Områdersbestämmelser för Hamn, del av Möja Handlingar Planbeskrivning Bestämmelsekarta Fastighetsförteckning Samrådshandling SPN 2012-05-22 Dnr: 12SPN/0077 Samhällsbyggnadskontoret
INLEDNING Områdesbestämmelsernas syfte och huvuddrag Områdesbestämmelser (Plan och bygglagen PBL 4 kap 41-43 ) kan användas för begränsade områden som inte omfattas av detaljplan. Syftet med områdesbestämmelserna är att säkerställa att samhällsutvecklingen i utpekade områden sker med beaktande av de kulturvärden som finns i form av äldre bebyggelse och bebyggelsemiljöer. I områdesbestämmelserna beskrivs närmare vilka värden som ska skyddas och vilka styrmedel som ska tillämpas. Planområdet är ett av trettiotal områden som ingår i kommunfullmäktiges beslut om att skydda kärnområden av särskilt värdefulla kulturmiljöer i kommunen. Förutom en reglering av mark och vatten kan områdesbestämmelser reglera byggnadens placering, utformning, utförande och exteriöra åtgärder. Bestämmelsen kan inte vare sig tillskapa eller utesluta byggrätter. Områdesbestämmelserna tydliggör avsikten med områdets markanvändning och ger juridiskt stöd. Bestämmelserna ska utgöra ett underlag för fortsatt ställningstagande vid bygglovsärenden och planering. Reglering av bebyggelse och andra åtgärder prövas i samband med ansökan om bygglov, marklov eller förhandsbesked. Uppdrag och organisation Arbetet med områdesbestämmelserna har skett på uppdrag av samhällsplaneringsnämnden. Projektgruppen består av tjänstemän från planenheten, kulturenheten och bygglovenheten. Nedan redovisas den fortsatta processen med fortsatt handläggning som leder fram till antagandehandling. Läge och avgränsning Ön Möja ligger i Värmdö kommuns nord-östliga delar och är en av mellersta skärgårdens största öar. Möja är ett komplex av öar. Till huvudöns byar hörde flera mindre öar som nyttjades till bete och senare även för jordgubbsodling. Hamn ligger, till skillnad från Möjas övriga byar, på Möjas västra kust. Planområdets avgränsning motiveras utifrån historiskt källmaterial och historiska kartor, tillsammans med den inventering, karaktärisering och värdering som gjorts av antikvarie i fält. Area Planområdet omfattar ca 34 ha. Tidplan Samråd kommer att ske våren 2012 och beräknas antas i Kommunfullmäktige under första kvartalet 2013. Genomförandetid Till skillnad från detaljplan har områdesbestämmelser ingen genomförandetid utan gäller tills den ändras eller upphävs. PLAN - FÖRSLAG SAMRÅD Planen genomförs med normalt planförfarande. BEARBETNING PLANFÖRSLAG GRANSKNING ANTAGANDE Ärendets handläggning Ärendet handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap. Handläggningen kan övergå till enkelt planförfarande om den föreslagna åtgärden bedöms vara förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande. Enkelt planförfarande kan användas om ärendet inte är av stor vikt eller har principiell betydelse och inte heller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan samt saknar intresse för allmänheten 1.
GÄLLANDE PLANER OCH FÖRORDNANDEN Översiktsplan Gällande översiktsplan för 2012-2030 antogs av kommunfullmäktige december 2012. Kommunen har följande mål för områden med kulturhistoriskt värde: Lokala och riksintressanta kulturmiljöer ska bevaras och skyddas. Den lokala kulturella identiteten ska främjas. Samhällsbyggandet ska ta hänsyn till historiska sammanhang och estetiska värden. Översiktsplanen slår fast att markområden av kulturhistoriskt värde ska skyddas genom information och införande av utökad bygglovplikt genom områdesbestämmelser. Kulturmiljöprogram Möja är utpekat i kommunens kulturmiljöprogram Skärgårdsbygd för det höga kulturhistoriska värde som byarna besitter. Byarna har till stora delar sin karaktär sedan omkring sekelskiftet 1900 i behåll. Med rester av ett äldre kulturlandskap, hamnmiljöerna och de bevarade boningshusen kan man tydligt utläsa fiskets betydelse och förutsättningar för ett liv på Möja i äldre tid. Miljöbalken (MB) Området ingår i 4 kap 1,2 och 4 MB med utpekade riksintressen: 1 området i sin helhet är av riksintresse pga av sina natur- och kulturvärden 2 området är av riksintresse för friluftsliv och turism 4 område där privat fritidsbebyggelse endast får tillkomma som en kompletterande sådan. Området ingår inte i riksintresse för kulturmiljövården. (3 Kap. 6 MB) Området omfattas av strandskydd, 100 meter på land och 100 meter ut i vattnet. Angränsande planer Området har inga angränsande planer Kulturminneslagen (KML) Genom KML2 Kap. har alla fasta fornlämningar ett skydd, även de som inte är upptäckta och registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. I området ingår två fasta fornlämningar bestående av två ryssugnar samt tre övriga kulturhistorisk lämning; en husgrund, en jättegyta och en fornlämningsliknande lämning. Landskapselement och kulturlämningar Värdefulla lämningar och miljöer i odlingslandskapet, så kallade landskapselement omfattas av biotopskydd enligt MB 7 kap. 11. Exempel på landskapselement är stenmurar, odlingsrösen eller alléer. Dessa utgör småbiotoper och är värdefulla livsmiljöer för hotade arter. Landskapselementen är även viktiga i odlingslandskapets lokala och regionala särdrag. Värdefulla kulturmiljöer eller kulturlämningar i skogen ska tas hänsyn till enligt Skogsvårdslagen (1979:429) 30. Några exempel på kulturlämningar i skogen är t.ex. kvarnar, sågar, husgrunder, odlingsrösen och stenmurar. I och omkring Hamn finns flera s.k. Ryssugnar. Ugnarna är en är en påminnels från Rysshärjningarna 1719. Ugnarna som användes som bak- och värmeugnar syns idag som flacka kvadratiska eller ovala stenkonstruktioner. 2.
ORIENTERINGSKARTA 5 6 1 2 3 4 Fornlämning Övrig kulturhistorisk lämning
OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Historiska och nuvarande förhållanden för respektive delområde Historik Hamn eller Hamntorp är upptagen i jordeböckerna 1555 1557 som ett självständigt skattetorp. 1567-1568 anges att det ligger öde och för fäfot samt att marken då tillhör Bergs by. Nästa uppgift om att Hamn är bebyggt igen härrör från 1637. Fram till och med jordeboken från 1871 betecknas bebyggelsen i Hamn som ett torp. Enligt Laga skifteskartan från 1859 tillhör Hamntorp Bergs by och fyra gårdar är utritade på kartan liksom även på häradsekonomiska kartan från 1906. Under 1900-talets första hälft växer Hamns by liksom Möjas övriga byar tack vare befolkningsökningen, uppgång för fisket och nya näringar, särskilt varvsnäringen. I Hamn startar Arne Andersson ett varv 1948. Andersson var självlärd och byggde i början roddbåtar för utombordsmotor och motorbåtar. Verksamheten innefattade även reparationer samt vinterförvaring av ett 10-tal båtar. Under senare tid slutade Andersson med båtbyggeriet därför att det var svårt att få tag på båtbyggare. Han utökade istället verksamheten med utrustning och vinterförvaring av båtar. Arne Andersson drev varvet till 1980-talet. Varvet består av en verkstad, en motorverkstad och tre båtskjul med slipar kvar. Vid sekelskiftet 1800/1900 finns fyra gårdar i Hamn. Häaradseknomiska kartan Liksom Möjas övriga byar växet Hamn under 1900-talets första hälft. Fritidsbåtar blir allt vanligare och på flera håll i skärgården etableras småbåtsvarv. I Hamn startar Arne Andersson ett varv 1948. 3.
Områdersbestämmelser för Hamn, del av Möja Karaktär Hamn är en av Möjas mindre byar. Byn har ett avskilt läge på Möjas västra sida invid en naturhamn. Bebyggelsen har spridits från inre delen av hamnen på två bergsryggar med mellanliggande smala gröna kilar som använts till odlingsmark. De långsmala åkergärdena i nord-sydlig riktning bär fortfarande spår av ålderdomligt jordbruk med tydliga öppna diken. De äldsta bostadshusen ligger i sluttningen ned mot hamnen och ekonomibyggnaderna har till störst del koncentrerats ovanför på ett krön, där de släta hällarna utnyttjats som grund. Hamn har mer karaktär av permanent boställe med fiskehamn och varv än övriga byar på Möja som har mer inslag sommarvillor och sportstugor. Bebyggelsen har ett varierat utseende med en huvudsaklig karaktär från 1900-talets början. Byn ger ett lite kargt intryck med lite vegetation mellan de släta klipphällarna. Trädgårdsväxterna är de traditionella, främst syrener och snöbär. Odlingsmarken närmast husen har troligen använts för potatisodling eller jordgubbsodling. Hamn har kvar av mycket av sin ursprungliga karaktär från 1900-talets första hälft. En grusväg leder genom byn. Byggnadernas täta placering utefter vägen bidrar till byns ålderdomliga karaktär. Ett av de ursprungliga bostadshusen i Hamn från omkring 1800/1900. Byggnaden om ett plan med inredd vind och sockel av huggen sten är karaktäristisk från tiden. Hamn 1:8 (1. se karta) Odlingsmarken i och omkring Hamn karaktäriseras av långsmala åkergärden som ännu bär spår av det äldre jordbruket. Sjöbodarna är placerade direkt på klipporna. De släta kala klipporna ger Hamn ett visst kargt intryck. (2. se karta) 4.
Områdersbestämmelser för Hamn, del av Möja Kulturhistoriskt värde Hamns lite mer kärva karaktär skiljer sig något från Möjas övriga byar. Bykärnan kring hamnen karaktäriseras av en tät bebyggelse, både med inslag av de äldsta bostadshusen med bevarad karaktär från sekelskiftet 1800/1900 och hus från omkring 1950och 60-tal, många med ursprunglig karaktär och bevarade detaljer. Hamn har ett samhällshistoriskt värde som ett bevarat exempel på en fiskehamn och varvsmiljö från 1900-talets mitt. Arne Anderssons varv är unikt genom att hela varvsmiljön bevarats intakt sedan 1940-talet. Byggnaderna är dock i behov av underhåll och taket på det norra båtskjulet har rasat in. Kulturhistoriskt viktiga element Hamns bebyggelse är av blandat slag, men karaktäriseras av bebyggelse från 1900-talets första hälft. Bostadshus från 1929 med bevarad ursprunglig karaktär. Hamn 1:23 (3.se karta) Källarstuga, på många håll vanlig i skärgården, troligen uppförd under 1800-talets senare hälft. Hamn 1:26 (4. se karta) Karaktäristiskt är bebyggelsens oregelbundna placering efter terrängens villkor. Tomter är inte avgränsade med staket. De flata berghällarna har använts som gemensamma arbetsplatser och gistgårdar eller plats för trädgårdsmöbler. Växtligheten är sparsmakad med undantag av syrener kring husen, fruktträd och lövträd som ask eller björk. Ekonomibyggnaderna som är koncentrerade uppe på berghällen är viktiga för att bevara byns karaktär samtidigt som de är viktiga för förståelsen och upplevelsen av byns äldre historia. Arne Anderssons varv har bevarade byggnader och maskinell utrustning från 1940-talet, vilket gör miljön unik. Varvet har ett stort teknikhistoriskt och samhällshistoriskt värde. (5. se karta) Eknomibyggnadernas bevarande är viktigt för förståelsen och upplevelsen av byns äldre historia. Byggnaderna är koncentrerade till en höjd ovan bostadshusen och närheten till den före detta odlings- och betesmarken. (6.se karta) 5.
Varsamhet Anpassning och Utveckling Syftet med områdesbestämmelserna är att den nuvarande karaktären ska behållas i bebyggelsemiljön. Kulturhistoriskt värdefulla objekt kan sällan ses som isolerade företeelser utan är en del av en helhet. Förändringar av miljön, inklusive mark, träd och annan grönska kan förvanska ett objekt genom att sätta det i ett nytt och annorlunda sammanhang, dvs. förändrar karaktären. Detsamma gäller den enskilda byggnaden. Byggnaden får sin karaktär från sin konstruktion och byggnadsmaterial samt framförallt hur de olika delarna utformas. Utforming, material och konstruktion blir till de olika byggnadsstilar som kan urskiljas under historien. Det är viktigt att bevara så mycket som möjligt av ursprungliga material och byggnadsdelar. Byt inte ut någonting som inte behöver bytas ut, i första hand bevara, i andra hand reparera och i tredje hand byt ut. Utgå alltid från de material just ditt hus har och undvik material som imiterar andra. Att välja samma typ av material är att tänka långsiktigt då de kräver samma slags underhåll och åldras likadant. Regelbundet underhåll gör att man kan upptäcka skador i god tid. Se regelbundet över tak och takavvattning. Håll rent i hängrännor och stuprör. God byggnadsvård handlar ofta om att inte ha för bråttom med renoveringar och ombyggnader. Det tar tid att förstå byggnadens förutsättningar. Vänd dig gärna till kommunens antikvarie eller till ditt länsmuseum. Råd för bevarande Färg För äldre byggnader är de traditionella färgerna fortfarande det bästa alternativet. Moderna färgtyper som innehåller plastbindemedel som alkyd- och akrylatfärg bildar täta hinnor som inte tillåter underlaget att andas. På porösa och sugande underlag såsom trä och kalkputs kan färgen lätt flagna. När plastfärgsytan har fått skador och släpper in fukt blir fukten kvar bakom och underlaget kan ruttna. Tak Att byggnadens tak är helt och tätt är en förutsättning för byggnadens överlevnad. Laga i första hand det befintliga taket. När skadorna är så stora att taket måste läggas om, välj samma taktäckningsmaterial som ursprungligen har använts. Ytterdörrar Underhåll din dörr så att den står sig lång tid framöver. Även beslag, gångjärn och handtag är viktiga för helheten. Var rädd om gamla beslag. Fönster Vid byte av fönster i äldre hus bör form, storlek och placering inte ändras. Virket i äldre fönster är oftast av hög kvalitet vilket gör att det lönar sig att renovera istället för att byta ut. Utforma nya fönster så som fönstren var ursprungligen och undvik falska, utanpåliggande spröjsar. Stora panoramafönster och runda båt fönster är främmande i äldre bebyggelsemiljöer. Fasad Paneler är inte alltid jämna i bredd vilket ger en levande känsla. Av den anledningen är det viktigt att behålla fasadpanelens dimensioner och utformning. Träfasader skadas främst av röta i de nedre delarna. På träpaneler kan man skarva med brädor med samma dimension. När det gäller putsfasader bör man använda bruk av samma typ som använts tidigare. Undvik rent cementbruk som skapar en hård yta och hindrar underliggande materials naturliga rörelse. Utförandet bör vara lika det ursprungliga. Förenklingar av såväl ytstruktur som detaljer kan förändra byggnadens utseende. Om- och tillbyggnad Sök lösningar som stämmer överens med byggnadens gestaltning och tekniska utförande både i helhet och detaljer. Om- och tillbyggnader ska anpassas, men bör vara möjliga att skilja från ursprunglig byggnad. Ge tillbyggnadens tak samma vinkel som det ursprungliga taket och om du bygger i vinkel bör den nya delen ha lägre nockhöjd. Anpassa tillbyggnad efter tomtens topografi. Undvik sprängning eller markutfyllnader. Tillbyggnader får inte dominera över befintlig byggnad. Acceptera begränsningar och förusättningar. Anpassa tillbyggnadsmaterial, fönsterproportioner och färger till befintlig byggnad. Det nya behöver inte se gammalt ut, men bör samverka till en helhet med befintlig byggnad. En helhetsbild av karaktärsskapande detaljer 6.
För att bevara äldre ekonomibyggnader kan en ny användning vara en lösning. Cafée i en av ladugårdslängorna i Löka by. Äldre ekonomibyggnader är viktiga inslag i landskapsbilden och för att bevara den äldre bykaraktären. Ny användning av äldre ekonomibyggnader s.k. överloppsbyggnader kan vara möjlig, men en ombyggnad ska ske med hänsyn till byggnadens karaktär och uttryck. Nybyggnad Vid nybyggnad ska områdets karaktär och kulturhistoriska värde vara vägledande. Områdesbestämmelser inskränker inte på möjligheten att nyttja och utveckla bebyggelsemiljön. Placering av husen är en av den viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Vid varje enskilt fall måste avstånd och förhållningssätt till den befintliga bebyggelsen studeras noga. Studera hur den befintliga bebyggelsen är grupperad och lokaliserade i terrängen och hur bostadshusen är placerade på tomten. Förutsättningarna för ett lyckat tillägg är att det tillkommande huset har en skala, höjd, takvinkel, storlek och riktning som inte splittrar det ursprungliga bebyggelsemönstret. Snickarglädje som ska påminna om äldre byggnadstradition bidrar inte till god anpassning om den nya byggnadens volym och skala är främmande i miljön. Anpassning av ny bebyggelse innebär inte att huset ska kopiera de äldre husen. Ett nytillskott ska kunna urskiljas men inte ta över. Trädgård och tomtmark Längre tillbaka var avgränsningar mellan tomter ovanliga och genom att fortsätta att undvika plank, murar och staket bevaras den öppna levande karaktären. Spara uppvuxna träd och välj traditionella trädgårdsväxter, exempelvis syren, snöbär, bärbuskar och fruktträd. Trädgårdar behöver underhåll och återplantering. Bryggor och äldre hamnanläggningar är viktiga element i kulturmiljön. Mindre bryggor för båtlivet anses inte påverka kulturmiljöns karaktär. Dispens från strandskyddet krävs för uppförande av bryggor. Källhänvisning Källman, R (1987). Skärgårdsbygd. Kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun. Broschyr Områdesbestämmelser i Värmdö kommun- vad, varför, hur Kulturmiljöer i Värmdö kommun. (1989) Underlag för översiktsplan och områdesbestämmelser. Bevarade småbåtsvarv i Stockholms skärgård Översiktlig inventering av småbåtsvarv i Stockholms skärgård, Stockholms län Gunilla Larsson. Rapport 2008:36 Lantmäterikartor: Lantmäteristyrelsen; Häradseknomiska kartan (1901-1909) Äldre eknomiska kartan (1952) Foton är tagna Susanna Eschricht och Dennis Olsson Medverkande Områdesbestämmelserna har upprättats av Planenheten Mats Hellberg, planchef, Susanna Eschricht, projektledare, Övriga medverkande tjänsteman har varit: Soroor Kaleibari-Notash, planarkitekt Linnea Skog, kommunantikvarie Evelina Öberg, planarkitekt Paula Rönnbäck, samhällsplanerare Ingmar Lönngren, arkitekt Lena Gullmert, kulturchef Dennis Olsson, antikvarie Anine Alexandersson, samhällsplanerare 7.