolaget och se vilken som ger högst noggrannhet. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 11

6.1 Instrument och programvaror De instrument vi har tillämpat under projektet är följande: Trimble SPS930 totalstation Trimble NRTK Handdator TSC2 tillämpas till båda instrumenten. Programvaror: SBG GEO version 2012 Microsoft Excel version 2007 6.2 Inmätningen av område och transformation Ritningarna över Bryggudden låg i en dwg-fil och hade inga koordinater. För att kunna genomföra undersökningen så besöktes området där själva utsättningen skulle äga rum och en rekognoscering gjordes. Innan området skulle bearbetas i Geo så mättes ytan in med hjälp av en NRTK, på så vis kunde man veta var själva arbetsplatsen var och koordinatsystemet som användes var SWEREF 99. En transformation genomfördes för att kunna få själva byggarbetsplatsen till Färjestadsparkeringen, där utsättningen skulle genomföras på. 6.3 Etablering av byggnät Tre punkter har satts ut som referenspunkter med hjälp av NRTK och har en noggrannhet på ca 1-2 cm. Tre stycken reflexer sattes upp i området. Fristation etablerades utifrån de inmätta NRTK punkterna och sedan gjordes stommätning mot reflexerna i två helsatser. Dessa reflexer använde vi sedan som vårt byggnät. Ingen större utförlig rapport om etableringen av byggnätet och noggrannhet har gjorts då det inte hör till vår undersöknings relevans. Det vi vill undersöka är skillnader i finutsättning i första hand men har ändå valt att göra ett byggnät för dess smidighet för vår undersökning samt för att skildra verkligheten en bit. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 12

6.4 Utsättning Till finutsättningen hade vi först transformerat ritningen så den var på rätt plats för där undersöknigen skulle utföras. Det ska också nämnas att all utsättning sker i plana koordinater och inga höjder. Efter att snickarna hade kollat på ritningen så bestämdes att de skulle sätta ut ytterkant på alla fönster eftersom det var lättare att få fram ett bra resultat via ritningen, samtidigt som vi hade valt att sätta ut innerkant på alla fönster. Eftersom resultatet ska jämföras mot ritning och inte mot varandras resultat, så spelar det ingen roll i detta fall att man inte sätter ut fönstren på samma ställe. Vi började med att etablera en fristation utifrån vårt byggnät och därefter sätta ut de punkter som hörde till baslinjerna som snickarna skulle ha till hjälp. Eftersom snickarna hade lite problem på vår bestämda dag så gjorde vi vår finutsättning och inmätning först istället. Vi satte ut åtta stycken fönster, fem badrumshörn och sex VA-detaljer med totalstation. Vid utsättning med totalstation av detaljer så kan man också göra en inmätning samtidigt, så därför behövde ingen markering göras från vår sida som snickaren kunde ha till hjälp. Inför snickarnas finutsättning hade baslinjer markerats ut med färgsnöre med hjälp av vår totalstation. Till sin hjälp hade snickaren en medarbetare så de var två stycken som gjorde utsättningen med hjälp av tumstock, skalstock, måttband och sprayfärg. De markerade ut objekten med hjälp av sprayen. Efter deras utsättning var klar så gjordes en inmätning av alla objekt med hjälp av totalstationen. Till VA-detaljerna fanns inga specifika mått så där användes en skalstock till hjälp. 6.5 Bearbetning De inmätta objekten från båda finutsättningarna bearbetades sedan i programmet SBG GEO. Alla inmätningar lades in med ritningen som underlag. Här kunde vi göra en jämförelse med alla inmätningar genom att sätta ut punkter på samma objekt i ritningarna. Sedan göra en jämförelse med vår utsättning och snickarens utsättning med de rätta punkter som skapats. På så sätt kan man få fram skillnaderna av vår finutsättning och snickarens finutsättning gentemot ritningen, som i detta fall blir vårt facit.( Se bilaga2 och bilaga3) Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 13

Genom att lägga in de två inmätningarna i varsitt lager och det nyskapade punkterna i ett lager så gjorde vi en jämförelse punkt för punkt i x- och y- led samt den radiella differensen. Vi har också olika koder för respektive utsättning så vi snabbt och enkelt kan urskilja våra mätningar. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 14

7 Resultat I resultatet kan man urskilja de skillnader i noggrannhet av finutsättning för dessa två metoder samt tidskillnaden för momenten. Efter bearbetningen av inmätta data kunde man snabbt urskilja att finutsättningen/inmätning med totalstation har en betydligt bättre noggrannhet än finutsättning med endast baslinjer till hjälp. Även en betydande skillnad i tid som utförandet tog har visat sig. För att få fram skillnaderna för de två metoderna så utgick vi från punkterna i ritningen och jämförde således vår inmätning mot dessa punkter, även vår inmätning av snickarens utsättning har jämförts mot ritningen och det är här vi ser den skillnad som uppstår. Nedan finns rapporter skapade från SBG Geo där jämförelsen som nämnts syns. 7.1 Rapporter I rapporterna visas x- och y-differenserna för respektive utsättning gentemot ritningen. Se bilaga 4 Se bilaga 5 Se bilaga6 7.1.1 Fönster 7.1.2 Badrumshörn 7.1.3 VA-detaljer 7.2 Diagram Resultaten i diagramen visar den radiella differensen för varje inmätt punkt för respektive utsättningen och jämförs mot samma punkter i ritningen. Radiella differensen= (dx^2+dy^2) Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 15

meter 0,12 7.2.1 Fönster Fönster utsättning av Snickaren Radiell Differens 0,1 0,08 0,06 0,04 Radiell Differens 0,02 0 (bild1) I bild 1 så ser man den radiella differensen från snickarens utsättning av fönster. Fönstrens yttre hörn sammanfattas genom fönster1 och fönster1.2 som hör ihop och är var sin ytterkant av samma fönster. Vi ser också att det varierar i resultat från upp till 10 cm ner till någon eller några centimeter i jämförelse mot samma objekt fast i ritningen. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 16

meter 0,0035 Fönster utsättning av totalstation Radiell Differens 0,003 0,0025 0,002 0,0015 0,001 Radiell Differens 0,0005 0 (bild2) I bild2 visas samma utsättning fast med totalstation. Resultatet varierar från 0mm upp till 3mm. Även här har samma objekt jämförts mot ritningen. Fönster 5.2 saknar radiell differens. meter 0,12 7.2.2 Badrumshörn Badrumshörn utsättning av snickare Radiell differens 0,1 0,08 0,06 0,04 Radiell differens 0,02 0 badrum1 badrum2 badrum3 badrum4 badrum5 (bild3) Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 17

I bild tre kan man se att noggrannheten ligger från 8 cm upp till ca 10 cm. Vid denna utsättning har badrumshörnen satts ut. Punkterna jämförs mot ritningen för att få fram resultatet. meter 0,0025 Utsättning av badrumshörn med totalstation Radiell differens 0,002 0,0015 0,001 Badrumshörn Radiell differens 0,0005 0 badrum1 badrum2 badrum3 badrum4 badrum5 (bild4) På diagrammet ovan i bild 4 kan vi utläsa resultatet från utsättningen av badrumshörn från den mättekniska metoden. Resultatet har en bra noggrannhet som varierar mellan 1mm och 2mm. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 18

meter 0,7 7.2.3 VA-detaljer VA-detaljer Utsättning av snickaren Radiell differens 0,6 0,5 0,4 0,3 Radiell differens 0,2 0,1 0 VA1 VA2 VA3 VA4 VA5 VA6 (Bild5) Denna utsättning visar utsättning av inre VA-detaljer av badrummet. Även i detta fall har man jämfört utsättningen mot ritningen. Snickarens resultat syns i bild 5 och har en noggrannhet mellan 5cm och 65cm i den radiella differensen. meter 0,0012 Utsättning VA-detaljer med totalstation Radiell differens 0,001 0,0008 0,0006 0,0004 Radiell differens 0,0002 0 VA1 VA2 VA3 VA4 VA5 VA6 (Bild6) Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 19

Utsättning av samma VA-detaljer med mätteknisk metod har en noggrannhet som visas i bild6 på ca 1mm i radiell differens. På punkten VA5 så finns ingen radiell differens eftersom punkten ligger exakt på rätt ställe. 7.3 Jämförelse i tid I undersökningen skulle också en liten tidstudie kontrolleras för att se vilken skillnad det blir mellan en utsättning med totalstation och måttband. Vid utsättningen krävs vissa moment för att kunna genomföra vår undersökning, vid snickarens utsättning krävs det att vi har satt ut baslinjer så han har något att utgå ifrån. Mättekniska moment i utförandet: Inmätning av området Transformering Byggnät Utsättning av baslinjer Utsättning/ Inmätning av objekten Inmätning av snickarnas utsättning Total tid för dessa moment tog ca 3 timmar. Snickarnas utförande: Utsättning av objekt Total tid för detta moment tog ca 3 timmar. I resultatet ovan syns det att vi gjorde fler moment på samma tid som snickarna gjorde endast utsättning. I en jämförelse för dessa två metoder så blev resultatet att genom finutsättning med totalstation så tog den endast en tredjedel av tiden som finutsättning med måttband gjorde. Utsättningen med totalstation av objekt tog cirka en timme och för snickarna tog den cirka tre timmar. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 20

När slutresultatet av tidsstudien summeras i undersökningen måste man självklart ta hänsyn till den tid som lades ner i arbetet. Uppgiften som utfördes handlade om endast en lägenhet. På bygget av Bryggudden etapp 2 plan 2 så fanns totalt fyra lägenheter. Eftersom utsättningen av fyra lägenheter skulle ta alldeles för lång tid att utföra så sattes endast en lägenhet ut. När utsättningen med totalstation var färdig, kunde man konstatera att det tog drygt en timme att genomföra all utsättning av fönster, badrum och inre VA-detaljer. Hade detta moment genomförts av en erfaren mätingenjör så hade förmodligen momentet genomförts på en bättre tid med samma noggrannhet. Men eftersom momentet genomfördes av två studenter så blev den slutliga tiden ca en timma. När snickarnas resultat i tid summeras konstaterades att den slutliga tiden blev ca tre timmar. Även i detta fall bör man ha i åtanke att det inte hör till snickarnas vardag att utföra denna typ av jobb. Men utifrån hans kunskaper och kompetens har de fått ett bra resultat. Något man bör tänka på är att vid ett vanligt hus eller anläggningsbygge finns oftast en färdig betongplatta som gör att man kan få en känsla av var husväggar och fönster ska vara. I detta fall utfördes projektet på en stor parkering där man inte kunde uppfatta var fönster och väggar skulle stå. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 21

8 Diskussion Under projektet fanns tre baslinjer utsatta till snickarens hjälp så han hade något att utgå ifrån. Utsättningen har gjorts med hjälp av en totalstation och hade en hög noggrannhet d.v.s. + - 1 mm. Varje gång totalstationen etablerades på nytt så gjordes även en kontroll emot baslinjerna för att kontrollera att de låg på rätt ställe (se bilaga 1). Under resultat kan man läsa om vilka noggrannheter som projektet resulterade i men för att summera det något så kan man beskriva att utsättningen med totalstation har en noggrannhet på 0-3 mm. Om översyn görs på snickarnas resultat så varierar resultatet betydligt mer. I nästa avsnitt beskrivs en felteori över systematiska fel där det framgår varför snickarnas resultat blir betydligt sämre gentemot utsättning med totalstation Noggrannheten på snickarnas utsättning varierar på centimeternivå och de tar sig aldrig ner till millimeternivå, som den andra metoden ständigt ligger på. Resultatet visar noggrannhet på 1 cm - 10 cm under hela utsättningen. Valet av att använda en totalstation vid denna typ av projekt är given på grund av att noggrannheten är betydligt högre än till exempel användning av ett GPS-instrument. Vid bygget av detta hus, enligt ritningen, så levererades färdiggjutna betongväggar, vilket gör att fönstren på väggarna måste vara exakt utsatta när väggarna monteras. Snickarnas utsättning skulle resultera i extra arbete och utgifter där tidsplaneringen skulle bli lidande. Med totalstationen till hjälp så undviks många av dessa exempel eftersom noggrannheten är så pass bra och underlättar arbetet för mätteknikern. När examensarbetet tog form så bestämdes vid ett tidigt stadie att arbetet endast skulle redovisas i plana koordinater. Inga höjder har därför bearbetats. Detta på grund av att höjder inte är lika relevant vid denna typ av arbete. Vid byggande av hus kontrolleras istället höjder med hjälp av stickprov på till exempel betongbalkar och pelare för att se så bygget ständigt ligger i rätt höjd gentemot ritningarna. Så alla diagram och resultatrapporter som visas i denna slutrapport redovisas i radiell differens mot plana koordinater. Om nu Byggnadsbolaget i själva verket skulle köpa in endast utsättning av baslinjer från Mätcenter så måste man ha i åtanke att både arkitekt och konstruktör, som både ritar och framställer alla ritningar åt såväl utsättarna som snickarna. De skulle med största sannolikhet ha framställt andra ritningar med fler detaljerade mått, ifall man skulle ha satt ut allt med måttband. Andra typer av mått och enklare ritningar hade framställts för att förenkla hela situationen för snickarna och för att utföra ett så enkelt arbete som möjligt. Detta bör man ha i Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 22

åtanke när man tittar på resultatet och dess noggrannhet. Överlag har snickarna gjort ett bra utförande. Vid valet av hjälppunkter till snickarna så valdes endast att sätta ut baslinjerna eftersom grundtanken från Byggbolaget var att endast utgå från dessa linjer. Valet av att endast sätta ut badrumsdetaljer samt fönster och badrumshörn var på grund av att vi var tvungna att ta hänsyn till snickarnas arbete och vi har tagit hänsyn till att han har andra uppgifter att sköta dagligen. 8.1 Felteori I detta avsnitt diskuteras olika faktorer som påverkar vårt slutresultat och även varför de har uppkommit. Det är omöjligt att få ett resultat som saknar några fel över huvud taget så vid varje moment som genomförs så kommer felen succesivt att växa och bli större med tiden. Ett bra exempel, gällande systematiska fel, kan man se när vi tittar på resultatet från badrumshörnen som snickarna har gjort en utsättning på. Efter att de har fått ut ett hörn så utgår de från det hörnet när de räknar fram nästa hörn. Eftersom hörn 1 redan har ett fel när det räknades fram så kommer hörn 2 att få ytterligare en felmariginal, plus att det kommer att få felmarginalen från hörn 1. Detta gör att det ständigt kommer att byggas på små fel hela tiden som man får svårt att räkna bort. När man istället använder sig av totalstation så beräknas inte hörnen fram på samma sätt som det gör vid utsättning med måttband. Man utgår inte från föregående utsättning av hörn, utan man börjar istället om hela tiden att sätta ut sina objekt direkt från ritningen. En viktig detalj i genomförande av projektet som måste tas hänsyn till är erfarenheten. Eftersom genomförandet av utsättning med totalstation har gjorts av två studenter, som saknar erfarenhet från riktiga byggen av hus, samt att snickarna är inte helt vana vid denna typ av utsättning. Jonas Holm har tidigare jobbat på stora husbyggen där man till viss del sköter utsättningen med måttband men är betydligt mer van att man använder sig av utsättare vid stora byggen. (Holm Jonas, Snickare Byggmoment, intervju 2013-05-21). Vid utsättningen som snickarna gjorde så valde de att använda spray för att markera ut sina punkter över inre VA, badrumshörn och fönster. Även i detta moment smyger det sig på en viss osäkerhet om exakt var på millimetern som själva utsättningen är genomförd på. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 23

8.2 Konsekvenser Vid en utsättning är det noga att det blir rätt annars kan det medföra stora konsekvenser. Om vi nu jämför våra olika metoder av utsättning så ser man klart och tydligt att utsättning med totalstation har en betydligt bättre noggrannhet och hamnar i det stora hela på rätt plats. Även resultatet av utsättning med måttband blev homogent men inte alls lika noggrant. Om ett företag nu skulle välja att sätta ut till exempel VA-detaljer med måttband så kan det bli förödande konsekvenser. I resultatet ovan såg vi att vissa utav VA-detaljer kom på helt fel plats och nästan 50 cm ifrån den tänkta placeringen utav denna detalj. Om man då är på våning två på till exempel Bryggudden ska det ju då borras i betongplattan för dessa VAledningar och är man då 50 cm fel så blir det inte bra och leder till mer arbete och utgifter. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 24

9 Slutsats Efter att ha genomgått de olika moment som denna undersökning har krävt så har vi kommit fram till ett resultat som vi väntade oss. I resultatet ser man skillnader i noggrannhet och tid som vi innan undersökningen hade förväntat oss. Vi ser att utsättning med måttband ger en betydligt sämre noggrannhet och tar betydligt längre tid än utsättning genom mättekniskt metod. Utsättning med totalstation ger ett resultat på millimeternivå och utsättning med måttband på centimeternivå. Vad man också kan se tidsmässigt är att en mättekniker får fler moment gjorda under samma tid som en snickare sätter ut några objekt på en lägenhet och att en mättekniker får betydligt högre noggrannhet. Det man också kan konstatera är att utsättning med totalstation kan utföras av endast en person också. Med hjälp av autostyrning på instrumentet så klarar man sig ensam vilket utgör mindre kostnad för de företag som vill ha in mättekniska tjänster som utsättning. Snickare som utför utsättning behöver vara minst två stycken för avläsning av måttband, tumstock och liknande. För en mättekniker som utför utsättning är det också betydligt enklare att göra en kontroll av sina utsatta och inmätta objekt till skillnad från en snickare, då istället mätteknikern får utföra deras kontroll. Genom att bearbeta alla data i SBG GEO samt utfört rapporter och diagram på de olika skillnaderna för respektive utsättning så kommer man bara fram till att utsättning med totalstation ger en högre noggrannhet vilket är viktigt vid en utsättning. Som man kan se i rapporten så hamnar någon VA-detalj nästan 50 cm fel vid utsättning med måttband. Hade detta varit vid en arbetsplats så skulle det självklart ge betydande konsekvenser och mer utgifter i långa loppet om fler fel uppstår, än om man tog in mättjänster som är endast en kostnad och resultatet blir betydligt bättre. Om nu Mätcenter i Karlstad skulle behöva ha ett argument till varför företag istället ska välja att köpa in deras tjänster så kan man genom denna rapport hitta ett passande argument. Vid en utsättning av deras företag och med hjälp av en totalstation skulle noggrannheten ligga på millimeternivå istället för centimeternivå och det skulle genomföras betydligt snabbare samt att en kontroll på det utförs. Kostnadsmässigt kan det vara värt att ta in Mätcenters tjänster då resultatet blir bra och inga oväntade fel uppstår, vilket vi har sett i undersökningen, som kan leda till ännu större kostnader. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 25

10 Källor 1. http://maetcenter.com/sv/om-oss/om-oss.php Mätcenter Tillgänglig: 2013-05-28 Knutsson, Jonas, platschef på Svenska Mätcenter, Karlstad. Intervju 2013-04-24 Holm, Jonas, snickare på Byggmoment, Karlstad Intervju 2013-05-21 11 Bilagor Nedan visas de olika bilder och rapporterna som länkats i texten. 11.1 Bilaga1 I bilden syns de tre baslinjer som snickarna hade till hjälp för att göra sin utsättning med. På bilden finns även fasaden med men i den verkliga utsättningen visste inte snickaren var ytterväggarna låg. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 26

11.2 Bilaga2 I denna bild visas efter bearbetning snickarens utsättning av fönster. Hans utsättning blev av ytterkant av fönstren och vilket syns i bilden är det en viss differens av några punkter gentemot samma skapade punkter men i ritningen. Det ligger alltså två lager av punkter i bilden, Snickarens inmätta punkter och skapade punkter i ritningen. 11.3 Bilaga 3 Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 27

I denna bild visas vår utsättning av fönster men i innerkant, dessa är också jämförda mot skapade punkter i ritningen. 11.4 Bilaga4 Jämförelse av filer Skapad: 2013-05-28 Fil1: Jämförelsepunkter\Ritning_yttre_fönster.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2 Fil2: Nisse\Nisse_fönster_yttre.geo Lagringsfil: Resultatet ej lagrat Rotationsvinkel: 0 Tolerans 0 Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans fönster1 0.026 0.005 0 fönster1.2 0.021 0.009 0 fönster2-0.013-0.003 0 fönster2.2-0.027-0.008 0 fönster3-0.033 0.068 0 fönster3.2-0.023 0.05 0 fönster4-0.005 0.004 0 fönster4.2-0.018 0.024 0 fönster5-0.024 0.019 0 fönster5.2-0.016 0.027 0 fönster6 0.067-0.077 0 fönster6.2 0.002-0.002 0 fönster7 0.002 0.002 0 fönster7.2-0.001 0.004 0 fönster8-0.009 0.001 0 fönster8.2-0.011-0.004 0 Utsättning av fönster gjord av snickaren och inmätt av oss. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 28

Jämförelse av filer Skapad: 2013-05-23 Fil1: Jämförelsepunkter\Ritning_fönster.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2 Fil2: Lansmäteriet\inre_fönster_lansmateriet.geo Lagringsfil: Resultatet ej lagrat Rotationsvinkel: 0 Tolerans 0 Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans fönster1 0.001 0.001 0 fönster1.2 0.002-0.002 0 fönster2-0.001-0.001 0 fönster2.2-0.003 0.001 0 fönster3-0.001 0.003 0 fönster3.2-0.002 0.002 0 fönster4.2-0.001-0.001 0 fönster4 0.001 0 0 fönster5 0.001 0 0 fönster5.2 0 0 0 fönster6 0.001-0.001 0 fönster6.2-0.002-0.001 0 fönster7-0.001 0.002 0 fönster7.2 0-0.001 0 fönster8-0.002-0.002 0 fönster8.2-0.001 0.002 0 Utsättning samt inmätning av samma fönster med totalstation. 11.5 Bilaga5 Jämförelse av filer Skapad: 2013-05-23 Fil1: Jämförelsepunkter\badrum_hörn.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2 Fil2: Nisse\Nisse_badrum_hörn.geo Lagringsfil: Resultatet ej lagrat Rotationsvinkel: 0 Tolerans 0 Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans badrum1 0.002 0.08 0 badrum2 0.023 0.093 0 badrum3 0.026 0.096 0 badrum4 0.005 0.081 0 badrum5 0.029 0.101 0 Utsättning av badrumshörn utförd utav snickarna och inmätta utav oss. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 29

Jämförelse av filer Skapad: 2013-05-23 Fil1: Jämförelsepunkter\badrum_hörn.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2 Fil2: Lansmäteriet\badrum_hörn_lansmateriet.geo Lagringsfil: Resultatet ej lagrat Rotationsvinkel: 0 Tolerans 0 Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans badrum1-0.001 0 0 badrum2 0.001 0 0 badrum3 0 0.001 0 badrum4-0.001-0.001 0 badrum5-0.001-0.001 0 Utsättning och inmätning av badrumshörn med totalstation. 11.6 Bilaga6 Jämförelse av filer Skapad: 2013-05-23 Fil1: Jämförelsepunkter\ritning_badrum_VA.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2 Fil2: Nisse\Nisse_badrum_VA.geo Lagringsfil: Resultatet ej lagrat Rotationsvinkel: 0 Tolerans 0 Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans VA1 0.053 0.063 0 VA2 0.053 0.038 0 VA3 0.018 0.084 0 VA4-0.306 0.58 0 VA5 0.053-0.008 0 VA6-0.265 0.004 0 Utsättning av VA-detaljer utförda av snickaren och inmätta utav oss. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 30

Jämförelse av filer Skapad: 2013-05-23 Fil1: Jämförelsepunkter\ritning_badrum_VA.geo Resultat: Fil 1 - Fil 2 Fil2: Lansmäteriet\badrum_VA_lansmateriet.geo Lagringsfil: Resultatet ej lagrat Rotationsvinkel: 0 Tolerans 0 Bokstäver i slutet på punktnummer ej ignorerade Punkt X-Differens Y-Differens Z-Differens X-Tolerans Y-Tolerans Z-Tolerans VA1 0-0.001 0 VA2 0.001-0.001 0 VA3-0.001 0.001 0 VA4 0-0.001 0 VA5 0 0 0 VA6 0 0.001 0 Samma VA-detaljer utsatta och inmätta med totalstation. Gustav Lans & Jonas Skogfält Sida 31