SPECIFIKA KRAV PÅ VÅRDEN... 3 DIAGNOSTIK OCH TERAPIPLAN... 4

Relevanta dokument
Vårdprogram för barn- och ungdomstandvård i Region Skåne

Uppdragsbeskrivning. Tandvård för barn och unga vuxna i Sörmland. Gäller från och med

Översikt - tandvård för barn och ungdomar samt unga vuxna

Barn och ungdomstandvården 2013

Barntandvårdsprogram LOV 2017

Riskbedömning och revisionsintervall

Riskbedömning och revisionsintervall

Vårdprogram för barn- och ungdomstandvård i Region Skåne

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.

Barn- och ungdomstandvård, övergripande riktlinje, Norrtingsdokument

Underlag för avtal om fri tandvård för barn och ungdomar 3-19 år

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram

Översikt tandvård för barnoch ungdomar

Lagar, förordningar och föreskrifter

Vårdprogram för barn och unga vuxna i Region Skåne

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Tandvård för barn 0 2 år, riktlinjer

Ansvarsfördelning mellan allmän- och specialisttandvård

Vårdprogram för barn och unga vuxna i Region Skåne

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar

Barntandvårdsprogram 2015

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Ansvarsfördelning mellan allmäntandvård och specialisttandvård

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Riktlinjer för barnoch ungdomstandvården

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län

CERTIFIERINGSTJÄNSTGÖRING I CARIOLOGI

Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

Riktlinjer vid undersökning. Barn- och ungdomstandvård

Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen

Folktandvården Dalarna. RamBarn. Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn. Behandlingsprinciper

Nödvändig tandvård (N)

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Information om praktisk tjänstgöring för tandläkare med utbildning utanför EU och EES

Avsaknad av permanenta tänder

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Regiongemensamma Riktlinjer om fri tandvård till Unga Vuxna

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom

UPPDRAGSBESKRIVNING. Barn- och ungdomstandvård Region Halland 2013

Folktandvården Dalarna. RamBarn Behandlingsprinciper

Riktlinjer om fri tandvård till Unga Vuxna

Profylax- och vårdprogram för avgiftsfri tandvård.

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Regelverk för valfrihet inom tandreglering i Landstinget Sörmland

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Riktlinjer för barnoch

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Så kan patienten behandlas

Rutiner för journalföring i T4

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Särskilda riktlinjer avseende specialisttandvård för barn och ungdomar

Vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Ortodontiska konsultationer inom allmäntandvården Barntandvårdsprogram

Rutiner för journalföring i T4

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

Uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård - en enkätstudie

UPPDRAGSBESKRIVNING. Barn- och ungdomstandvård Region Halland

Anvisningar Sidan 1 av 7

Plan över yrkeshögskolepoäng för utbildning till tandsköterska

Inbjudan till: Klinisk Gren

VAL AV VÅRDGIVARE VÅRDRAPPORTERING... 12

Folktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar

Rutiner. över det delningen.

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Göteborg den 19 december 2012

Uppföljning av remittering till specialisttandvård för barn och ungdomar i Stockholms län 2012

Välkomna. till kursen i. barn- och ungdomstandvård

RIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Riktlinjer om fri tandvård till Unga Vuxna

Information om praktisk tjänstgöring för personer med polsk tandläkarexamen

Utbildningsplan. I arbetsgruppen har ingått: Dan Ericsson, Malmö Pia Gabre, Göteborg Ingegerd Johansson, Umeå Marianne Kjaeldgaard, Stockholm

TANDHÄLSOUNDERSÖKNING FÖR ASYLSÖKANDE/NYANLÄNDA INVANDRARBARN 0-19 ÅR

KURSER 2013 Centrum för specialisttandvård, Odontologiska utbildningsenheten, Örebro

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Mineraliseringsstörningar

Utbildningsplan Certifieringsutbildning Allmäntandvård

Folktandvården Stockholms län AB. Tandsköterskedagen

Mejàre MIH, karies progression och riskbedömning av karies. Mineraliseringsstörningar med fokus på MIH (Molar incisor hypomineralization).

Krav- & kvalitetsbok

Riktlinjer för barn- och ungdomstandvård, Folktandvården Kronoberg

Rapporterade kariesskador hos barn och ungdomar i Örebro län

Utgåva nr 3 Giltigt fro.m: Tills vidare Uppföljning :

SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING I PEDODONTI VID

Tandvårdshjälpen. vilket stöd har jag rätt till?

Undersökning. Hälsodeklaration. Anamnes/Subjektiva symtom: Låt patienten berätta om sina besvär Ställ sedan kompletterande frågor.

Vårdprogram - karies

Transkript:

Kvalitetsprogram INLEDNING...2 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR BARN- OCH UNGDOMSTANDVÅRDEN...2 ALLMÄNNA KRAV ANSVAR... 2 FÖRFATTNINGSREGLERADE KRAV... 2 VÅRDENS INRIKTNING OCH INNEHÅLL... 2 TILLGÄNGLIGHET... 2 PSYKOLOGISKT OMHÄNDERTAGANDE... 3 SPECIFIKA KRAV PÅ VÅRDEN... 3 DIAGNOSTIK OCH TERAPIPLAN... 4 RISKBEDÖMING... 4 UNDERSÖKNINGSINTERVALL... 4 TANDHÄLSOVÅRD... 4 TANDSJUKVÅRD... 4 Karies... 4 Gingivit och parodontit... 5 Pulpaskador... 5 Trauma... 5 Mineraliseringsstörningar... 5 Bettavvikelser... 5 Övrig behandling... 5 TOBAKSPREVETION... 5 TANDVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED SÄRSKILDA BEHOV... 5 SAMVERKAN MED SPECIALISTTANDVÅRDEN... 6 1

Inledning Inriktningen mot förebyggande åtgärder har lett till att stora grupper av barn och ungdomar har en mycket god tandhälsa. Dagens barn- och ungdomstandvård är för de allra flesta individer huvudsakligen en fråga om hälsoövervakning och tandhälsoinformation. Kariessjukdomen har visserligen begränsats men är ojämnt fördelad. Barn och ungdomar med hög kariesförekomst finns därför fortfarande. Även fortsättningsvis finns stor anledning att slå vakt om och utveckla en barn- och ungdomstandvård med förebyggande inriktning. Kvalitetsprogrammet för barn- och ungdomstandvården ska betraktas som anvisningar för att bedriva en god barn- och ungdomstandvård. Dokumentet bygger till stora delar på Svenska pedodontiföreningens program och kvalitetskriterier för svensk barn- och ungdomstandvård. Övergripande mål för barn och ungdomstandvården Barn- och ungdomstandvården skall ha en tydlig tandhälsovårdsprofil som stimulerar till egenvård. Tandvården skall ges på ett sådant sätt att patienten känner stor trygghet i behandlingssituationen. Varje individ skall ha en god oral hälsa under såväl uppväxten som när han/hon lämnar den fria barn- och ungdomstandvården. Allmännakrav Ansvar Landstinget har genom tandvårdslagen det övergripande ansvaret för tand-vården för barn och ungdomar i Blekinge. Alla vårdgivare ansvarar för att vården bedrivs enligt gällande lagar, författningar och anvisningar samt arbetar mot Landstinget Blekinges mål för tandvården. Författningsreglerade krav Barn- och ungdomstandvård skall utföras enligt bestämmelserna i Tandvårdslagen, Patientjournallagen och övriga lagtexter avseende patientskada, sekretess, strålskydd med flera samt Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och meddelandeblad. Dessutom skall vård och omhändertagande av barn och ungdomar leva upp till kraven i FN: s barnkonvention. Landstinget har enligt tandvårdslagen huvudmannaansvaret, vad gäller myndighetsutövning, för tandvård inklusive specialisttandvård till barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år. Med tandvård avses åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan. Vårdens inriktning och innehåll o Tandvård skall ges på ett sätt så att det inte skapar rädsla eller obehag inför eller i tandvårdssituationen. o Risk för oral sjukdom skall identifieras och förebyggande åtgärder skall sättas in. o Risk för förekomst av tandvärk och odontogena infektioner skall minimeras. o Sjukdomsbehandling skall sättas in så att progression av redan etablerad oral sjukdom förhindras. o God oral funktion och estetik skall eftersträvas för varje patient. o Effekten av alla insatta åtgärder och behandlingar skall följas upp och utvärderas. 2

Tillgänglighet o Tillgängligheten av tandvård skall vara sådan att eventuella ojämlikheter i munhälsa motverkas. o Vårdinsatsen skall anpassas till patientens sjukdomsbild. o Tandvården skall erbjudas så att patienten om möjligt möter samma behandlingsteam under uppväxttiden. o Akuta tillstånd som till exempel tandvärk och olycksfallsskadade tänder skall omhändertas genom behandling och/eller rådgivning - så snart situationen kräver. o Resurser för tandvård under lustgassedering och generell anestesi ska tillhandahållas av Folktandvården Blekinge. Psykologiskt omhändertagande Individens integritet och relativa autonomi skall beaktas för att säkerställa trygghet och respekt för patienten. Hänsyn skall tas till individens mognad och utveckling. Det är också viktigt att en god relation och kontakt skapas med förälder/vårdnadshavare. Barn och ungdomar/vårdnadshavare som av språkskäl inte kan kommunicera med vårdteamet skall vid tandvårdsbesök ha tillgång till tolk. Även barn och ungdomar med kommunikativt funktionshinder skall vid behov ha tillgång till tolk. Barn och ungdomar skall vid behov erhålla en individuellt utformad inskolning/tillvänjning. Vid behandling skall smärtfrihet eftersträvas. Lokalanestesi skall då det är indicerat användas vid ingrepp i smärtkänsligt dentin, käkben och orala mjukvävnader. Sedering skall kunna erbjudas vid behov. Ett gott psykologiskt omhändertagande som minimerar upplevelsen av obehag och/eller smärta skall säkerställas. Specifika krav på vården Diagnostik och terapiplan Varje barn skall ha en patientansvarig tandläkare som skall tillgodose barnets behov av fullständig tandvård. Barn ska kallas för munhälsobedömning och riskbedömas vid ett års ålder och om vårdbehov föreligger skall lämpliga åtgärder sättas in. Vid tre års ålder skall barnet undersökas och diagnostik och riskbedömning utföras av tandläkare. Undersökning och samtal med patient och/eller vårdnadshavare om medicinsk och social anamnes, tidigare tandsjukdomsutveckling, kostvanor, munhygien och fluortillförsel utgör tandläkarens grund för riskbedömning, terapiplanering och beslut om undersökningsintervall. Undersökningen skall förutom diagnostik av karies även omfatta diagnostik av oral patologi, gingivala/parodontala förhållanden, mineraliseringsstörningar, bettutveckling/bettfunktion samt allmänsjukdomar och funktionsstörningar med konsekvenser för oral hälsa och funktion. Nytillkomna initiala och manifesta kariesskador skall diagnostiseras av tandläkare eller tandhygienist. Möjligheten att komplettera undersökningen med röntgenbilder skall utnyttjas. Bilderna skall tas på individuella indikationer. Tillgängliga bitewing bilder skall redan från 3

förskoleåldern också granskas med avseende på marginal bennedbrytning och förekomst av subgingival tandsten samt övriga strukturer som ej är normal anatomi. Regelbunden fickdjupsmätning av första molaren och incisiverna ska göras från 15 års ålder. Anamnes, diagnostik, terapiplan och skäl till valet av undersökningsintervall skall dokumenteras i journalen. Riskbedömning Vid varje tandläkarundersökning ska patienterna grupperas med avseende på risk för att utveckla, återfå eller få förvärrad karies respektive parodontal sjukdom. Behandling och individuell rådgivning ska grundas på bedömning av risk att utveckla sjukdom. Riskbedömning är en sammanvägning av ett flertal faktorer och bestäms oftast inte av en enskild faktor. Riskgrupperingen kan ändras av tandhygienist vid en tandhygienistundersökning. Vid mellanliggande tandhälsokontroller hos tandsköterska kan riskgruppering ändras endast i samråd med tandläkare. Riskbedömningen skall göras enligt anvisningar under avsnitt 8. Riskbedömning. Undersökningsintervall Undersökningsintervallen ska vara individanpassade och bestämmas med utgångspunkt från en riskbedömning. Eftersom de individuella vårdbehoven varierar är det rimligt att detta också återspeglas i undersökningsintervallen. Tiden mellan undersökning av tandläkare skall anpassas så att patienten inte löper risk för en ogynnsam utveckling av sin orala hälsa. Förutom att bedöma förekomst av och risk för karies och parodontit är detta också nödvändigt att tandläkare ska kunna följa bettutvecklingen samt upptäcka andra orala avvikelser/skador. Följande minimikrav gäller: o Alla treåringar ska erbjudas undersökning av tandläkare det kalenderår som man fyller tre år. o Alla 19-åringar ska erbjudas undersökning av tandläkare det kalenderår som man fyller 19 år. o Undersökningsintervallet för patienter med hög risk för sjukdom får vara högst ett år. o För övriga patienter får intervallet mellan två undersökningar (av tandhygienist eller tandläkare) vara högst tre år. o För patienter som bedöms behöva ortodontisk bettövervakning utförs bettövervakande mellankontroller hos tandläkare emellan undersökningarna. Tandhälsofrämjande vård Tandhälsovård skall präglas av råd till egenvård under hela uppväxttiden. Den skall baseras på riskbedömning och sjukdomsbild. Tandhälsobudskapet Fluor, vila vatten med munhygieninstruktion, kostrådgivning och fluortillförsel skall ges till förälder/vårdnadshavare så att goda vanor kan etableras tidigt. För att på ett strukturerat sätt nå ut med ett basalt tandhälsobudskap ska ett kort hälsosamtal genomföras i samband med samtliga undersökningar. Fissurförsegling av i första hand permanenta molarer ska ske efter riskbedömning och individuell bedömning av fissurerna. Särskilda rutiner och vårdprogram skall finnas för omhändertagande av individer med hög sjukdomsrisk och för barn och ungdomar med särskilda behov. Tandsjukvård Karies All karies ska behandlas orsaksinriktat och på individuella indikationer. Initial kariesskada skall behandlas för remineralisering. Manifest kariesskada (= klinisk kavitet eller tydlig utbredning i 4

dentinet enligt röntgen) skall behandlas så att nya skador och progression av befintliga skador om möjligt förhindras. Vid val av restaureringsmaterial skall såväl kariesaktivitet som framtida kariesrisk beaktas. Vid restaureringar av primära tänder skall åtgärden väljas med hänsyn taget till prognos och kvarvarande funktionstid. Restaureringar på permanenta tänder skall utföras så att frekvensen omgörningar minimeras. Amalgam får inte användas inom barn- och ungdomstandvården. Vid omfattande behandlingsbehov i permanenta bettet och behov av endodontisk behandling skall extraktionsalternativet övervägas. Gingivit och parodontit Omfattande gingivit och parodontit skall behandlas och följas upp. Gingivit som kvarstår trots behandling och god munhygien ska utredas vidare med avseende på systemsjukdomar. Fickdjup >5 mm vid någon tand ska resultera i att ett fullständigt fickstatus tas. Vid parodontala skador på barn bör behandlingen ske i samarbete med specialist. Pulpaskador Nekrotiska primära tänder skall i princip extraheras och odontogena infektioner elimineras. Undantag kan utgöra olycksfallsskadade primära tänder med nekrotisk pulpa utan patologiska periapikala förändringar. Trauma Traumatiska tandskador ska tas om hand så snabbt som möjligt. Akuta åtgärder bör främst inriktas på att eliminera smärta och skapa en gynnsam situation för läkning och rehabilitering. Vid traumaskada i det primära bettet skall målet med behandlingen vara att permanenta tandanlag ej skadas. Mineraliseringsstörningar Vid gravt hypomineraliserade permanenta tänder, framför allt första molarer eller tänder med omfattande substansförlust på grund av karies, bör så tidigt som möjligt en individuell terapiplanering göras. Vid behov kan patienten visas för specialist i pedodonti. Vid omfattande mineraliseringsskada på premolar och molar kan extraktion övervägas. Tandutvecklingsstörningar av generell karaktär som t ex amelogenesis imperfecta ska visas för specialist så snart diagnosmisstanke föreligger för att fastställa diagnos och terapiplanering. Bettavvikelser Bettavvikelser och faktorer av betydelse för bettutveckling och funktion skall diagnostiseras och vid behov visas för specialist i ortodonti. Barn och ungdomar som saknar permanenta tänder, t ex på grund av aplasi/agenesi, trauma eller grava tandutvecklingsstörningar, skall visas eller remitteras till specialist i ortodonti. Övrig behandling Patologiska tillstånd och utvecklingsstörningar i tänder, käkar och oral mjukvävnad skall diagnostiseras, utredas och behandlas. 5

Tobaksprevention Tobaksbruk (rökning och snusning) skall tas upp i anamnesen och dokumenteras i journal från 12 års ålder. Tandvårdspersonal ska uppmuntra ungdomar att avstå från tobaksbruk och stödja ungdomar som vill sluta röka. Tandvård för barn och ungdomar med särskilda behov Barn och ungdomar med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning skall beaktas särskilt i tandvårdssituationen och erbjudas tandvård anpassad till individens behov och förutsättningar. Bland dessa barn är det många som har en tandvårdsproblematik som följer dem genom hela livet. Det är därför angeläget att vården är strukturerad och långsiktigt planerad. Detta ökar trygghetskänslan för patient och vårdnadshavare. Tandvården för dessa grupper förutsätter ofta samverkan mellan olika odontologiska och medicinska specialiteter såsom barnmedicinsk klinik, barnhabilitering, barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, sociala myndigheter, skolor och förskolor. Ett effektivt omhändertagande uppnås då diagnostik och terapiplanering görs i tidig ålder och i samverkan mellan allmäntandläkare och specialisttandläkare. Medicinsk diagnos, behandling och eventuell medicinering skall dokumenteras i journal och data skall uppdateras regelbundet genom hälsodeklaration. I de fall allmäntandvårdens erfarenhet, resurser och kompetens inte räcker till ska patienten erbjudas vård hos specialist i pedodonti. Barn och ungdomar i grupperna I och II (se bilaga under flik Pedodonti) bör i flera fall erbjudas specialistvård. Samverkan med specialisttandvården För att tillgodose patienternas behov och för att kunna ge fullständig behandling ska allmäntandvård och specialisttandvård ha ett nära och väl fungerande samarbete. Samarbetet ska organiseras så att det ger god service till patient och anhöriga. Specialisttandvården är en för patienten kostnadsfri, kvalificerad och tillgänglig resurs. Specialisttandläkaren skall betraktas som en naturlig tillgång för tandvårdsteamet. En samsyn vad det gäller värderingar, prioriteringar och vårdinnehåll mellan allmäntandvård, specialisttandvård och tandvårdsadministration är nödvändig för en kostnadseffektiv barn- och ungdomstandvård med god kvalitet. Rutiner för remissförfarande och allmänna anvisningar för samarbetet med specialisttandvården beskrivs särskilt under rubrikerna Specialisttandvård, Ortodonti respektive Pedodonti. 6