MINNE Introduktion till psykologi HT12 Efter dagen föreläsning ska ni kunna Definition minne Minnesprocessen (in-lagring-ut) Olika typer av minne Glömska Film om Clive Wearing 1
Definitioner: Minne=Inlärning som varar över tid med hjälp av de psykologiska och biologiska mekanismer som svarar för lagring och framplockning (retrieval) av information. Recall=återgivning Recognition=igenkänning Relearning=återinlärning Tulving -95 Minne = mental time travel 2
Hur fungerar minne? En informationsprocess-modell En förenklad modell: Inkodning lagring Framplockning Inkodning: informa.onen kodas in via sinnessystemen på e6 sä6 som kan lagras Lagring: informa.onen lagras på e6 sä6 så a6 den senare kan plockas fram Framplockning: återak.vering och erinring av informa.on, på e6 sä6 som liknar hur den blev inkodad Minnesprocessen Automatiska/omedvetna processer Yttre händelser Sensoriskt minne Inkodning av info som är viktig eller ny Korttidsminne Framplockning Långtidsminne Inkodning i långtidsminne Atkinson & Shiffrin s klassiska trestegs-modell (1968), men UPPDATERAD 3
INKODNING Inkodning av information Encoding/ inkodning Effortful/ kontrollerad Automatic/ automatisk Faktainnehållet i Myers! Rum, tid, frekvens 4
Kontrollerad inkodning: Ebbinghaus använde nonsensstavelser TUV ZOF GEK WAV Ju fler repetitioner dag 1, ju färre repetitioner för återinlärning dag 2 Spacing Effect /utspridningseffekt Utspridd övning - bättre minne Inkodning via repetition Antal minuter för återinlärning dag 2 20 15 10 5 0 8 16 24 32 42 53 64 Antal repetitioner dag 1 5
Minnestest Inkodning: seriepositionseffekten Andel ord fp kunde komma ihåg RÖD = direkt BLÅ = senare 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Ordets position i ordlistan vid uppläsningen 12 6
Olika sätt att mäta minne Free recall (fri återgivning) Cued recall (återgivning med hjälp av ledtråd) Recognition (Igenkänning) Relearning (återinlärning sker snabbare) Inkodning: 1. Mening, betydelse (=semantisk inkodning) 2. Bilder (=visuell inkodning) 3. Organisation (hur informationen hänger ihop ) 7
FAT 1) Hade ordet små eller stora bokstäver? 2) Rimmar ordet på sol? 3) Passar ordet in i följande mening: Lisa ställde ner koppen på ett? Typ av inkodning påverkar minnesprestationen! Encoding 8
Inkodning: visualisering Två koder bättre än en! Semantisk + visuell Eng. Mnemonics = sve. mnemoteknik stöd för minnet Visualisera organisera method of loci Ett är ett spett, två är en å, tre är en fe Inkodning Organisation: Chunking Gruppera i större meningsfulla enheter Sker ofta automatiskt A C I V O V I M S U N O K B U P N K (18 enheter) 9
ICA VIVO KONSUM PUB NK (5 enheter) Encoding- Chunking Organiserad information är lättare att komma ihåg 524 824 50 bättre än 5 2 4 8 2 4 5 0 10
Inkodning-organisation: Hierarkier: Encoding (automatic or effortful) Meaning (semantic Encoding) Imagery (visual Encoding) Organization Chunks Hierarchies 11
LAGRING Lagring Sensoriskt minne Korttidsminne Långtidsminne ikoniskt minne 0,5 sekunder ekominne 3-4 sek Begränsad och kortlivad! magical number seven plus or minus two Obegränsat 12
Lagring- Korttidsminne Procent som kom ihåg konsonanter 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 3 6 9 12 15 18 Tid I sekunder mellan presentation av konsonater och framplockning (ingen repetition möjlig) Peterson & Peterson, (1959) Korttidsminne=arbetsminne (ett nyare begrepp) Kombinerar ny info med gammal info *Fonologisk loop * visuospatialt skissblock EXEKUTIVE SYSTEM 13
Figure 9.2 Working memory Myers: Psychology, Eighth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers 1 5 2 B A E 6 D F 4 3 C TRAIL-MAKING TEST 14
1 5 2 B A E 6 D F 4 TRAIL- MAKING TEST 3 C LÅNGTIDSMINNE 15
Lagring: lång tid! Långtidsminne Explicit (deklarativt) Implicit (icke-deklarativt) Fakta-generella kunskaper ( semantiskt minne ) Personligt upplevda händelser ( episodiskt minne ) Färdigheter Motoriska/ perceptuella Klassisk och operant betingning Filmexempel Film om Clive Wearing, mannen utan minne 16
Lagringvar? 17
Hur lagras minnen? Forskning på APLYSIA Associativ inlärning:vattenstänk paras med elektrisk shock Long-term potentiation: effektivare signalöverföring vid det synaptiska gapet (transmittorsubstanser: serotonin) stärker vissa förbindelser; neurala nätverk, Explicit minne: Hippocampus viktig för att forma explicita minnen, cortex för att lagra långtidsminnen Cerebellum, basala ganglia viktiga för att skapa implicita minnen (klassisk betingning respektive procedurminne) Prefrontala cortex viktigt för arbetsminnet dvs plockar fram info från långtidsminnet bearbetar denna och kombinerar med inkommande info i nuet Amygdala - emotionsrelaterade minnen 18
H.M. Fallstudie av H.M. hippocampus borta -anterograd amnesi sedan operation 1953 Normal intelligens, LTM före operationen bevarat, endast KTM efter operationen Bristande minneskonsolidering? Normalt procedurminne! The Medial temporal lobe and memory storage, HM s brain (ur Kandel, fig. 62-1) 19
FRAMPLOCKNING Framplockning-att minnas Hur mäter man minne? Fri återgivning /free recall (svårt) Stödd återgivning/ cued recall (lättare) Igenkänning/recognition (lättast) LEDTRÅDAR aktiverar den väg som leder till minnet. Ju mer ledtrådar desto lättare att minnas. Återinlärning (lättare 2:a ggn att lära sig ngt) 20
Omgivningen som ledtråd (context effects) 21
Känslor som ledtråd? Känslor som kontext? State-dependent memory (manisk patient som gömmer pengar minns var vid nästa maniska period ) Svårt att visa i laboratoriet Känslo-kongruens = känslotillstånd fungerar som ledtråd (man minns glada minnen om glad, ledsna minnen om ledsen) 22
GLÖMSKA Figure 9.25 When do we forget? Myers: Psychology, Eighth Edition Copyright 2007 by Worth Publishers 23
Orsaker till glömska: Dålig inkodning - ej inkodat i LTM (försök t ex rita av en 100kr sedel!) Dålig framplockning från LTM- ej åtkomlig, fel ledtråd Långtidsminnen försämras eller bleknar med tiden ( storage decay ) Forgetting curve Percentage of list retained when relearning 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 10 15 20 25 30 Time in days since learning list Ebbinghaus (1885) forgetting curve over 30 days Initially rapid, then levels off with time 24
Glömska Forgetting curve for spanish Percentage of original vocabulary retained 100% 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Retention drops, then levels off 1 3 5 9½ 14½ 25 35½ 49½ Time in years after completion of Spanish course AMNESI - minnesförlust Retrograd amnesi =svårt att minnas händelser som skedde före skadan Anterograd amnesi = svårt att lära in ny info efter skadan Infantil amnesi =barndomsamnesi (vanligt!) 25
Glömska p.g.a. interferens PROAKTIV INTERFERENS tidigare kunskap förstör nyare RETROAKTIV INTERFERENS ny kunskap förstör gammal POSITIVE TRANSFER - Latin före franska är bra! Vi återskapar/konstruerar våra minnen Film av en bilolycka Ögonvittnen kan påverkas av ledande frågor Ledande fråga About how fast were the cars going when they smashed into each other? Experiment :Memory construction 26
Memory Construction Minnesluckor fylls ut med sannolika gissningar (scheman, scripts) Fantasier kan skapa falska minnen Misinformation effect ledande frågor Source amnesia (källminne saknas) Sammanfattning: Typer av minnesprocesser 27
Hur kan man använda kunskapen för att förbättra sin studieteknik? SLUT 28
Memory Construction KOGNITIV FÖRHÖRSTEKNIK (ej ledande frågor) Kan du visualisera scenen framför dig? Ljus? Ljud? Lukt? Etc. 29