Kvalitetsprogram INLEDNING...2 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BARN- OCH UNGDOMSTANDVÅRDEN...2 ALLMÄNNA KRAV ANSVAR... 2 FÖRFATTNINGSREGLERADE KRAV... 2 VÅRDENS INRIKTNING OCH INNEHÅLL... 2 TILLGÄNGLIGHET... 2 PSYKOLOGISKT OMHÄNDERTAGANDE... 3 SPECIFIKA KRAV PÅ VÅRDEN... 3 DIAGNOSTIK OCH TERAPIPLAN... 4 RISKBEDÖMING... 4 UNDERSÖKNINGSINTERVALL... 4 TANDHÄLSOVÅRD... 4 TANDSJUKVÅRD... 4 Karies... 4 Gingivit och parodontit... 5 Pulpaskador... 5 Trauma... 5 Mineraliseringsstörningar... 5 Bettavvikelser... 5 Övrig behandling... 5 TOBAKSPREVETION... 5 TANDVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED SÄRSKILDA BEHOV... 5 SAMVERKAN MED SPECIALISTTANDVÅRDEN... 6 1
Inledning Inriktningen mot förebyggande åtgärder har lett till att stora grupper av barn och ungdomar har en mycket god tandhälsa. Dagens barn- och ungdomstandvård är för de allra flesta individer huvudsakligen en fråga om hälsoövervakning och tandhälsoinformation. Kariessjukdomen har visserligen begränsats men är ojämnt fördelad. Barn och ungdomar med hög kariesförekomst finns därför fortfarande. Även fortsättningsvis finns stor anledning att slå vakt om och utveckla en barn- och ungdomstandvård med förebyggande inriktning. Kvalitetsprogrammet för barn- och ungdomstandvården ska betraktas som anvisningar för att bedriva en god barn- och ungdomstandvård. Dokumentet bygger till stora delar på Svenska pedodontiföreningens program och kvalitetskriterier för svensk barn- och ungdomstandvård. Övergripande mål för barn och ungdomstandvården Barn- och ungdomstandvården skall ha en tydlig tandhälsovårdsprofil som stimulerar till egenvård. Tandvården skall ges på ett sådant sätt att patienten känner stor trygghet i behandlingssituationen. Varje individ skall ha en god oral hälsa under såväl uppväxten som när han/hon lämnar den fria barn- och ungdomstandvården. Allmännakrav Ansvar Landstinget har genom tandvårdslagen det övergripande ansvaret för tand-vården för barn och ungdomar i Blekinge. Alla vårdgivare ansvarar för att vården bedrivs enligt gällande lagar, författningar och anvisningar samt arbetar mot Landstinget Blekinges mål för tandvården. Författningsreglerade krav Barn- och ungdomstandvård skall utföras enligt bestämmelserna i Tandvårdslagen, Patientjournallagen och övriga lagtexter avseende patientskada, sekretess, strålskydd med flera samt Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och meddelandeblad. Dessutom skall vård och omhändertagande av barn och ungdomar leva upp till kraven i FN: s barnkonvention. Landstinget har enligt tandvårdslagen huvudmannaansvaret, vad gäller myndighetsutövning, för tandvård inklusive specialisttandvård till barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år. Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan. Vårdens inriktning och innehåll o Tandvård skall ges på ett sätt så att det inte skapar rädsla eller obehag inför eller i tandvårdssituationen. o Risk för oral sjukdom skall identifieras och förebyggande åtgärder skall sättas in. o Risk för förekomst av tandvärk och odontogena infektioner skall minimeras. o Sjukdomsbehandling skall sättas in så att progression av redan etablerad oral sjukdom förhindras. o God oral funktion och estetik skall eftersträvas för varje patient. o Effekten av alla insatta åtgärder och behandlingar skall följas upp och utvärderas. 2
Tillgänglighet o Tillgängligheten av tandvård skall vara sådan att eventuella ojämlikheter i munhälsa motverkas. o Vårdinsatsen skall anpassas till patientens sjukdomsbild. o Tandvården skall erbjudas så att patienten om möjligt möter samma behandlingsteam under uppväxttiden. o Akuta tillstånd som till exempel tandvärk och olycksfallsskadade tänder skall omhändertas genom behandling och/eller rådgivning - så snart situationen kräver. o Resurser för tandvård under lustgassedering och generell anestesi ska tillhandahållas av Folktandvården Blekinge. Psykologiskt omhändertagande Individens integritet och relativa autonomi skall beaktas för att säkerställa trygghet och respekt för patienten. Hänsyn skall tas till individens mognad och utveckling. Det är också viktigt att en god relation och kontakt skapas med förälder/vårdnadshavare. Barn och ungdomar/vårdnadshavare som av språkskäl inte kan kommunicera med vårdteamet skall vid tandvårdsbesök ha tillgång till tolk. Även barn och ungdomar med kommunikativt funktionshinder skall vid behov ha tillgång till tolk. Barn och ungdomar skall vid behov erhålla en individuellt utformad inskolning/tillvänjning. Vid behandling skall smärtfrihet eftersträvas. Lokalanestesi skall då det är indicerat användas vid ingrepp i smärtkänsligt dentin, käkben och orala mjukvävnader. Sedering skall kunna erbjudas vid behov. Ett gott psykologiskt omhändertagande som minimerar upplevelsen av obehag och/eller smärta skall säkerställas. Specifika krav på vården Diagnostik och terapiplan Varje barn skall ha en patientansvarig tandläkare som skall tillgodose barnets behov av fullständig tandvård. Barn ska kallas för munhälsobedömning och riskbedömas vid ett års ålder och om vårdbehov föreligger skall lämpliga åtgärder sättas in. Vid tre års ålder skall barnet undersökas och diagnostik och riskbedömning utföras av tandläkare. Undersökning och samtal med patient och/eller vårdnadshavare om medicinsk och social anamnes, tidigare tandsjukdomsutveckling, kostvanor, munhygien och fluortillförsel utgör tandläkarens grund för riskbedömning, terapiplanering och beslut om undersökningsintervall. Undersökningen skall förutom diagnostik av karies även omfatta diagnostik av oral patologi, gingivala/parodontala förhållanden, mineraliseringsstörningar, bettutveckling/bettfunktion samt allmänsjukdomar och funktionsstörningar med konsekvenser för oral hälsa och funktion. Nytillkomna initiala och manifesta kariesskador skall diagnostiseras av tandläkare eller tandhygienist. Möjligheten att komplettera undersökningen med röntgenbilder skall utnyttjas. Bilderna skall tas på individuella indikationer. Tillgängliga bitewing bilder skall redan från 3
förskoleåldern också granskas med avseende på marginal bennedbrytning och förekomst av subgingival tandsten samt övriga strukturer som ej är normal anatomi. Regelbunden fickdjupsmätning av första molaren och incisiverna ska göras från 15 års ålder. Anamnes, diagnostik, terapiplan och skäl till valet av undersökningsintervall skall dokumenteras i journalen. Riskbedömning Vid varje tandläkarundersökning ska patienterna grupperas med avseende på risk för att utveckla, återfå eller få förvärrad karies respektive parodontal sjukdom. Behandling och individuell rådgivning ska grundas på bedömning av risk att utveckla sjukdom. Riskbedömning är en sammanvägning av ett flertal faktorer och bestäms oftast inte av en enskild faktor. Riskgrupperingen kan ändras av tandhygienist vid en tandhygienistundersökning. Vid mellanliggande tandhälsokontroller hos tandsköterska kan riskgruppering ändras endast i samråd med tandläkare. Riskbedömningen skall göras enligt anvisningar under avsnitt 8. Riskbedömning. Undersökningsintervall Undersökningsintervallen ska vara individanpassade och bestämmas med utgångspunkt från en riskbedömning. Eftersom de individuella vårdbehoven varierar är det rimligt att detta också återspeglas i undersökningsintervallen. Tiden mellan undersökning av tandläkare skall anpassas så att patienten inte löper risk för en ogynnsam utveckling av sin orala hälsa. Förutom att bedöma förekomst av och risk för karies och parodontit är detta också nödvändigt att tandläkare ska kunna följa bettutvecklingen samt upptäcka andra orala avvikelser/skador. Följande minimikrav gäller: o Alla treåringar ska erbjudas undersökning av tandläkare det kalenderår som man fyller tre år. o Alla 19-åringar ska erbjudas undersökning av tandläkare det kalenderår som man fyller 19 år. o Undersökningsintervallet för patienter med hög risk för sjukdom får vara högst ett år. o För övriga patienter får intervallet mellan två undersökningar (av tandhygienist eller tandläkare) vara högst tre år. o För patienter som bedöms behöva ortodontisk bettövervakning utförs bettövervakande mellankontroller hos tandläkare emellan undersökningarna. Tandhälsofrämjande vård Tandhälsovård skall präglas av råd till egenvård under hela uppväxttiden. Den skall baseras på riskbedömning och sjukdomsbild. Tandhälsobudskapet Fluor, vila vatten med munhygieninstruktion, kostrådgivning och fluortillförsel skall ges till förälder/vårdnadshavare så att goda vanor kan etableras tidigt. För att på ett strukturerat sätt nå ut med ett basalt tandhälsobudskap ska ett kort hälsosamtal genomföras i samband med samtliga undersökningar. Fissurförsegling av i första hand permanenta molarer ska ske efter riskbedömning och individuell bedömning av fissurerna. Särskilda rutiner och vårdprogram skall finnas för omhändertagande av individer med hög sjukdomsrisk och för barn och ungdomar med särskilda behov. Tandsjukvård Karies All karies ska behandlas orsaksinriktat och på individuella indikationer. Initial kariesskada skall behandlas för remineralisering. Manifest kariesskada (= klinisk kavitet eller tydlig utbredning i 4
dentinet enligt röntgen) skall behandlas så att nya skador och progression av befintliga skador om möjligt förhindras. Vid val av restaureringsmaterial skall såväl kariesaktivitet som framtida kariesrisk beaktas. Vid restaureringar av primära tänder skall åtgärden väljas med hänsyn taget till prognos och kvarvarande funktionstid. Restaureringar på permanenta tänder skall utföras så att frekvensen omgörningar minimeras. Amalgam får inte användas inom barn- och ungdomstandvården. Vid omfattande behandlingsbehov i permanenta bettet och behov av endodontisk behandling skall extraktionsalternativet övervägas. Gingivit och parodontit Omfattande gingivit och parodontit skall behandlas och följas upp. Gingivit som kvarstår trots behandling och god munhygien ska utredas vidare med avseende på systemsjukdomar. Fickdjup >5 mm vid någon tand ska resultera i att ett fullständigt fickstatus tas. Vid parodontala skador på barn bör behandlingen ske i samarbete med specialist. Pulpaskador Nekrotiska primära tänder skall i princip extraheras och odontogena infektioner elimineras. Undantag kan utgöra olycksfallsskadade primära tänder med nekrotisk pulpa utan patologiska periapikala förändringar. Trauma Traumatiska tandskador ska tas om hand så snabbt som möjligt. Akuta åtgärder bör främst inriktas på att eliminera smärta och skapa en gynnsam situation för läkning och rehabilitering. Vid traumaskada i det primära bettet skall målet med behandlingen vara att permanenta tandanlag ej skadas. Mineraliseringsstörningar Vid gravt hypomineraliserade permanenta tänder, framför allt första molarer eller tänder med omfattande substansförlust på grund av karies, bör så tidigt som möjligt en individuell terapiplanering göras. Vid behov kan patienten visas för specialist i pedodonti. Vid omfattande mineraliseringsskada på premolar och molar kan extraktion övervägas. Tandutvecklingsstörningar av generell karaktär som t ex amelogenesis imperfecta ska visas för specialist så snart diagnosmisstanke föreligger för att fastställa diagnos och terapiplanering. Bettavvikelser Bettavvikelser och faktorer av betydelse för bettutveckling och funktion skall diagnostiseras och vid behov visas för specialist i ortodonti. Barn och ungdomar som saknar permanenta tänder, t ex på grund av aplasi/agenesi, trauma eller grava tandutvecklingsstörningar, skall visas eller remitteras till specialist i ortodonti. Övrig behandling Patologiska tillstånd och utvecklingsstörningar i tänder, käkar och oral mjukvävnad skall diagnostiseras, utredas och behandlas. 5
Tobaksprevention Tobaksbruk (rökning och snusning) skall tas upp i anamnesen och dokumenteras i journal från 12 års ålder. Tandvårdspersonal ska uppmuntra ungdomar att avstå från tobaksbruk och stödja ungdomar som vill sluta röka. Tandvård för barn och ungdomar med särskilda behov Barn och ungdomar med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning skall beaktas särskilt i tandvårdssituationen och erbjudas tandvård anpassad till individens behov och förutsättningar. Bland dessa barn är det många som har en tandvårdsproblematik som följer dem genom hela livet. Det är därför angeläget att vården är strukturerad och långsiktigt planerad. Detta ökar trygghetskänslan för patient och vårdnadshavare. Tandvården för dessa grupper förutsätter ofta samverkan mellan olika odontologiska och medicinska specialiteter såsom barnmedicinsk klinik, barnhabilitering, barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, sociala myndigheter, skolor och förskolor. Ett effektivt omhändertagande uppnås då diagnostik och terapiplanering görs i tidig ålder och i samverkan mellan allmäntandläkare och specialisttandläkare. Medicinsk diagnos, behandling och eventuell medicinering skall dokumenteras i journal och data skall uppdateras regelbundet genom hälsodeklaration. I de fall allmäntandvårdens erfarenhet, resurser och kompetens inte räcker till ska patienten erbjudas vård hos specialist i pedodonti. Barn och ungdomar i grupperna I och II (se bilaga under flik Pedodonti) bör i flera fall erbjudas specialistvård. Samverkan med specialisttandvården För att tillgodose patienternas behov och för att kunna ge fullständig behandling ska allmäntandvård och specialisttandvård ha ett nära och väl fungerande samarbete. Samarbetet ska organiseras så att det ger god service till patient och anhöriga. Specialisttandvården är en för patienten kostnadsfri, kvalificerad och tillgänglig resurs. Specialisttandläkaren skall betraktas som en naturlig tillgång för tandvårdsteamet. En samsyn vad det gäller värderingar, prioriteringar och vårdinnehåll mellan allmäntandvård, specialisttandvård och tandvårdsadministration är nödvändig för en kostnadseffektiv barn- och ungdomstandvård med god kvalitet. Rutiner för remissförfarande och allmänna anvisningar för samarbetet med specialisttandvården beskrivs särskilt under rubrikerna Specialisttandvård, Ortodonti respektive Pedodonti. 6