Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism
Upplägg Valsystem och röstbeteende Det parlamentariska statskicket: riksdag och regering Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet
Proportionella valsystem: karaktäristiska drag Partier nominerar Väljare röstar på partier Mandat allokeras till partier i proportion till det antal röster de fått Graden av proportionalitet kan varierar bla beroende på Antalet valdistrikt two-tier district Trösklar
Det svenska valsystemet Trösklar: 4 % i hela landet, 12 % i enskilt distrikt (valkrets) 310 mandat fördelas genomfasta mandat till varje valkrets (29) 39 fördelas utifrån valresultat i hela landet (utjämningsmandat) Partier centrala, men det finns inslag av personval Sveriges valsystem en av de mest proportionella
Trender bland väljarna Minskat valdeltagande: från omkring 90 % under 1970-talet, till omkring 80 % idag Minskad partidentifikation Tilltagande röstsplittring Ökad väljarrörlighet
Väljarrörlighet ökat radikalt 35 Andel partibytare vid riksdagsval 30 25 20 15 Andel partibytare vid riksdagsval 10 5 0 1960 1970 1982 1991 2002
Folkomröstningar Rusdrycksförbud (1922, nej) Högertrafik (1955, nej) Pensionsfrågan, ATP (1957, oklart) Kärnkraften (1980, oklart) EU-medlemskap (1994, ja) Införandet av euron (2003, nej)
Den representativa demokratin Det proportionella valsystemet Regional grundprincip, kompletterat med utjämningsmandat Partiernas dominanta ställning men personvalets ökande betydelse
Parlamentarism Regeringen är för sin sammansättning och politik beroende av den partipolitiska ställningen i folkrepresentationen I Sverige krävs enbart att regeringen tolereras av parlamentet (riksdagen) Väljarna har ett indirekt inflytande över regeringsbildningen Statschef och regeringschef separata funktioner
Riksdagens roll: några centrala aspekter Riksdagens arbete reglerat i RF och Riksdagsordning (t.ex. utskottens antal och roll, majoritetsprincip) Riksdagens arbetsår kallas för riksmöte Lagstiftningsmakt, finansmakt och kontrollmakt
Riksdagen: organisering av arbetet i utskott Riksdagsarbetet sker främst utskott (minst 15) Varje utskott ska i princip spegla den proportionella fördelningen av partier i riksdagen Främsta uppgifter: bereda propositioner och motioner EU-nämnden
Riksdagen: motionsrätten Motion läggs under den allmän motionstid eller i anslutning till proposition från regeringen Partimotioner Motionsskrivande som opinionsbildning
Utskottens roll Nytt ärende bordläggs och hänvisas till relevant utskott Utskott behandlar proposition och motioner Utskottsbetänkande: utlåtande och reservationer Votering i riksdagen: bordläggning, huvudalternativ och partipiskans betydelse
Riksdagen: den centrala budgetprocessen Från underifrån till uppifrånprocess? Uppbindning av politiken Förändringen av budgetprocessen påverkades av bl.a.: Nya idéer om finans- och budgetpolitik Negativa erfarenheter från 1970-talets ekonomiska kriser och budgetutveckling
Budgetprocessens faser Steg 1: Vårproposition (april): fastställande av utgiftstak och preliminär fördelning mellan områden. Beslut i riksdagen Steg 2: Budgetproposition (september): Utgiftsram, fördelning på utgiftsområden Steg 3: Finansutskottet behandlar frågan om utgiftstak och fördelning. Riksdagsbeslut om utgiftstak och fördelning Steg 4: Fackutskottet behandlar respektive utgiftsområde Steg 5 (december): Beslut om budgeten i sin helhet i riksdagen
Regeringens roll: majoritets- eller minoritetsregering? Minoritetsregering vanligast Majoritetsregering undantag Koalitionsregering Samlingsregering Minoritetsregering med organiserat samarbete med partier utanför regeringen i riksdagen
Är riksdagen representativ? Åsiktsrepresentation och social representation Är riksdagsledamöter bundna av vallöften? Är riksdagen representativ för det svenska folket?