PROGRAM FÖR OMRÅDENA HÅGELBY, ERIKSBERG OCH LINDHOV

PROGRAM FÖR OMRÅDENA HÅGELBY, ERIKSBERG OCH LINDHOV Botkyrka Ridsällskaps synpunkter i det tidiga samrådet December 2009

Innehåll 1. Inledning... 1 2. Bakgrund... 1 3. Alternativ syn... 2 3.1 Skrävsta gård ett hippologiskt kunskaps och upplevelsecentrum... 2 Mest lämpade användning... 2 3.2 Byggnation av en ny ridsportanläggning... 3 4. Programförslag två alternativ... 3 4.1 Landskapsbild och kulturmiljö... 3 4.2 Rekreation och friluftsliv... 4 4.3 Buller... 5 4.4 Vatten... 6 4.5 Trafik... 6 4.5.1 Kollektivtrafiknät... 6 4.5.2 Biltrafik... 6 4.5.3 Cykelvägar... 7 4.5.4 Ridvägar... 7 5. Fortsatt utredning i samverkan... 7 0

1. Inledning Programförslaget november 2009 för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov följer till viss del de intentioner som finns med i aktualiseringsförklaringen av översiktsplanen från 2006, i den delen att en ändring av markanvändningen föreslogs i området kring E4/E20 mellan sjön Aspen och Alby. I övrigt strider programmet mot intentionerna i översiktsplanen då stora delar av programområdet är avsatta som s.k. bevarandeområde. Programhandlingen för det tidiga samrådet bygger på ett 35 tal referenser, konsultrapporter m m. 1 En sådan är av Botkyrka kommun beställd projektrapport, med titeln Häst och ridverksamhetens framtid i programområdet Lindhov Hågelby Eriksberg. 2 Botkyrka Ridsällskap (BRS) finner det anmärkningsvärt att rapporten inte nämns i programhandlingen och inte heller återfinns på referenslistan. Den i projektrapporten rekommenderade och av Botkyrka Ridsällskap begärda särskilda utredningen beträffande häst och ridverksamhetens framtid i området med konsekvensanalys, scenarior för ridsportens framtida utveckling vid Skrävsta gård och i närområdet samt vid eventuella alternativa lokaliseringar, som t ex Lindhov, har inte gjorts inför den nu föreliggande tidiga samrådshandlingen. Kommunen har uttryckt en tydlig viljeinriktning att BRS, med ridskola och som utövare av ridsport i Botkyrka kommun, ska tryggas och erbjudas möjligheter att utvecklas vidare. 3 2. Bakgrund Det aktuella programmet för bevarandeområdet bygger till största del på kommersiella intressenters önskemål att uppföra och driva ett hotellkomplex, fritidsbyar med tillhörande anläggningar, campingplats och nöjespark i Hågelby Eriksberg. Vad som ursprungligen presenterades som Sveriges största upplevelsepark, ett tivoli av jätteformat, har krympt till en betydligt mindre familjepark med inriktning att idka tivoliupplevelser och annan nöjesverksamhet 4. Noterbart är ägarnas vilja att avsätta framtida utrymme i anslutning till Hågelby, en Thrill Park, en nöjespark med inriktning mot åldersgruppen över 13 år och för vuxna med huvudsakligen häftiga, snabba och läskiga åkattraktioner men även med underhållning, mat och dryck. 5 Projektet får anses oförenligt med bl a RUFS 2010 6 och PBL 3 kap. 1. Botkyrka kommun är starkt engagerad i projektet och kan göra exploateringsvinster vid projektets genomförande men är förmodligen främst intresserad att placera kommunen på kartan och att utveckla Hågelbyparken. 1 Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, nov 2009, Botkyrka kommun 2 Häst och ridverksamhetens framtid i programområdet, 2009, C Risshytt Collman, Kultura AB 3 Utkast till avsiktsförklaring, 2009, Botkyrka kommun 4 Hågelby Bruks Kommanditbolag, verksamhet/ändamål, 2008, Allabolag Företagsinformation på Internet 5 Evenemangsplats Stockholm, 2007, John John Lindgren 6 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010, Regionplanekontoret. 1

Botkyrka Ridsällskap motarbetar inte utvecklingen förutsatt att ridsällskapets verksamhet kan fortgå och utvecklas på ett tillfredställande sätt med hänsyn till verksamhetens omfattning, säkerhet och ekonomi. 3. Alternativ syn Botkyrka Ridsällskap ser positivt på att det i samrådsförslaget redovisas två alternativ. Alternativen är dock i avseende på familjeparkens utbredning och ridverksamhetens placering helt lika. Ska alternativen vara rimliga i miljöbalkens och djurskyddslagens mening bör skillnaderna vara så stora att de är större än vad osäkerheten är i bedömningarna av dem. I syfte att kunna deltaga i det tidiga samrådet kring det föreslagna programmet, utan att särskild utredning beträffande häst och ridverksamhetens framtid i området gjorts, väljer BRS att utgå från två alternativ: 1. Skrävsta gård ett hippologiskt kunskaps och upplevelsecentrum 2. Byggnation av en ny ridsportanläggning För båda alternativen gäller att en lösning kommer till stånd för ridsällskapets aktiva medlemmar som idag är uppstallade på Hågelby och därför också medlemmar i Hågelby stallförening. 3.1 Skrävsta gård ett hippologiskt kunskaps och upplevelsecentrum Ridanläggningen vid Skrävsta gård är resultatet av fyrtio års investeringar från Botkyrka kommun och ridsällskapet. Verksamheten är omfattande, den pågår elva månader om året, engagerar många barn, ungdomar och vuxna samt bygger på avsevärda ideella insatser. Den är väl inarbetad och lätt tillgänglig. Potential finns att ytterligare utöka och utveckla verksamheten och samhällsnyttan genom olika samarbeten. Oavsett ridanläggningens framtida placering så ligger den idag vid Skrävsta gård vilket förutsätter att kommunen i sitt programarbete fastställer gränser för familjeparken m m som möjliggör en fortsatt verksamhet för BRS, med hänsyn till hästars behov av mark, verksamhetens utveckling samt krav på säkerhet och ordning. Mest lämpade användning Länsstyrelsen gör 2008 01 25, på kommunens begäran, en sammanställning av förutsättningar (allmänna intressen) för nöjesparksprojektet. 7 Länsstyrelsen hänvisar till PBL:s 2 kap. 1 som säger att Mark och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Motsvarande förhållningssätt finns även uttryckt i miljöbalkens (MB:s) hushållningsbestämmelser. Mest lämpade användning av hagmarken vid Skrävsta måste vara fortsatt användning av marken för odling av stråfoder, bete och hagar för Botkyrka Ridsällskaps (BRS:s) hästar. 7 Länsstyrelsen i Stockholms län, Inger Norsell: Sammanställning av förutsättningar; Beteckning 4003 08 7026 2

Marken har av BRS till delar disponerats genom arrendekontrakt och till delar genom avtal med DeLaval som, då sista arrendatorn på Hågelby slutade sin verksamhet, fick arrendera marken för deponi av gödsel men som i sin tur låtit BRS få ta höskörden och därefter använda marken för bete. Då DeLaval nu löst deponisituationen på annan mark borde den mest lämpade användningen av hagmarken vid Skrävsta vara fortsatt odling av stråfoder samt därefter bete och rasthagar för ridskolans hästar. BRS noterar med förvåning att detaljplaneläggning nu sker vid Hågelby innan program för området fastställts och detaljplan först gjorts för ridanläggning vid Lindhov. 3.2 Byggnation av en ny ridsportanläggning Särskild utredning har inte gjorts för byggnation av en ny ridsportanläggning. Beträffande kriterier för val av plats är miljö, säkerhet, närhet och allmänna kommunikationer nyckelord. När det gäller miljön är kultur och natur värdefulla faktorer. Tillgång till gammal kulturbygd med äldre byggnader i samverkan med modernare bebyggelse skapar ofta goda förutsättningar för en lugn och harmonisk miljö för människor och hästar och som inbjuder till besök. Det måste också finnas tillräckligt med mark. Dels för byggnader, tränings och tävlingsbanor, vägar och parkering, men också för hagar och ridvägar i intilliggande terräng. Kommunalt vatten och avlopp är en förutsättning. En ridanläggning ska karaktäriseras av god säkerhet för människor och hästar, vilket förutsätter en god planering av område och byggnader. Närhet och goda kommunikationer är av avgörande betydelse för ridverksamhet som vänder sig till barn och ungdomar som fritidsaktivitet, men också vad gäller andra samarbeten med exempelvis skolor och vårdinstitutioner. 4. Programförslag två alternativ I det nu aktuella samrådet vill kommunen pröva två alternativa förslag för hur markområdet skulle kunna användas i framtiden (alternativ I och alternativ II). Förstudien för ny dragning av Hågelbyleden är ännu inte klar och någon utredning har inte gjorts för byggnation av en ny ridsportanläggning. 4.1 Landskapsbild och kulturmiljö Dagens landskapsbild präglas av det storskaliga säterilandskapet med stora sammanhållna åkrar med inslag av moränimpediment och alléer, parker och generationer av vägsystem. Ett tydligt landskapsrum utgör den dalgång som sträcker sig från Tullingesjön och Älvesta i öster till Skrävsta gård och Aspen i väster. Idag består området av jordbruksmark som nyttjas för foder och hästbete, och före detta ängsmarker med stort inslag av ek och hassel och lummiga skogspartier. Detta landskap hotas idag av igenväxning, vilket redan skett i vissa delar av programområdet. Hästen ingår som ett naturligt led i kretsloppet och bidrar i stor utsträckning till att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald, kultur och skönhetsvärden. Den har en suverän förmåga att beta av gräsmarker, även sådan som har grövre och förvuxet gräs. Som betesdjur hjälper hästarna till att upprätthålla de betesgynnade växtarterna. 8 8 Hästen i kommunen betyder mer än du tror, 2008, Sveriges lantbruksuniversitet. 3

Betesmarkerna har inte bara biologiska värden. De innehåller ofta, som i programområdet, spår från tidigare generationers markutnyttjande. Markerna vid Skrävsta är vårt kulturarv, som även har mycket höga rekreations och skönhetsvärden. Håller inte betesdjur markerna öppna så förfulas landskapet och skapar otrivsel. Hästen och ridverksamheten utgör således en viktig resurs för naturoch kulturmiljövård. Vägverket Konsult stryker under synsättet då man i sin landskapsanalys 9 noterar att för att upprätthålla landskapets särprägel och de kulturhistoriska värdena är området beroende av ett aktivt jordbruk. Gemensamt för alternativ I och II Nuvarande ridanläggning Det befintliga landskapsrummet påverkas negativt av familjeparken vid Hågelby med den affärsidé och de utbyggnadsplaner som finns. 10 Familjeparkens utbredning väster om vägen till Skrävsta, över den s k Sjöängen, i syfte att anlägga en campingplats, påverkar det öppna landskapet och BRS djurhållning negativt. vid Lindhov riskerar enligt den översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen att påverka landskapsbilden och kulturmiljön omkring gården negativt. Särskild utredning har inte gjorts för byggnation av en ny ridsportanläggning. 4.2 Rekreation och friluftsliv Hästar och hästsport fyller en viktig funktion för många människor. Ridning har utvecklats till att bli en av landets mest populära fritidssysselsättningar. Den svenska ridskolan är unik i ett internationellt perspektiv, genom att vara brett tillgänglig för barn och ungdomar. Till grund ligger ett mångårigt samhällsstöd i kombination med omfattande föreningsarbete. De flesta människor som rider vill kunna rida utomhus på ett säkert sätt. Helst utan biltrafik och asfaltunderlag, i likhet med andra motionärer. Ridslingor kan i framförallt hästtäta områden vara lösningen på många problem och undvika konflikter mellan ryttare, trafikanter, markägare och boende. Men framförallt genom att minska antalet allvarliga olyckor. 11 Större delen av programområdet, inklusive södra Aspen, är i översiktsplanen utpekat som större område värdefullt för det lokala rörliga friluftslivet. Området norr och öster om Aspen är väl kända och utnyttjade av det lokala friluftslivet både med och utan häst. Länsstyrelsen pekar på behovet att utreda vilka särskilda skäl som kan finnas för att upphäva strandskyddet 12 och den allemansrättsliga tillgängligheten. 9 Vägverket Konsult: Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg, Botkyrka kommun 10 Evenemangsplats Stockholm, 2007, John John Lindgren 11 Häst och ridverksamhetens framtid i programområdet, 2009, c Risshytt Collman, Kultura AB 12 Miljöbalken 7 kap. 15 4

Gemensamt för alternativ I och II Nuvarande ridanläggning Familjeparken med camping, vattenland och sagoinspirerade byggnader etc kommer att negativt påverka värden knutna till rekreation och friluftsliv med eller utan häst. vid Lindhov riskerar enligt den översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen att begränsa övriga rekreations och friluftsvärden. Alternativ II Nuvarande ridanläggning BRS delar uppfattningen i den översiktliga miljökonsekvensbeskrivningen att värden för rekreation, vid t ex en uteritt, helt kan gå förlorade, då vindkraftverk är mycket stora, avger ljud samt är i ständig rörelse. Vindkraftverken utgör olycksrisk vid ridning. Projektörens löfte att stänga av ett verk vid tävling får anses orealistiskt. 13 4.3 Buller En kvalitet som allt mer uppmärksammas inom grönområdesplanering är tysta områden. 14 Trenden är att antalet tysta platser i storstadsregionerna minskar till följd av ökande trafikmängder och ny bebyggelse. I det här fallet är stora delar av området påverkat av relativt höga bullernivåer från Hågelbyleden och E4/E20. I rekreationssammanhang brukar riktvärdet för ekvivalent trafikbuller ligga runt 55 db(a) för att rekreationsvärden inte skall gå förlorade. Delar av utredningsområdet ligger i spannet mellan 50 och 55 db(a). Den tystaste platsen inom utredningsområdet är nordväst om Hågelby, vilket ger denna plats ytterligare en viktig upplevelsekvalitet. 15 Familjeparken planerar att anlägga en utomhusscen för konserter. Poängen med popmusik är inte att man skall lyssna på den utan man skall känna den med hela kroppen. Genrer som reggae, metal, hiphop och techno är helt beroende av hög decibelnivå. Socialstyrelsens råd vid konserter är 100 db(a) under en spelning med 115 db(a) som max. Om barn under 13 år finns med rekommenderas inte mer än 97 db(a) under spelning och maximalt 110 db(a). Ljudnivåer av denna magnitud är helt oacceptabelt för hästar. 16 Gemensamt för alternativ I och II Nuvarande ridanläggning Hästverksamheten kommer att påverkas av höga ljudnivåer från familjeparken, huvudsakligen från den planerade utomhusscenen. Det är osannolikt att riktvärden för djurhållningen kan klaras. 13 Vindkraft i Södra Stockholm, 2009, Stockholms Universitet 14 Regionplane och trafikkontoret: Bornsjökilen. Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. 15 Vägverket Konsult: Landskapsanalys av området Lindhov Hågelby Eriksberg, Botkyrka kommun 16 Teknisk akustik, Lunds Tekniska Högskola 5

Vid en eventuell flyttning av hästverksamheten till området väster om Lindhov kommer denna främst att påverkas av höga ljudnivåer från E4/E20. Det är oklart om riktvärden närmast motorvägen kan klaras. 4.4 Vatten Väster om Aspen är grund och ytvattenrecipienten känslig då den ingår i skyddsområde för Bornsjön. Gemensamt för alternativ I och II Ny ridanläggning planeras vid Lindhov. Marken gör här intrång i Bornsjöns vattenskyddsområde och i strandskyddsområde. Föreslagen exploatering utnyttjar mark i strandskyddat område vilket medför att strandskyddsdispens krävs eller strandskyddet upphävs. Utredning krävs. En ny ridsportanläggning kräver kommunalt vatten och avlopp. 4.5 Trafik En avgörande faktor för lokalisering av BRS ridsportanläggning är trafikfrågan för såväl unga, icke bilburna trafikanter, som för skjutsande föräldrar och andra bilburna intressenter. Transporter av hästar skall kunna ske på ett säkert sätt och ridvägar skall separeras från övrig trafik. 4.5.1 Kollektivtrafiknät Dagens kollektivtrafikförsörjning för BRS unga ryttare sker med buss som ansluter till tunnelbanestationerna i norr och pendeltågstationen i söder (Tumba). Busstrafikens tillgänglighet i området är svag framför allt vid Skrävsta där gångavståndet till närmsta busshållplats överstiger 1000 m. Ett flertal fall av sexuellt ofredande av flickor har under årens lopp skett efter gångvägen från busshållplatsen. Gångvägen är belyst. Gemensamt för alternativ I och II En ny lokalisering av BRS ridverksamhet till Lindhov gör den fortfarande svårförsörjd med kollektivtrafik. Hur kollektivtrafikförsörjningen kan lösas bör utredas vidare. Gångväg till och från hållplats skall vara belyst. 4.5.2 Biltrafik Bilen är den bästa och ibland enda möjligheten att nå ridanläggningen. Djurtransporter och tung trafik för leveranser kräver god vägkvalitet. Efterfrågan på parkeringsplatser vid ridanläggningar är stor, inte minst vid olika tävlingar och andra arrangemang. Behovet blir ännu mer uppenbart då kollektivtrafiken är eftersatt. För god trygghet är det viktigt att parkeringsplatserna är belysta. Gemensamt för alternativ I och II Nuvarande ridanläggning Familjeparken och tillhörande anläggningar får inte utgöra ett hinder för trafik till och från ridanläggningen varken för persontrafik eller tung trafik. Befintlig väg behöver i sin helhet permanentas. 6

Behov och kvalitet av anslutande vägar och ridanläggningens parkeringar skall utredas. 4.5.3 Cykelvägar Ett alternativ för att nå ridanläggningen är att cykla vilket ställer sina krav utifrån trygghet och säkerhet i trafiken. Krav ställs på ett utbyggt gc nät för att tillgodose en acceptabel gång men främst cykelförflyttning till och från området. 4.5.4 Ridvägar Utbyggnad av ridvägar är angeläget. Ridvägar skall anläggas för att tåla högt nyttjande och otjänlig väderlek. Ridvägar skall skyltas för undvikande av missförstånd om vem som får nyttja ridvägarna. Missförstånd minskar därmed och olaga användning kan påtalas och säkerheten ökar. Ridvägar skall i likhet med motionsspår vara belysta. Den långsamma takten i skapande av nya ridleder är i flera kommuner ett bekymmer för hästnäringen. Länsstyrelsen har tillsammans med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) tagit ett initiativ för planering och utveckling. 17 Behov och kvalitet av ridvägar skall utredas. 5. Fortsatt utredning i samverkan Programarbetet präglas i hög grad av prospektiv planering. Den lobbyverksamhet som nöjesparkens kommersiella intressenter utsatt politiker och kommuninnevånare för har varit framgångsrik. Ett synsätt har utvecklats att konsekvenser och fortsatt planering skall utgå från nöjesparkens vision och att befintliga värden och den befintliga verksamheten, såväl samhällsnyttig som kommersiell och ideell, får anpassas därtill. För framgång i programarbetet krävs en normativ planering, en baklängesplanering, där en lösning av Botkyrka Ridsällskaps framtida situation och potentiella problem klargörs. BRS har, i de löpande samtal som pågår med kommunens representanter, uttryckt behovet av att kommunen, tillsammans med BRS, låter göra en särskild utredning beträffande häst och ridverksamhetens framtid i området och då specifikt utreder en ny ridanläggning för ridsällskapets verksamhet. Utan en särskild utredning beträffande häst och ridverksamheten i programområdet kan ingen värdering göras och inget relevant beslut fattas om att flytta BRS ridanläggning till t ex Lindhov. 17 Hästkluster i Mälarregionen, seminarium 2008, Länsstyrelsen i Stockholms län 7